Stockholm KR 1383-19 dom 2019-10-31

Sida 1 (13)
KAMMARRÄTTEN
I STOCKHOLM
Avdelning 02
DOM
2019-10-31
Meddelad i Stockholm
Mål nr 1383-19
Dok.Id 470746
Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid
Box 2302
103 17 Stockholm
Birger Jarls Torg 5 08-561 690 00 08-14 98 89 måndag – fredag
08:00–16:00E-post: kammarrattenistockholm@dom.se
www.kammarrattenistockholm.domstol.se
KLAGANDE
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
MOTPART
Sveriges unga muslimer, 802015-7403
Ombud: Jur.kand. Silas Aliki Quezada
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 1 februari 2019
i mål nr 9821-18, se bilaga A
SAKEN
Ansökan om statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer för 2017
samt återkrav av sådant statsbidrag för 2011, 2012, 2013, 2015 och 2016
_________________________
KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
1. Kammarrätten undanröjer förvaltningsrättens dom och Myndigheten för
ungdoms- och civilsamhällesfrågors beslut i de delar som avser ansökan om
statsbidrag för år 2017.
2. Kammarrätten bifaller överklagandet i övrigt, upphäver
förvaltningsrättens dom och fastställer Myndigheten för ungdoms- och
civilsamhällesfrågors beslut i den del som avser återkrav av tidigare utbetalt
statsbidrag.
_________________________

KAMMARRÄTTEN
I STOCKHOLM
DOM Sida 2
Avdelning 02 Mål nr 1383-19
YRKANDEN M.M.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) yrkar att
kammarrätten ändrar förvaltningsrättens dom så att MUCF:s beslut står fast
och för fram bl.a. följande. MUCF har presenterat uppgifter som visar att
Sveriges unga muslimer (SUM) inte uppfyller demokrativillkoret, bl.a.
uttalanden från förtroendevalda och återkommande föreläsare samt
kopplingar till Muslimska brödraskapet. Myndigheten har vid sitt beslut
använt sig av rapporter från andra myndigheter och måste kunna luta sig på
denna typ av rapporter. MUCF anser inte att SUM har kunnat vederlägga de
påståenden som lagts organisationen till last. Även i nutid har SUM
associerat sig med personer vars värdegrund starkt kan ifrågasättas. De
åtgärder som organisationen vidtagit har inte lett till att överträdelserna i
förhållande till demokrativillkoret har upphört. Inbjudningarna av föreläsare
som har gjort uttalanden i strid mot demokratins idéer har skett
systematiskt. Avbokningar har skett först när kritik har riktats mot
inbjudningarna.
MUCF:s utredning visar att SUM är medlem i organisationen Forum of
European Youth and Student Organisations (FEMYSO). Det får anses utrett
att FEMYSO är en del av Muslimska brödraskapet. MUCF känner inte till
och kan inte heller bekräfta SUM:s uppgifter om att organisationen har ett
samarbete med Säkerhetspolisen (Säpo). SUM har inte heller kunnat visa på
hur organisationen bedriver ett förebyggande arbete mot radikalisering.
Vid ansökan om statsbidrag har SUM bl.a. genom sanningsförsäkran intygat
att organisationen bedriver en verksamhet i enlighet med demokratins idéer.
Även om det före år 2016 saknades en specifik ruta för information kopplat
till detta har det funnits, och finns, goda möjligheter att informera
myndigheten genom ansökan, e-post eller via telefonsamtal om det funnits
oklarheter. SUM har förstått, eller i vart fall borde ha förstått, att kopplingar
till våldsbejakande extremism har haft betydelse för ansökan om bidrag. Vid

KAMMARRÄTTEN
I STOCKHOLM
DOM Sida 3
tveksamheter om en organisation uppfyller kravet att respektera
demokratins idéer är det organisationen som ska stå risken. MUCF måste
kunna lita på de uppgifter som organisationen lämnar. MUCF anser att
SUM medvetet låtit bli att nämna omständigheter eftersom organisationen
förstod, eller borde ha förstått, att dessa omständigheter kunde leda till att
den inte kunde beviljas statsbidrag. Det som framgår av handlingarna visar
inte att SUM har vidtagit tillräckliga åtgärder mot de medlems-
organisationer där problem upptäckts. Det finns inte heller någon
dokumenterad uppföljning.
Sveriges unga muslimer anser att överklagandet ska avslås och för fram
bl.a. följande. SUM ifrågasätter inte att det är organisationen som har att
visa att förutsättningarna för beviljande av statsbidrag är uppfyllda. Med
hänsyn till att begreppet ”demokratins idéer” inte är närmare specificerat
har det emellertid ankommit på MUCF att, inom ramen för myndighetens
utredningsskyldighet, förtydliga hur detta ska tolkas.
Det finns inga krav i relevant författning som innebär att en
statsbidragssökande organisation ska agera preventivt eller ”reagera
kraftfullt” vid indikationer på att organisationen, dess företrädare,
medlemsorganisationer eller medlemmar inte uppfyller demokratikriteriet.
Trots detta har SUM vidtagit åtgärder i samtliga fall som har kommit till
riksorganisationens kännedom. SUM har bl.a. uteslutit medlemmar, fryst
medlemsorganisationer och avbokat föreläsare. SUM har bemött kritiken
avseende övriga personer som pekats ut i MUCF:s utredning. Detta är inte
efterhandskonstruktioner. Före år 2016 saknades det, i det
ansökningsformulär som ska skickas till MUCF, utrymme för att lämna
information om sådana händelser. Något krav att lämna sådan information
följer inte heller av relevant förordning. Numera finns en särskild del om
demokratikriteriet i ansökningsformuläret. Det saknas dock information om
vid vilken tidpunkt en organisation som uppbär statsbidrag ska kontakta
myndigheten, eller vem på myndigheten som ska kontaktas.

KAMMARRÄTTEN
I STOCKHOLM
DOM Sida 4
Den påstådda kopplingen mellan FEMYSO och Muslimska brödraskapet
bygger uteslutande på Lorenzo Vidinos rapport där det bl.a. framgår att det
är svårt att fastställa vem som är med i Muslimska brödraskapet i Europa. I
rapporten ”Islamisk aktivism i en mångkulturell kontext – ideologisk
kontinuitet eller förändring” framför rapportförfattaren Aje Carlbom att det
inte finns några organisatoriska kopplingar mellan SUM och Muslimska
brödraskapet. Vidare framgår av rapporten att ”Det är […] vilseledande att
säga att Muslimska brödraskapet bedriver verksamhet i Sverige och nöja sig
med ett sådant konstaterande.”.
MUCF har inte förklarat hur SUM, på annat sätt än genom uteslutning och
frysning, kan ta avstånd från medlemmars eller medlemsorganisationers
agerande i strid med demokratikriteriet. I de flesta fall har personerna
sannolikt inte begått någon brottslig handling. SUM har tusentals
medlemmar. MUCF:s underlag avser ett fåtal personer och det kan därför
inte sägas att personer med extrema åsikter har ”samlats” i
medlemsorganisationer.
SUM har ett par gånger per år samtal med Säpo. Det är inte ovanligt att
SUM träffar myndigheter, tjänstemän och politiska företrädare för att
diskutera samhällsutmaningar kopplade till organisationens målgrupp. Säpo
har vid mötena aldrig definierat SUM som en organisation som utgör ett nav
för extrema personer.
SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Ansökan om statsbidrag för 2017
SUM ansökte under 2016 om statsbidrag för 2017. MUCF beslutade samma
år att ansökan skulle avslås. Beslutet motiverades bl.a. med att SUM inte
hade visat att organisationen i sin verksamhet respekterade demokratins
idéer. Beslutet överklagades till Förvaltningsrätten i Stockholm som i dom

KAMMARRÄTTEN
I STOCKHOLM
DOM Sida 5
den 14 november 2017 (mål nr 192-17) upphävde beslutet och visade målet
åter till MUCF för fortsatt handläggning och nytt beslut. Avseende SUM:s
verksamhet uttalade förvaltningsrätten bl.a. följande.
Förvaltningsrätten anser sammantaget att utredningen i målet
inte visar annat än att SUM i sin verksamhet respekterar
demokratins idéer, inklusive jämställdhet och förbud mot
diskriminering. MUCF har därför inte haft fog för att avslå
SUM:s ansökan om statsbidrag på den anförda grunden.
Överklagandet ska därför bifallas på så sätt att det överklagade
beslutet upphävs och målet visas åter till MUCF för fortsatt
handläggning och nytt beslut.
MUCF har därefter, i nytt beslut, avslagit SUM:s ansökan om statsbidrag
för 2017. Även detta beslut motiverades med att MUCF:s utredning visat att
SUM i sin verksamhet inte respekterar demokratins idéer.
Kammarrätten konstaterar att förvaltningsrätten i sitt avgörande i
mål nr 192-17 har tagit ställning till om SUM, vad avsåg ansökan för 2017,
respekterade demokratins idéer. Utgångspunkten är att en underinstans är
bunden av den högre instansens ställningstagande i sak efter en
återförvisning. Om inte särskilda skäl talar mot detta ska överinstansens
bedömning godtas. Skäl som kan tala för att den lägre instansen frångår
överinstansens uppfattning kan vara att ny utredning eller nya
omständigheter tillkommit. Det kan också framstå som uppenbart att
överinstansen förbisett en viktig faktor eller gjort en felbedömning (jfr bl.a.
RÅ 1979 1:95, HFD 2015 ref. 39, JO 1992/93 s. 238 och von Essen,
Processramen i förvaltningsmål, 2 uppl., 2016 s. 145 ff.). Kammarrätten
bedömer att det i detta fall inte har kommit fram sådana särskilda skäl som
krävs för att myndigheten ska kunna frångå överinstansens bedömning.
MUCF har därmed varit förhindrad att göra en ny materiell prövning i
frågan om SUM uppfyllde demokrativillkoret för ansökan om statsbidrag
2017. Såväl myndighetens beslut som förvaltningsrättens nu överklagade
dom ska därför undanröjas i den del som avser SUM:s ansökan om
statsbidrag för 2017. Detta innebär att förvaltningsrättens lagakraftvunna

KAMMARRÄTTEN
I STOCKHOLM
DOM Sida 6
avgörande den 14 november 2017 i mål nr 192-17 står fast. Det har därför
inte varit möjligt för kammarrätten att pröva ansökan för 2017.
Återkrav av statsbidrag för 2011, 2012, 2013, 2015 och 2016
Utgångspunkter för prövningen
Den fråga som återstår att pröva är om MUCF har haft fog för att besluta
om återkrav av tidigare utbetalt statsbidrag. MUCF har gjort gällande att
SUM i sin verksamhet har brustit i kravet på att respektera demokratins
idéer, inklusive jämställdhet och förbud mot diskriminering. Detta ska ha
skett genom företrädares och medlemsorganisationers ageranden, genom att
bjuda in vissa föreläsare samt genom kopplingar mellan SUM och
Muslimska brödraskapet.
Vad avser bevisbördan brukar huvudregeln inom förvaltningsprocessrätten
uttryckas som att det är den enskilde som har bevisbördan när det är fråga
om en förmån medan det i stället är det allmänna som har bevisbördan för
betungande beslut. Utgivande av statsbidrag är en form av förmån för
organisationer medan ett återkrav av detsamma är ett betungande beslut. I
likhet med förvaltningsrätten anser kammarrätten därför att det är MUCF
som ska visa att det föreligger skäl för återkrav av tidigare beviljat
statsbidrag.
Enligt 3 § förordningen (2011:65) om statsbidrag till barn- och
ungdomsorganisationer är syftet med statsbidrag att stödja barn och
ungdomars självständiga organisering och inflytande i samhället. Av 8 §
samma förordning framgår att bidrag endast får lämnas till en organisation
som i sin verksamhet respekterar demokratins idéer, inklusive jämställdhet
och förbud mot diskriminering. I 30 § samma förordning anges att
mottagaren av bidrag är återbetalningsskyldig bl.a. om villkor i beslutet om
bidrag inte har följts. Före bidragsår 2013 gällde i stället förordningen

KAMMARRÄTTEN
I STOCKHOLM
DOM Sida 7
(2001:1060) om statsbidrag till ungdomsorganisationer med i huvudsak
motsvarande innehåll.
I prop. 2009/10:55 s. 155–157 anges bl.a. följande om villkoret att
organisationer i sin verksamhet ska respektera demokratins idéer. Villkoret
omfattar samma frågor som villkoret att syftet ska vara förenligt med de
värderingar som präglar ett demokratiskt samhälle, bl.a. respekt för de
mänskliga rättigheterna, icke-diskriminering, jämställdhet samt att rasism
ska motverkas. Principen om förbud mot diskriminering är en för de
mänskliga rättigheterna central princip. Det bör vara en självklarhet att
denna princip respekteras i verksamheter som bedrivs med statsbidrag.
Den 16 mars 2018 tillsatte regeringen en särskild utredare för att se över
demokrativillkoren i statsbidragsförordningar och tillämpningen av dessa
villkor. Syftet med översynen var att säkerställa att allmänna medel går till
verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar
såsom de formuleras i regeringsformen och i de internationella
konventionerna om mänskliga rättigheter (Dir. 2018:19). Den 17 juni 2019
presenterade utredningen sitt förslag till ett förtydligat och enhetligt
demokrativillkor (SOU 2019:35 – Demokrativillkor för bidrag till
civilsamhället). I utredningen framhålls bl.a. att syftet med ett
demokrativillkor är att förhindra att offentliga bidrag lämnas till en
verksamhet som strider mot samhällets grundläggande värderingar. I
utredningen anges vidare att nuvarande demokrativillkor avseende
organisationers verksamhet inte är enhetliga och tydliga. Utredningen
bedömer att ett demokrativillkor uttryckligen bör ange vilka ageranden som
leder till vägrat bidrag och att villkoret bör utformas med utgångspunkt bl.a.
i de värden som uttrycks i program- och målsättningsstadgandet i
regeringsformen (a. SOU s. 336 ff.).

KAMMARRÄTTEN
I STOCKHOLM
DOM Sida 8
Kammarrättens bedömning
Enligt kammarrätten får ledning att tolka ”att respektera demokratins idéer”
primärt hämtas ur syftet med det uppställda villkoret. Syftet med villkoret
får anses vara att förhindra offentlig finansiering av verksamhet som står i
strid med samhällets grundläggande värderingar (jfr a. SOU s. 347). Ett
samhälles värderingar är naturligtvis något som förändras över tid. När det i
stället handlar om ett samhälles grundläggande värderingar får detta förstås
som de principer som är så pass grundläggande att de inte bara är
oförändrade utan även kodifierade och skyddade mot snabba ideologiska
förändringar. De är själva kärnan i det demokratiska samhället. Sådana
grundläggande värderingar är t.ex. de fri- och rättigheter som kommer till
uttryck i regeringens program- och målsättningsstadgande i 1 kap. 2 §
regeringsformen (jfr prop. 2001/02:72 s. 19), vilket också är
utgångspunkten för Demokrativillkorsutredningens förslag om ett mer
konkretiserat demokrativillkor (a. SOU s. 307 ff.). En verksamhet som t.ex.
agerar mot ett demokratiskt styrelseskick, nedvärderar samhällsgrupper och
minoriteter eller som använder våld eller hot är en sådan verksamhet som
under inga omständigheter kan sägas respektera demokratins idéer.
Detsamma måste kunna sägas om en organisation som i sin verksamhet
uppmuntrar eller stöttar sådant agerande. För att en organisation ska erhålla
statsbidrag, ett stöd till civilsamhället som finansieras genom skattemedel,
bör det enligt kammarrätten ställas höga krav på att organisationen i sin
verksamhet respekterar demokratins idéer.
Frågan är om det kan finnas utrymme att ”läka” brister i förhållande till
demokrativillkoret. I annat fall skulle en överträdelse av demokrativillkoret
i sig kunna utgöra grund för att uteslutas från rätten till bidrag. Med hänsyn
till den stora betydelse många organisationer har är det, enligt
kammarrätten, lämpligt att en organisation ska kunna ”läka” eventuella
uppkomna brister. En annan ordning skulle innebära att enskilda
representanter, medlemsorganisationer eller t.o.m. föreläsare ensamt skulle

KAMMARRÄTTEN
I STOCKHOLM
DOM Sida 9
kunna – i strid med organisationens egentliga värdegrund – få en
organisation utesluten från rätten till bidrag. Däremot ska det kunna ställas
höga krav på de åtgärder en organisation förväntas vidta när det finns brister
i förhållande till demokrativillkoret. Ju allvarligare bristerna är, desto större
ansvar bör åligga organisationen att vidta åtgärder. Vilka åtgärder som krävs
för att ”läka” en brist i demokrativillkoret får dels ställas i proportion till
själva bristen, dels bedömas utifrån de specifika omständigheterna i det
enskilda fallet.
Kopplingar till Muslimska brödraskapet
Vad avser den påstådda kopplingen mellan Muslimska brödraskapet och
SUM gör kammarrätten följande bedömning.
Det material som förts fram i denna del vilar huvudsakligen på rapporterna
”Islamisk aktivism i en mångkulturell kontext – ideologisk kontinuitet eller
förändring?” som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
har publicerat och ”Organisationen Sveriges Unga Muslimer – ideologi och
koppling till antidemokratiska miljöer” som beställts av MUCF. I
rapporterna redogörs för Muslimska brödraskapets organisation och vilka
associationer som finns till andra organisationer, däribland SUM. I MSB:s
rapport anges bl.a. att SUM kan associeras till Islamiska Förbundet i
Sverige (IFiS), som i sin tur är en av de grundande organisationerna för
Federation of Islamic Organisations in Europe (FIOE). I rapporten sägs att
forskare vanligtvis beskriver FIOE som en ”paraplyorganisation” som kan
kopplas till Muslimska brödraskapets tradition. Även organisationen
FEMYSO, som SUM är medlem i, sägs ha kopplingar till Muslimska
brödraskapet och andra organisationer med sådana associationer. Detta
framhålls också i den rapport som MUCF har beställt. I den rapporten anges
vidare att det finns kopplingar mellan Federation of Student Islamic
Societies, som beskrivs som en systerorganisation till SUM, och Muslimska
brödraskapet.

KAMMARRÄTTEN
I STOCKHOLM
DOM Sida 10
Det får anses stå klart att Muslimska brödraskapet företräder åsikter som
inte är förenliga med det uppställda demokrativillkoret. Frågan är emellertid
om utredningen i målet visar att det finns sådana kopplingar mellan SUM
och Muslimska brödraskapet som innebär att även SUM ska tillskrivas
Muslimska brödraskapets åsikter. Den bevisning som MUCF har fört fram
tar huvudsakligen sikte på ett organisatoriskt samband som kammarrätten, i
likhet med förvaltningsrätten, anser endast visar en indirekt koppling
organisationerna emellan. Denna förhållandevis vaga koppling, som
dessutom är på organisatorisk nivå, kan inte ensam föranleda slutsatsen att
SUM delar Muslimska brödraskapets åsikter eller ideologi. SUM kan därför
inte på denna grund sägas bedriva en verksamhet som inte respekterar
demokratins idéer.
Medlemsorganisationer, förtroendevalda och föreläsare
Frågan är då om utredningen visar att SUM i sin verksamhet har brustit i
respekten för demokratins idéer genom förtroendevaldas och medlems-
organisationers ageranden samt genom val av de föreläsare som har bjudits
in.
I begreppet ”verksamhet” får sägas ingå organisationens själva syfte,
aktivitet och vad som faktiskt sker inom organisationen. Detta innebär att
organisationen inte bara ansvarar för sina representanter och medlemmar,
utan också för de personer som ges utrymme i och av organisationen – t.ex.
föreläsare. Detta synsätt vinner också stöd i utredningar av liknande
regleringar, t.ex. Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige
(SOU 2018:18 s. 335 f.) samt den tidigare nämnda Demokrativillkors-
utredningen (SOU 2019:35 s. 352). När det gäller föreläsare anser
kammarrätten, i likhet med förvaltningsrätten, att ansvaret i första hand
avser de uttalanden som sker under föreläsningen som hålls hos
organisationen i fråga. Samtidigt bör en organisation kunna ställas till svars

KAMMARRÄTTEN
I STOCKHOLM
DOM Sida 11
redan vid en inbjudan om det är tydligt, eller allmänt känt, att en person
företräder åsikter som står i strid med demokratins idéer.
Såväl MUCF som SUM har i allt väsentligt vidhållit de uppgifter som
tidigare har förts fram angående SUM:s representanter och de individuella
föreläsarna. Hos kammarrätten har MUCF fört fram att SUM även i nutid
har associerat sig med personer vars värdegrund starkt kan ifrågasättas.
Kammarrätten anser att det i MUCF:s utredning framkommer flertalet
ageranden och uttalanden kopplade till medlemsorganisationer och tidigare
förtroendevalda som starkt talar för att SUM i sin verksamhet inte
respekterar demokratins idéer. I likhet med förvaltningsrätten anser
kammarrätten att utredningen förvisso visar att SUM har agerat när dessa
situationer har uppstått. Kammarrätten anser dock att det i vissa fall finns
skäl att ifrågasätta proportionaliteten i SUM:s ställningstaganden och
ageranden när allvarlig kritik har förts fram. Som exempel kan nämnas
händelsen med Jönköpings unga muslimer där medlemsorganisationen
startade en tidskrift som gav utrymme för antisemitism. Av det protokoll
från ett styrelsemöte år 2010 som SUM har åberopat framgår att
”[mötesordföranden] ska ta kontakt med Jönköpings Unga Muslimer för att
reda ut problemen.”. Ett annat exempel är när det kom fram att Södertörns
muslimska studenter, en tidigare medlemsorganisation till SUM, hade ett
nära samarbete med den salafistiska organisationen al-Taqwas
ungdomsförening. Av protokoll från ett styrelsemöte framgår att det ska
ordnas ett möte med Södertörns muslimska studenter för att informera dem
om vad som gäller för ett medlemskap i SUM. I flera fall rör det sig om
allvarliga händelser. Kammarrätten ifrågasätter inte att SUM i och för sig
har vidtagit åtgärder, bl.a. i de angivna exemplen. Åtgärderna kan emellertid
inte anses stå i proportion till de brister som har kommit fram och det finns i
flera fall skäl att ifrågasätta tillräckligheten i SUM:s åtgärder.

KAMMARRÄTTEN
I STOCKHOLM
DOM Sida 12
Vad avser de föreläsare som MUCF har pekat ut i sin utredning anser
kammarrätten att det är visat att flertalet av dem, i andra sammanhang än
som föreläsare hos SUM, har uttalat sig på ett sätt som får anses stå i strid
med demokratins idéer. Det framgår av utredningen att SUM har agerat i
samband med flera av de problem som har uppstått. Till skillnad från
förvaltningsrätten anser emellertid kammarrätten att SUM:s agerande inte
kan anses vara tillräckligt för att läka de brister som har framkommit.
Kammarrätten konstaterar att det handlar om ett förhållandevis stort antal
föreläsare som har bjudits in till evenemang som SUM, eller
medlemsorganisationer till SUM, har arrangerat eller varit ansvariga för. Av
utredningen framgår att flertalet av föreläsarna har avbokats innan
föreläsningen har ägt rum. Detta har enligt SUM skett i samband med att det
har kommit till organisationens kännedom att föreläsarna uttryckt sig på ett
sätt som inte står i linje med organisationens värderingar. Avbokning av en
olämplig föreläsare kan, vid något enstaka tillfälle, vara en tillräcklig åtgärd.
När denna typ av situation uppstår vid upprepade tillfällen finns det dock
anledning att se annorlunda på saken. Detta gäller särskilt när de
tvivelaktiga uttalanden som tillskrivs föreläsarna i flera fall har en liknande
tematik, såsom nedsättande uttalanden om kvinnor, judar och HBTQ-
personer. Även om det kan förhålla sig så att organisationen inte står för
dessa åsikter kan det uppfattas som ett systematiskt agerande om flera
föreläsare med denna typ av problematiska uttalanden återkommande bjuds
in. Samma sak kan sägas gälla när avbokningar skett först när uppgifterna
om föreläsarnas olämplighet kommit till organisationens kännedom, vilket
inte sällan sammanfallit med att uppgifterna fått viss publicitet eller att
kritik förts fram mot inbjudan. Det har inte framkommit att SUM har bjudit
in samma föreläsare igen efter det att föreläsaren har uppmärksammats som
olämplig. Däremot har andra föreläsare, med liknande tidigare
problematiska uttalanden, bjudits in vid senare tillfällen. Kammarrätten
anser att omständigheterna kring inbjudningarna är sådana att de får anses
ligga SUM till last.

KAMMARRÄTTEN
I STOCKHOLM
DOM Sida 13
Sammantaget anser kammarrätten att det på grund av medlems-
organisationers och företrädares ageranden, samt de föreläsare som har
bjudits in, finns skäl att ifrågasätta om SUM i sin verksamhet respekterar
demokratins idéer. De åtgärder som SUM har vidtagit är inte sådana att
SUM kan undgå ansvar för det som framkommit om deras tidigare
företrädare, medlemsorganisationer och inbjudna föreläsare.
Omständigheten att SUM bedriver annat arbete mot t.ex. radikal islamism
ändrar inte denna bedömning.
Mot denna bakgrund anser kammarrätten att MUCF har gjort sannolikt att
SUM i sin verksamhet brustit i respekten för demokratins idéer, inklusive
jämställdhet och förbud mot diskriminering. Kammarrätten anser att de
förklaringar som SUM har lämnat inte är tillräckliga för att göra en annan
bedömning. Med hänsyn till att det har varit ett villkor för bidraget att
mottagarorganisationen i sin verksamhet respekterar demokratins idéer
anser kammarrätten att det finns både förutsättningar och skäl att återkräva
tidigare utbetalade bidrag i enlighet med MUCF:s beslut. Vad SUM i övrigt
har anfört angående återkravet föranleder inte någon annan bedömning.
Överklagandet ska därför i denna del bifallas på så sätt att
förvaltningsrättens avgörande upphävs och MUCF:s beslut vad avser
återkrav och återbetalning fastställs.
_________________________
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 1).
Thomas Rolén Daniel Sjölund Sara Uhrbom
kammarrättspresident kammarrättsråd tf. assessor
ordförande referent
Daniel Wåhlin
fiskal
föredragande

Sida 1 (15)
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I STOCKHOLM
Avdelning 30
DOM
2019-02-01
Meddelad i Stockholm
Mål nr
9821-18
Dok.Id 1012909
Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid
115 76 Stockholm Tegeluddsvägen 1 08-561 680 00 08-561 680 01 måndag–fredag
08:00–16:30E-post: forvaltningsrattenistockholm@dom.se
www.domstol.se/forvaltningsratt
KLAGANDE
Sveriges unga muslimer, 802015-7403
Ombud: Jur.kand. Silas Aliki Quezada
Folkets Juristbyrå
Odalvägen 3
174 49 Sundbyberg
MOTPART
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Box 17801
118 94 Stockholm
ÖVERKLAGAT BESLUT
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors beslut 2018-04-11,
bilaga 1
SAKEN
Statsbidrag och återkrav av statsbidrag
___________________
FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten upphäver det överklagade beslutet.
Förvaltningsrätten visar ärendet åter till Myndigheten för ungdoms- och
civilsamhällefrågor för prövning om övriga förutsättningar för statsbidrag
för 2017 är uppfyllda.
Bilaga A

Sida 2
I STOCKHOLM
DOM 9821-18
BAKGRUND
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällefrågor (MUCF) beslutade den
16 december 2016 att avslå Sveriges unga muslimers (SUM) ansökan om
statsbidrag för 2017. Som skäl till beslutet angavs att SUM hade en
skatteskuld hos Kronofogdemyndigheten samt att det inte var visat att SUM
bedrev en verksamhet som respekterar demokratins idéer inklusive princi-
perna om jämställdhet och förbud mot diskriminering.
SUM överklagade ovan nämnda beslut till förvaltningsrätten (mål nr 192-
17). I dom den 14 november 2017 upphävde förvaltningsrätten beslutet och
återförvisade målet till myndigheten för ny prövning. Förvaltningsrätten
uttalade att SUM:s skatteskuld hade reglerats vid tidpunkten för avgörandet
och gjorde bedömningen att utredningen i målet inte visade annat än att
SUM i sin verksamhet respekterade demokratins idéer inklusive principerna
om jämställdhet och förbud mot diskriminering. Mot denna bakgrund ansåg
domstolen att MUCF inte hade fog för beslutet att avslå SUM:s ansökan om
statsbidrag.
YRKANDEN M.M.
MUCF beslutade genom det överklagade beslutet den 11 april 2018 att avslå
SUM:s ansökan om statsbidrag för 2017. MUCF beslutade samtidigt att
återkräva organisationsbidragen för 2011, 2012, 2013, 2015 och 2016 samt
att efterge återkravet för de beviljade bidragen för 2011, 2012, 2013 och
2015 då utbetalningarna ligger långt tillbaka i tiden. Vidare beslutade
MUCF att SUM ska återbetala organisationsbidraget för 2016 om 1 366 741
kr. Som skäl för beslutet angavs i huvudsak följande. SUM har inte visat att
verksamheten i sin helhet uppfyller kravet på att respektera demokratins
idéer inklusive principerna om jämställdhet och förbud mot diskriminering.
SUM har medlemsföreningar och förtroendevalda i medlemsföreningar som

Sida 3
I STOCKHOLM
DOM 9821-18
inte respekterar demokratins idéer. SUM och dess medlemsföreningar har
även bjudit in föreläsare som gjort uttalanden i strid mot demokratins idéer.
Det finns även koppling till Muslimska brödraskapet. SUM har inte tydligt
tagit avstånd från dessa odemokratiska inslag eller agerat tillräckligt kraft-
fullt på de mycket allvarliga anklagelser som riktats mot medlemsföreningar
och dess företrädare.
De fullständiga skälen för beslutet framgår av bilaga 1.
SUM yrkar i första hand att förvaltningsrätten ska undanröja MUCF:s beslut
och bifalla ansökan om statsbidrag. I andra hand yrkar SUM att målet ska
återförvisas till MUCF för ny handläggning.
MUCF anser att överklagandet ska avslås.
SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET
Utgångspunkter för prövningen
Frågorna i målet är om SUM uppfyller villkoren för att beviljas statsbidrag
för 2017 samt om MUCF haft fog för att besluta om återkrav av bidrag för
tidigare år. Det är SUM som har bevisbördan för att villkoren för statsbidrag
är uppfyllda. MUCF har bevisbördan för att det finns skäl för återkrav.
Enligt 3 § förordningen (2011:65) om statsbidrag till barn- och ungdomsor-
ganisationer är syftet med statsbidrag att stödja barn och ungdomars själv-
ständiga organisering i samhället. Av 8 § samma förordning framgår att bi-
drag endast får lämnas till en organisation som i sin verksamhet respekterar
demokratins idéer, inklusive jämställdhet och förbud mot diskriminering.

Sida 4
I STOCKHOLM
DOM 9821-18
I prop. 2009/10:55 anges bl.a. följande om villkoret att organisationer i sin
verksamhet ska respektera demokratins idéer (s. 155–157). Villkoret omfat-
tar samma frågor som villkoret att syftet ska vara förenligt med de värde-
ringar som präglar ett demokratiskt samhälle, bl.a. respekt för de mänskliga
rättigheterna, icke-diskriminering, jämställdhet samt att rasism ska motver-
kas. Principen om förbud mot diskriminering är en för de mänskliga rättig-
heterna central princip. Det bör vara en självklarhet att denna princip re-
spekteras i verksamheter som bedrivs med statsbidrag. Detta ska gälla alla
diskrimineringsgrunder.
Det saknas överrättspraxis kring hur uttrycket ”demokratins idéer” ska tol-
kas. En statlig utredning har tillsatts för att utreda bl.a. hur begreppet tilläm-
pas av olika myndigheter (regeringens direktiv 2018:19). Utredningen ska
avge ett betänkande den 20 juni 2019. Viss ledning kan hämtas ur ett betän-
kande om bidrag till trossamfund även om andra hänsyn gör sig gällande i
en bedömning av bidrag till en sådan organisation. I betänkandet anges bl.a.
följande om det demokratikriterium som föreslås för bidrag till trossamfund
(SOU 2018:18 s. 412 f). Demokratikriteriet fångar endast upp ageranden
inom ramen för ett trossamfunds eller en församlings verksamhet. Ageran-
den från ett trossamfunds eller en församlings sida bör alltid anses ske inom
ramen för verksamheten. Vad gäller en företrädares agerande krävs en
koppling till hans eller hennes funktion som företrädare för trossamfundet
eller församlingen i fråga. Agerandet måste dock inte kunna knytas till ett
trossamfunds eller en församlings lokal. Om ett trossamfund bjuder in en
föreläsare etc., trots att det av lättillgänglig information framgår att föreläsa-
ren agerar på sådant sätt som anges i någon av exkluderingsgrunderna, och
föreläsaren även vid föreläsningen gör detta, ska trossamfundet anses agera
på motsvarande sätt. Ett trossamfund som vill vara stödberättigat har på så
sätt ett stort ansvar för de föreläsare som bjudits in.

Sida 5
I STOCKHOLM
DOM 9821-18
Förvaltningsrättens bedömning
Inledning
Förvaltningsrätten kan inledningsvis konstatera att det av SUM:s inlämnade
verksamhetsbeskrivning och av den förteckning över insatser som SUM
genomfört under den i målet aktuella perioden framgår att SUM bedriver en
verksamhet som respekterar demokratins idéer. Ingenting i SUM:s stadgar
eller verksamhetsberättelse talar emot detta. De omständigheter som MUCF
lagt till grund för sitt beslut handlar om hur vissa av SUM:s medlemsföre-
ningar och förtroendevalda agerat, om föreläsare som SUM bjudit in samt
om föreningens koppling till Muslimska brödraskapet. SUM har invänt mot
samtliga anförda grunder för MUCF:s beslut. Förvaltningsrätten kommer att
behandla de olika grunderna under rubrikerna nedan.
Medlemsföreningar och förtroendevalda som inte respekterar demokratins
idéer
MUCF har angett att SUM har medlemsföreningar och förtroendevalda i
medlemsföreningar som inte respekterar demokratins idéer. I den delen har
MUCF anfört att SUM inte per automatik kan hållas ansvarig för vad varje
enskild medlem i en medlemsförening gör eller sympatiserar med men att
avgörande för bedömningen blir hur SUM agerat när SUM fått kännedom
om vad en enskild medlem eller medlemsförening gjort. MUCF har gjort
bedömningen att SUM inte tydligt har tagit avstånd från odemokratiska in-
slag eller agerat tillräckligt kraftfullt på de mycket allvarliga anklagelser
som riktats mot medlemsföreningar och dess företrädare.
SUM anför bl.a. följande. I samtliga fall som kommit till centralorganisat-
ionens kännedom där agerande hos enskilda medlemmar eller medlemsför-
eningar har stridit mot föreningens stadgar har SUM vidtagit någon form av

Sida 6
I STOCKHOLM
DOM 9821-18
åtgärd just för att visa att det agerande som det varit fråga om inte är fören-
ligt med SUM:s värdegrund. Underlaget för MUCF:s påståenden är behäftat
med oklarheter. Flera av de personer som MUCF påstått vara förtroende-
valda har inte varit det. Den enda person som pekats ut i MUCF:s utredning
som fortfarande är förtroendevald i SUM är Jasmin Nur Ismail. Vid det till-
fälle som tas upp i MUCF:s rapport var hon administratör för en Facebook-
grupp där någon postade ett klipp med föreläsaren Nasir al-Fadh. Då var
hon inte förtroendevald i SUM. Vidare är det oklart på vilket sätt SUM ba-
gatelliserat problematiska uppgifter som MUCF påstår. SUM ser allvarligt
på de uttryck för icke-demokratiska åsikter som kommit till uttryck hos
vissa lokalföreningar. SUM:s arbete bidrar starkt till att motverka radikali-
seringen bland en grupp av samhällets mest utsatta unga människor. SUM
har regelbunden samverkan med Säkerhetspolisen och har inte fått inform-
ation från Säkerhetspolisen om någon av de medlemmar som nämnts i
MUCF:s utredning. SUM har därför inte i förväg kunnat känna till de upp-
gifter som MUCF anger. SUM bedriver förebyggande arbete för att säker-
ställa att enskilda medlemmar eller medlemsföreningar inte radikaliseras
bl.a. genom samarbetet med Säkerhetspolisen och genom att bedriva ett
stort antal demokratiprojekt.
Förvaltningsrätten gör följande bedömning.
Flera av de uttalanden som tas upp i MUCF:s utredning förespråkar islamisk
extremism och talar starkt för att SUM i sin verksamhet inte respekterar
demokratins idéer. Förvaltningsrätten finner dock att det SUM har anfört om
att de företrädare som uttryckt odemokratiska åsikter uteslutits ur föreningen
vinner stöd av den inlämnade skriftliga bevisningen. Det som framkommit
om Jasmin Nur Ismail, som är den enda som nämns i beslutet som fortfa-
rande är förtroendevald, medför inte bedömningen att SUM:s företrädare
agerat på ett odemokratiskt vis. Det är vidare oklart på vilket annat sätt
MUCF anser att SUM skulle ta avstånd från medlemmarna i fråga annat än

Sida 7
I STOCKHOLM
DOM 9821-18
genom uteslutning. I de flesta fall som tas upp har berörda personer sanno-
likt inte begått någon brottslig handling. Därtill kommer att SUM uppgett att
föreningen har samverkan med Säkerhetspolisen och att ingen av de aktuella
medlemmarna har nämnts i detta sammanhang. Denna uppgift är förstås
svår att verifiera men den har inte motsagts av MUCF. Uppgiften talar även
för att SUM ser allvarligt på medlemmar som dras till våldsbejakande
extremism.
Förvaltningsrätten finner sammantaget att merparten av de åsikter och age-
randen som tagits upp i MUCF:s utredning har gjorts i strid med demokra-
tins idéer. SUM har dock agerat mot dessa uttalanden på ett sådant sätt att
SUM inte kan läggas till last för dem. Detta sett tillsammans med SUM:s
förebyggande arbete mot extremism kan således, enligt förvaltningsrättens
mening, inte läggas till grund för bedömningen att SUM:s verksamhet inte
drivs på demokratisk grund.
Inbjudna föreläsare som gjort uttalanden i strid mot demokratins idéer
I MUCF:s beslut anges att SUM och dess medlemsföreningar har bjudit in
föreläsare som gjort uttalanden i strid mot demokratins idéer.
SUM anför bl.a. följande i den delen. Föreningen bjuder in ett trettiotal
talare varje år till sina seminarier. Föreläsarna är erkända teologer, företrä-
dare från civilsamhället, riksdags- och kommunalpolitiker samt represen-
tanter från Myndighetssverige såsom Polisen, Diskrimineringsombudsman-
nen och Nämnden för statligt stöd till trossamfunden. I de fall där proble-
matiska uttalanden kommit till SUM:s kännedom har SUM avbokat förelä-
saren. I många fall har de problematiska uttalandena gjorts långt tillbaka i
tiden och är svåra att verifiera. Det är omöjligt för SUM att vidmakthålla en
sådan omvärldsbevakning över tid som skulle krävas för att kunna kontrol-
lera en så stor mängd personers tidigare politiska uppfattningar. SUM frågar

Sida 8
I STOCKHOLM
DOM 9821-18
sig även på vilket sätt problematiseringen av föreläsare skulle kunna äga
rum. SUM har haft ett flertal föreläsare bokade för att diskutera ämnen som
feminism, likabehandling och HBTQ-frågor.
Om de individuella föreläsarna har SUM anfört följande.
Yvonne Ridley har inte fällt en antisemitisk kommentar. SUM kommer ald-
rig att försvara eller avfärda om en person har uttryckt sig rasistiskt och
nedvärderande om en folkgrupp. Ridley har själv skrivit att hon är kritisk
mot Israel men inte är antisemit.
Kamal el-Mekki var inbjuden som föreläsare under 2012 och då kände SUM
inte till hans nedlåtande kommentarer om bl.a. kvinnor och icke-muslimer.
MUCF godkände SUM:s verksamhetsberättelse 2012 där det framgick att
SUM bjudit in Kamal el-Mekki. Han har i en intervju tagit avstånd från alla
former av extremism och våld. Det stämmer inte att han har försvarat döds-
straff för personer som lämnar islam.
Ameenah Blake har aldrig blivit inbjuden av SUM som föreläsare.
MUCF:s påståenden om att Jamal Badawi försvarat självmordsbombningar
och uttalat att islam och demokrati inte är förenliga med varandra går inte
att verifiera eftersom internetlänken som MUCF uppgav som källa inte
fungerar. Däremot har Badawi sagt att självmordsbombare inte klassas som
martyrer och att internationell rätt inte skiljer sig från islamiska principer.
MUCF kan ha förväxlat Badawi med en annan person med samma namn
som hade en roll i ett terrorattentat i USA 2000 men det är två olika perso-
ner.
MUCF hänvisar till föreläsaren Yasir Qadhi och hans uttalanden om homo-
sexuella och judar. SUM står inte bakom uttalanden som hetsar mot olika

Sida 9
I STOCKHOLM
DOM 9821-18
minoriteter och samhällsgrupper. Qadhi har ändrat sin hållning kring en
mängd frågor genom åren. Jerusalem Post har rapporterat om en resa till
Auschwitz som Qadhi företog för att lära sig om Förintelsen. I artikeln
framkommer att han tagit tillbaka och bett om ursäkt för sina tidigare påstå-
enden om Förintelsen.
Azzam Tamimi har reformerat många moskéer som haft problem med
våldsbejakande grupper. MUCF påstår att Tamimi har fällt antisemitiska
uttalanden när han kritiserat amerikanska medier och filmindustrin för att ha
demoniserat palestinier. Tamimi själv anser att konflikten mellan Palestina
och Israel går att lösa genom dialog.
Vad gäller Jönköpings unga muslimer stämmer det att föreningen gett ut-
rymme till förintelseförnekare i sin tidning. SUM kontaktade Jönköpings
unga muslimer och krävde att föreningen skulle lägga ned tidningen efter att
den hade anlitat Lasse Wilhelmson och Mohamed Omar, som är personer
som har gjort sig kända för att relativisera antisemitism. Tidningen lades
ned och SUM fryste Jönköpings unga muslimers medlemskap tills vidare.
MUCF beskriver Bilal Borchali som salafist och att han förespåkar en total
efterlevnad av koranen. Om man lyssnar på den föreläsning som MUCF
hänvisar till så säger Borchali att svenska muslimer måste integreras och
anpassa sig till det svenska samhället.
Vad gäller imamerna Ahmad al-Mofty och Abdul Rashid Mohamed har
Islamiska förbundet efter Uppdrag gransknings program gått ut med ett
pressmeddelande som förtydligar Göteborgsmoskéns ställningstagande mot
våld mot kvinnor. Imamerna fick en fortbildning i ämnet och har i dag ett
bra samarbete med kvinnoförbund och nätverk som belyser kvinnors utsatt-
het. SUM välkomnade det initiativet.

Sida 10
I STOCKHOLM
DOM 9821-18
Bilal Mizher har inte anlitats som föreläsare sedan 2014. Det MUCF anför
om att Mizher i slutna nätforum visat att han stödjer terrorstämplade grupper
och spridit propaganda för våldsbejakande extremism är inte information
som SUM haft tillgång till. SUM står inte bakom hans ageranden.
Märsta unga muslimer bjöd in föreläsaren Haitham al-Haddad som vid olika
tillfällen gjort kontroversiella uttalanden om bl.a. judar och homosexuella
samt förespråkat kvinnlig omskärelse. SUM kontaktade Märsta unga mus-
limer i frågan. Märsta unga muslimer valde att inte avboka föreläsaren och
SUM beslöt då att frysa föreningens medlemskap. SUM:s ordförande kom-
menterade händelsen i Aftonbladet och sa att detta inte är åsikter som SUM
kan ställa sig bakom samt att SUM har som policy att föreningarna ska in-
formera centralorganisationen om vilka talare man bjuder in. Ordföranden
uttalade: ”Det står i våra stadgar men har inte skett i det här fallet. Vi har
därför fryst föreningen i Märsta, som därmed inte längre betraktas som en
del av oss.”
Mohamed Temsamani genomförde Nordafrika- och Mellanösternstudier på
Stockholms universitet och gjorde en praktik i Egypten som en del av ut-
bildningen. Att forska hos ett parti eller en organisation innebär inte att man
sympatiserar med den gruppen. Temsamani är aktiv miljöpartist och har
stöd från partiet i sin hemkommun. Han sitter även i en av MUCF:s refe-
rensgrupper vars syfte är att diskutera frågor som berör demokratikriteriet.
Adnan Abou Chakra är frilansjournalist som skriver och föreläser om
Palestinafrågan. I hans uppdrag ingår att bevaka och översätta texter och
uttalanden från olika aktörer i Palestina och Libanon. Han har översatt texter
från Hamas som har publicerats bl.a. i Aftonbladet. Arbetet som journalist
innebär inte att han per automatik sympatiserar med Hamas eller liknande
aktörer.

Sida 11
I STOCKHOLM
DOM 9821-18
Det stämmer inte att Anas al Tikriti eller hans organisation har några kopp-
lingar till Muslimska brödraskapet. Den informationen bygger på en brittisk
rapport som sedan återkallats för att den var felaktig.
När SUM fick ta del av informationen om att Jassem Al-Mutawa försvarat
kvinnomisshandel inom äktenskapet avbokades han som föreläsare eftersom
SUM inte kunde ställa sig bakom sådana åsikter.
I domstolens prövning kan viss ledning hämtas från reglerna för statsbidrag
för trossamfund. Av förarbetsuttalanden framgår att om ett trossamfund
bjuder in en föreläsare, trots att det av lättillgänglig information framgår att
föreläsaren agerar på sådant sätt som anges i någon av exkluderingsgrun-
derna, och föreläsaren även vid föreläsningen gör detta, ska trossamfundet
anses agera på motsvarande sätt (SOU 2018:18 s. 413).
Vid tidigare prövning i mål nr 192-17 har förvaltningsrätten ansett att före-
läsaren Yvonne Ridleys uttalanden inte var av MUCF tillräckligt precise-
rade för slutsatsen att hon gjort uttalanden i strid mot demokratins idéer.
Vad gäller övriga föreläsare har förvaltningsrätten ansett att enbart det fak-
tum att föreläsarna inte borde ha bjudits in – när de senare avbokats – inte är
tillräckligt för att anse att SUM i sin verksamhet inte respekterar demokra-
tins idéer.
Det viktiga i bedömningen är alltså om föreläsaren agerat på ett visst sätt i
sin föreläsning hos SUM. Här har SUM ett stort ansvar för att se till att så
inte sker. Även den omständigheten att föreläsaren uttryckt icke-demokra-
tiska åsikter på ett annat håll har betydelse för bedömningen. Det SUM an-
fört att föreningen saknar tillräckliga resurser för att kunna fullständigt ut-
reda varje föreläsares politiska bakgrund utgör, enligt förvaltningsrättens

Sida 12
I STOCKHOLM
DOM 9821-18
mening, inte en godtagbar ursäkt för det fall icke-demokratiska åsikter
framkommit.
Förvaltningsrätten anser inte att vad MUCF har anfört nu utgör skäl för en
annan bedömning vad gäller Yvonne Ridley. Vad gäller övriga föreläsare
anser förvaltningsrätten att de invändningar SUM gjort i stort är rimliga och
medför att inbjudandet av dessa föreläsare inte innebär att SUM bedrivit
verksamhet på icke-demokratisk grund. Det har framkommit att föreläsaren
Kamal el-Mekki har uttryckt åsikter som inte kan anses förenliga med de-
mokratins idéer. Det har dock inte framkommit att han uttryckt sådana
åsikter i samband med evenemang som SUM har hållit i. Därtill har han inte
bjudits in av SUM sedan 2012. Den föreläsaren kan därför inte ensam ligga
till grund för bedömningen att SUM inte har rätt till statsbidrag för 2017
eller att det finns skäl för återkrav av tidigare års bidrag. Förvaltningsrätten
finner därför, vid en sammantagen bedömning, att det som framkommit i
den delen inte ger stöd för slutsatsen att SUM:s verksamhet bedrivs på ett
sätt som inte respekterar demokratins idéer.
Koppling till Muslimska brödraskapet
Inför det nu överklagade beslutet har MUCF beställt en rapport om SUM.
Rapporten är författad av journalisten Magnus Sandelin och har titeln
”Organisationen Sveriges unga muslimer – ideologi och koppling till antide-
mokratiska miljöer”. I rapporten anges bl.a. att SUM är medlem i den euro-
peiska organisationen FEMYSO och den internationella organisationen
FOSIS. Dessa organisationer har i sin tur koppling till Muslimska brödra-
skapet.
SUM har invänt att föreningen inte har koppling till Muslimska brödra-
skapet och anför bl.a. följande. Det finns ingenting i MUCF:s underlag som
visar att SUM har samröre med Muslimska brödraskapet eller andra islam-

Sida 13
I STOCKHOLM
DOM 9821-18
istiska rörelser. FEMYSO deltar i ett stort antal demokratifrämjande insatser
och erhåller stöd från Europarådet. Den rapport som MUCF lade till grund
för sitt tidigare beslut innehåller direkta felaktigheter och smutskastning av
SUM, exempelvis påståenden att föreningen islamiserar Sverige. Även i nu
aktuellt beslut används källmaterial vars ursprung kan ifrågasättas. Källorna
som använts i rapporten är internetlänkar, skärmdumpar som är svåra att
verifiera samt en kritiserad brittisk rapport om Muslimska brödraskapet som
delvis finansierats av Förenade Arabemiraten. Utredaren Lorenzo Vidino
har fått kritik för sin forskning om Muslimska brödraskapet. I den rapport
från MSB som MUCF hänvisar till, ”Islamisk aktivism i en mångkulturell
kontext”, framgår vidare att det saknas forskning kring vad det innebär att
sympatisera med Muslimska brödraskapet samt att det är vilseledande att
säga att Muslimska brödraskapet bedriver verksamhet i Sverige och nöja sig
med ett sådant konstaterande.
Slutsatsen om FEMYSO:s koppling till Muslimska brödraskapet bygger
uteslutande på Lorenzo Vidinos rapport om Muslimska brödraskapet. Enligt
citaten som återges från rapporten är det svårt att fastställa vem som är med
i Muslimska brödraskapet i Europa. Det är därför svårt att dra säkra slutsat-
ser över huvud taget om detta. Vidare är de konkreta omständigheter som
åberopats till stöd för att det föreligger en koppling mellan SUM och
Muslimska brödraskapet mycket svaga. Ett exempel på en koppling som
anges är att FEMYSO bildades av bl.a. organisationen FIOE, som i sin tur
grundades 1989 av företrädare för Muslimska brödraskapet. Det har även
angetts att FIOE:s tidigare ordförandes söner har varit aktiva i SUM. Allt
detta kan, mot SUM:s bestridande, inte anses vara tillräckligt stöd för att det
ska föreligga annat än en ytterst indirekt koppling mellan SUM och
Muslimska brödraskapet.

Sida 14
I STOCKHOLM
DOM 9821-18
Mot bakgrund av ovanstående anser förvaltningsrätten att de uppgifter
MUCF lagt fram till stöd för SUM:s koppling till Muslimska brödraskapet
är alldeles för svaga för slutsatsen att SUM på den här grunden inte bedriver
en verksamhet som respekterar demokratins idéer.
Slutsats
Förvaltningsrätten finner att även om det rör sig om allvarliga anklagelser är
underlaget i målet inte sådant att det går att dra slutsatsen att SUM bedriver
en verksamhet som inte respekterar demokratins idéer. I denna bedömning
har förvaltningsrätten särskilt beaktat att SUM har stängt av medlemmar och
fryst medlemsföreningar samt att inga direkta kopplingar till odemokratiska
miljöer har kunnat göras till SUM som förening. Förvaltningsrätten har även
beaktat de demokratifrämjande insatser som SUM har genomfört.
MUCF:s beslut ska alltså upphävas med förklaringen att SUM ska anses
vara en förening som i sin verksamhet respekterar demokratins idéer. Vid
detta slut finns inte skäl till återkrav av statsbidrag för tidigare år. Det fram-
går inte av det överklagade beslutet om MUCF tagit ställning till övriga för-
utsättningar för statsbidrag enligt förordningen om statsbidrag till barn- och
ungdomsorganisationer. Denna prövning görs lämpligast hos MUCF som
första instans. Målet ska därför visas åter till MUCF för prövning av om
övriga förutsättningar för statsbidrag för 2017 är uppfyllda.

Sida 15
I STOCKHOLM
DOM 9821-18
HUR MAN ÖVERKLAGAR
Detta avgörande kan överklagas. Information om hur man överklagar finns i
bilaga 2 (FR-03).
Kerstin Andres
Rådman
Nämndemännen Carl Ehnbom, Helen Frenning och Maria Forsström har
också deltagit i avgörandet.
Fredrik Lundberg har föredragit målet.

Sida 1 av 2
www.domstol.se
AnvisningarföröverklagandeFR-03–Överklagandetid3v-PT•ProduceratavDomstolsverket,Avd.fördomstolsutveckling•2018-11
Hur man överklagar FR-03
________________________________________________________________
Vill du att beslutet ska ändras i någon del kan
du överklaga. Här får du veta hur det går till.
Överklaga skriftligt inom 3 veckor
Tiden räknas oftast från den dag som du fick
del av det skriftliga beslutet. I vissa fall räknas
tiden i stället från beslutets datum. Det gäller
om beslutet avkunnades vid en muntlig
förhandling, eller om rätten vid förhandlingen
gav besked om datum för beslutet.
För part som företräder det allmänna (till
exempel myndigheter) räknas tiden alltid från
beslutets datum.
Observera att överklagandet måste ha kommit
in till domstolen när tiden går ut.
Så här gör du
1. Skriv förvaltningsrättens namn och
målnummer.
2. Förklara varför du tycker att beslutet ska
ändras. Tala om vilken ändring du vill ha
och varför du tycker att kammarrätten ska
ta upp ditt överklagande (läs mer om
prövningstillstånd längre ner).
3. Tala om vilka bevis du vill hänvisa till.
Förklara vad du vill visa med varje bevis.
Skicka med skriftliga bevis som inte redan
finns i målet.
4. Lämna namn och personnummer eller
organisationsnummer.
Lämna aktuella och fullständiga uppgifter
om var domstolen kan nå dig: postadresser,
e-postadresser och telefonnummer.
Om du har ett ombud, lämna också
ombudets kontaktuppgifter.
5. Skicka eller lämna in överklagandet till
förvaltningsrätten. Du hittar adressen i
beslutet.
Vad händer sedan?
Förvaltningsrätten kontrollerar att överklagan-
det kommit in i rätt tid. Har det kommit in för
sent avvisar domstolen överklagandet. Det
innebär att beslutet gäller.
Om överklagandet kommit in i tid, skickar
förvaltningsrätten överklagandet och alla
handlingar i målet vidare till kammarrätten.
Har du tidigare fått brev genom förenklad
delgivning kan även kammarrätten skicka brev
på detta sätt.
Vilken dag går tiden ut?
Sista dagen för överklagande är samma veckodag
som tiden börjar räknas. Om du exempelvis fick
del av beslutet måndagen den 2 mars går tiden ut
måndagen den 23 mars.
Om sista dagen infaller på en lördag, söndag eller
helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårs-
afton, räcker det att överklagandet kommer in
nästa vardag.
Bilaga 2

Sida 2 av 2
www.domstol.se
AnvisningarföröverklagandeFR-03–Överklagandetid3v-PT•ProduceratavDomstolsverket,Avd.fördomstolsutveckling•2018-11
Prövningstillstånd i kammarrätten
När överklagandet kommer in till kammar-
rätten tar domstolen först ställning till om
målet ska tas upp till prövning.
Kammarrätten ger prövningstillstånd i fyra
olika fall.
 Domstolen bedömer att det finns
anledning att tvivla på att förvaltnings-
rätten dömt rätt.
 Domstolen anser att det inte går att
bedöma om förvaltningsrätten dömt rätt
utan att ta upp målet.
 Domstolen behöver ta upp målet för att
ge andra domstolar vägledning i rätts-
tillämpningen.
 Domstolen bedömer att det finns
synnerliga skäl att ta upp målet av någon
annan anledning.
Om du inte får prövningstillstånd gäller det
överklagade beslutet. Därför är det viktigt att i
överklagandet ta med allt du vill föra fram.
Vill du veta mer?
Ta kontakt med förvaltningsrätten om du har
frågor. Adress och telefonnummer hittar du på
första sidan i beslutet.
Mer information finns på www.domstol.se.

Bilaga
DV 681 Formulär 1
HUR MAN ÖVERKLAGAR
Den som vill överklaga kammarrättens avgörande ska skriva till Högsta
förvaltningsdomstolen. Skrivelsen ställs alltså till Högsta förvaltningsdomstolen men
ska skickas eller lämnas till kammarrätten.
Överklagandet ska ha kommit in till kammarrätten inom tre veckor från den dag då
klaganden fick del av beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling,
eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska
dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut
meddelades. Tiden för överklagande för det allmänna räknas dock från den dag
beslutet meddelades.
Om sista dagen för överklagande infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommar-,
jul- eller nyårsafton, räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag.
För att ett överklagande ska kunna tas upp i Högsta förvaltningsdomstolen krävs att
prövningstillstånd meddelas. Högsta förvaltningsdomstolen lämnar prövningstillstånd om
det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller om det finns
synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att det finns grund för resning eller att målets
utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.
Om prövningstillstånd inte meddelas står kammarrättens beslut fast. Det är därför viktigt att
det klart och tydligt framgår av överklagandet till Högsta förvaltningsdomstolen varför man
anser att prövningstillstånd bör meddelas.
Skrivelsen med överklagande ska innehålla följande uppgifter;
1. den klagandes namn, person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till
bostaden och mobiltelefon. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan
plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om
klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen
och mobiltelefonnummer anges.Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan
snarast görs till Högsta förvaltningsdomstolen
2. det beslut som överklagas med uppgift om kammarrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet
3. de skäl som klaganden vill åberopa för sin begäran om att få prövningstillstånd
4. den ändring av kammarrättens beslut som klaganden vill få till stånd och skälen för detta
5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis.
Bilaga B

Stockholm KR 1383-19 dom 2019-10-31

Recommended

Recommended

More Related Content

Featured

Featured (20)

Stockholm KR 1383-19 dom 2019-10-31