2. Vad är upphovsrätt?
Här kommer en förklaring till vad som menas med upphovsrätt. Texten tar upp vad som menas
med ensamrätt och vad det innebär med ekonomisk och ideell rätt, samt vad som menas med ett
verk är och vad som därmed är upphovsrättskyddat.
• Upphovsrätt innebär i stort sett att personen som har skapat ett verk har ensamrätt till sitt verk och
får bestämma hur det ska användas. Upphovsmannen har därmed rätt att lämna tillåtelse för andra
att använda verket i specifika sammanhang, men upphovsmannen har även rätt till att hindra andra
från att använda verket.
• Ensamrätten innebär att upphovsmannen äger en ekonomisk rätt, dvs rätt att få ekonomisk
ersättning om verket trycks (mångfaldigande) och rätten till att göra verket tillgängligt för
allmänheten.
• Ensamrätten kan även innebära en ideell rätt vilket innebär att skaparen av ett verk har rätt till att
bli omnämnd som upphovsman om verkat användas och att man inte får missbruka verket så att
det kränker upphovsmannens namn.
• De ideella rättigheterna kan inte överlåtas eller licensieras men upphovsmannen kan ingå ett avtal
om att avstå från dem. De ekonomiska rättigheterna kan däremot överlåtas eller licensieras till
annan.
• Ett verk kan vara av litterär eller konstnärlig art. Vetenskapliga skrifter räknas som litterärt verk och
det gör även sammanfattningar, abstracts och liknande. Det är inte bar text som är
upphovsrättskyddat utan även bilder och kartor och annat som man hittar på nätet.
3. Skyddet som upphovsrätten innebär varar i Sverige som huvudregel under upphovsmannens
livstid och 70 år efter dödsåret. Efter att skyddstiden utgått är verket fritt att använda, vilket bland
annat gör det möjligt att skapa en zombieversion av Jane Austens Stolthet och fördom.
Psst! Att skyddet har gått ut innebär alltså att du får använda dig av verket och till exempel göra
en bearbetning av det, det betyder inte att man kan ignorera de ideella rättigheterna. Stolthet och
fördom är skriven av Jane Austen, vilket hon ska få credd för även om det var längesedan hon dog.
4. Lagen och bakgrund
Här tas olika lagar upp som reglerar upphovsrätten. Lagarna som tas upp är den svenska
upphovsrättslagen från 1960, Bernkonventionen som tillkom 1886, samt en FN-deklaration från
1996. Texten kompletteras med länkar till respektive lag/konvention/deklaration.
• I Sverige regleras upphovsrätten i Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk
(upphovsrättslagen) 1960:729 som är anpassad till olika internationella överenskommelser. Länk:
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19600729.HTM
• Den internationella upphovsrätten har vuxit fram ur två olika rättstraditioner. Den
kontinentaleuropeiska innefattar ära och heder samt ekonomisk rätt medan de anglosaxiska
handlar om ekonomi.
• Bernkonvention tillkom 1886 och är ett skydd för litterära och konstnärliga verk. Sverige tillträdde
konventionen 1905 och har förbundit sig att följa bestämmelserna som består av tre kriterier.
Medlemmarna skall se till att upphovsmän från andra medlemsländer erhåller samma skydd som
de inom landet, att de nationella reglerna uppnår ett visst minimiskydd och att det inte ställs några
krav på formen för att skyddet ska gälla.
• Länk till Bernkonventionen: http://www.wipo.int/treaties/en/ip/berne/trtdocs_wo001.html
• 1996 års FN-deklaration om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter innebär att rätten för en
person att åtnjuta det skydd för moraliska och materiella intressen som härrör från all
vetenskaplig, litterär eller konstnärlig produktion till vilken denne är upphovsman.
• Länk till FN:
http://www.humanrights.gov.se/dynamaster/file_archive/060505/44fcfb237283ba3a391609d3947
55c60/Konventionen%20om%20ek%20soc%20och%20kult%20r%E4ttigheter.pdf
5. Rättspolitisk bakgrund
Här kommer en förklaring till undanliggande
syfte med upphovsrätt.
En rättspolitisk bakgrund till upphovsrätten är att
den stimulerar det andliga skapandet genom att
ge rättighetshavaren ensamrätt till att bestämma
över sitt verk och prestationer. Genom att dessa
rättigheter finns uppmuntras rättighetshavaren
till att publicera sina alster eftersom att de vet att
de inte kommer förlora kontrollen över
vidareanvändningen.
6. Upphovsrätt och yttrandefrihet
Upphovsrätten kan inte ses som ett hinder
för yttrande- och informationsfriheten.
Upphovsrätten skyddar endast den form
som upphovsmannen har uttryckt sitt verk
i och ger inte något skydd för fakta och
idéer som finns i verket.
Dvs, det är med andra ord inte fakta eller
idéer som skyddas utan upphovsmannens
säregna sätt att uttrycka något.
8. Tillgängliggörande och spridning
Osäker på om detta ska med! Texten handlar om vad lagen säger om hur man gör ett verk offentliggjort
(spridning och överförening) samt tar upp när det sker olovligen (dvs piratkopiering). Är det intressant/relevant
för studenterna?
• Som en del av den ekonomiska rättigheten innebär att upphovsmannen har rätt till att göra verket tillgängligt för
allmänheten. Det finns olika sätt att göra verket tillgängligt för allmänheten, bla:
• Genom att sprida exemplar av verket till allmänheten
• Genom överföring till allmänheten
• Den första punkten, spridning, förknippas med tryckta alster. För att möjliggöra spridningen krävs att det finns
fysiska exemplar som går att sprida, spridning syftar alltså inte på digitala exemplar. Spridning kan tex ske genom
försäljning, byte, gåva och utlåning och behöver alltså inte vara förknippat med att upphovsmannen får någon
ersättning.
• Den andra punkten, överföring av verk till allmänheten, är ett begrepp som inte är kopplat till någon teknik, men
som bland annat avser digitalt tillgängliggörande. Avsikten med begreppet är att den ska omfatta verk som
överförs på distans och där användarna själva bestämmer när och hur de tar del av verket.
• Överföringsrätten omfattar endast överföring till allmänheten, till exempel genom att göra sitt verk tillgängligt via
en webbplats på Internet. Vissa rättsliga konsekvenser inträder när ett verk gjorts tillgängligt för allmänheten (se
A:4:5 Vad får man använda – citaträtten).
• Enligt 8 § upphovsrättslagen anses ett verk offentliggjort när det lovligen gjorts tillgängligt för allmänheten. Ett
verk anses utgivet när ett exemplar med upphovsmannens samtycke förts ii handeln eller på annat sätt blivit
spridda till allmänheten. Om någon förfogar över ett verk utan samtycke från upphovsmannen, är alltså inte verket
offentliggjort enligt upphovsrättslagen. Att publicera någon annans verk på Internet innebär att en överföring har
skett och att verket är tillgängliggjort till allmänheten, men det har däremot inte offentliggjorts.
9. Vad får man använda?
Citaträtten
En inskränkning i upphovsrätten är rätten till att citera. Här tas lagen upp, samt förklarar ”god
sed” och ”omfattning som motiveras av ändamålet”.
• Ett undantag från upphovsrättens ensamrätt är rätten till att citera någon annans verk. Regler om
citaträtten finns i 22 § upphovsrättslagen. Huvudregeln lyder: ”Var och en får citera ur
offentliggjorda verk i överensstämmelser med god sed och i den omfattning som motiveras av
ändamålet.” S. 234. För att citatet ska vara lagligt har regeln två förutsättningar som måste
uppfyllas, nämligen syftet och omfattningen.
• Gällande syftet så innebär det att citatet skall ske med ”god sed”. Partier ur andras verk får återges
som hjälpmedel inom ramen för ett eget litterärt arbete. Man får alltså citera ur andras verk för att
kritisera, utlägga eller belysa det andra verket eller för att understryka det egna ställningstagandet.
Däremot får man inte ta in de bästa delarna ur ett annat verk endast i syfte att vidarebefordra dessa
och kanske göra den egna produkten mer läsvärd. S.235.
• Omfattningen av ett citat får inte göras för långt, bestämmelsen föreskriver att citat får göras ”i den
omfattning som motiveras av ändamålet”. S.236. Detta innebär att citaträtten inte skiljer sig åt i
olika fall, i en vetenskaplig eller kritisk framställning kan omfattande partier av någon annans verk
återges.
• Tänk på att ange upphovsmannen till vad som citeras!
• Mer om citat! Länk till A:1:1 Exempel på citat
10. Vad får man använda?
Länkning
Om rättigheter till länkning
• Rättsläget kring länkning är oklart. Ur upphovsrättslig
synvinkel är det kontroversiella huruvida länkningen
ska anses vara upphovsrättsligt förfogande eftersom
den som lägger ut länken gör det tillgängligt för
allmänheten. Egentligen kräver ett sådant förfogande
upphovsmannens tillstånd, men det skulle skapa
många onödiga problem vid internetanvändning.
• Eftersom länkning binder samman en stor del material
på Internet är det onödigt och omöjligt att förbjuda det
generellt.
11. Vad får man använda?
Verk som saknar skydd
Kanske ta bort det här stycket? Förvirrande!?
• Dokument som är upprättade av en
myndighet, dvs vissa allmänna handlingar är i
regel fria att använda:
• Författningar
• Beslut av myndigheter
• Yttranden av svenska myndigheter
• Officiella översättningar av dessa handlingar