Professor Ari Kokkos presentation Innovationsstöd och exportstöd: två sidor av samma mynt från konferensen Företagsstöd fungerar det? den 28:e april 2016.

1. Innovationsstöd och exportstöd
Två sidor av samma mynt
Ari Kokko, professor
Copenhagen Business School

2. Export och innovation
• Innovation: en ny vara/tjänst/idé/teknologi som
når en ny marknad
• Ny exportrelation: en ny
vara/tjänst/idé/teknologi som når en ny marknad
• Antagande: Export är bra för samhällsekonomin.
Skapar inkomster, sysselsättning, kontakter, idéer
och kunskap. Om marknaden inte genererar
tillräckligt mycket export kan företagsstöd vara
motiverat.

3. Bakgrund
• Exporterande företag är oftast mera produktiva
än rena hemmamarknadsföretag (Bernard m fl 2003;
Bernard & 2004; senare uppföljare)
• Produktivitet driver export
– Högproduktiva företag kan bli exportörer, eftersom de
kan hantera de höga kostnaderna för att nå utländska
kunder (Melitz 2012)
• Exportkostnader: logistik, men även kunskap och
information (fasta kostnader)
– Ett handikapp för små företag
• Kunskap och information är offentliga varor
– Marknaden levererar för lite export. Argument för
exportfrämjande åtgärder

4. Fungerar det statliga exportfrämjandet?
• Oklart. Tidigare studier ger blandade resultat
– Studier på makronivå antyder positiva effekter av att
ha ambassader och konsulat (Rose 2007), exportråd (Gil m fl
2008), statsbesök (Nitsch 2007) och av höga per capita-
utgifter för exportfrämjande (Lederman m fl 2010)
– Studier på industri- och företagsnivå finner
begränsade effekter av exportfrämjande (Bernard & Jensen
2004; Alvarez 2004; Görg m fl 2008)
– Enkäter av exportfrämjandeorganisationernas kunder
visar på positiva effekter. Studier av Danmark (Munch
2013), Finland (Hyytinen m fl 2011), Norge (Innovasjon Norge 2014),
Storbritannien (Breinlich m fl 2012; Driffield m fl 2010; Girma m fl 2005;
Rogers & Helmers 2008, 2010).

5. Svårt att mäta effekter av främjande
• Kausalitet
– Exportfrämjandet är inte slumpvis fördelat mellan
utländska marknader. Resurserna satsas på de
marknader som uppfattas ha potential
• Urval av företag och fallstudier
– Fokus på företag som har en relation till
exportfrämjarna

6. Vår analys:
Nya svenska företag i Sydasien
• Urval av företag
– Vi tar med alla nya (små och medelstora)
exportörer, inte enbart dem som varit i kontakt
med det statliga exportfrämjandet
• Forskningsfrågor
– Hur viktigt är det statliga exportfrämjandet i
jämförelse med andra källor till kunskap och
information?
– I vilken utsträckning använder de små och
medelstora företagen utomstående expertis?

7. Projektet
• Bred målgrupp
– Alla (= populationen) små och medelstora företag i södra
Sverige som började exportera varor (tillverkningsindustri)
till region Sydasien år 2013, och som inte hade registrerat
någon export till regionen 2011-2012 (235 företag)
– Frågor om hur de skaffat kunskap om utlandsmarknaden,
inklusive direkta frågor gällande kontakter med och
kunskap om statliga främjandeorganisationer
• Registerdata från SCB
• Brev från Tillväxtanalys till alla 235 företag
• Telefonintervjuer (Sifo) med alla 235 företag
• Djupintervjuer med 12 företag (och ytterligare
kontakter med ca 40 företag)

8. Statligt exportfrämjande
• Business Sweden(Exportrådet)
• EKN
• Almi
• Tillväxtverket
• Ambassader och konsulat
(samt kommunala och regionala främjare och handelskammare)

9. Företagen: registerdata från SCB
• Heterogen grupp
– Främst småföretag (under 10 anställda) men få
nya företag
• Genomsnittsålder: 20 år
– Många tjänsteföretag (detalj- och partihandel,
transport, logistik)
– Mycket exporterfarenhet: Sydasien var inte den
första exportdestinationen
• Avlägsen marknad. Se Uppsala-modellen (Johansson &
Vahlne 1977)
• Men även några ” born globals”

10. Telefonenkät
Antal företag
Population 235
Nedlagda 11
Vägrade delta i telefonenkät 30
Svarade på telefonenkäten 62 (26%)
Inget svar trots upprepade försök att nå
företaget (upp till 20 telefonsamtal per
företag)
132
Utmaningar: enkätutmattning, svårt att nå företagen

11. Resultat: telefonenkät
• De flesta företag använde någon form av
utomstående expertis för att etablera export till
region Sydasien 2013
• Begränsad direkt roll för det statliga
exportfrämjandet …
– Starkare kopplingar mellan exportörerna och privata
rådgivare, handelskammare
• … men inte pga att företagen var okunniga om
det statliga främjandet – de flesta företag hade
tidigare erfarenheter av statligt exportfrämjande

12. Intervjuer
• Fler än 50 företag kontaktade för
djupintervjuer
• ”Enkätutmattning”
– Många av de minsta företagen var inte
intresserade av att ”kasta bort tid på ytterligare en
enkät eller intervju som inte ger något”
• Slutligt urval: 12 djupintervjuer med
medelstora tillverkningsföretag

13. Resultat: intervjuer
Olikheter
Flera “typer” av exportörer
• Olycksfall i arbetet
• Oinformerade
• Ointresserade
• Uppkopplade
• Pragmatiker
• Superbrukare
Likheter
Erfarenheter av främjande
• Personberoende /
varierande kompetens och
resultat
• Utställningar och mässor
• “Entrepreneurial intent”

14. Vad säger detta om statligt stöd?
Det mesta sker utan att staten finns med
• Svårt att identifiera de rätta mottagarna av stöd
– När gör stödet störst nytta?
• Viktiga målgrupper för exportfrämjande
– De som försökt men misslyckats?
– De som verkligen vill – “entrepreneurial intent”?
• Kanske inte så viktiga målgrupper
– De som redan ingår i internationella koncerner?
– De som inte har drivet (“entrepreneurial intent”)
• Förstår vi de underliggande processerna?
– Erbjuder vi rätt typ av stöd?
– Vilken roll spelar parti- och detaljhandeln?
– Hur ser vi på de företag som internationaliseras genom att vara
underleverantörer?
• Klarar vi av att mäta effekterna?
– Vad skulle hänt utan stöd?
– När kommer effekterna av stöd? Hur ser lärandet ut?

15. Slutsatser
Lätt att argumentera för att stödinsatser kan vara
motiverade, men…
• Svårt att hitta rätt mottagare
– Heterogena företag: hur hittar vi de företag där stödet
ger bäst resultat?
• Svårt att ge rätt form av stöd
– Vilka insatser är det som ger bäst resultat?
• Svårt att följa upp och utvärdera
– Klarar vi av att mäta effekterna av stöden?
• Mera fokus på fundamentals: insatser som skapar
en god näringsmiljö för alla företag?

16. Kommentar:
Anna Hallberg, v VD Almi
Anna-Lena Bohm, VD Uniguide

17. Summering och slutsatser
Nils Karlson, docent
VD Ratio