1. Det ekonomiska läget
Finansminister Anders Borg
19 december 2013
Finansdepartementet

2. Stabilare återhämtning av världsekonomin
men med tydliga, kvarstående risker
•
Stabilare återhämtning men dämpade tillväxtutsikter i närtid
–
–
Eurozonen har kommit ur recession, fortsatt fragmenterade
finansmarknader och höga skulder
–
•
I USA syns tecken på ökad aktivitet i ekonomin och återhämtning på
bostadsmarknaden
Sårbara tillväxtekonomier väntas sänka farten
Betydande risker kvarstår inför 2014
–
Osäkerhet kring finanspolitiken i USA kan skada återhämtningen
–
Risk för förstärkt finansiell turbulens i tillväxtekonomier till följd av
nedtrappning av kvantitativa lättnader i USA
–
Svaga banker i eurozonen kan ge oro på finansmarknaderna
–
Osäkerhet kring utvecklingen i Norge riskerar att drabba Sverige
Finansdepartementet

3. Risk för fortsatt finansiell turbulens i
tillväxtekonomier
Försvagade växelkurser under 2013
•
FED:s signal i maj 2013 om
nedtrappning av kvantitativa lättnader
medförde högre räntor för amerikanska
statsobligationer:
•
Utlöste stora kapitalutflöden från
tillväxtekonomier
Inhemsk valuta mot dollar, januari 2013=100
90
95
100
105
•
•
110
•
•
Ledde till värdefall för valutorna
Lånekostnader och importpriser
steg
115
Framför allt drabbades ”fragile five”:
Brasilien, Indien, Indonesien, Turkiet
och Sydafrika
125
Initialt positiva reaktioner på FED:s
meddelande igår om att börja
nedtrappningen i långsam takt, men
risker kvarstår
Finansdepartementet
120
130
Brasilien
Indonesien
Indien
Turkiet
Sydafrika
Källa: Nationella källor

4. Svaga banker i eurozonen hotar
återhämtningen
•
Eurozonen har fortfarande många lågt kapitaliserade banker
med dåliga tillgångar
•
Risk för oro på finansmarknaderna
•
Försvårar för den expansiva penningpolitiken att ge effekt i
den reala ekonomin
•
Låg utlåning till hushåll och företag hotar investeringar och
tillväxt
•
En väl fungerande bankunion och en genomlysning av
bankernas balansräkningar är centralt för att hantera dessa
risker
–
Finansdepartementet
Verktyg för att kapitalisera svaga banker bör vara på plats innan en
genomlysning genomförs

5. Dämpad svensk tillväxt
Årlig procentuell utveckling. Prognos i BP14 inom parentes
Hushållens konsumtion
Offentlig konsumtion
Fasta bruttoinvesteringar
Lagerinvesteringar*
Export
Import
Nettoexport*
BNP
BNP, kalenderkorrigerad
2012
1,6 (1,5)
0,3 (0,7)
3,3 (3,2)
-1,2 (-1,1)
0,7 (0,8)
-0,6 (0,0)
0,6 (0,4)
0,9 (0,7)
1,3 (1,1)
2013
1,8 (2,1)
1,2 (1,0)
-1,0 (-2,4)
-0,2 (0,4)
-1,5 (-2,3)
-2,1 (-2,7)
0,2 (0,0)
1,0 (1,2)
1,0 (1,2)
*Bidrag till BNP-tillväxten
Källor: SCB och Finansdepartementets beräkningar
Finansdepartementet
2014
2,7 (3,1)
0,8 (1,1)
4,4 (4,3)
0,3 (-0,1)
1,9 (3,0)
2,8 (3,3)
-0,3 (0,0)
2,4 (2,5)
2,5 (2,6)

6. Finansdepartementets
decemberprognos, nyckeltal
Årlig procentuell utveckling. Prognos i BP14 inom parentes
2013
2014
BNP
1,0 (1,2)
2,4 (2,5)
BNP, kalenderkorrigerad
1,0 (1,2)
2,5 (2,6)
Produktivitet i näringslivet¹
0,7 (1,1)
2,1 (2,8)
Arbetade timmar¹
0,5 (0,3)
0,9 (0,5)
Sysselsättning
1,0 (0,8)
1,1 (0,8)
Arbetslöshet²
8,0 (8,2)
7,7 (8,1)
Löner (KL)
2,6 (2,7)
2,7 (2,8)
KPI (årsgenomsnitt)
0,0 (0,1)
0,4 (0,9)
KPIF (årsgenomsnitt)
0,8 (1,0)
0,8 (1,3)
-3,3 (-3,5)
-2,6 (-3,0)
BNP-gap (procent)
¹ Kalenderkorrigerad; ² Procent av arbetskraften
Källor: SCB och Finansdepartementets beräkningar
Finansdepartementet

7. Prognosjämförelse
Datum
Prognosmakare
Arbetslöshet
(15-74 år)
Tillväxt
2013
2014
2013
2014
19/12
Finansdepartementet
1,0
2,5
8,0
7,7
18/12
Konjunkturinstitutet
1,0
2,4
8,0
7,7
17/12
Riksbanken
0,9
2,5
8,0
7,8
12/12
Arbetsförmedlingen
0,9
2,7
8,1
7,8
5/12
Handelsbanken
1,0
3,1
8,0
7,9
4/12
Nordea
1,0
2,4
8,0
7,7
19/11
OECD
0,7
2,3
8,0
7,8
5/11
EU-kommissionen
1,1
2,8
8,1
7,9
8/10
IMF
0,9
2,3
8,0
7,7
Finansdepartementet

8. Privat konsumtion driver tillväxten
Årlig procentuell förändring
10
25
8
20
6
15
4
10
2
5
0
0
-2
-5
-4
BNP
-10
-6
Privat konsumtion
-15
-8
-10
2005
Varuexport (höger axel)
-25
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Källa: Nationalräkenskaperna, SCB
Finansdepartementet
-20
2014

9. Hushållen har fått stora inkomstökningar,
men sparkvoten är överraskande hög
Index och procent
140
8
Index, 2006 = 100
6
120
4
110
2
100
0
90
-2
80
-4
70
Andel av disponibel inkomst
130
-6
00
02
04
06
08
10
12
14
Real disponibel inkomst (vänster skala)
Sparkvot exkl. kollektivt pensionssparande BP14 (höger skala)
Sparkvot exkl. kollektivt pensionssparande (höger skala)
Finansdepartementet

10. Sverige har klarat krisen
förhållandevis väl
Sysselsättningstillväxt (15-74 år) sedan 2008,
säsongrensat
106
104
102
100
98
96
94
92
Österrike
Danmark
Finland
Tyskland
Finansdepartementet
Belgien
Nederländerna
Sverige
EU28

11. Arbetsmarknaden utvecklats starkare
än förväntat
Arbetslöshet och sysselsättningsgrad (15-74 år)
10,0
67
9,5
66
65
9,0
64
8,5
63
8,0
62
7,5
61
7,0
60
10
11
12
13
14
Arbetslöshet Dec13
Arbetslöshet BP14
Arbetslöshet Dec12
Arbetslöshet VÅP13
Sysselsättningsgrad Dec13 (höger axel)
Sysselsättningsgrad BP14 (höger axel)
Sysselsättningsgrad Dec12 (höger axel)
Sysselsättningsgrad VÅP13 (höger axel)
Finansdepartementet
Not: SCB reviderade i februari 2013 upp arbetslösheten och ner
sysselsättningsgraden för 2010-2012 något. Prognosen i december 12
har för att underlätta jämförbarhet anpassats till de nya nivåerna

12. Tecken på nytt mönster på
arbetsmarknaden?
Sysselsättning, varubranscher
Sysselsättning, tjänster
2.200
1.160
Antal sysselsatta, 1000-tal
Antal sysselsatta, 1000-tal
1.180
1.140
1.120
1.100
1.080
1.060
1.040
00
02
Utfall
Finansdepartementet
04
06
Modellprognos
08
10
12
2.100
2.000
1.900
1.800
1.700
00
02
Utfall
04
06
Modellprognos
08
10
12

13. Vad kan förklara starkare
arbetsmarknad?
•
Förändrat mönster på arbetsmarknaden?
– Oväntat hög sysselsättningsökning i tjänstesektorn
– Sämre produktivitetsutveckling än väntat
•
Tjänstesektorn gynnas av god utveckling av
disponibelinkomster och starkt förtroende för uthålliga
offentliga finanser
•
Regeringens reformer stärker arbetsmarknaden
– Mer lönsamt att arbeta
– Stärkta förutsättningar för tjänsteföretag
– RUT, ROT, Sänkt restaurangmoms, nya marknader och ökad
konkurrens
Finansdepartementet

14. Utsikter för offentliga finanser
• I takt med att ekonomin normaliseras
minskar utrymmet för breda
efterfrågestimulanser
– Offentliga finanser ska gradvis tillbaka till överskott
• Betydande utgiftsökningar riskerar att
påverka kvarvarande reformutrymme
– Kriget i Syrien påverkar flyktingströmmarna
– Sjukskrivningarna ökar
Finansdepartementet

15. Principer för hantering av
konjunkturcykler och överskottsmålet
Skiss. Diagrammet avser inte en specifik period
Finansiellt sparande
Resursutnyttjande (BNP-gap)
Högkonjunktur
Finansdepartementet
Lågkonjunktur

16. Principer för hantering av
konjunkturcykler och överskottsmålet
• Takten i återgången till en procent bör
anpassas efter läget på arbetsmarknaden och
utvecklingen av resursutnyttjandet
• En alltför snabb återgång till överskott riskerar
att leda till en försämrad utveckling på
arbetsmarknaden
• De flesta bedömare är överens om att
inriktningen har varit lämplig givet den långa
och djupa lågkonjunkturen
Finansdepartementet

17. Finanspolitikens inriktning för
varaktig återhämtning
•
Offentliga finanser ska återgå till överskott
–
•
•
Risker i det finansiella systemet ska hanteras
Politiken ger stöd för återhämtningen
–
–
•
I takt med att ekonomin normaliseras ska sparandet återvända till en
procent av BNP
Ökar inhemsk efterfrågan och stärker arbetsmarknaden
Stärker konkurrenskraften genom satsningar på infrastruktur, forskning,
utbildning och sänkt bolagsskatt
Fokus på strukturreformer för fler jobb och ökad tillväxt
–
–
–
Finansdepartementet
Investeringar i utbildning
Fler vägar in för grupper som har svårt att få jobb
Reformer för fler bostäder

18. Sammanfattning
• Stabilare återhämtning i omvärlden, fast
med risker
• Dämpad tillväxt i Sverige men
arbetsmarknaden något starkare än väntat
• Tillväxten tar gradvis fart under 2014
• När konjunkturen och resursutnyttjandet så
småningom normaliseras ska sparandet
återvända till en procent
Finansdepartementet