LPP. pedagogiska planering för min åk 4, lite stödord för mig, lektionsplaneringar, ekosystem, fotosyntes

1. SANDA SKOLA
Ekosystem
Biologi i åk 4
Cecilia Duckert
HT 2013
Ett av våra största problem sett ur ett globalt perspektiv är den ökade förlusten av arter, naturtyper
och ekosystem. Vi vill behålla en mångfald av dessa fenomen, en så kallad biologisk mångfald.

2. VAD
Ekosystem
Vad är ett ekosystem?
Vad påverkar ett ekosystem?
Ekosystem
Ett ekosystem är allt levande och den miljö som finns i ett naturområde. Ekosystem kan vara
stora och små, till exempel området kring en stubbe, en trädgård eller hela planeten jorden.
Djur, växter, svampar och mikroorganismer som lever tillsammans i ett ekosystem är alla
beroende av varandra och påverkar varandra. Alla ekosystem behöver energi för att kunna
fungera, och den stora energikällan är solen.
De gröna växterna har en viktig roll då de omvandlar solenergi till socker (glukos) som djuren
kan använda som energikälla. I varje ekosystem finns även nedbrytare (asätare, svampar,
bakterier). Energiflödet från solen till gröna växter och vidare till konsumenter (djur) och
nedbrytare hänger ihop i näringskedjor. Ett ekosystem består av flera korta eller långa
sådana kedjor som tillsammans bildar en näringsväv.
Det finns mycket som kan störa eller förstöra balansen i ett ekosystem, till exempel skogseld,
miljöförstöring, förändringar i klimatet eller utrotning av en art.
Text från: Naturhistoriska riksmuseet, Sidansvarig: Didrik Vanhoenacker, Jourhavande biolog.
http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/ekosystem.1597.html

3. VARFÖR
Biologi
Syfte
Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar
att utveckla sin förmåga att:
• använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i
frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
• genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
• använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska
samband i människokroppen, naturen och samhället.
Centrala innehållet i biologi åk 4-6
Natur och samhälle
• Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband
och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
• Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt
förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.
• Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar
den.
Biologins metoder och arbetssätt
• Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.
• Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.
• Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.
• Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter
och tidningsartiklar.

4. HUR
Del 1:
Fotosyntes: Hur fungerar fotosyntes? Berätta, rita och gå igenom nyckelorden: solenergi,
CO2, syre, stärkelse och cellulosa…
Film för pedagogen. Ordentlig film för mig.
Film: syre och luft, sli.se
Vi ritar även omvänd fotosyntes där vi förstår vad som händer när man eldar ved, omvänd
fotosyntes. Ser filmen från sli.se: fotosyntes.
Del 2:
Vattnets kretslopp
Hur H2O rör sig. Berätta, rita och gå igenom nyckelorden som ånga, dunsta, kondensera,
grundvatten…
Vilka olika fasövergångar (fast till flytande, gas) hittar ni?
Kemiska grundämnen. Vad en atom och en molekyl är. Vilka olika grundämnen det finns. Hur
det periodiska systemet ser ut. Visa på koldioxid.
Berättar och barnen får dramatiskera hur vattenmolekylerna rör sig i vätska, gas och is.
Se filmen ”Vattnets kretslopp” på sli.se.
Se film Vattenmolekyl, sli.se., Vattumannen och speed sli.se.
Vi tittar på vattnets kretslopp (animering nr 1), (animering nr 2).
Nätet: Professor Vatten lär mig allt om vatten. Vattenfrågesport tillsammans.
Gjort sopbubblor bara för att det är kul med kemi.
Näringskedja och näringsväv
Vi börjar med att göra övning Näringskedjan tillsammans.
Näringskedja: en kedja över vem som äter vem. ”Försök med biologi”
Sol-växt-växtätare-köttätare. Sol-växtplankton-djurplankton-liten fisk- större fisk-människa.
Konsumenter: växt-, kött-, allätare.
Alla gör en egen näringskedja med bilderna från ”försök med biologi” sid 143.
Vi diskuterar även vad som händer med en kropp som ruttnar, bryts ner av bakterier,
svampar och larver, insekter. Bryter ner dött organiskt material.
Näringsväv
Näringsväv är när man har flera näringskedjor som är sammanflätade.
Går vi in på Näringsväv . Vi övar på att bygga egna näringsvävar.
Diskussion om vad som skulle hända om något påverkade balansen i väven.
Har människan påverkat något ekosystem? Hur?
Eleverna arbetar i grupp och ritar och drar streck mellan djuren s.144 i ”försök med biologi”.
Vi resonerar om deras bilder och hur funderar på hur känslig naturen är.
Inga ämnen försvinner, allt finns kvar.

5. Olika kretslopp
Livets kretslopp:
S.147. färglägg bilden och limma in i NOboken. Läsa och diskutera tillsammans. Vi pratar och
förstår vad en cell är.
Nu ska vi titta lite närmare på olika kretslopp.
Film: Animated Science - Molekyler : Atom C - kolatomen
Kvävets kretslopp (animering nr 1) och (animering nr2) och se film sli.se.
Kolets kretslopp (animering nr1) eller animering2, och se film, sli.se.
Lektion 5
Exkursion
Enkla fältstudier. Planering, utförande och utvärdering.
Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.
Lektion 6
Lektion 7
Ekosystem
Ni ska i grupp på två få fördjupa er i något av de ekosystem som finns i Sverige.
Gå in på Ett myller av liv. Välj ett av de 6 ekosystemen och läs allt du kommer över.
Vad är typiskt för just ert ekosystem? Vilka djur, växter (biotiska faktorer) och andra faktorer
som vattentillgång tex (abiotiska faktorer) finner du?
Del 8
Hållbar utveckling
Vad menas med "hållbar utveckling"?
Barnen arbetar i grupp och bygger sina öar till bebodda öar, vad kräver människan för att
överleva och hur göra man för att de ska vara en hållbar utveckling.
Vad är du villig att förändra i din vardag för att främja en hållbar utveckling? Diskutera i
grupp och redovisa för övriga i klassen.
Film från kemikalendern: http://youtu.be/dxQy50rYk8E
Sisa: http://www.moleclues.org/sv/games
Gyllene snittet:
Fibonacci
Fibonacci 2
Fibonacci 3
Länkar:
Kretslopp
Slu
Miljömål.se
Vattenlänkar
FILM. Kayos-krita-Syre-luft-och-en-svavande-lykta
http://www.naturvetenskap.org

6. http://www.xvivo.net/the-inner-life-of-the-cell/ fantastisk film om vit blodcell som känner av
omgivningen och yttre påverkan.