2. Även om ett antal elektroniska räknare hade
dykt upp på marknaden under början av 60-
talet var dom inte att betrakta som ett hot ännu
för bolag som Facit.
3. Facit hade egentligen ingen anledning att
utveckla räknare vid den här tiden, annat än i
syfte att lära sig mer om elektroniken.
5. Samtidigt innehöll elektroniska räknare
tusentals komponenter vilket innebar att
produkterna var väldigt arbetsintensiva innan
de integrerade kretsarna kom i bilden.
6. Låglöneland som Japan var betydligt mer
konkurrenskraftiga eftersom landet hade
betydligt lägre löner. Det bör ses som en av
huvudorsakerna till att ingen av
kontorsmaskintillverkarna (förutom Olivetti)
bemödade sig med att utveckla
transistoriserade räknare.
7. Hursomhelst, såg dock elektroniken som
intressant och det kunde finnas anledning att
ha en elektroniska räknare i produktportföljen.
8. Efter att VD Gunnar Ericsson varit i Japan på
besök hade kontakter med ett antal tillverkare
skapats.
11. Hayakawa (Sharp) verkade ha de bästa
modellerna runt 1965 och ett avtal träffades
därför mellan Facit och Sharp.
15. Detta var den första räknaren
Facit köpte in från Sharp.
Man satte egen design och
eget brand på den och sålde i
sin befintliga organisation.
16. Fickräknaren nedan kommer
från början av 70-talet. En
ganska anmärkningsvärd
utveckling på bara några år!
17. De första elektroniska räknarna
var större, klumpigare och
bortåt dubbelt så dyra som
Facits mekaniska maskiner.
18. På bara 5-6 år skulle den initialt så usla elektroniken
förinta värdet på Facits mekaniska räknemaskiner.
19. Nåväl, det första avtalet mellan Facit och Sharp
gällde 1966-67 då Facit fick möjligheten att sälja
Sharps räknare under eget varumärke.
20. Facit hade en global säljorganisation och var erkänt
skickliga på marknadsföring. Initialt var detta
samarbete följaktligen en win-win.
21. Många likartade
samarbeten
mellan japanska
tillverkare och
västerlänska
kontorsmaskin-
tillverkare
uppstod vid den
här tiden.
22. Förklaringen står
att finna i just
faktumet att
japanerna
behärskade
teknologin
medan de gamla
företagen hade
etablerade
marknadsorganis
ationer och
varumärken.
23. En god relation mellan företagen utvecklades –
japanerna hade glädje av Facits kunskaper inom
marknadsföring och Facits kunde lära sig mer om
elektroniken.
24. Det var dock frågan om mycket små volymer under
de första åren. Facit köpte in och sålde några
tusental av dessa elektroniska räknare, vilket kan
jämföras med de 70-80 000 mekaniska räknare
man sålde årligen.
25. Elektroniken blev dock snabbt billigare och
bättre. I texten ovan diskuteras så kallade
bordsräknare, som var av samma storlek som
Facits mekaniska och elektro-mekaniska
maskiner.
26. I takt med att räknarna blev mindre och billigare
ökade försäljningen mycket snabbt.
33. Facit hade vant sig vid långa produktcykler,
vilket innebar att man inte behärskade
logistik särskilt väl.
34. Under mekanikens glansdagar spelade det ingen
större roll om en räknare låg i lager en tid,
eftersom den kunde säljas till samma pris förr eller
senare. De ständiga prissänkningarna och
introduktionen av nya modeller vände uppochned
på allt detta.
37. När en elektronisk räknare gick sönder reparerades
den sällan. Detta var snarare än anledning att köpa
en ny maskin, som var både bättre och billigare.
90. Prispressen ökade ständigt och Sharp hotade
dessutom att inte leverera på grund av den
ogynnsamma valutakursen…
95. En annan konsekvens av den snabba
introduktionen av nya modeller var att Facits
varianter av Sharp-räknare hela tiden
lanserades med en viss eftersläpning, vilket i
sin tur ledde till att man inte kunde erbjuda
konkurrenskraftiga produkter.
107. På andra sidan Atlanten utvecklas bättre
och bättre integrerade kretsar alltmedan
tiotals japanska företag på andra sidan
jordklotet syr in dessa i bättre och
billigare räknare.
108. Det var helt enkelt Game Over för Facit
och det lilla brukssamhället.
109. Samarbetet med Sharp får trots detta i allt väsentligt
beskrivas som gott under den här tiden.
110. Det fanns en ömsesidig respekt och relationen var
betydligt starkare än den som Sharp hade med
amerikanska Burroughs.
111. Förklaringen till problemen med reservdelar,
kvalitetsnivåer och priser står att finna i faktumet
att det var frågan om olika teknologier.
112. Facit handlade om mekanik, vilket innebar långa
produktcykler, reparation och kvalitetsprodukter.
113. Sharp handlade om elektronik, vilket
medförde korta produktcykler, obefintlig
reparation och en ’slit och släng’ mentalitet,
som var direkt kopplad till faktumet att nya,
billigare och bättre räknare introducerades.
115. Tack till ’Brukskultur Åtvidaberg’ och Åtvidabergs
Kommun. Facitarkiven är en fantastisk tillgång.
116. Christian Sandström
doktorerar på Chalmers.
Han forskar och föreläser
om teknikskiften.
www.christiansandstrom.org
christian.sandstrom at chalmers.se