2. Är anställningsskydd ett hinder för
hög produktivitet?
En internationell översikt
2018-02-01
Eva Uddén Sonnegård*
*www.evaudden.se
3. Produktiviteten har mer än halverats det
senaste decenniet
0
1
2
3
4
5
6
OECD USA Euro area Japan G20 Non-OECD
1990-2000 2000-07 2007-14
4. Huvudpoänger
• Låg produktivitetstillväxt ger lägre välstånd
• Strikt anställningsskydd en orsak till lägre
produktivitetstillväxt
• Förändra lagstiftning för tillsvidare-anställningar
• Satsa på företagsspecifik kompetens även för
tidsbegränsat anställda
• Digitalisering och nyanlända ritat om kartan
7. Sammantaget individuella och kollektiva
uppsägningar 2013
* Sammanvägt med vikter 5/7 respektive 2/7 enl. OECD:s metod
Källa: OECD
0.00
0.50
1.00
1.50
2.00
2.50
3.00
3.50
USA
NZL
CAN
GBR
CHL
AUS
EST
IRL
HUN
JPN
CHE
FIN
KOR
ISR
SVK
ESP
OECD
NOR
DNK
POL
GRC
AUT
ISL
EU
TUR
SWE
MEX
CZE
SVN
PRT
LUX
ITA
FRA
NLD
BEL
DEU
9. Dekomponering av arbetsproduktiviteten i
näringslivet
Bidrag i procentenheter till arbetsproduktivitetstillväxten
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
161412100806040200989694
6
4
2
0
-2
-4
-6
-8
6
4
2
0
-2
-4
-6
-8
Produktivitet
Kapitalfördjupning
TFP
Arbetskraftens kompetens och förmågor
10. Totalfaktorproduktivitet eller
multifaktorproduktivitet
TFP är den del av output som inte kan
förklaras av att input förändras (kapital
respektive arbetskraft). Bestäms som en
restpost i en produktionsfunktion. Ett mått
på ekonomins långsiktiga tekniska
utveckling.
11. Mekanismer
• Ett anställningsskydd ökar anpassningskostnaderna
i företaget
• När skillnad i värdering mellan företag och anställda
– skatt på uppsägningar – dödviktsförlust.
• Företagen behåller anställda med låg produktivitet:
negativ effekt
• Företagen satser mer på företagsspecifik utbildning:
positiv effekt
• Företagen nyanställer arbetskraft med hög
produktivitet: positiv effekt
12. Mekanismer forts.
• Företagen investerar i maskiner och kapital: positiv
effekt
• Kan också vara tvärtom: negativ effekt
• I en förhandlingsmodell förstärks arbetstagarnas
hotpunkt: insiders starkare men outsiders får
svårare att komma in. Marginalgrupper får det
svårare.
• Summa summarum: Sysselsättning och
produktivitet kan antingen minska eller öka.
13. Lägre produktivitetstillväxt (TFP) av ett strikt
anställningsskydd
• Totalfaktorproduktiviteten (TFP) minskade,
arbetsproduktiviteten ökade (Autor 2007)
• Tillväxten i TFP minskade i branscher där
anställningsskyddet binder liksom
arbetsproduktivitetstillväxten; oberoende av
förhandlingssystem (Bassanini 2009)
• Negativ effekt på MFP/TFP endast signifikant i
länder med förhandlingar på branschnivå (Scarpetta
2002)
14. Anställningsskydd tidsbegränsat anställda ingen
effekt
• Ingen effekt från anställningsskydd för
tidsbegränsade anställningar (Bassanini )
• Färre nya företag etablerades särskilt i
tillverkningsindustrin (Scarpetta, Autor)
• Sysselsättningsvariationerna minskade,
sysselsättningen ökade – men endast för
välutbildade arbetstagare (Autor)
15. Svenska studier
• SIFU-principen minskar antalet uppsägningar av de
äldsta medarbetarna (jämförelse Sverige-Finland),
Böckerman m.fl. (2016)
• Arbetsproduktiviteten ökade då 2-mannaundantaget
infördes (6 procent i företag där reformen hade
betydelse), Bjuggren (2013)
• Nyanställningar och uppsägningar ökade när 2-
mannaundantaget infördes men små effekter och
aggregerad sysselsättning påverkades ej, von Below
och Skogman Thorsie (2010)
16. Svenska studier forts.
• Cahuc (2010) föreslår i Långtidsutredningen ett
erfarenhetsbaserat system med uppsägningsavgifter
istället för anställningsskyddet.
• Studier visar att sjukskrivningarna minskade som en
följd av 2-mannaundantaget Olsson (2009) och
Lindbeck m.fl. (2006)
17. Negativa konsekvenser för välståndet
• Produktivitetstillväxten lägre när strikt
anställningsskydd
• Arbetsproduktiviteten beror på
• Färre nya företag
• Satsningar på företagsspecifik kompetens viktig
även för tidsbegränsat anställda
• Lättnader i anställningsskyddet för tidsbegränsade
anställningar ingen effekt
18. Slutsatser forts.
• Gammal sanning: negativa effekter på
sysselsättningen för marginalgrupperna
• Nyanlända och digitalisering ritat om kartan
• Nödvändigt ändra på lagstiftningen för
tillsvidareanställningar
19. Viktiga studier
Autor, D., Kerr, W.R. och A.D. Kugler (2007), “Does employment
protection reduce productivity? Evidence from US states”,
Economic Journal, 117, F189-F217.
Bassanini, A., Nunziata, L., och D. Venn (2009), “Job Protection
Legislation and Productivity Growth in OECD countries”,
Economic Policy, s. 349-402.
Scarpetta, S., Hemmings, P. Tressel, T. och W. Jaejoon, (2002),
“The Role of Policy and Institutions for Productivity and
Firm Dynamics: Evidence from Micro and Industry Data”,
OECD Economics Department Working Paper, No 329, 23
april 2002.
20. Översiktsstudier
OECD, ”Protecting jobs, enhancing flexibility: A new look at
employment protection legislation” i OECD Employment
Outlook 2013, OECD Publishing, Paris.
Skedinger, P., Employment Protection Legislation, Evolution,
Effects, Winners and Losers, Edward Elgar Publishing,
Chelltenham UK och Northampton, MA, US, 2010.
Skedinger, P.,“Effekter av anställningsskydd”, Ekonomisk Debatt,
Årgång 39, nr 7, s. 5-18, , 2008.
22. Vad bestämmer aggregerad
arbetsproduktivitet?
• Arbetsproduktiviteten i varje företag viktig
• Ändrade marknadsandelar ej så stor effekt
• Företagens in- och utträde på marknaden
• Nybildade företag positivt bidrag men litet
• (Scarpetta)
23. Vad bestämmer aggregerad
totalfaktorproduktivitet?
• Företagens tillväxt i totalfaktorproduktivitet viktig
men mindre än för arbetsproduktiviteteten
• Förändringar i marknadsandelar viktig till skillnad
från arbetsproduktiviteten
• In-och utträde på marknaden stor
• (Scarpetta)