Grundvattendagarna 2019

1. GRUNDVATTENSÄKERHET I ETT ÄNDRAT KLIMAT
STORATIVITET OCH NEDERBÖRDS-AVDUNSTNINGSBALANSEN
Robert Earon & Bo Olofsson
Oktober 2019

2. Vattenförsörjning i kustnära områden
• Oftast genom borrade brunnar som
försörjer 1-2 familjer
• Icke areellt jämnfördelat
• Uttag kan variera kraftigt under året,
med högst uttag under
sommarsäsongen
• Hantering av vattenresurser varierar
mellan olika kommunerna
• Vilket är det viktigaste begreppet
gällande enskilda brunnar?
Bakgrund
2
Berg
Lera
Morän
Sand
Grus
Brunn

3. Olika former av krav på enskild vattentäkt
• Inget tillstånd från kommunen för att anlägga en dricksvattenbrunn avsedd för
husbehovsförbrukning för enfamiljsfastighet, tvåfamiljsfastighet eller jordbruksfastighet
(Norrtälje)
• Tillstånd krävs i vissa områden (Nacka)
• Anmälningsplikt inom kustzonen med tillståndsplikt inom vissa områden (Nynäshamn)
• Tillstånd krävs inom vissa områden (Västervik)
• Tillstånd krävs inom vissa områden där det råder brist på vatten (Värmdö)
• Krav på anmälan eller tillstånd (Oskarshamn)
• Anmälan (Östhammar)

4. Vattenförvaringsvolym som behövs för 30 l (per
m2)
• Berg (med kinematisk porositet 0.03%,) ca. 100 m
• Morän 5%, ca. 0.6 m
• Grus, ca. 0.1 m
Geologins roll
4
Morän
Sprucket berg
Grus

5. 0
20
40
60
80
100
120
140
GRUNDVATTENBILDNING(MM)
PM_ET Linacre Catchment Outflow
Grundvattenbildning, Eknäs 2016-2017

6. Norrtälje Kommun, historiska data 1991- 2018
ET Beräknat från
utflödet i Finsta
Nederbörd från
Norrveda Station
Vatten-
överskott
Risk?

7. Heterogenitet i heterogeniteten
• Karakterisering är extremt svårt på grund
av en oförutsägbar heterogenitet
• I det översta området, skillnader mellan
mätningar mellan brunnar i brunnsarkivet
minskar när de kommer närmare varandra
• Men söderut försvinner den rumsliga
korrelationen!
Skillnad i
brunnsdata vs.
avstånd

8. En rumslig grundvattenbalansberäkning
• I varje pixel uppskattar man
grundvattentillgång baserat på
jorddjup, jordart, bergart och
avstånd från sprickzon
• En rumslig uttagskarta tas fram med
hjälp av antagna uttagspunkter
• Dessa kombineras med
grundvattenbildning uppskattat med
hjälp av nederbörd (SMHI) och
uppskattad avdunstning och/eller
beräkning från ett avrinningsområde
i närheten

9. UTTAG OCH LAGRING
Högt Uttag
Stor lagring
Rullstensås

10. Mätningar frånVärmdö, Stockholm
10
Well 96_1 Well 96_2Brunn utan jordtäcke Brunn med jordtäcke
Verkliga mätningar
Modellresultat
Jordlagren fungerar
som
påfyllningsreservoarer

11. • En tydligt ojämnt fördelad grundvattenpåverkan, ofta i låga topografiska områden med flera
brunnar
• Vikten av jordfyllda dalgångar som fungerar som reservoarer under sommarsäsongen
• Upplösningen av modellen har en viktig roll i avgränsningen av områden men inte identifiering
Viktiga resultat
11
(Municipal estimate)(Spatial Groundwater Balance) (Converted difference)

12. • Modellering med 5% (vänster) och 10% (mitten) avdunstnings ökning från historisk data visar lite
miljöstress
• När avdunstningen överstiger nederbörden är effekterna av användningen märkbara och
genomgående
• Områden som har ett hållbart uttag idag kan visa sig ha en begränsad förmåga att
återhämta sig under ändrade klimatförhållanden
Avdunstning-nederbördsbalans
12
+5% ET +10% ET +20% ET

13. Avrundning
• Heterogenitet i grundvattenbildning (tid och rum), grundvattenmagasinet
(rum) och uttag (tid och rum) illustrerar behovet av verktyg som tar hänsyn
till dessa egenskaper
• Planering och hantering av grundvattenresurser i kustnära områden skulle
förstärkas med hjälp av rumsliga verktyg som kan identifiera områden som är
sårbara
• En förändring av nederbörd-avdunstningsbalansen kan orsaka oförutsedd
påverkan i områden som idag kan anses som hållbara

14. Tack!