1. 101
IDÉER FÖR ETT
KOMPETENTARE
SVERIGE

2. Hur formas ett samhälle där alla får möjlig-
het att lära sig nya saker under hela livet?
I den här broschyren ställer vi inte bara
frågorna utan ger också svaren: 101 färska
idéer om kompetensutveckling.
Vi har tänkt högt och lågt, brett och smalt.
Målet är att rusta Sverige för framtiden.
Vi måste bli tillräckligt starka för att kon-
kurrera med kompetens och inte låga löner.
Läs och tyck till.
Oavsett om du är politiker, arbetsgivare
eller arbetstagare – hör av dig om du vill
veta mer. Det är för din skull vi gjort den
här broschyren.

3. 1
Vad kostar inkompetens?
Om insatser för kompetensutveckling verkar
dyra, tänk på alternativkostnaden – vad kostar
inkompetens?

4. 2 3
Sagt och gjort. Sagt men inte gjort.
Unionen har tecknat avtal om att Varför bidrar inte staten till
0,2 procent av lönen ska avsättas finansiering av en modell för
till kompetensutveckling. kompetensutveckling?
Pengar avsätts till kompetensutveckling och kan Våra politiker har diskuterat och utrett ett nationellt
användas för att söka nya vägar i karriären. Idén system för kompetenssparande i mer än ett decen-
är enkel och viktig i en tid när förändringar sker allt nium, men inget har hänt. Under tiden har olika typer
snabbare i arbetslivet. Unionen har redan tecknat av modeller för kompetensutveckling införts i flera
avtal om att 0,2 procent av lönen ska avsättas till andra länder, bland annat Norge och Danmark.
medlemmarnas kompetensutveckling. Fler borde
följa vårt exempel och gå från ord till handling.

5. 4 5
För de flesta företag är marknads- Alla har ett ansvar. Så också du.
och försäljningsstrategier själv- Individen har ett stort eget ansvar för sin kompe-
klara. Det borde även en strategi tensutveckling. Det hjälper att ha en positiv attityd
för kompetensförsörjning vara. och hela tiden följa hur det egna yrket utvecklas.
När efterfrågan på yrkeskompetens förändras på
Det är människor som löser problem. För att nå arbetsmarknaden bör var och en tänka över vad
företagets mål krävs rätt mix av kompetens. Därför det kan få för konsekvenser för en själv.
borde alla företag ha en strategi för sin kompetens-
försörjning. Den kan innehålla inventering av befintlig
kompetens, identifiering av framtida kompetens-
behov och en idé om hur företagets kompetens-
luckor ska fyllas på ett effektivt sätt.

6. 6 7
Om man inte vet vad man kan, HR funktion?
är det svårt att veta vad man Ja, det är ingen dum idé att någon
behöver. är ansvarig för företagets största
Det är bra att göra en årlig kartläggning av med-
utgiftspost.
arbetarnas kompetens för att ta reda på vad som För många svenska tjänsteföretag är personal-
finns och vad som behöver tillföras för att nå verk- kostnaden den största utgiftsposten, trots det
samhetsmålen. Den kan genomföras i utvecklings- arbetar allt fler på arbetsplatser där det saknas
samtal eller i samarbete med lokala fackliga repre- en utvecklad Human Resource (HR) funktion.
sentanter. Det är dock viktigt att tala om varför man Med en väl fungerande HR funktion på arbets-
gör kompetenskartläggningen. Då undviks onödiga platsen får chefer på alla nivåer stöd med att
spekulationer om syftet. utveckla en strategi för kompetensförsörjning
inom det egna ansvarsområdet.

7. 8 9
Gärna fast anställning – men ingen Låt de som känner medarbetarna
vill fastna på samma arbetsplats bäst hjälpa till med strategin för
hela livet. kompetensförsörjning.
Det behövs en arbetsmarknadspolitik som tar hän- Lokala fackliga representanter har ofta bra kunskap
syn till den som vill byta jobb– inte bara den som om sin egen arbetsplats, arbetskamrater och de
måste. Därför ska tillsvidareanställningar även i förutsättningar som råder. Det borde företagen
framtiden vara den vanligaste anställningsformen, dra nytta av när de upprättar en strategi för kom-
samtidigt som goda utvecklingsmöjligheter ska petensförsörjning. Då minskar dessutom risken för
göra det enklare att byta jobb. att beslut som påverkar medarbetarna och deras
kompetensutveckling fattas på bristfälliga grunder.

8. 10
Diskriminering är slöseri med
11
Nio av tio får nytt jobb via Trygg-
kompetens. hetsrådet. Hur är det möjligt?
Idag finns det en utbredd diskriminering av personer Trygghetsrådets flexibla arbetssätt med fokus på
med utländsk härkomst. Det gör att viktig kompe- individen har visat sig vara mycket framgångsrikt.
tens går förlorad och försvårar möjligheterna till Nio av tio som lämnar Trygghetsrådet får ett nytt
ett framgångsrikt integrationsarbete. Vid sidan av jobb. Idag är deras uppdrag begränsat till att hjälpa
de frivilliga insatserna behövs det en egen arbets- de som blivit uppsagda. Deras arbetsmetoder kan
rättslig diskrimineringslagstiftning med ett tydligt dock vem som helst använda – också proaktivt vid
arbetsgivaransvar för aktiva åtgärder. omställningar och karriärbyten.

9. 12 13
Om kompetens är en konkurrens- Det måste bli förmånligare för
faktor, borde kompetensförsörj- företag att satsa på kompetens.
ning vara en ledningsfråga. Inför skattemässiga fördelar för företag som vill
Den globala konkurrensen har gjort kompetens till reservera pengar till de anställdas framtida kom-
en av de viktigaste konkurrensfaktorerna. Därför bör petensutveckling. Det gör det möjligt för företag
strategier för kompetensutveckling vara förankrade i att göra avsättningar under goda år, som sedan
högsta ledningen. På så sätt skickas en tydlig signal används för att kompetensutveckla de anställda i
till organisationen om att det ingår i alla chefers sämre tider.
arbetsuppgift att göra det möjligt för medarbetarna
att utveckla sin kompetens.

10. 14 15
När blir personalen lika viktig som Nog ska man väl kunna utbilda
ekonomi, inköp och logistik? sig även om man arbetar och
När HR/personalchefen är med i ledningsgruppen på
har familj?
lika villkor som andra chefer signalerar man att kom- Förutsättningar för vidareutbildning på både alla
petens är lika viktigt som t.ex. ekonomi, inköp och nivåer borde bli bättre. Det behövs nya former av
logistik. Men det är inte bara en symbolisk handling, undervisning för de som idag har svårt att kombi-
utan framför allt ett sätt att kvalitetssäkra företa- nera studier med arbete och familjeliv. Fler kvälls-
gets kompetensutveckling och minska riskerna för och distanskurser, större utbud av långa och korta
att drabbas av kompetensbrist i framtiden. utbildningar och en pedagogik som är anpassad till
olika förkunskapskrav.

11. 16 17
Kompetenskartan hjälper dig att Chefer behöver kompetens
sätta ord på det du kan! i kompetensutveckling.
Kompetenskartan är ett webbaserat verktyg. På ett Det är inte ovanligt att det är närmsta chefen som
lekfullt sätt sätter du ord på vad du kan och vad du har ansvar för medarbetarnas kompetensutveckling.
vill. Kompetenskartan är ett exempel på det Unionen Saknar chefen utbildning är det extra viktigt att det
erbjuder sina medlemmar inom området kompetens erbjuds ledarskapskurser i hur man arbetar strate-
och karriär. Mer information finns på vår hemsida, giskt med kompetensutveckling. Chefer som vet hur
www.unionen.se. medarbetarnas potential och drivkraft bäst utveck-
las, är chefer som bidrar till att stärka företagets
konkurrenskraft.

12. 18 19
Den som arbetar och vill satsa Om fler visste att en civilingenjör
på högre studier borde också ha kostar 900 000 kr att ersätta
möjlighet att få studiemedel. skulle de nog satsa mer på att
Med nuvarande regler för studiestöd är det svårt för
utveckla befintliga medarbetare.
högskoleutbildade att finansiera sin vidareutbild- Den snabba tekniska utvecklingen leder till så
ning. Det är inte rimligt att studiemedlen ska begrän- kallade kompetensväxlingar. Då byts medarbetare
sas av antalet terminer du studerat tidigare eller hur frivilligt eller ofrivilligt ut för att få in ny kompetens
gammal du är. Därför borde studiemedelssystemet i organisationen. Stora kompetensväxlingar är dyra
ses över liksom villkoren vid exempelvis sjukdom och ofta ett resultat av misslyckade kompetensför-
och föräldraskap för den som vidareutbildar sig. sörjningsstrategier. Beräkningar visar att kostnaden
när en civilingenjör slutar och ersätts med en ny,
kan uppgå till över 900 000 kronor. Därför bör kom-
petensväxlingar i ett företag alltid följas upp och
utvärderas så att kostnaderna blir synliga.

13. 20 21
Vad du kan borde vara Företagets vinst ska inte bara
viktigare än vad du studerat. hamna i aktieägarnas fickor, utan
EU har tagit fram ett system (EQF) för att kunna
också i huvudet på de anställda.
jämföra utbildningar och färdigheter mellan olika Kortsiktiga vinstutdelningar sker ofta till priset av
länder. Sverige kommer att göra en nationell imple- att säga upp personal, senarelägga investeringar
mentering av systemet, vilket innebär att fokus för- eller sälja ut delar av verksamheten. Det påverkar
flyttas från vilken utbildning människor har till vad inte bara utvecklingsmöjligheten för företaget och
man faktiskt kan. Detta arbete bör prioriteras för de anställda negativt utan också konkurrenskraf-
att påskynda utvecklingen av olika validerings- ten. En tumregel bör därför vara att företagens
modeller i Sverige. Då får alla möjlighet att få hela utdelningar inte sker på bekostnad av långsiktiga
sin kompetens dokumenterad – inte bara den investeringar i kompetensutveckling.
formella utbildningen.

14. 22
Varför ska betyg och högskoleprov
23
Inhyrda konsulter och tillfälligt
vara enda sättet för att bli antagen anställda tillför snabb kompetens
till akademiska studier? – men vem är det som är lojal när
Den som inte har formella meriter, men bedöms som
tiderna blir sämre?
reellt behörig, borde också kunna antas till högre Det finns flera fördelar med att satsa på befintliga
utbildningar. Möjligheterna finns redan, men utvär- medarbetares utveckling: De kan enkelt anpassa
deringar visar att endast ett fåtal studenter blir ny kunskap till arbetsplatsens förutsättningar. De
antagna på reella meriter. Staten borde därför se känner lojalitet till företaget eftersom de får ta del
till att det blir ekonomiskt attraktivt för högskolor av fördelarna som ny kompetens genererar. Interna
och universitet att anta studenter genom alterna- kompetenssats-ningar bidrar också till att uthålligt
tiva behörighets- och urvalsformer. öka företagets pro-duktivitet och lönsamhet.

15. 24 25
Öronmärk pengar för samverkan Människor är inte fyrkantiga.
mellan högskola och näringsliv. Det ska inte heller insatser för
Enligt högskolelagen ska högskolor och universitet
kompetensutveckling vara.
samverka med det omgivande samhället. Trots det Människor lär sig på olika sätt och därför är indivi-
utvecklas samarbetet mellan utbildningsanordnare duell anpassning viktigt. En del vill lära själva, andra
och näringsliv för långsamt. Därför borde staten i grupp. Många lär gärna av kollegor medan andra
öronmärka pengar för att få fart på samarbetet. föredrar utomstående experter eller distansutbild-
ning. Se till så att insatser för kompetensutveckling
är individuellt anpassade genom att fundera på när,
var och hur de ska genomföras.

16. 26 27
Att lära sig svenska språket Högskolor och universitet
står inte i motsats till praktik borde få en tydligare roll att
och arbete. vidareutbilda de som arbetar.
SFI-undervisningen borde effektiviseras och få Utbildningar på olika nivåer måste i högre grad
en tydlig inriktning på arbete och praktik under vara kopplade till arbetslivets krav. I Sverige finns
språk-inlärningen, till exempel genom att SFI- en väl utbyggd och geografisk spridd högre utbild-
studierna varvas med praktik, förvärvsarbete ning med starka utbildnings- och forskningsmiljöer.
eller annan sysselsättning. Om högskolor och universitet får en tydligare roll
att vidareutbilda de som arbetar, kan företag och
organisationer dra bättre nytta av detta.

17. 28 29
Egen men inte ensam. När företag tar hjälp utifrån,
Unionen stödjer egenföretagare med ett särskilt
t.ex. av konsulter, borde man ha
medlemserbjudande till de som driver eget företag. som mål att den egna personalen
Förutom juridisk hjälp kan vi bistå med kurser och också lär sig något nytt.
personlig rådgivning i frågor som rör marknads-
föring, juridik och affärsutveckling. Mer information Det finns tillfällen när specialistkompetens behövs,
finns på vår hemsida, www.unionen.se. till exempel när tillgången på rätt arbetskraft är
begränsad eller när det inte är ekonomiskt försvar-
bart att bygga upp en egen kompetensbas. Vid
sådana tillfällen borde företaget ha som mål att
det också sker en kompetensöverföring till den
egna personalen.

18. 30
Ge alla möjlighet till en
”provuppsägningstid”.
31
Trolla inte bort kostnader för till-
fällig kompetens i redovisningen.
Att byta jobb eller ta ett karriärsteg uppåt eller åt Det är ganska vanligt att kostnader för tillfällig
sidan innebär att kunskap sprids mellan arbets- kompetens inte belastar chefens egen verksam-
platser. All form av kunskapsspridning behöver het, utan redovisas i en separat projektbudget.
främjas för att skapa dynamik på arbetsmarknaden. Det kan ge sken av att tillfällig kompetens är billi-
En avtalsreglerad ”provuppsägningstid” på sex gare att köpa in än att långsiktigt bygga upp kom-
månader för att prova ett annat jobb kan skapa petens på den egna arbetsplatsen. Dessa falska
ökad rörlighet i arbetslivet och få positiva effekter besparingar stoppas bäst genom att istället sätta
på kunskapsöverföring och kompetensutveckling. kost-naderna i relation till företagets totala perso-
nal- och lönekostnader.

19. 32
Vad skulle politikerna säga om
33
Köper du en dyr maskin räknas den
var fjärde elev lämnade gymnasiet som en investering, men går du en
utan fullständiga betyg? För när- kurs för att lära dig använda den
varande ingenting. blir det en kostnad.
Idag lämnar en fjärdedel av eleverna gymnasiet utan Kostnader för kompetensinvesteringar borde
fullständiga betyg. Det finns inga enkla förklaringar klassas som en tillgång i balansräkningen och
till avhopp och bristande studieresultat i gymnasie- kunna skrivas av under flera år. Kompetens-
skolan. Orsakerna är ofta individuella. Bristfälliga utveckling är missgynnat i redovisningen jämfört
kunskaper från grundskolan och låg kvalitet på gym- med andra investeringar. Istället för att behandla
nasieutbildningen är dock några av förklaringarna. satsningar på kompetensutveckling som andra
Därför måste stora satsningar göras på gymnasie- investeringar så redovisas de idag som en kostnad
skolan så att fler ungdomar klarar gymnasieskolan på innestående år utan möjlighet att fördelas på
på utsatt tid. flera år.

20. 34 35
Arbetsförmedlingen borde få Människor har dåligt minne.
större möjligheter att erbjuda Därför ska utvecklingsplanen
arbetsmarknadsutbildningar vara skriftlig.
till arbetslösa. Utvecklingssamtalen ska leda till en skriftlig
Arbetsmarknadsutbildningar är bra verktyg för att utvecklingsplan som dokumenteras, sparas och
motverka brist på arbetskraft och förbättra delta- följs upp. Då undviks missförstånd om vad som
garnas chanser att få jobb. Därför borde Arbets- diskuterades och vilka aktiviteter som beslutades
förmedlingen få större möjligheter – gärna i sam- att genomföra. En utvecklingsplan bör även inne-
arbete med externa utbildningsanordnare – att vid hålla en tidsplan för planerade kompetensutveck-
behov erbjuda relevanta utbildningar. De bör vara lingsinsatser. De planerade aktiviteterna bör ha
fokuserade på kompetenser där arbetsgivarna har utgångspunkt i verksamhetsmålen och ta hänsyn
svårt att hitta personal. till de behov och förutsättningar som finns hos
medarbetare och företag.

21. 36 37
Ska utbildningarna anpassas till Om chefen inte vet vad de anställda
arbetsmarknaden – eller tvärtom? vill, kan det vara idé att fråga dem.
För att utbildningarna ska svara mot arbetsmark- Minst en gång om året bör chefen ha ett utveck-
nadens efterfrågan är det viktigt att näringsliv lingssamtal med de anställda där de kommer över-
och arbetsgivare tar aktiv del i utformningen av ens om vilka aktiviteter som ska genomföras för att
utbildningarna. Samtidigt måste skolor och elever utveckla den anställdes kompetens. Utvecklings-
få inblick i arbetslivets villkor och krav. Därför är samtalet får störst genomslagskraft om samtalet
det viktigt att skolor och arbetsgivare har regel- följs upp några gånger per år för att säkerställa att
bunden och nära kontakt. Elever ska komma ut det som är överenskommet också genomförs. Det är
på arbetsplatser och arbetsgivare behöver viktigt att både företag och medarbetare håller vad
besöka skolor. de lovar.

22. 38 39
Alla jobb kräver inte felfria Ska du utveckla dina svaga
kunskaper i svenska. eller starka sidor?
Irrelevanta krav på kunskaper i svenska vid rekry- Många tar för givet att det alltid är de svaga sidorna
tering borde förebyggas för att inte bli onödiga som ska utvecklas, men ibland kan det vara idé att
kompetenshinder. Samtidigt borde kunskap i andra försöka bli ännu bättre på det man redan är bra på.
språk och kunskaper i interkulturella frågor värderas Kanske ska du föreslå kompetensutveckling som
högre i rekryteringsprocessen. utvecklar dina starka sidor nästa gång?

23. 40 41
Måste man bli arbetslös för att få EU stödjer kompetensutveckling
hjälp med att hitta nästa jobb? på flera olika sätt. Det ska vi fort-
Även den som vill komma vidare i karriären eller
sätta ta del av!
inte trivs på sitt jobb borde kunna få råd från Sverige är, och ska även i fortsättningen, vara
Arbetsförmedlingen. Att hjälpa ombytessökande aktiva i det europeiska samarbetet kring livslångt
är ett sätt att motarbeta arbetslöshet och ohälsa. lärande, kompetensutveckling och omställning. När
Om Arbetsförmedlingen lyckas med att matcha lågkonjunkturen var på besök senast, tog Sverige
ombytessökande med lämpliga arbetsgivare del av olika stödprogram som finansierades av EU.
kommer det att stärka deras legitimitet. Det bidrog till att många anställda i utsatta bran-
scher fick ny och mer eftertraktad kompetens.

24. 42
Varje gång man byter arbetsplats
43
Den som tagit körkort vill köra bil.
lär man sig något nytt. Därför ska Precis samma sak är det med
det vara enkelt och tryggt att kompetensutveckling.
byta jobb. Utan stöd och uppmärksamhet från företaget
Ju lättare det blir att byta jobb, desto bättre kommer genomförda utvecklingsinsatser inte till
kommer arbetsmarknaden att fungera. Samhällets nytta. Det är slöseri med humankapital. Se därför
kostnader för matchning minskar samtidigt som det till att den som fått kompetensutveckling också får
går snabbare att hitta rätt person till lediga jobb. möjlighet att använda sina nya kunskaper.
På lång sikt innebär det lägre arbetslöshet. Därför är
det viktigt att fackförbund, arbetsgivare och staten
tillsammans arbetar för ett rörligt arbetsliv där alla
kan och får utvecklas yrkesmässigt.

25. 44 45
Det finns yrkesverksamma Det är inte bara i klassrummet
som varken är anställda eller man lär sig något nytt.
har anställda. De behöver En bred syn på kompetensutveckling innebär
också få hjälp. att förutom kurser och regelrätta utbildningar kan
kom-petensutveckling ske genom arbetsuppgifter
Staten borde satsa mer på att sprida kunskap om eller sociala kontakter. Ett exempel är arbetsrotation
eget företagande, t.ex. genom att Arbetsförmed- där kompetens kan utvecklas genom att man får
lingen får i uppgift att hjälpa och förmedla informa- prova på andra arbetsuppgifter. Ett annat exempel
tion till de som vill starta eget. Det skulle bidra till är projektarbeten där människor med olika kompe-
en dynamisk arbetsmarknad eftersom nya företag
tenser träffas och lär av varandra.
på sikt kan skapa nya jobb och bidra positivt till
landets tillväxt.

26. 46 47
Sverige kan bli 33 procent Om chefen ska ha tid att vara chef
bättre på kompetensutveckling. behövs kompetenta medarbetare.
Det borde vara en självklarhet att arbetsgivarna När medarbetarna får mer kompetens kan det för-
tar ansvar för de anställdas kompetensutveckling. ändra ansvarsområden och underlätta för chefer.
En färsk undersökning som Unionen gjort visar dock Fler uppgifter kan delegeras vilket gör att arbetet
att 1 av 3 förvärvsarbetande inte får tillräckligt med blir effektivare och verksamheten kan styras med
kompetensutveckling för att utföra sina nuvarande mål istället för detaljinstruktioner.
arbetsuppgifter. Det är en kortsiktig och dyr väg att
gå eftersom arbetsgivaren ständigt måste hyra in
eller byta ut personal för att klara kompetens-
försörjningen.

27. 48 49
Arbetsförmedlingens potential som Hur tänker företag? Tala med
kompetenshöjare är underskattad. en professionell rekryterare.
Det är kostsamt för både arbetsgivare och individ Vet du vad du vill, men inte vad du behöver komplet-
med felrekryteringar. Därför borde Arbetsförmed- tera med för att nå dit? Eller funderar du över vilka
lingens roll inte bara vara att anvisa, utan också jobb du kan söka med din kompetens? Är du medlem
uppmuntra människor att hitta rätt jobb. För att i Unionen kan du få upp till 20 minuters gratis tele-
matcha rätt person till rätt jobb måste Arbetsför- fonrådgivning med en professionell rekryterare inom
medlingen ha en aktiv dialog med arbetsmark- din bransch. Mer information finns på vår hemsida,
nadens parter. Specialistkunskap om den lokala www.unionen.se.
arbetsmarknaden och efterfrågan på olika yrkes-
grupper är ett absolut krav för att bidra till en
dynamisk arbetsmarknad.

28. 50 51
När man varit borta från jobbet Sverige sitter på en av Europas
ett tag, är en extra dos kompe- största kompetensreserver.
tensutveckling välkommen. Reserver som inte används.
Kompetensutveckling är ofta inriktad på att klara av Sverige är inte bra på att ta vara på den kompetens
det dagliga arbetet, till exempel hur man hanterar som arbetstagare med utländsk bakgrund har. Vi är
ny teknik. Därför borde det finnas extra fokus på tvärtom ett av de sämre länderna inom EU på detta
kompetensutveckling när en medarbetare kommer område. Personer med utländsk bakgrund tvingas
tillbaka efter sjukdom, föräldraledighet eller annan ägna flera år åt att få grundläggande behörighet till
längre frånvaro från arbetet. studier, under tiden blir deras akademiska studier
från hemlandet föråldrade och inaktuella.

29. 52
Kompetens är ett konkurrensmedel
53
Att bli förälder är utvecklande.
– inte en belöning till de anställda. Att bli mamma eller pappa leder ofta till personlig
När kompetensutveckling delas ut som belöning mognad. En småbarnsförälder får öva på sina för-
för annat utfört arbete kan det skicka fel signaler till mågor att prioritera och organisera. Tyvärr betraktas
organisationen. Det signaleras att kompetens är en alltför ofta föräldraledighet som en frånvaro som
kostnad man kan unna sig i goda tider, snarare än en leder till att arbetstagare halkar efter kompetens-
investering som ger avkastning i framtiden. Under- mässigt på arbetsplatsen och inte som den utveck-
sökningar visar att satsningar på kompetensutveck- ling det faktiskt innebär.
ling i alltför hög grad tenderar att följa konjunkturen
med viss eftersläpning.

30. 54 55
Arbetsförmedlarna är våra Låt inte magkänslan styra
viktigaste mångfaldsexperter. rekryteringen.
De som arbetar på Arbetsförmedlingen har en Fler arbetsgivare borde använda sig av kompe-
nyckelroll i relationen mellan arbetsgivare och tensbaserad rekrytering med tydliga kravprofiler
arbetstagare. Därför är det viktigt att all personal – för att förhindra och förebygga diskriminering och
på alla arbetsförmedlingar – i hela landet regelbun- godtycke i rekryteringsprocessen. Det kan göras
det kompetensutvecklas i hur de bemöter personer med hjälp av färdighetstester och kompetens-
av utländsk härkomst, utländsk kompetens och hur baserade intervjuer. Det är dock viktigt att de
företagen ska hantera mångfald som en resurs. fackliga representanterna på arbetsplatsen
finns med i hela processen.

31. 56 57
Har företaget kollektivavtal? Det är inte klokt att antalet platser
Med kollektivavtal omfattas arbetsplatsen i regel
till arbetsmarknadsutbildningar
av både utvecklingsavtal och kompetensutveck- minskat med 94 procent på tjugo år.
lingsavtal. Därför kan det vara idé att kolla om före-
Antalet platser i arbetsmarknadsutbildning upp-
taget har kollektivavtal innan du börjar på ett nytt
går till drygt 5 000, vilket motsvarar nivåerna som
jobb. Ring till Unionen Direkt om du är osäker på
rådde på 1950-talet! På tjugo år har antalet platser
förhållandena. Telefonnumret är 0770-870 870,
minskat med 94 procent. Ändå finns det undersök-
telefontid: mån-fre 08.15 – 17.00.
ningar som tydligt visar på mycket gynnsamma
sysselsättningseffekter för dem som har deltagit i
arbetsmarknadsutbildning jämfört med arbetslösa
som inte deltagit.

32. 58 59
Kompetens ska löna sig. Vet du om att det finns 12 miljarder
Inte minst i lönekuvertet. avsatta till kompetensutveckling?
Den som lagt ner tid och energi på kompetensut- Sverige har fått 12 miljarder från EU’s strukturfonder
veckling förväntar sig nog att det också ska märkas som ska fördela under perioden 2007 – 2013. För att
i lönekuvertet. Arbetsgivare som går dem till mötes pengarna ska komma till användning behöver staten
signalerar att arbete med kompetensutveckling är dra igång en informationskampanj där ansökare som
viktigt. Lön markerar vad som är väsentligt och är uppfyller kraven informeras om hur de kan ta del av
därför ett betydelsefullt verktyg för att påverka pengarna. Det kan vara företag som tillsammans
engagemang och lärande. med Unionen ansöker om bidrag för att öka tjänste-
männens kompetens och därmed näringslivets
konkurrenskraft.

33. 60
Varför jag ska dela med
61
Sverige behöver förbättra
mig av min kunskap? systemen för kartläggning av
Ta inte för givet att alla medarbetare vill dela med
reell kompetens.
sig av kunskap, eftersom det då finns risk att de Validering är en process som innebär att man gör
förlorar sin egen unika position. Därför är det viktigt en strukturerad värdering och dokumentation av
att det finns en uttalad positiv effekt och syn på kunskap och kompetens som en person besitter,
kunskaps-överföring på arbetsplatsen. Då minskar dvs den reella kompetensen. Staten borde bidra till
risken för att viktig kompetens går förlorad om en att förbättra de valideringssystem som finns idag,
anställd slutar. bland annat genom att fastställa vilka kriterier som
ska gälla för att få göra en validering.

34. 62 63
Det chefen tycker, Alla unga vuxna borde
tycker också många andra. ha en utbildningsgaranti.
Arbetsplatser behöver präglas av en positiv Det borde finnas en utbildningsgaranti för alla
inställning till kompetensutveckling hos både unga vuxna som saknar grundläggande högskole-
chefer och medarbetare. En engagerad chef som behörighet. För att förverkliga denna utbildnings-
lyfter fram medarbetare som lägger tid och kraft garanti krävs ett nära samarbete mellan kommuner,
på att utveckla sin kompetens skapar rätt förut- det reguljära utbildningssystemet och staten. Målet
sättningar. Nämligen en tillåtande arbetsmiljö där borde vara att minst 20 procent av deltagarna i ung-
det uppfattas som positivt att vilja bli bättre, vara domsinsatserna väljer att ägna sig åt studier.
nyfiken och pröva något nytt.

35. 64
En god företagskultur är en
65
Är det så illa att vi måste
bra grogrund för kompetens- tvinga människor att ta jobb
utveckling. de inte vill ha?
En god företagskultur stimulerar till öppen dialog Den som är arbetslös borde ha rätt att begränsa
mellan chefer och medarbetare. Då diskuteras sitt arbetssökande till det egna yrkes- och utbild-
faktorer som främjar eller begränsar kunskaps- ningsområdet under en första tidsperiod. Det bidrar
användning på arbetsplatsen på ett naturligt sätt. till bättre matchning på arbetsmarknaden – rätt
Det är så kunskap och erfarenhet sprids inom en kompetens på rätt jobb. Att tvinga individen till jobb
organisation. långt under dennes kvalifikationer gynnar inte sam-
hällsekonomin – kompetens underutnyttjas och
produktiviteten sjunker.

36. 66 67
Sök Unionens studiestöd. Allt fler blir allt äldre.
För att stärka medlemmarnas ställning på arbets-
Det måste vi dra nytta av.
marknaden ger Unionen stöd för kompetensutveck- Eftersom det är den arbetande befolkningen som
ling. Vi ersätter litteratur- eller materialkostnad med försörjer samhället är det viktigt att de äldre blir
upp till 3 025 kr per termin. Totalt kan varje medlem kvar i arbetslivet lite längre. Speciellt med tanke på
få 12 100 kr. Vid studier i praktiska yrken får de dess- att allt fler unga stannar längre i utbildningsväsen-
utom ersättning för förbrukningsmaterial. Unionens det. Äldre arbetstagare har en unik kompetens som
studiestöd gäller även vid utlandsstudier. Mer infor- kan utnyttjas i högre grad. Därför borde de få större
mation finns på vår hemsida, www.unionen.se. möjligheter att stanna kvar i arbetslivet efter egen
förmåga och vilja.

37. 68 69
Visst är det något som är fel Hur blir chefen en bra
när man får mer i ersättning beställare av utbildningar?
som arbetslös än om man Chefer som får ansvar för att stötta medarbetarnas
vidareutbildar sig? kompetensutveckling blir med tiden goda beställare
av utbildning. En bra upphandlare kan ställa rele-
I omställningssituationer ska det vara minst lika vanta krav på utbildningsanordnare att visa hur en
ekonomiskt gynnsamt att satsa på längre kompe- köpt utbildning stärker företaget. Med tydliga mål
tensutveckling som att vara arbetslös. Dagens om- blir kostnaderna försvarbara, samtidigt som medar-
ställningsavtal är bra, men omfattar inte alla. Allt betarnas motivation till kompetensutveckling ökar.
oftare krävs längre insatser av kompetensutveck-
ling. Därför behöver vi skapa möjligheter för längre
och proaktiva insatser för de som idag saknar eko-
nomiska möjligheter till kompetensutveckling.

38. 70 71
Sverige ska fortsätta bidra Låt seniorerna bli företagets
till att Europas blir en attraktiv coacher och mentorer.
utbildningskontinent. Det är när de yngre kommer in på arbetsplatserna
Bolognaprocessen är ett samarbete om högre som de äldres erfarenhet blir betydelsefull. Den äldre
utbildning mellan 46 europeiska länder. Målet är att generationen av arbetstagare kan då fungera som
skapa ett attraktivt europeiskt område för högre coacher åt de yngre. Ofta anses de äldre inte ha till-
utbildning. Deklarationen innehåller tre övergripande räckligt färska yrkeskunskaper när det gäller hjälp-
mål: Att öka rörligheten, anställningsbarheten samt medel och teknik. Det är dock något som lätt kan
Europas attraktionskraft som utbildningskontinent. korrigeras med regelbunden kompetensutveckling.
Det arbetet ska Sverige fortsätta att aktivt stödja.

39. 72 73
En generös a-kassa leder Chefer är som politiker.
till bättre matchning på De behöver hjälp av specialister
arbetsmarknaden. för att få något gjort.
En generös a-kassa förbättrar möjligheten för Chefer med ansvar för kompetensutveckling
den arbetslöse att inte tvingas ta första bästa behöver stöd och råd. En HR/personalavdelning
jobb som dyker upp. Att ha råd att avvakta för att kan hjälpa till med expertkompetens när det gäller
hitta ett jobb som passar bättre mot utbildningen olika utbildningsformer, utbildningsutbud eller per-
och kompetensen gynnar alla. På så sätt bidrar sonalrelaterade IT-verktyg som kan underlätta och
generositeten till en bättre matchning på arbets- skapa struktur.
marknaden.

40. 74
Sverige borde investera
75
Träffa en karriärcoach.
mer pengar i varje student. Unionen har certifierade coacher som ger
Den högre utbildningen har byggts ut men resurs- medlemmarna personlig karriärvägledning.
tilldelningen har tyvärr inte ökat i samma utsträck- Allmänna frågor om karriärcoachning kan du
ning. Det har medfört att det idag går fler studenter skicka till coach@unionen.se. Vill du boka en
per lärare, och att studenterna får färre lärarledda tid med en av våra karriärcoacher hittar du
undervisningstimmar. Eftersom den lärarledda namn, telefonnummer och annat information
undervisningen är grundläggande för kvaliteten på på vår hemsida, www.unionen.se.
undervisningen måste staten investera mer pengar
i varje student.

41. 76 77
Chefen borde få beröm Det svenska klassrummet
för både orsak och verkan. behöver bli större.
Bakom varje lönsamt företag finns en kompetent Trots den snabba utbyggnaden av den högre
organisation. Om högsta ledningen prioriterar kom- utbildningen under 1990-talet har Sverige en lägre
petensutveckling ska cheferna inte bara få upp- andel i befolkningen med eftergymnasial utbildning
märksamhet när lönsamheten ökar, utan också än flera viktiga konkurrentländer. För att möta den
när de tar initiativ till kompetensutveckling. internationella konkurrensen måste Sverige skapa
förutsätt-ningar så att fler kan gå vidare till högre
studier. Det kräver en utbyggnad av såväl univer-
sitets- och högskoleutbildningar som yrkeshög-
skoleutbildningar.

42. 78 79
Hur gick det? Hur gick det inte? Blir det regn eller sol på
Kompetensutvecklande aktiviteter bör alltid följas
arbetsmarknaden imorgon?
upp och utvärderas. Utvärderingen ska sedan ligga Det tar lång tid att förändra utbudet av utbildad
till grund för beslut om framtida kompetensinves- arbetskraft. Därför är det viktigt att det görs kvalifi-
teringar. Ska utbudet bli bättre? Krävs det föränd- cerade prognoser av det framtida behovet av utbild-
ringar av verksamhetsinriktningen? Behövs nya ning i samhället. Dessa ska sedan ligga till grund när
arbetsuppgifter, ansvarsområden eller kanske en utbudet av utbildningar planeras. Saklig information
omorganisation av arbetet? om den förväntade efterfrågan på arbetsmarknaden
måste också vara lättillgänglig för blivande studenter.

43. 80 81
Vad behövs förutom pengar? Kunskaper på grundskolenivå
Tid för planering, genomförande, borde inhämtas i grundskolan.
uppföljning och träning. Tyvärr lämnar alltför många elever grundskolan utan
Kompetensutveckling kräver tid och pengar. tillräckliga kunskaper för att kunna tillgodogöra sig
Därför måste arbetsgivaren vara beredd att av- undervisningen i gymnasieskolan. Studier visar
sätta de resurser som krävs för att målen ska gå att få lyckas hämta in dessa kunskaper när de väl
att förverkliga. När budgeten är fastslagen ska den börjar på gymnasiet. I framtiden måste fler elever bli
kommuniceras till de anställda. Då visar företaget bättre förberedda till gymnasieskolan. Då krävs det
att medarbetarna förväntas arbeta med utveck- att det i ännu högre grad än idag görs tidiga insatser
lingen av sin egen kompetens. i grundskolan för elever med särskilda behov.

44. 82
Satsa långsiktigt. Tänk strategiskt.
83
Kunskaper i entreprenörskap
Kort- och långsiktiga verksamhetsmål angår alla
borde ingå i all högre utbildning.
medarbetare och behöver vara tydliga. Satsa hellre Utbildningssystemet borde bidra till ökat intresse
på genomgripande program för kompetensutveck- för entreprenörskap hos studenterna och stärka
ling istället för enstaka kurser. Det är också bättre deras förmåga att se affärsmöjligheter i nya idéer.
att investera i utbildningsprocesser än i enstaka Därför borde kunskaper i entreprenörskap vara ett
utbildningstillfällen. återkommande inslag i all utbildning. Det behövs
också nytänkande för att bättre stödja de affärs-
idéer som föds under studietiden.

45. 84
Kompetensutveckling
85
Alla borde ha rätt att få god väg-
är ett lagarbete. ledning om utbildningar och yrken.
Det räcker inte med att arbetsgivaren skapar förut- Utvärderingar av studie- och yrkesvägledningen
sättningar för kompetensutveckling om det saknas i Sverige visar på stora brister och ojämn kvalitet.
motivation och vilja att ta del av den. Därför fordrar Alla som vill studera borde ha rätt till en god väg-
det medvetet arbete från alla parter för att före- ledning och uppdaterad information. En väl funge-
tagets kompetensutveckling ska bli framgångsrik. rande vägledning om utbildningar och yrken måste
bygga på ett nära samarbete mellan relevanta
aktörer i samhället, t.ex. utbildningsanordnare,
arbetsgivare, fackföreningar, arbetsförmedlare
och prognosmakare.

46. 86 87
Vill du karriärplanera på egen hand? Den som inte tror sig klara en
Att karriärplanera handlar om att skapa en bild av
förändring sätter sig på tvären.
hur du vill utvecklas i ditt yrkesliv. Om du vet vad Kompetens skapar trygghet och valfrihet.
du vill kan du lättare undvika misstag och har större Den som saknar kompetens blir inlåst i befintliga
chans att trivas på lång sikt. Tillhör du dem som arbetsuppgifter, och det gynnar varken individen
vill karriärplanera på egen hand? I så fall ska du eller företaget. Arbetsgivare som struntar i att
använda Unionen webbaserade verktyg för karriär- satsa på kompetensutveckling måste räkna med
planering och karriärcoaching. De finns tillgängliga en växande skara av otrygga medarbetare som
för medlemmar på www.unionen.se. ständigt sätter sig på tvären vid omorganisationer
och förändringar.

47. 88 89
Behörighet till högskolan Gör karriärvägarna på
borde vara norm för alla företaget synliga.
gymnasieutbildningar. När kopplingen mellan kompetensutveckling och
För att svara mot näringslivets framtida behov krävs interna karriärvägar blir tydlig ökar motivationen
att en stor majoritet av eleverna når grundläggande och lusten att lära sig.
högskolebehörighet redan i gymnasieskolan. Annars
är risken stor att den framtida rekryteringsbasen
till högre studier blir för liten. Därför borde alla
gymnasieutbildningar leda till minst grundläggande
högskole-behörighet – även de yrkesinriktade.

48. 90 91
Det behövs mer pengar till More people should go
yrkeshögskoleutbildningar. abroad and study.
Yrkeshögskoleutbildningar är ett bra exempel på Erasmus ger de som läser på universitet och hög-
framgångsrik samverkan mellan arbetsliv och skola. skolor i Sverige möjlighet att studera eller prakti-
Yrkeshögskoleutbildningar täcker ett behov som inte sera i ett annat europeiskt land. Statistik visar att
har mötts av gymnasie- eller högskoleutbildningar svenska studenter använder Erasmus i begränsad
tidigare och det är viktiga att systemet byggs ut för omfattning. Det är betydligt fler som kommer till
att den svenska konkurrenskraften ska bli intakt Sverige än det är svenskar som åker utomlands.
och utvecklas. Fler svenska studenter borde stimuleras att delta i
Erasmusutbytet.

49. 92 93
Ett avtal löser kanske ingenting, Vill du ha hjälp med att få
men det ger ramar och riktlinjer. ditt CV granskat?
Med kompetensutvecklingsavtal som grund blir Med bra ansökningshandlingar ökar chanserna
det legitimt för anställda att efterfråga utvecklings- att få det jobb du vill ha. Det gäller att matcha ditt
möjligheter samtidigt som arbetsgivare måste öppna cv och ditt personliga brev mot det jobb du söker.
upp för tillgång till det. Avtalet reglerar varför insat- Medlemmar i Unionen kan få hjälp med att granska
serna behövs, hur ansvaret ska vara fördelat och sina ansöknings-handlingar. Skicka dina ansöknings-
kopplingen mellan kompetensutveckling och lön. handlingar, och bifoga gärna annonsen till det jobb
du söker, till cv@unionen.se. Ange ditt person-
nummer i mejlet.

50. 94
Även små företag behöver
95
Utvecklingssamtalet ska vara
stora hjärnor. genomtänkt och strukturerat.
Om fler högskoleutbildade väljer att börja arbeta Utvecklingssamtalet ska vara ett stöd för indivi-
på mindre företag får de en bättre innovationskraft. dens kompetensutveckling. Förbered gärna ett
Därför borde förutsättningarna för att högskole- frågebatteri som säkerställer att ingen viktig fråga
utbildade ska kunna anställas i mindre företag bli eller område förbises. En frågemall eller struktur
bättre. Utbildningarna måste i högre grad anpassas för utvecklingssamtal som chefer och medarbetare
för arbete i dessa mindre företag. Det kräver bland gemensamt har arbetat fram är en bra grund för
annat insatser i form av utökad praktik och fadder- utvecklingssamtalet.
företag för studenterna.

51. 96 97
Språk blir viktigare i framtiden, Ibland spelar storleken roll.
men intresset minskar i Sverige. Ett stort utbud ökar möjligheten
Den ”turistengelska” som de flesta vuxna svenskar
att hitta rätt.
behärskar räcker inte långt i professionella samman- En bred flora av utvecklingsformer att välja
hang. Staten har tagit vissa initiativ för att vända mellan, ökar möjligheten för varje enskild individ
trenden med ett minskat intresse för språkstudier att hitta något som passar. Arbetsgivare och det
i grundskolan och gymnasiet. Det arbetet måste lokala facket bör därför träffas regelbundet för att
inten-sifieras och utvecklas. komma överens om vilka aktiviteter för kompetens-
utveckling som ska erbjudas de anställda.

52. 98 99
Höj studiemedlen för de Av nya människor lär man
med särskilda behov. sig något nytt.
Vi lever alla olika liv. Därför är det viktigt att studie- Att träffa kollegor som har samma yrke, delta i
medlet även kan möta särskilda behov hos vissa företagsnätverk eller samarbeta med personer
grupper. Den som studerar och har barn får tilläggs- som befinner sig på andra geografiska platser är
bidrag och vuxna som har arbetat erbjuds tilläggs- exempel på hur det går att utveckla kompetens
lån för att kompensera för inkomstbortfall. Dagens genom sociala kontakter.
nivåer är dock för låga och bör höjas.

53. 100
Arbetsgivarna måste bli bättre
101
Gå en kurs. Gå med i Unionen.
på att ta emot praktikanter. Unionen erbjuder medlemmarna kurser och semi-
I den konkreta undervisningen är det viktigt att na-rier över hela landet. 19 regioner arbetar aktivt
det finns inslag av praktik så att eleverna får en med att regelbundet arrangera olika aktiviteter.
nära och kontinuerliga kontakt med arbetslivet. Seminarierna handlar om olika ämnen som på ett
Även moderna former av lärlingsutbildningar kan eller annat sätt berör ditt arbetsliv och din utveck-
vara ett alternativ. Det innebär att arbetsgivarna ling. Mer information hittar du under Kurser och
och deras organisationer måste bli bättre på att aktiviteter på vår hemsida, www.unionen.se.
ta emot studerande på arbetsplatserna.

54. Vill du veta mer?
Vill du läsa mer om kompetensutveckling hittar du
rapporter och broschyrer under menyn Broschyrer
och blanketter på vår hemsida, www.unionen.se.
Där kan du beställa hem trycksakerna till din brev-
låda, eller ladda ner dem direkt i din dator. Här är
några exempel på trycksaker som på ett eller annat
sätt handlar om kompetensutveckling:
En arbetsmarknadspolitik på avvägar, Tnr : 1296:1
En politik för kompetens –
Unionens riktlinjer för kompetensutveckling
Fler och bättre jobb
Kompetensutveckling –
så blir det verklighet i företagen!
Kunskap och drivkraft, Tnr : 1186:1
Unionens arbetsmarknadspolitiska plattform,
Tnr : 1094:1
Utbildning för trygghet och utveckling – Produktion:
Unionen i samarbete med Ester Stockholm, juni 2011 © Unionen
Unionens utbildningspolitiska riktlinjer
Uppgifter i denna broschyr får citeras helt eller delvis under
förutsättning att källan anges.

55. Olof Palmes gata 17, 105 32 Stockholm
www.unionen.se