SlideShare ist ein Scribd-Unternehmen logo
1 von 26
Click to edit Master subtitle style
Är anställningsskydd ett hinder för
hög produktivitet?
En internationell översikt
2018-02-01
Eva Uddén Sonnegård*
*www.evaudden.se
Produktiviteten har mer än halverats det
senaste decenniet
0
1
2
3
4
5
6
OECD USA Euro area Japan G20 Non-OECD
1990-2000 2000-07 2007-14
Huvudpoänger
• Låg produktivitetstillväxt ger lägre välstånd
• Strikt anställningsskydd en orsak till lägre
produktivitetstillväxt
• Förändra lagstiftning för tillsvidare-anställningar
• Satsa på företagsspecifik kompetens även för
tidsbegränsat anställda
• Digitalisering och nyanlända ritat om kartan
Arbetsproduktiviteten återhämtar sig så sakteliga
70
75
80
85
90
95
100
105
110
115
120
Frankrike
Tyskland
Spanien
Sverige
EU-28
Källa: OECD
Anställningsskyddet för tillsvidareanställningar
2013
0.00
1.00
2.00
3.00
4.00
5.00
6.00
USA
CAN
GBR
NZL
HUN
CHE
IRL
AUS
JPN
EST
SVK
MEX
ESP
OECD
ISL
GRC
BEL
DNK
AUT
POL
EU
TUR
NOR
LUX
KOR
ISR
FIN
SVN
ITA
SWE
CHL
FRA
DEU
NLD
CZE
PRT
Individuella uppsägningar Ytterligare för kollektiva uppsägningar
Källa: OECD
Sammantaget individuella och kollektiva
uppsägningar 2013
* Sammanvägt med vikter 5/7 respektive 2/7 enl. OECD:s metod
Källa: OECD
0.00
0.50
1.00
1.50
2.00
2.50
3.00
3.50
USA
NZL
CAN
GBR
CHL
AUS
EST
IRL
HUN
JPN
CHE
FIN
KOR
ISR
SVK
ESP
OECD
NOR
DNK
POL
GRC
AUT
ISL
EU
TUR
SWE
MEX
CZE
SVN
PRT
LUX
ITA
FRA
NLD
BEL
DEU
Anställningsskydd för tidsbegränsade
anställningar 2013
0.00
1.00
2.00
3.00
4.00
5.00
6.00
Källa: OECD
Dekomponering av arbetsproduktiviteten i
näringslivet
Bidrag i procentenheter till arbetsproduktivitetstillväxten
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
161412100806040200989694
6
4
2
0
-2
-4
-6
-8
6
4
2
0
-2
-4
-6
-8
Produktivitet
Kapitalfördjupning
TFP
Arbetskraftens kompetens och förmågor
Totalfaktorproduktivitet eller
multifaktorproduktivitet
TFP är den del av output som inte kan
förklaras av att input förändras (kapital
respektive arbetskraft). Bestäms som en
restpost i en produktionsfunktion. Ett mått
på ekonomins långsiktiga tekniska
utveckling.
Mekanismer
• Ett anställningsskydd ökar anpassningskostnaderna
i företaget
• När skillnad i värdering mellan företag och anställda
– skatt på uppsägningar – dödviktsförlust.
• Företagen behåller anställda med låg produktivitet:
negativ effekt
• Företagen satser mer på företagsspecifik utbildning:
positiv effekt
• Företagen nyanställer arbetskraft med hög
produktivitet: positiv effekt
Mekanismer forts.
• Företagen investerar i maskiner och kapital: positiv
effekt
• Kan också vara tvärtom: negativ effekt
• I en förhandlingsmodell förstärks arbetstagarnas
hotpunkt: insiders starkare men outsiders får
svårare att komma in. Marginalgrupper får det
svårare.
• Summa summarum: Sysselsättning och
produktivitet kan antingen minska eller öka.
Lägre produktivitetstillväxt (TFP) av ett strikt
anställningsskydd
• Totalfaktorproduktiviteten (TFP) minskade,
arbetsproduktiviteten ökade (Autor 2007)
• Tillväxten i TFP minskade i branscher där
anställningsskyddet binder liksom
arbetsproduktivitetstillväxten; oberoende av
förhandlingssystem (Bassanini 2009)
• Negativ effekt på MFP/TFP endast signifikant i
länder med förhandlingar på branschnivå (Scarpetta
2002)
Anställningsskydd tidsbegränsat anställda ingen
effekt
• Ingen effekt från anställningsskydd för
tidsbegränsade anställningar (Bassanini )
• Färre nya företag etablerades särskilt i
tillverkningsindustrin (Scarpetta, Autor)
• Sysselsättningsvariationerna minskade,
sysselsättningen ökade – men endast för
välutbildade arbetstagare (Autor)
Svenska studier
• SIFU-principen minskar antalet uppsägningar av de
äldsta medarbetarna (jämförelse Sverige-Finland),
Böckerman m.fl. (2016)
• Arbetsproduktiviteten ökade då 2-mannaundantaget
infördes (6 procent i företag där reformen hade
betydelse), Bjuggren (2013)
• Nyanställningar och uppsägningar ökade när 2-
mannaundantaget infördes men små effekter och
aggregerad sysselsättning påverkades ej, von Below
och Skogman Thorsie (2010)
Svenska studier forts.
• Cahuc (2010) föreslår i Långtidsutredningen ett
erfarenhetsbaserat system med uppsägningsavgifter
istället för anställningsskyddet.
• Studier visar att sjukskrivningarna minskade som en
följd av 2-mannaundantaget Olsson (2009) och
Lindbeck m.fl. (2006)
Negativa konsekvenser för välståndet
• Produktivitetstillväxten lägre när strikt
anställningsskydd
• Arbetsproduktiviteten beror på
• Färre nya företag
• Satsningar på företagsspecifik kompetens viktig
även för tidsbegränsat anställda
• Lättnader i anställningsskyddet för tidsbegränsade
anställningar ingen effekt
Slutsatser forts.
• Gammal sanning: negativa effekter på
sysselsättningen för marginalgrupperna
• Nyanlända och digitalisering ritat om kartan
• Nödvändigt ändra på lagstiftningen för
tillsvidareanställningar
Viktiga studier
Autor, D., Kerr, W.R. och A.D. Kugler (2007), “Does employment
protection reduce productivity? Evidence from US states”,
Economic Journal, 117, F189-F217.
Bassanini, A., Nunziata, L., och D. Venn (2009), “Job Protection
Legislation and Productivity Growth in OECD countries”,
Economic Policy, s. 349-402.
Scarpetta, S., Hemmings, P. Tressel, T. och W. Jaejoon, (2002),
“The Role of Policy and Institutions for Productivity and
Firm Dynamics: Evidence from Micro and Industry Data”,
OECD Economics Department Working Paper, No 329, 23
april 2002.
Översiktsstudier
OECD, ”Protecting jobs, enhancing flexibility: A new look at
employment protection legislation” i OECD Employment
Outlook 2013, OECD Publishing, Paris.
Skedinger, P., Employment Protection Legislation, Evolution,
Effects, Winners and Losers, Edward Elgar Publishing,
Chelltenham UK och Northampton, MA, US, 2010.
Skedinger, P.,“Effekter av anställningsskydd”, Ekonomisk Debatt,
Årgång 39, nr 7, s. 5-18, , 2008.
Extra bilder
Eva Uddén Sonnegård
Tack!
Vad bestämmer aggregerad
arbetsproduktivitet?
• Arbetsproduktiviteten i varje företag viktig
• Ändrade marknadsandelar ej så stor effekt
• Företagens in- och utträde på marknaden
• Nybildade företag positivt bidrag men litet
• (Scarpetta)
Vad bestämmer aggregerad
totalfaktorproduktivitet?
• Företagens tillväxt i totalfaktorproduktivitet viktig
men mindre än för arbetsproduktiviteteten
• Förändringar i marknadsandelar viktig till skillnad
från arbetsproduktiviteten
• In-och utträde på marknaden stor
• (Scarpetta)
Dansk produktivitetsutveckling,
tillverkningsindustrin
100.00
120.00
140.00
160.00
180.00
200.00
220.00
Danmark
Tyskland
Finland
Storbritannien
Sverige
Kommentarer
Anders Borg
Panel
• Anders Borg
• Katarina Lundahl, Unionen
• Oscar Nordström Skans, Uppsala Universitet
• Peter Jeppsson, Svenskt Näringsliv

Weitere ähnliche Inhalte

Mehr von Ratio - Näringslivets forskningsinstitut

Mehr von Ratio - Näringslivets forskningsinstitut (17)

Global Competitiveness Report - Ratio och World Economic Forum
Global Competitiveness Report - Ratio och World Economic ForumGlobal Competitiveness Report - Ratio och World Economic Forum
Global Competitiveness Report - Ratio och World Economic Forum
 
Vilket EU vill vi ha?
Vilket EU vill vi ha?Vilket EU vill vi ha?
Vilket EU vill vi ha?
 
Forskningsperspektiv på integration och migration
Forskningsperspektiv på integration och migrationForskningsperspektiv på integration och migration
Forskningsperspektiv på integration och migration
 
Hängavtal – deras utbredning på svensk arbetsmarknad
Hängavtal – deras utbredning på svensk arbetsmarknadHängavtal – deras utbredning på svensk arbetsmarknad
Hängavtal – deras utbredning på svensk arbetsmarknad
 
Vad kan näringslivet göra för att få fler nyanlända i arbete?
Vad kan näringslivet göra för att få fler nyanlända i arbete?Vad kan näringslivet göra för att få fler nyanlända i arbete?
Vad kan näringslivet göra för att få fler nyanlända i arbete?
 
Hotar EU den svenska modellen?
Hotar EU den svenska modellen?Hotar EU den svenska modellen?
Hotar EU den svenska modellen?
 
Konkurrenskraft utan lönenormering och centralisering
Konkurrenskraft utan lönenormering och centraliseringKonkurrenskraft utan lönenormering och centralisering
Konkurrenskraft utan lönenormering och centralisering
 
LAS avsedda och oavsedda konsekvenser
LAS avsedda och oavsedda konsekvenserLAS avsedda och oavsedda konsekvenser
LAS avsedda och oavsedda konsekvenser
 
Entreprenörskap och inkomstjämlikhet
Entreprenörskap och inkomstjämlikhetEntreprenörskap och inkomstjämlikhet
Entreprenörskap och inkomstjämlikhet
 
Utstationeringsdirektivet - Socialt skydd eller förtäckt protektionism?
Utstationeringsdirektivet - Socialt skydd eller förtäckt protektionism?Utstationeringsdirektivet - Socialt skydd eller förtäckt protektionism?
Utstationeringsdirektivet - Socialt skydd eller förtäckt protektionism?
 
Kokko et al
Kokko et alKokko et al
Kokko et al
 
Avdeitchikova et al
Avdeitchikova et alAvdeitchikova et al
Avdeitchikova et al
 
Andersson et al
Andersson et alAndersson et al
Andersson et al
 
Tingval et al
Tingval et alTingval et al
Tingval et al
 
2015 04-07 Educational missmatch and firm performance
2015 04-07 Educational missmatch and firm performance2015 04-07 Educational missmatch and firm performance
2015 04-07 Educational missmatch and firm performance
 
Missmatch och effekter på företagen
Missmatch och effekter på företagenMissmatch och effekter på företagen
Missmatch och effekter på företagen
 
Yrkesutbildningens irrvägar
Yrkesutbildningens irrvägarYrkesutbildningens irrvägar
Yrkesutbildningens irrvägar
 

Är anställningsskydd ett hinder för hög produktivitet?

  • 1. Click to edit Master subtitle style
  • 2. Är anställningsskydd ett hinder för hög produktivitet? En internationell översikt 2018-02-01 Eva Uddén Sonnegård* *www.evaudden.se
  • 3. Produktiviteten har mer än halverats det senaste decenniet 0 1 2 3 4 5 6 OECD USA Euro area Japan G20 Non-OECD 1990-2000 2000-07 2007-14
  • 4. Huvudpoänger • Låg produktivitetstillväxt ger lägre välstånd • Strikt anställningsskydd en orsak till lägre produktivitetstillväxt • Förändra lagstiftning för tillsvidare-anställningar • Satsa på företagsspecifik kompetens även för tidsbegränsat anställda • Digitalisering och nyanlända ritat om kartan
  • 5. Arbetsproduktiviteten återhämtar sig så sakteliga 70 75 80 85 90 95 100 105 110 115 120 Frankrike Tyskland Spanien Sverige EU-28 Källa: OECD
  • 7. Sammantaget individuella och kollektiva uppsägningar 2013 * Sammanvägt med vikter 5/7 respektive 2/7 enl. OECD:s metod Källa: OECD 0.00 0.50 1.00 1.50 2.00 2.50 3.00 3.50 USA NZL CAN GBR CHL AUS EST IRL HUN JPN CHE FIN KOR ISR SVK ESP OECD NOR DNK POL GRC AUT ISL EU TUR SWE MEX CZE SVN PRT LUX ITA FRA NLD BEL DEU
  • 8. Anställningsskydd för tidsbegränsade anställningar 2013 0.00 1.00 2.00 3.00 4.00 5.00 6.00 Källa: OECD
  • 9. Dekomponering av arbetsproduktiviteten i näringslivet Bidrag i procentenheter till arbetsproduktivitetstillväxten Källor: SCB och Konjunkturinstitutet. 161412100806040200989694 6 4 2 0 -2 -4 -6 -8 6 4 2 0 -2 -4 -6 -8 Produktivitet Kapitalfördjupning TFP Arbetskraftens kompetens och förmågor
  • 10. Totalfaktorproduktivitet eller multifaktorproduktivitet TFP är den del av output som inte kan förklaras av att input förändras (kapital respektive arbetskraft). Bestäms som en restpost i en produktionsfunktion. Ett mått på ekonomins långsiktiga tekniska utveckling.
  • 11. Mekanismer • Ett anställningsskydd ökar anpassningskostnaderna i företaget • När skillnad i värdering mellan företag och anställda – skatt på uppsägningar – dödviktsförlust. • Företagen behåller anställda med låg produktivitet: negativ effekt • Företagen satser mer på företagsspecifik utbildning: positiv effekt • Företagen nyanställer arbetskraft med hög produktivitet: positiv effekt
  • 12. Mekanismer forts. • Företagen investerar i maskiner och kapital: positiv effekt • Kan också vara tvärtom: negativ effekt • I en förhandlingsmodell förstärks arbetstagarnas hotpunkt: insiders starkare men outsiders får svårare att komma in. Marginalgrupper får det svårare. • Summa summarum: Sysselsättning och produktivitet kan antingen minska eller öka.
  • 13. Lägre produktivitetstillväxt (TFP) av ett strikt anställningsskydd • Totalfaktorproduktiviteten (TFP) minskade, arbetsproduktiviteten ökade (Autor 2007) • Tillväxten i TFP minskade i branscher där anställningsskyddet binder liksom arbetsproduktivitetstillväxten; oberoende av förhandlingssystem (Bassanini 2009) • Negativ effekt på MFP/TFP endast signifikant i länder med förhandlingar på branschnivå (Scarpetta 2002)
  • 14. Anställningsskydd tidsbegränsat anställda ingen effekt • Ingen effekt från anställningsskydd för tidsbegränsade anställningar (Bassanini ) • Färre nya företag etablerades särskilt i tillverkningsindustrin (Scarpetta, Autor) • Sysselsättningsvariationerna minskade, sysselsättningen ökade – men endast för välutbildade arbetstagare (Autor)
  • 15. Svenska studier • SIFU-principen minskar antalet uppsägningar av de äldsta medarbetarna (jämförelse Sverige-Finland), Böckerman m.fl. (2016) • Arbetsproduktiviteten ökade då 2-mannaundantaget infördes (6 procent i företag där reformen hade betydelse), Bjuggren (2013) • Nyanställningar och uppsägningar ökade när 2- mannaundantaget infördes men små effekter och aggregerad sysselsättning påverkades ej, von Below och Skogman Thorsie (2010)
  • 16. Svenska studier forts. • Cahuc (2010) föreslår i Långtidsutredningen ett erfarenhetsbaserat system med uppsägningsavgifter istället för anställningsskyddet. • Studier visar att sjukskrivningarna minskade som en följd av 2-mannaundantaget Olsson (2009) och Lindbeck m.fl. (2006)
  • 17. Negativa konsekvenser för välståndet • Produktivitetstillväxten lägre när strikt anställningsskydd • Arbetsproduktiviteten beror på • Färre nya företag • Satsningar på företagsspecifik kompetens viktig även för tidsbegränsat anställda • Lättnader i anställningsskyddet för tidsbegränsade anställningar ingen effekt
  • 18. Slutsatser forts. • Gammal sanning: negativa effekter på sysselsättningen för marginalgrupperna • Nyanlända och digitalisering ritat om kartan • Nödvändigt ändra på lagstiftningen för tillsvidareanställningar
  • 19. Viktiga studier Autor, D., Kerr, W.R. och A.D. Kugler (2007), “Does employment protection reduce productivity? Evidence from US states”, Economic Journal, 117, F189-F217. Bassanini, A., Nunziata, L., och D. Venn (2009), “Job Protection Legislation and Productivity Growth in OECD countries”, Economic Policy, s. 349-402. Scarpetta, S., Hemmings, P. Tressel, T. och W. Jaejoon, (2002), “The Role of Policy and Institutions for Productivity and Firm Dynamics: Evidence from Micro and Industry Data”, OECD Economics Department Working Paper, No 329, 23 april 2002.
  • 20. Översiktsstudier OECD, ”Protecting jobs, enhancing flexibility: A new look at employment protection legislation” i OECD Employment Outlook 2013, OECD Publishing, Paris. Skedinger, P., Employment Protection Legislation, Evolution, Effects, Winners and Losers, Edward Elgar Publishing, Chelltenham UK och Northampton, MA, US, 2010. Skedinger, P.,“Effekter av anställningsskydd”, Ekonomisk Debatt, Årgång 39, nr 7, s. 5-18, , 2008.
  • 21. Extra bilder Eva Uddén Sonnegård Tack!
  • 22. Vad bestämmer aggregerad arbetsproduktivitet? • Arbetsproduktiviteten i varje företag viktig • Ändrade marknadsandelar ej så stor effekt • Företagens in- och utträde på marknaden • Nybildade företag positivt bidrag men litet • (Scarpetta)
  • 23. Vad bestämmer aggregerad totalfaktorproduktivitet? • Företagens tillväxt i totalfaktorproduktivitet viktig men mindre än för arbetsproduktiviteteten • Förändringar i marknadsandelar viktig till skillnad från arbetsproduktiviteten • In-och utträde på marknaden stor • (Scarpetta)
  • 26. Panel • Anders Borg • Katarina Lundahl, Unionen • Oscar Nordström Skans, Uppsala Universitet • Peter Jeppsson, Svenskt Näringsliv