Ratio har i flera år forskat om företagens kompetensförsörjning. Studierna fördjupas i ett nytt projekt speciellt inriktat på validering av yrkeskvalifikationer och branschöverskridande kompetenser. Vid seminariet Yrke, kvalifikation, rörlighet presenterades ny forskning om yrkesutbildning och informellt lärande.

1. Yrke, kvalifikation, rörlighet
Företagsperspektiv på branschöverskridande yrkeskvalifikationer
2015-12-01
Nils Karlson
Ratio – Näringslivets forskningsinstitut

2. Projektets syfte
• Bidra till att utveckla branschöverskridande
metoder och bedömningskriterier för
praktisk yrkeskompetens, ur ett
företagsperspektiv – möjlig utgångspunkt
EQF-skalan
• Åstadkomma samverkan mellan
arbetsgivar- och branschorganisationer
kring detta.

3. Mål
• Förbättrad kompetensförsörjning
• Förbättrad matchning, integration,
livslångt lärande, omställning och
jämställdhet
• Särskilt uppmärksamma
jämställdhets- och
tillgänglighetsaspekter

4. Förstudiens innehåll
• Inleda kartläggning av befintliga
kvalifikationsverktyg och valideringssystem
i olika branscher
• Bedöma om tillämpning av EQF-skalan är
fruktbar och ändamålsenlig
• Inleda identifiering av generiska
yrkeskvalifikationer
• Systemanalys av yrkesutbildningssystemet

5. EQF-skalan
• Åtta-gradig skala utvecklad inom EU
• Sverige har egen SeQF (MYH ansvarig)
• Skiljer mellan tre former av läranderesultat:
Kunskap – Färdighet – Kompetens
• Håller detta? Tas tillräcklig hänsyn till
informellt lärande? Fruktbart för utveckling
av yrkeskvalifikationer?

6. Bättre begreppsapparat I?
1. Kunskap
Vetenskaplig kunskap
2. Färdighet
Praktisk kunskap
3. Förmåga
Omdömeskunskap
Typ av kunskap Påståendekunskap,
bevisbar och
generaliserbar,
know-what
Färdighetskunskap,
yrkeskunskap,
förtrogenhet, delvis
tyst,
know-how
Praktisk klokskap,
dygder, bildning,
strävan efter det goda,
delvis tyst
Lärandeform Teoretisk, formell
utbildning
Praktik, situerat
lärande, handledning,
reflektion över
erfarenheter
Konkret erfarenhet,
situerat lärande, kritisk
reflektion över det
egna handlandet ur
moralisk synvinkel

7. Bättre begreppsapparat II?

8. Utmaningen
Kultur, normer, institutioner!

9. Yrkesutbildningens irrvägar
Inledande systemanalys av
yrkesutbildningsmöjligheterna i Sverige
Nils Karlson
Ratio – Näringslivets forskningsinstitut

10. Formativt skede
• Kompetensbrist, dålig matchning,
utanförskap, integration, sent inträde på
arbetsmarknaden, överutbildning…
• Otillräcklig koppling yrkesutbildning och
arbetsliv
• Yrkesprogramutrednin​gen, satsningar på
Yrkeshögskolan, yrkesvux, snabbspår,
yrkesintroduktionsanställningar …
Gemensam problembild tycks växa fram …

11. Systemanalysens frågor
1. Hur är yrkesutbildningssystemet utformat?
2. Möjliggör och underlättar det individens
yrkesval och yrkeskarriär?
3. Tillgodoser det arbetsmarknadens
kompetensbehov?
Förutsättningar för kompetensförsörjning,
matchning, integration, livslångt lärande,
omställning och jämställdhet

12. Normen
• Professor
• Docent
• Doktorsexamen
• Licentiatexamen
• Magisterexamen
• Kandidatexamen
• Högskoleexamen
• Gymnasieexamen, högskoleförberedande
Forskarnivå
Avancerad nivå
Grundnivå

13. Yrkesutbildningens former
• Yrkesutbildning på
gymnasieprogram,
lärlingsprogram
• Yrkesvux
• Färdigutbildning
• Folkhögskolor,
folkbildning
• Arbetsmarknadsutb.
• Yrkesintroduktion
• YH-utbildning
• Kvalificerad YH
• Personalutbildning
• Fortbildning
• Uppdragsutbildning
• Enstaka kurser
• Informellt lärande
• Mm mm

14. Källa: SCB 2012

15. TEKNIKER
SÄLJARE
PLUGGA
VIDARE
MOTORSPORT-
MEKANIKER
KUND-
MOTTAGARE
STARTA
EGET
GUMMI-
REPARATÖR
PLAST-
REPARATÖR
PLUGGA
VIDARE
RESERVDELS-
SPECIALIST
GODS-
HANTERING
KAROSSERI &
LACKERING
LASTBIL &
MOBILA MASKINER
PERSONBIL
YRKES-
HÖGSKOLA
HÖGSKOLA/
UNIVERSITET
BIL-
MEKANIKER
LASTBILS-
MEKANIKER
SPECIALIST
SERVICE-
RÅDGIVARE
SERVICE-
MARKNADS-
CHEF
ARBETSLEDARE
YRKESLÄRARE
VD
EFTER-
MARKNADS-
CHEF
BILSKADE-
REPARATÖR
SPECIALIST
LACKERARE
FORDONS- OCH
TRANSPORT-
PROGRAMMET
RESERVDELS-
CHEF
VERKMÄSTARE
VERKSTADSCHEF
STYLING-
EXPERT
STARTA
EGET
MASKIN-
MEKANIKER

17. Yrkesprogram
eller motsvarande
Yrkesvux
Komvux
Folkhögskola,
allmän kurs
Yrkeshögskolan
Folkhögskola,
särskild kurs
Universitet
och högskola,
yrkesprogram
Nivå
Högskole-
förb. prog.
Privat
utbildning
Personalutbildning
Gy
Arbetsmarknadsutbildning
Pilar fungerar ibland, inte ibland,
oklara antagnings- och behörighets-
krav mm
Svensk yrkesutbildning
YI
YI
Informellt lärande

18. Några utmaningar
1. Ett underordnat system
2. Försvårar yrkesval och yrkeskarriär
3. Anomalier och återvändsgränder
4. Otillräcklig arbetslivsanknytning

19. 1. Ett underordnat system
• Överblicksproblematik, saknar tydlig
struktur
• Yrkeserfarenhet värderas lågt vid
antagning
• I vissa fall låg status inom
utbildningssystemet och bland sökande
• Beroende av konjunkturella satsningar

20. 2. Försvårar yrkesval och yrkeskarriär
• Svåröverskådligt och brist på progression
• Behörighets- och antagningskrav
undervärderar yrkeskunskaper
• Fort- och vidareutbildningsmöjligheterna
svaga
• Ofta kortsiktiga planeringsramar

21. 3. Anomalier och återvändsgränder
• Yrkesvux möjliggör omval för vissa – men
oftast inte från teoretisk till praktisk
• YH:s antagnings- och behörighetskrav
stämmer ofta inte med gymnasiets
yrkesprogram, oklar fördjupning
• Yrkeskunskaper värderas lågt vid antagning
till högskolans yrkesprogram
• Folkbildningen erbjuder motsvarighet till
komvux, saknar yrkesvux

22. 4. Otillräcklig arbetslivsanknytning
• Brist på praktik och arbetsplatsförlagt
lärande
• Hur kombinera formell – informell
utbildning? Relation teori – APL lärande?
• Bristande engagemang från skolvärlden
och högskolevärlden
• Bristande engagemang, ansvarstagande
och kravställande från arbetslivet

23. Preliminär slutsatser
• Yrkesutbildningssystemets utformning försvårar
individens yrkesval, i ungdomen och livslångt, och
har svårt att tillgodose det arbetsmarknadens
kompetensbehov
• P.g.a. bristande överskådlighet, underordning,
kortsiktighet, återvändsgränder, behörighets- och
antagningskrav, otillräcklig arbetslivsanknytning
mm
• Skapar problem med kompensförsörjning,
matchning, integration, livslångt lärande,
omställning och jämställdhet

24. Stor utvecklingspotential!
1. Bringa ordning i systemet med hjälp av SeQF
2. Utveckla fungerande valideringssystem
3. Uppgradera generiska yrkeskompetenser
4. Ökad värdering av yrkeserfarenhet vid
antagning
5. Bättre övergångar från teoretiska utbildningar
till yrkesutbildningar, och vice versa, inte minst
inom Yrkesvux
6. Permanenta vissa YH-utbildningar och skapa
behörighetsgivande kurser till YH
7. Bättre möjligheter till praktik inom samtliga
utbildningsformer