SlideShare a Scribd company logo
1 of 26
Download to read offline
Thomas Dalmalm
Teknik och Miljö
Stora Projekt
Rimlig kostnad för tätning av tunnlar
Grundvattendagarna, Göteborg 2015
Photo: Tomas
Najder
Slutsatser
• Man kan täta en tunnel jätte mycket eller jätte lite och både fall kan
uppfylla kraven i Miljöbalken
• På Hallandsås kostade det som mest ca 450 000 kr/ meter att täta
• Men på normala tunnlar i bra berg (Stockholmstunnlar) kan det räcka
med 10 000 – 40 000 kr/meter för tätning
• Förinjektering är ~10-30 ggr effektivare än efterinjektering
• Det finns metoder att aktivt under byggskedet anpassa tätningen så
tätningen uppfyller kraven utan att över förbruka resurser
• Övertätning är i strid med miljöbalken då det överutnyttjar resurser
• Vi får väldigt många fler meter väg- och järnväg för samma peng om
vi tätar med förstånd
1
Miljöbalken (1998:808)
1 kap. Miljöbalkens mål och tillämpningsområde
1 § Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en
hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande
generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan
utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde
och att människans rätt att förändra och bruka naturen är
förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl.
2
3
Närboende vill
inte bli störda
eller påverkade
Byggherren (Stat, kommun eller privat)
ansvarar för att alla krav blir uppfyllda
(lag, miljö, tid, kvalité och ekonomi)
Entreprenören vill göra ett
bra jobb och tjäna pengar
åt aktieägarna
Bevakar samhällets
Intressen och följer upp
kvalitetsnormer
Projektledningen ser
till att bygget blir klart i
tid inom budget och
med rätt kvalité
Domstolen tolkar
och dömer enligt lagen
Miljöbalken 2 kapitlet § 2-7
§ 2. Kunskap
§ 3. Förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller
åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa
eller miljön
§ 3. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas
bästa möjliga teknik
§ 7. Kraven i 2-5 §§ gäller i den utsträckning det inte kan anses
orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning ska särskild
hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra
försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder
4
Grundvattenpåverkan 11 kap eller Funktionskrav?
Kan orsakas av uppförande av byggnation under
grundvattennivån i både berg och lera
Tätning och inklädnad av berg
Injektering av berg:
• Genom borrade hål i trumpetform som
förinjektering
• Cementbruk (99,9%), kemiska
injekteringsmedel (0,01%)
• Tätar till 0,5 1,0 2,0 5,0 10,0 liter/min,100m
• I syfte att minska grundvattenpåverkan
Tät lining:
• Betong eller stål skal som står emot vattentryck
(odränerad)
• Ca 4 ggr kostnaden jfr med injektering
(kostnaden beror av tunnelform och storlek)
Inklädnad av tunnel:
• Membran eller betongskal (dränerad)
• I syfte att skapa ett gott ”inomhus” klimat i
tunneln
6
Sprickor i berg och tätning
7
Tätning genom förinjektering
• Pumpning av
tätningsmedel
genom borrhål
in i bergmassan
• Injekteringsklasser
anger omfattning av
injektering
• Speciell hantering av
vissa tunnelsträckor
För- och efterinjektering
9
Strategi för tätning av bergtunnlar
Tillämpning av observationsmetoden
• Tätningsresultat bedöms
• Preliminärt val av injekteringsklass
Förutsägels
e
Åtgärd Observatio
n
Tillämpning av observationsmetoden
• Utnyttjande av MWD teknik
• Justering av injekteringsutförande
under pågående injekteringsborrning
• Justering av injekteringsutförande
baserat på kontroll av inläckage enligt
åtgärdsplan
Förutsägels
e
Åtgärd Observatio
n
Justering av injekteringsförfarande
Trafikverket bygger inklädnader
för 575 miljoner/år
Obs detta är inte tätning av berg
12
Svår eller lätt tätat
13
INITIAL INFLOW
LITRES/MIN/100 METERS
360
10
20
50
150
5
10
5
2
20
40
80 SIMPLE
SEALING REQUIREMENTS
LITRES/MIN/100 METERS
DEGREE OF DIFFICULTY
IN PRE-GROUTING
LOW
HIGH
SMALL
LARGE
DIFFICULT
MSA-1 SUCCESS IN
83 % OF GROUTING
100 % OF RE-GROUTING
EASY LIMIT
MSA-1
MSA-1 SUCCESS IN
25 % OF GROUTING
83 % OF RE-GROUTING
DIFFICULT LIMIT
MSA-1
RE-GROUTING
IS NEEDED
RE-GROUTING
MAY BE NEEDED
CIRCULAR TUNNEL WITH DIAMETRE OF 10 METERS
AND WITH FAVOURABLE JOINT INCLINATION.
THE NEED FOR RE-GROUTING IS BASED ON AN ACCEPTABLE
LEVEL FOR SUCCESS WITH GROUTING OF 80 %.
INITIAL INFLOW
LITRES/MIN/100 METERS
360
10
20
50
150
5
10
5
2
20
40
80 SIMPLE
SEALING REQUIREMENTS
LITRES/MIN/100 METERS
DEGREE OF DIFFICULTY
IN PRE-GROUTING
LOW
HIGH
SMALL
LARGE
DIFFICULT
MSA-1 SUCCESS IN
83 % OF GROUTING
100 % OF RE-GROUTING
EASY LIMIT
MSA-1
MSA-1 SUCCESS IN
25 % OF GROUTING
83 % OF RE-GROUTING
DIFFICULT LIMIT
MSA-1
RE-GROUTING
IS NEEDED
RE-GROUTING
MAY BE NEEDED
CIRCULAR TUNNEL WITH DIAMETRE OF 10 METERS
AND WITH FAVOURABLE JOINT INCLINATION.
THE NEED FOR RE-GROUTING IS BASED ON AN ACCEPTABLE
LEVEL FOR SUCCESS WITH GROUTING OF 80 %.
Hallandsås invigs 8 december 2015
14
Projektkostnad 10,8 miljarder
• 100 tals bruksrecept
• Omfattande injekteringsforskning
• Tätningskostnad 1992-1996 ~90%
• Tätningskostnad 1997-2015 ~35%
Nordöstra tunneln
Södra tunnlarna
Omgång 1 Omgång 2 Omgång 3
Medianvärde norr 90,2% 95,8% 97,8%
Medianvärde
sydvästra tunneln
99,9%
Life cycle Impacts of Road Infrastructure
15
Källa: Sofiia Miliutenko
Största delen är material
16
0
0,5
1
1,5
2
2,5
3
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022
Miljarderkronor
TRV bergkonstruktioner 2,5 miljarder kr/år
Bergschakt tunnel 1 400 000 m3 / år
Öppen bergschakt 600 000 m3 / år
TRV tätar berg för ca 500 miljoner kr / år
Trafikverkets årliga bergkonstruktioner
17
45%
3%
10%
8% 8%
26%
39%
3%
21%
7% 7%
23%
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
40%
45%
50%
Schakt (tunnel) Bult Injektering Sprutbetong Schakt (slänt) Inklädnad
Kostnad (mängd)
Kostnad (mängd och tid)
Fördelning av bergkostnader
baserat på 5 av Norra länkens bergentreprenader
Kostnader i projekt
-Norra länken
Projektkostnad: 11 miljarder kronor
Inläckage krav ~3liter/min,100 meter (+ lokala krav)
Kostnad injektering 500 miljoner
Tillkommande kostnad för tät betonglinad tunnel ~1,5
miljarder (dock inte möjligt för stora bredder)
18
Kostnader i projekt
-Förbifart Stockholm
Projektkostnad: 28 miljarder kronor
Inläckage krav 3-5 liter/min,100 meter (+ lokala krav)
Kostnad injektering 2,3 miljarder
Tillkommande kostnad för tät betonglinad tunnel ~13 miljarder
(dock inte möjligt för stora bredder)
19
Kostnader i projekt
-Östlig förbindelse
Projektkostnad: 20 miljarder (uppskattad
siffra)
Kostnad injektering 1,5 miljarder
Inläckage krav ~3 liter/min,100 meter
(+ lokala krav)
Tillkommande kostnad för tät betonglinad
tunnel ~4 miljarder
20
21
Injekterinsklass 2,5
liter/100m
Injekterinsklass
5 liter/100m
Injekterinsklass 10
liter/100m
6.0
7.0
8.0
9.0
10.0
11.0
12.0
13.0
14.0
15 000 000 kr 17 000 000 kr 19 000 000 kr 21 000 000 kr 23 000 000 kr 25 000 000 kr 27 000 000 kr 29 000 000 kr
Kostnad per 100m tunnel Bergschakt
Tidför100mtunnelBergschakt
Täthetskraven ökar kostnaden för
Bergschakt
Normal tunnel i granit
bergtäckning ~30m
Inläckagekrav:
10 - 2,5 l/min,100meter
Kostnad bergschakt:
19 miljoner – 27 miljoner
per 100meter
Törnskogstunneln
22
• Villkor i miljödomen villkor ca 3-6 l/min och 100 m
• Villkoren innehålls väl
Löttingetunneln
23
• Villkoret i Miljödommen är ca 5,5 liter/min.100meter, (eller 60 l/min.)
• Villkoren innehålls mycket väl
Slutsatser
• Man kan täta en tunnel jätte mycket eller jätte lite och både fall kan
uppfylla kraven i Miljöbalken
• På Hallandsås kostade det som mest ca 450 000 kr/ meter att täta
• Men på normala tunnlar i bra berg (Stockholmstunnlar) kan det räcka
med 10 000 – 40 000 kr/meter för tätning
• Förinjektering är ~10-30 ggr effektivare än efterinjektering
• Det finns metoder att aktivt under byggskedet anpassa tätningen så
tätningen uppfyller kraven utan att över förbruka resurser
• Övertätning är i strid med miljöbalken då det överutnyttjar resurser
• Vi får väldigt många fler meter väg- och järnväg för samma peng om
vi tätar med förstånd
24
Använda bästa möjliga
teknik och värdera nyttan
av
skyddsåtgärder och andra
försiktighetsmått jämfört
med
kostnaderna
(tolkat från miljöbalken)

More Related Content

More from Geological Survey of Sweden

Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluidsNikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluidsGeological Survey of Sweden
 
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sguEmil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sguGeological Survey of Sweden
 
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimatRobert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimatGeological Survey of Sweden
 
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhalletA Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhalletGeological Survey of Sweden
 
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbristMattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbristGeological Survey of Sweden
 
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifartenJonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifartenGeological Survey of Sweden
 
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktionOlof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktionGeological Survey of Sweden
 
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbristKarin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbristGeological Survey of Sweden
 
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaerJ Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaerGeological Survey of Sweden
 
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andrasJohan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andrasGeological Survey of Sweden
 
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-GotlandJakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-GotlandGeological Survey of Sweden
 
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbeteIrene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbeteGeological Survey of Sweden
 
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...Geological Survey of Sweden
 
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvattenDavid Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvattenGeological Survey of Sweden
 

More from Geological Survey of Sweden (20)

Screening miljögifter i enskilda brunnar
Screening miljögifter i enskilda brunnarScreening miljögifter i enskilda brunnar
Screening miljögifter i enskilda brunnar
 
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluidsNikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
 
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sguEmil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
 
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonenPeter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
 
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimatRobert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
 
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhalletA Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
 
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbristMattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
 
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifartenJonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
 
Eva Wendelin-Geodata-i-3-d
Eva Wendelin-Geodata-i-3-dEva Wendelin-Geodata-i-3-d
Eva Wendelin-Geodata-i-3-d
 
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktionOlof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
 
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttagJenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
 
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttagKatarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
 
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbristKarin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
 
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaerJ Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
 
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andrasJohan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
 
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISSJoel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
 
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-GotlandJakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
 
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbeteIrene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
 
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
 
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvattenDavid Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
 

Thomas Dalmalm - keynote a

  • 1. Thomas Dalmalm Teknik och Miljö Stora Projekt Rimlig kostnad för tätning av tunnlar Grundvattendagarna, Göteborg 2015 Photo: Tomas Najder
  • 2. Slutsatser • Man kan täta en tunnel jätte mycket eller jätte lite och både fall kan uppfylla kraven i Miljöbalken • På Hallandsås kostade det som mest ca 450 000 kr/ meter att täta • Men på normala tunnlar i bra berg (Stockholmstunnlar) kan det räcka med 10 000 – 40 000 kr/meter för tätning • Förinjektering är ~10-30 ggr effektivare än efterinjektering • Det finns metoder att aktivt under byggskedet anpassa tätningen så tätningen uppfyller kraven utan att över förbruka resurser • Övertätning är i strid med miljöbalken då det överutnyttjar resurser • Vi får väldigt många fler meter väg- och järnväg för samma peng om vi tätar med förstånd 1
  • 3. Miljöbalken (1998:808) 1 kap. Miljöbalkens mål och tillämpningsområde 1 § Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. 2
  • 4. 3 Närboende vill inte bli störda eller påverkade Byggherren (Stat, kommun eller privat) ansvarar för att alla krav blir uppfyllda (lag, miljö, tid, kvalité och ekonomi) Entreprenören vill göra ett bra jobb och tjäna pengar åt aktieägarna Bevakar samhällets Intressen och följer upp kvalitetsnormer Projektledningen ser till att bygget blir klart i tid inom budget och med rätt kvalité Domstolen tolkar och dömer enligt lagen
  • 5. Miljöbalken 2 kapitlet § 2-7 § 2. Kunskap § 3. Förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön § 3. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik § 7. Kraven i 2-5 §§ gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning ska särskild hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder 4
  • 6. Grundvattenpåverkan 11 kap eller Funktionskrav? Kan orsakas av uppförande av byggnation under grundvattennivån i både berg och lera
  • 7. Tätning och inklädnad av berg Injektering av berg: • Genom borrade hål i trumpetform som förinjektering • Cementbruk (99,9%), kemiska injekteringsmedel (0,01%) • Tätar till 0,5 1,0 2,0 5,0 10,0 liter/min,100m • I syfte att minska grundvattenpåverkan Tät lining: • Betong eller stål skal som står emot vattentryck (odränerad) • Ca 4 ggr kostnaden jfr med injektering (kostnaden beror av tunnelform och storlek) Inklädnad av tunnel: • Membran eller betongskal (dränerad) • I syfte att skapa ett gott ”inomhus” klimat i tunneln 6
  • 8. Sprickor i berg och tätning 7
  • 9. Tätning genom förinjektering • Pumpning av tätningsmedel genom borrhål in i bergmassan • Injekteringsklasser anger omfattning av injektering • Speciell hantering av vissa tunnelsträckor
  • 11. Strategi för tätning av bergtunnlar Tillämpning av observationsmetoden • Tätningsresultat bedöms • Preliminärt val av injekteringsklass Förutsägels e Åtgärd Observatio n
  • 12. Tillämpning av observationsmetoden • Utnyttjande av MWD teknik • Justering av injekteringsutförande under pågående injekteringsborrning • Justering av injekteringsutförande baserat på kontroll av inläckage enligt åtgärdsplan Förutsägels e Åtgärd Observatio n Justering av injekteringsförfarande
  • 13. Trafikverket bygger inklädnader för 575 miljoner/år Obs detta är inte tätning av berg 12
  • 14. Svår eller lätt tätat 13 INITIAL INFLOW LITRES/MIN/100 METERS 360 10 20 50 150 5 10 5 2 20 40 80 SIMPLE SEALING REQUIREMENTS LITRES/MIN/100 METERS DEGREE OF DIFFICULTY IN PRE-GROUTING LOW HIGH SMALL LARGE DIFFICULT MSA-1 SUCCESS IN 83 % OF GROUTING 100 % OF RE-GROUTING EASY LIMIT MSA-1 MSA-1 SUCCESS IN 25 % OF GROUTING 83 % OF RE-GROUTING DIFFICULT LIMIT MSA-1 RE-GROUTING IS NEEDED RE-GROUTING MAY BE NEEDED CIRCULAR TUNNEL WITH DIAMETRE OF 10 METERS AND WITH FAVOURABLE JOINT INCLINATION. THE NEED FOR RE-GROUTING IS BASED ON AN ACCEPTABLE LEVEL FOR SUCCESS WITH GROUTING OF 80 %. INITIAL INFLOW LITRES/MIN/100 METERS 360 10 20 50 150 5 10 5 2 20 40 80 SIMPLE SEALING REQUIREMENTS LITRES/MIN/100 METERS DEGREE OF DIFFICULTY IN PRE-GROUTING LOW HIGH SMALL LARGE DIFFICULT MSA-1 SUCCESS IN 83 % OF GROUTING 100 % OF RE-GROUTING EASY LIMIT MSA-1 MSA-1 SUCCESS IN 25 % OF GROUTING 83 % OF RE-GROUTING DIFFICULT LIMIT MSA-1 RE-GROUTING IS NEEDED RE-GROUTING MAY BE NEEDED CIRCULAR TUNNEL WITH DIAMETRE OF 10 METERS AND WITH FAVOURABLE JOINT INCLINATION. THE NEED FOR RE-GROUTING IS BASED ON AN ACCEPTABLE LEVEL FOR SUCCESS WITH GROUTING OF 80 %.
  • 15. Hallandsås invigs 8 december 2015 14 Projektkostnad 10,8 miljarder • 100 tals bruksrecept • Omfattande injekteringsforskning • Tätningskostnad 1992-1996 ~90% • Tätningskostnad 1997-2015 ~35% Nordöstra tunneln Södra tunnlarna Omgång 1 Omgång 2 Omgång 3 Medianvärde norr 90,2% 95,8% 97,8% Medianvärde sydvästra tunneln 99,9%
  • 16. Life cycle Impacts of Road Infrastructure 15 Källa: Sofiia Miliutenko Största delen är material
  • 17. 16 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Miljarderkronor TRV bergkonstruktioner 2,5 miljarder kr/år Bergschakt tunnel 1 400 000 m3 / år Öppen bergschakt 600 000 m3 / år TRV tätar berg för ca 500 miljoner kr / år Trafikverkets årliga bergkonstruktioner
  • 18. 17 45% 3% 10% 8% 8% 26% 39% 3% 21% 7% 7% 23% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% Schakt (tunnel) Bult Injektering Sprutbetong Schakt (slänt) Inklädnad Kostnad (mängd) Kostnad (mängd och tid) Fördelning av bergkostnader baserat på 5 av Norra länkens bergentreprenader
  • 19. Kostnader i projekt -Norra länken Projektkostnad: 11 miljarder kronor Inläckage krav ~3liter/min,100 meter (+ lokala krav) Kostnad injektering 500 miljoner Tillkommande kostnad för tät betonglinad tunnel ~1,5 miljarder (dock inte möjligt för stora bredder) 18
  • 20. Kostnader i projekt -Förbifart Stockholm Projektkostnad: 28 miljarder kronor Inläckage krav 3-5 liter/min,100 meter (+ lokala krav) Kostnad injektering 2,3 miljarder Tillkommande kostnad för tät betonglinad tunnel ~13 miljarder (dock inte möjligt för stora bredder) 19
  • 21. Kostnader i projekt -Östlig förbindelse Projektkostnad: 20 miljarder (uppskattad siffra) Kostnad injektering 1,5 miljarder Inläckage krav ~3 liter/min,100 meter (+ lokala krav) Tillkommande kostnad för tät betonglinad tunnel ~4 miljarder 20
  • 22. 21 Injekterinsklass 2,5 liter/100m Injekterinsklass 5 liter/100m Injekterinsklass 10 liter/100m 6.0 7.0 8.0 9.0 10.0 11.0 12.0 13.0 14.0 15 000 000 kr 17 000 000 kr 19 000 000 kr 21 000 000 kr 23 000 000 kr 25 000 000 kr 27 000 000 kr 29 000 000 kr Kostnad per 100m tunnel Bergschakt Tidför100mtunnelBergschakt Täthetskraven ökar kostnaden för Bergschakt Normal tunnel i granit bergtäckning ~30m Inläckagekrav: 10 - 2,5 l/min,100meter Kostnad bergschakt: 19 miljoner – 27 miljoner per 100meter
  • 23. Törnskogstunneln 22 • Villkor i miljödomen villkor ca 3-6 l/min och 100 m • Villkoren innehålls väl
  • 24. Löttingetunneln 23 • Villkoret i Miljödommen är ca 5,5 liter/min.100meter, (eller 60 l/min.) • Villkoren innehålls mycket väl
  • 25. Slutsatser • Man kan täta en tunnel jätte mycket eller jätte lite och både fall kan uppfylla kraven i Miljöbalken • På Hallandsås kostade det som mest ca 450 000 kr/ meter att täta • Men på normala tunnlar i bra berg (Stockholmstunnlar) kan det räcka med 10 000 – 40 000 kr/meter för tätning • Förinjektering är ~10-30 ggr effektivare än efterinjektering • Det finns metoder att aktivt under byggskedet anpassa tätningen så tätningen uppfyller kraven utan att över förbruka resurser • Övertätning är i strid med miljöbalken då det överutnyttjar resurser • Vi får väldigt många fler meter väg- och järnväg för samma peng om vi tätar med förstånd 24
  • 26. Använda bästa möjliga teknik och värdera nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna (tolkat från miljöbalken)