Recommended
Recommended
More Related Content
What's hot
What's hot (20)
Similar to På hemmaplan
Similar to På hemmaplan (20)
More from Malinspplugg
På hemmaplan
- 1. Stötta, modellera och utmana! Genrepedagogik – att tydliggöra målen
- 2. Tankestrukturer /stöttning: 4-rutan Genrepedagogik Mallar som stöd för självständigt arbete
- 3. Genrepedagogik (Johansson & Sandell Ring , 2012 s.28)
- 5. Vad är stöttning? • Stöttning är en tillfällig hjälp som läraren ger eleverna för att de så småningom ska kunna utföra samma uppgift utan hjälp. • Det är lärarens uppgift att hitta stimulerande och effektiva sätt att lära ut och genom att kritiskt granska hur språket används i klassrummet hjälpa inte bara andraspråkselever utan även många elever med svenska som modersmål. Gibbons
- 6. Varför stöttning? • Genom att stötta eleven (tillfälligt) leder man honom/henne mot nya insikter och utmaningar. Pauline Gibbons • Forskningen visar enhälligt: Språkutvecklande undervisning leder till bättre resultat för de flerspråkiga eleverna. (Gibbons m.fl. )
- 7. • Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling, successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett ökat eget ansvar. Lgr11
- 8. 4-rutan
- 9. Berättelsen om 4-rutan En tankestruktur för att skriva berättelser med röd tråd.
- 11. Att utmanas… Cummins ”fyrfältare” i modell av Mariani: De fyra zonerna inom undervisning och lärande. ”Det ett barn idag kan göra med stöttning , kan han eller hon göra på egen hand imorgon.” Vygotsky
- 12. 4-ruta till 8-ruta. Tankestruktur för att visa på progressionen i berättelseskrivningen.
- 13. Flerproblems mall. Tankestruktur för att visa på progressionen i berättelseskrivning en.
- 14. Fler personer, ämnesspecifika ord
- 15. Genrepedagogik
- 16. Genreplansch. Tankestruktur för hur man skriver olika sorters texter.
- 17. Mallar som stöd för självständigt arbete
- 20. Blåsippa Blåsippan är en vårblomma. Blomman är blå. Bladen har tre flikar och är gröna. Blåsippan växter i skogar och hagar och mest i södra Sverige. Södra betyder långt ner i vårt land. Den blommar tidigt på våren. Den är klar redan på hösten. Den är en knopp under vintern. Myrorna sprider blåsippans frön. Blåsippan är fridlyst. Man får inte plocka blåsippan.
- 21. Skriva olika texter utifrån stödord
- 22. Progression att äga begreppen.
- 28. Förtydliga bedömningen av förmågorna. Begreppsvägg.
- 31. Bedömningstillfällen, formativ bedömning, kamratbedömning och/eller EPA! Berätta!
Editor's Notes
- Jag har blivit ombedd att stå här och prata om genrepedagogik och hur jag jobbar för att tydliggöra målen i mitt klassrum. Detta är utav att jag bloggar och genom min blogg fick jag en dag ett telefonsamtal från tidiningen Alfa som ville göra ett reportage om hur jag jobbar med att skriva berättelser i min klass. Sedan hörde Origo av sig och så fick jag åka och föreläsa tillsammans med lärarfortbildningarna. Man kan säga att internetskraft kan slår en med häpnad ibland. Jag jobbar bara på och försöker få med alla elever på tåget precis som alla andra här inne. 2. Men iaf så började hela mitt tänk med 4-rutan. Eleverna förstod inte vad jag menade när jag tjatade på om min röda tråd. Jag började här tänka tvärtom hur menar jag egentligen. Vad är det som är det viktiga egentligen, vad vill jag att eleverna ska göra? Lite kortfattat!!
- 3.Hela min tanke är egentligen att jag måste förtydliga målen. Visa eleverna målen. Vad är det vi jobbar mot? Vad är det alla här inne ska kunna? Och om jag nu tycker att det här är lätt då kan jag försöka jobba med det här istället. Hjälpa eleverna med tankestrukturer eller stöttning! Att eleverna är aktiva i sitt eget lärande. Det kan man ju så klart göra på massor med olika sätt men det jag använder mig av är då t.ex. 4-rutan som egentligen tillhör genrepedagogiken men även genretänk med cirkelmodell m.m. i allmänhet och även då mallar. Så som modelltexter – Så här menar jag, så här kan man göra… och lucktexter. Men allt detta stöttas upp av att jag gör eleverna medvetna om vad de ska kunna varje dag och i varje PP och nästan varje lektion.
- Inte slumpmässigt om man når målen. Eleverna måste vara medvetna om vad vi lärare tittar på och bedömer dem i. 4-rutan, genreped – återgivandetext.
- Vi börjar med stöttningen och exempel från min vardag där jag jobbar med det jag kallar för tankestrukturer. Hur ska man tänka? Det började en gång med 4-rutan.
- Det här är berättelsen om 4-rutan och problemet med berättelseskrivning med röd tråd. Grunden till mitt arbete och intresse för genrepedagogiken. Det gav ett väldigt tydligt och snabbt resultat!! Vilket ville att jag vill jobba på liknande sätt även i andra ämnen. Men vi börjar med berättelsen om 4-rutan alltså. INLEDNING PROBLEM LÖSNING SLUT. Här är jag i mitt klassrum då med en årskurs 3:a och vi jobbar förfullt med att skriva berättelser. Det gick dock inte så bra. Jag insåg att de inte förstod vad jag menade med ”röd tråd” och hade svårt att hålla ihop berättelserna. Problem: En del skrev otroligt långa berättelser med många personer som var med och många händelser men helt plötsligt slutade de med snipp, snapp snut, så var sagan slut. Andra kunde berätta för mig vad de tänkte skriva men klarade inte att börja ens för det kändes evighets långt och jobbigt. Och så en del som bara undrade vad minsta möjliga var. –Hur mycket måste man skriva? Jag insåg att här hade vi ett problem och jag måste ändra min undervisning för att få dem att förstå vad jag menar. Lösning: Jag började på allvar fundera på vad jag egentligen menade. Vad är det viktiga och hur tänker jag när jag skriver en berättelse? Hur vill jag att slutprodukten ska vara när eleverna är klara? Jag konstaterade att vi måste lösa det här med att förstå vad röd tråd är. Och i LGR11 står det: De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning. Jag gjorde om lite för att få med ett problem och lösning istället för ”handling”. Slut: vi läste modelltexter mha bilderböcker! Bl.a. Max-böcker. Jag var lite orolig att mina treor skulle tycka att det var larvigt men inte alls! De tyckte att det var väldigt roligt att läsa bilder böcker. Vi läste och funderade på vad som var inledningen i böcker. Vad som var problemet, ibland var det fler problem i en bok. Hur problemet eller problemen löste sig och hur boken slutade, oftast lyckligt. Detta arbete gjorde själva skrivandet för eleverna lättare. De visste vad jag förväntade av dem. En Max-saga till att börja med, en huvudperson, ett problem. Där börjar vi och sedan ökar vi svårighetsgraden från det. Alla eleverna visste nu förutsättningarna och förväntningarna, hade många idéer och skrev många små sagor MED röd tråd istället för en jättelång UTAN röd tråd. Ingen frågade hur mycket man behövde skriva för svaret var hela tiden att det inte spelade någon roll bara det fanns en inledning, ett problem, en lösning och ett slut. Tydlighet! Även om det var åk 3 men vi ökade på progressionen lite snabbare för att hinna nå kunskapskrav.
- 11.Här är en bild från när mina elever gick i 1:an. Vi jobbar också med datorerna och använder då talsyntes. Det roliga är att flera har nappat på detta och även i förskoleklassen har de jobbat med 4 rutan och eleverna får jobba på sin nivå. De som kan skriva gör det och jobbar i grupper så de kan hjälpa varandra!
- Men där får vi inte stanna!! Alla ska ju ligga i utvecklingszonen!
- Så progressionen är viktig. Och det är viktigt att eleverna vet om progressionen. Tycker man att det är lätt med 4 rutan så kan man jobba vidare med 8 rutan. Får jag en ny i klassen så jobbar vi in 4rutan en stund men jobbar vidare så fort de är redo. Men första steget är röd tråd sedan jobbar vi för att få sagorna mer beskrivande.
- Nästa steg i progressionen är att skriva om fler personer som råkar ut för fler problem och ändå hålla ihop den röda tråden. Vårt arbete kring att skriva berättelser har gjort att alla kan skriva berättelser med röd tråd nu. Progressionen vidare är att ha flera problem med i berättelsen och att läsaren får reda på hur alla problem löser sig. Progressionen ligger i att först kunna med stöd av vuxen eller kompis ev någon mall till att man själv ska klara att skriva en narrativtext med tydlig handling.
- Nästa steg i progressionen är att skriva om fler personer som råkar ut för fler problem och ändå hålla ihop den röda tråden. • Nya modelltexter – bilderböcker • Tar med oss våra kunskaper om rödtråd och beskrivande texter Vårt arbete kring att skriva berättelser har gjort att alla kan skriva berättelser med röd tråd nu. Progressionen vidare är att ha flera problem med i berättelsen och att läsaren får reda på hur alla problem löser sig. Progressionen ligger i att först kunna med stöd av vuxen eller kompis ev någon mall till att man själv ska klara att skriva en narrativtext med tydlig handling. Fler Personer: Deckare Petrus Dahlin författarbesök Kalle Skavank, Dilsa Misstänkta Ämnesspecifika ord: Bevis, Motiv vittne. Tanken är att de inte ska behöva några rutor utan ska klara sig själva så småningom. Utveckla sagor på datorn, men även med two stars and a wish. Förklara de andra lapparna som syns på bilden.
- Vi fortsätter med stöttningen men glider över lite på genrepedagogiken. Där jag jobbar med olika planscher för att stötta min elever i sina tankar hur man skriver olika sorter texter.
- 1. Att skriva berättelser tillhör den narrativa genren i genrepedagogiken. Och för varje genre vi använder oss av i det vardagliga skolarbetet så har vi en plansch som tankestöd. Hur var det vi gjorde och hur skulle man tänka? Vad är syftet med texten och när använder jag vilken? 2. Narrativa genren ser ni ju som sagt här och det är den jag pratat mycket om nu. 3. Varje måndag använder vi den återgivande genren då vi skriver dagbok om helgen. Då använder vi tidsorden som är typiska. Först, sedan, sen, efter det… 4. Vi skriver också återgivande texter efter någon arbetsområde eller besök vi gjort eller någon liknande aktivitet. Det är viktigt att sätta ord på vad vi gjort och varför vi gjort olika aktiviteter för att öka medvetenheten för sitt eget lärande, men också för våra nyanlända som får ord och begrepp upprepade. Här skriver eleverna en återberättande text om en utflykt i svampskogen. Vad hände först, sedan, efterdet… Varför var vi i skogen?? Förskolornas läsning? Stöttningen ligger här bla i våra planscher. Man kan titta för att påminna sig om vad som ska vara med.
- Genom genrepedagogiken som hänger tätt samman med cirkelmodellen kommer vi också in på hur jag arbetar med olika mallar. 4-rutan och de andra är ju en slags mallar men vi skriver också i mallar som en slags lucktext. Stöttningen här är att använda sig av mallar och rutor.
- Det kan handla om växter och djur och då har vi använt oss av 6-fältaren, som en tankestruktur eller stöttning. Då är de ämnesspecifika orden klassificering, utseende, förekomst, föda / livscykel, förökning och övrigt. Ibland skriver vi istället mindmaps men syftet är ändå samma. Främst när det inte handlar om växter och djur, t.ex. är vi jobbade med rymden. Vi skriver stödord i 6-fältaren eller mindmapen för att sedan använda för att skriva våra egna faktatexter. Gemensamt arbete. Stryker under tillsammans. Skumläser! Funderar på begreppen tillsammans. Progressionen att klara det tillsmammans med en kompis, för attt så småning om klara det själva. Skriva stödord i rutorna!! Utveckla till en enkel faktatext i datorn. Med talsyntes!
- Elevexempel. En faktatext om blåsippan som vi skrev i år 1. Här blev rutan för övrigt viktigt och tydlig. Information som vi inte tidigare fått med i 6-fältaren som är viktig att ha med. Ex. blåsippan är fridlyft, den får inte plockas.
- 23.Skriva texter utifrån stödord. Mål och träning inför nationella prov. Prova andra sätt förutom 6-fältaren förberedelse inför NP. Återberättandetext – Faktatext.
- Progression att äga de ämnesspecifika begreppen.
- Så här blev slutresultatet den här första gången. Ibland blir det lite tokigt men bra ändå. Sista nivån i matrisen men undervisningen måste ge eleverna chansen att träna på det. Det ska inte bara vara tur att man lyckas få med det som kräv. Mål och syfte måste vara uttalat!!
- 1. Men vi jobbar också med argumenterande texter för syftet att övertyga någon om en åsikt. Vi har bl.a. skrivit argumenterande tex om vilken årstid som är den bästa, vilken svamp som är bäst och vilken högtid som är bäst. Detta kopplat till de områden som vi jobbar men i t.ex. No eller So. Vi använder då de typiska begreppen. 2. Vi påbörjade arbetet med att skriva argumenterande texter under hösten. Vi jobbade då först med en modelltext. 3. Vi använder också här en mall att skriva efter som tankestöd för att så småningom kunna skriva egna argumenterande texter sedan. Här är ett ex om varför våren är bäst.
- Vi har i det sista börjat jobba med den instruerande genren tillsammans med att vi programmerar. Vi programmerar både online mha Code.org och i ”verkligheten”, programmera en kompis! Vi valde code.org för vi har lättare att få tag på datorer till flera samtidigt än I-pads. Men det finns ju flera olika programmerings appar. Lightbot, Lego,
- 28. Så här kan det t.ex. se ut på min tavla under en lektion. Vi har mål framme, ord och begrepp men också förmågebilder för att förtydliga arbetet med förmågorna. Förmågebilderna använder jag för att göra eleverna medvetna om att vi förutom målen också hela tiden jobbar med förmågorna i alla ämnen. Det är svår ord för eleverna att förstå men jag tänker att det blir lättare om de kan sätta det i sitt sammanhang med konkreta arbetssätt som vi gör i klassrummet. Jag vill att eleverna ska kunna fundera på vilken som är min starka förmåga och vilken förmåga jag måste jobba lite mer på. Läsfixarna. Detektiven för att förstå ord och begrepp som vi inte kan. Just lektionen som bilden är tagen ifrån jobbar vi med Kommunikativa förmågan, Den begreppsliga förmågan och analysförmågan. Det gör att eleverna lättare sedan kan göra en självbedömning i vilken förmåga som är deras starkaste och vilken de behöver jobba mer med. Analysförmågan jobbar vi mycket med i samband med veckans ord och glosor t.ex. Se likheter och skillnader som en strategi för att komma ihåg – studieteknik. Läs mer på bloggen.
- Varje dag i undervisningen använder jag mina förmågebilder som sitter lätttillgängligt framme vid tavlan. Vi kopplar dem till det arbete vi gör och till målen vi jobbar mot.
- Vi har också en förmågevägg. Det är framförallt begreppsväggen som vi använder här för vid noshörningen som hos mig innebär den begreppsliga förmågan finns vår begreppsvägg. Fylls hela tiden på. Nya begrepp vid genomgångar blir ny lapp på begreppsväggen. Hur var det man skulle tänka?
- Allt mitt arbete utgår ifrån de pedagogiska planeringarna. I arbetet för att förtydliga skolarbetet för eleverna så jobbar jag med något som jag kallar för PP-vägg. Utgår från alignmentmallen för att skapa mina PP:er. PP-väggen är för att göra eleverna medvetna om vad vi jobbar mot. Det är inte något jag har hittat på att vi ska göra. Tydliggöra målen och visa varför vi jobbar med olika saker i skolan. Men även för att skapa motivation då eleverna får vara med och bestämma hur vi ska jobba och hur de ska visa sina kunskaper!! Vi gör PP:erna tillsammans. Eleverna är med och styr hur undervisningen ska formas och hur vi ska nå målen genom elevinflytande, men det är en annan föreläsning… När vi sedan ska jobba med att skriva faktatexter plockar vi fram målet på tavlan och påminner om vart det är vi ska. Så småningom är målet att alla ska kunna skriva faktatext helt själva. Men vi kanske också plockar fram målet att skriva läsligt. När lektionen eller dagen är slut sätter vi tillbaka målen på PP-väggen och funderar på om vi kommit närmare målet eller målen.
- Jag anser också att det är viktigt med formativbedömning för att utvecklas. - Det här gjorde du bra men så här ska vi jobba vidare. Ibland gör jag det enskilt med eleverna och ibland gör vi det med kamratbedömning. Eleverna tittar på varandras arbeten och tipsar om vad som kan bli bättre. Test, vi går igenom tillsammans vad skulle vi ha gjort, vad gjorde vi för fel. Lära av varnadra, titta på andras texter t.ex. NP berätta förutsättningarna och kraven. Vi skapar också bedömningstillfällen där eleverna får visa vad de kan. Man ska inte behöva bli bedömd hela tiden och alltid för det kan vara stressande så klart. Men när vi avslutar ett arbetsområde eller att jag vill ha en avstämning på hur vi ligger till så får eleverna visa hur mycket de har förstått. Då jobbar vi efter EPA. Enskilt par alla. För även de skrivsvaga måste få chansen att visa att de vet –varför vi har årstider t.ex. Träning i att skriva allt du kan – viktig lärdom i skolan, inte minsta möjliga. Jag försöker då också undervisa i hur man förklarar eller beskriver. Jag anser att det är viktigt att vi undervisar i allt som vi bedömer eleverna i. Hur beskriver man t.ex.? Hur förklarar man för någon? Hur jämför man? Viktiga begrepp som är viktiga för alla elever i klassrummet att förstå. Så hoppas jag skapa förutsättningar för mina elever att nå målen!!
- Förutom PP-vägg med sina mål och förmågebilder så jobbar jag också med Matriser. För att förtydliga progressionen som jag pratar om och även bedömningen så jobbar jag med matriser. Progressionen ligger här i att kunna skriva en faktatext från med stöd av vuxen, kompis och mall till att klara det helt själv. Undervisar jag för alla mina elever på allas nivå så att de ska nå så långt som de kan? Får alla den utmaning som de ska få i skolan? Hur ger jag dem det isf?
- Matriserna är krångliga för eleverna i tvåan att förstå. Så matriserna är mest för mig, min undervisning, min bedömning och framförallt för min dokumentation av bedömningen. Alla matriser ligger dock tillsammans med de pedagogsiak planeringarna på vår plattform som heter infomentor. Där kan föräldrar och elever gå in och titta på sina matriser och hur långt jag bedömt dem att nå. Eleverna själva kan också göra en självbedömning där, men som sagt är det lite krångligt för mina små elever så vi jobbar istället med våra målböcker där vi har moln som eleverna målar helt om de tycker att målet i sig är lätt eller i olika delar, oftast i tredjedelar beroende på hur långt de tycker sig kommit. Jag använder matirisen som stöd och visar med dokumentkameran vilket mål jag pratar om och eleverna målar hur långt de tycker de kommit.
- Här är ett färgglatt exempel. Där han tycker att han glömmer att använda mellanrum när han skriver vilket gör att det blir svårt att läsa så då fyller han inte i det helt. Ligger till grund för hur vi jobbar vidare i undervisningen. Tex har vi nu gjort planscher även för two stars and a wish för att många tyckte att det var svårt att komma på bra saker och önskningar till kompisarna.