Modersmålsbaserad sfi-undervisning. Presentation från vuxkonferens i nov 2013.

1. Modersmålsbaserad sfi-undervisning
Konferens om sfi och grundläggande vuxenutbildning,
Stockholm 22 november 2013
Elisabet Mörnerud Malmö

2. Upplägg
Sfi på Hyllie Park folkhögskola
Modersmålsbaserad undervisning
Läs- och skrivinlärning
Framgångsfaktorer

3. Sfi på Hyllie Park Folkhögskola har
c:a 10 % av Malmö stads hela sfi
Uppdrag / betygsrätt
•Modersmålsbaserat
•Fokus på studieväg 1

4. Antal studerande i sfi Hyllie Park Folkhögskola
350
300
250
200
150
Rosengård
Kroksbäck
100
50
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
0
ht vt ht vt ht vt ht vt ht vt ht vt ht vt ht vt ht vt htvt ht vt ht vt ht
april

5. 140
120
100
80
60
40
20
0

6. Några lärare

7. HPF och modersmålsbaserad sfi, historia
SAS
1999- 2005
Läs- och skrivinlärning och
grundläggande svenska som
andraspråk
SFI
2006-2013 sfi på uppdrag för Malmö
stad
Läs- och skrivinlärning,
2011- sfi med betygsrätt på
folkhögskola
Exempel på projekt
Exempel på projekt
Digitala klyftan
IDEAL
Etableringslots
Utvecklingsprojekt

8. Folkhögskola och sfi
Samarbetsinriktat
Individbaserat
Vuxet
Helhetssyn
Demokratiträning
Bostadsnära och utveckla det lokalsamhället
Överbrygga den digitala klyftan
Integration med andra kurser
Nätverk i det civila samhället
Modersmålsbaserat
Kulturbärande
Kulturutvecklande

10. Ecole
Experimental
TEST
FRENCH
TEST
NATIONAL
LANGUAGE
Ecole
Traditionel
TEST
FRENCH
TEST
NATIONAL
LANGUAGE

11. Svenska med
hjälp av
modersmålet

12. Thomas och Colliers studie (1997) visar att tvåspråkiga elever nådde bättre resultat när de gick i skolor där de
värdesattes och
blev behandlade med respekt,
en sociokulturellt stödjande miljö.
där
de tvåspråkiga eleverna sågs som en tillgång
deras livserfarenheter fick utrymme och
deras modersmål respekterades och användes
aktivt i undervisningen

13. Nyckelkunskaper som kan betraktas som viktiga för att människor
aktivt ska kunna delta i olika sammanhang i det moderna samhället.
Med nyckelkomptenser avses
kunskaper, färdigheter och attityder
Ur Greppa Språket, Skolverket 2011

14. På ett konkret plan handlar språk om ljud, symboler och gester
som man i ett samhälle har satt samman så att de kommunicerar.
På ett djupare plan uttrycker språket vem vi är som individer, samhällen
och nationer.
Kultur i ett samhälle refererar till dynamiska sociala system och
delade mönster, beteenden, uppfattningar, kunskap, attityder och
värderingar.
Kulturen tillhandahåller den miljö där språk kan utvecklas
och den påverkar till och med hur det ska tolkas.
… Språk är värda att firas och hyllas
Från SIL:s hemsida,Why Language and Culture studies

16. Förstå
Motivation
Trygghet
Meningsfullhet
Ansvar

17. Verklig tvåspråkighet
Individuella fördelar
Samhällets vinster
 Jämlikhet
 Värdighet
 Språkliga och kulturella
arv bevaras
 Stärkt identitet,
tillhörighet och självbild
 Förstår bättre sin roll och
sitt bidrag till världen
 Verklig dialog och verkligt
samarbete
 Egna beslut och ansvar
 Samarbetsprojekt och
samhällsutveckling
 Stimulerar småskaliga
uppfinningar
 Lyckade exempel för andra
minoriteter, folk och språk,
nationellt och internationellt

18. Rapport från forskningscirkel

19. ”Det här är första skolan där jag kan ställa frågor och
förstå svar. Det går fortare att lära sig när man förstår.”
Horeya

20. ”Det här är första skolan som jag förstår… och läraren förstår
mig” Saad

21. ”En dag i skolan när jag förstår, är bättre än 100 dagar när
jag inte förstår.”
Fatime

22. Hur får du hjälp i klassrummet när du inte förstår?
”När det är en svensk lärare kan jag
inte fråga. De är också duktiga men
de tänker och tänker och tänker.
Jag är ju en snickare. När man ska
snickra något och kan slå rakt på
spiken så är det som en
modersmålslärare.
När man ska slå in spiken från en krånglig vinkel är det som
när man har en svensk lärare. De tänker och tänker och
tänker. Efter en lång tid lyckas de förklara för mig. Ibland
fattar jag och ibland inte alls.”

23. Är det bra eller dåligt att använda modersmålet när du lär dig
svenska?
På vad sätt?
Det är mycket bra därför att
modersmålslärare löser
problemen. De vet vad jag inte förstår. Hon kan översätta direkt till
exempel att ketaab heter bok på svenska, punkt slut, man fattar på
en gång och bara svarar OK. Om de inte översätter det till mig
kommer jag att säga; bok, bok, bok men jag vet inte vad det är eller
betyder.
Om de inte översätter det förstår jag aldrig det. Det liknar när vi läser
Koranen. Vi förstår inte innehållet förrän vi har fått förklaring på
pashtu.

24. Läs- och skrivinlärningen

25. Genomgående
planeras
läsundervisning på det
officiella språket.
Utbildningsspråk
associeras för det
mesta med
standardspråk.
I de flesta fall
blundar man för en
verklighet av uppenbar
språklig mångfald.
Elisabet Mörnerud Hyllie Park Folkhögskola
Resultatet blir att
hänsyn inte tas till
användning av
minoritetsspråk i
planering av
alfabetisering

26. Arbeta modersmålsbaserat
 Medvetenhet om L1 betydelse för lärande på alla nivåer i organisationen
Här startar man att reflektera och planera
 Med tvåspråkiga ämneslärare
 Med modersmålslärare
 Med språkhomogena grupper inom verksamheten eller med stöd ”utifrån”
 Med tolk
 Med översättningsverktyg på nätet

27. Exempel från Bergen Norge
Hvem er språkhjelperne?
 Viderekomne spor 2-deltakere
 På nivå (A1), A2 eller B1
 Ca 10 års skolebakgrunn eller mer
 Deltakere i introduksjonsprogrammet

28. —
Bergen Norge
—
SPRÅKHJELPERE i Norskoplaeringen
—
Jeg har lært deltakerne ting de trenger i livet i Norge,
f.eks. dato, utløpsdato, skonummer og åpningstider.
Det er de motivert for, for det trenger de!
Jeg
— har lært å forklare nye ord ved å knytte dem til noe
kjent.
—
Evalueringen har vært veldig viktig!
—

29. Elevernas utvärderingar—
Nå forstår vi. Før leste vi bare, men forsto ikke.
—
Vi mister motivasjon når vi ikke forstår. Nå er vi motivert igjen.
Før følte jeg meg som en sinnssyk, det vil si at det virker på psyken
når du ikke greier å følge med.
—
Morsmålet er et verktøy for oss. Vi kan få en helt nøyaktig forklaring
på hva ord betyr. Vi burde hatt dette fra starten av!
Det finnes ikke ordbøker på mitt språk, og jeg lager en ordbok selv.
—
Jeg skriver ned ord på begge språk. Hjemme repeterer jeg ordene.
Husker dem godt når jeg har oversettelse—
. Jeg har lært så mye mer
når vi bruker begge språkene, vi kan jobbe slik som vanlige
mennesker gjør.
—
Vi burde ha hatt dette fra starten av. Jeg gikk 2 år uten å forstå.
—
Kan vi få én dag til med morsmålshjelp?

30. Några framgångsfaktorer
1. Nätverk och utvecklingssamarbete
 Folkhögskolan kunde anpassa till initiativ från de
studerande
 Malmö stad & Hyllie stadsdel har varit en
samarbetspartner i utvecklingsarbetet
 Känsla av ägarskap - studerande, folkhögskolan,
politiker och tjänstemän i Malmö stad

31. Några framgångsfaktorer
2. Personalens kompetens
 Personal med olika lärarbehörigheter och sfikompetens
 Flera medarbetare har egen erfarenhet av
andraspråksinlärning
 Flera svenskfödda lärare har erfarenhet och
behärskar deltagares modersmål
 Olika bakgrunder berikar och blir till exempel

32. Några framgångsfaktorer
3. Teori- och forskningsanknutet
 Återkommande handledning av forskare
 Egna och externa studenters uppsatser har belyst
arbetet
 Studiebesök från andra erfarna praktiker inom sfi
 Medverkan i konferenser ger bra återkoppling

33. IDEAL-projektet
modersmålsbaserat

34. På tal om status och attityder
 Sfi- status i vuxenutbildningen
 Läs- och skrivinlärningens status i sfi
Attityder till andra språk i svensk miljö
Hur kan jag höja status och mening för sfi, läs- och
skrivinlärningen?
Vilka attityder till andra språk har jag i mitt klassrum?