SlideShare ist ein Scribd-Unternehmen logo
1 von 116
Samarbetet mellan Facit och Sharp (in Swedish)
Även om ett antal elektroniska räknare hade
  dykt upp på marknaden under början av 60-
talet var dom inte att betrakta som ett hot ännu
              för bolag som Facit.
Facit hade egentligen ingen anledning att
utveckla räknare vid den här tiden, annat än i
   syfte att lära sig mer om elektroniken.
Det var slående hur små
volymer som såldes i början.
Samtidigt innehöll elektroniska räknare
  tusentals komponenter vilket innebar att
produkterna var väldigt arbetsintensiva innan
   de integrerade kretsarna kom i bilden.
Låglöneland som Japan var betydligt mer
 konkurrenskraftiga eftersom landet hade
betydligt lägre löner. Det bör ses som en av
      huvudorsakerna till att ingen av
kontorsmaskintillverkarna (förutom Olivetti)
      bemödade sig med att utveckla
         transistoriserade räknare.
Hursomhelst, såg dock elektroniken som
intressant och det kunde finnas anledning att
ha en elektroniska räknare i produktportföljen.
Efter att VD Gunnar Ericsson varit i Japan på
besök hade kontakter med ett antal tillverkare
                  skapats.
Samarbetet mellan Facit och Sharp (in Swedish)
Samarbetet mellan Facit och Sharp (in Swedish)
Hayakawa (Sharp) verkade ha de bästa
modellerna runt 1965 och ett avtal träffades
      därför mellan Facit och Sharp.
Samarbetet mellan Facit och Sharp (in Swedish)
Samarbetet mellan Facit och Sharp (in Swedish)
Räknaren såg ut såhär:
Detta var den första räknaren
   Facit köpte in från Sharp.
  Man satte egen design och
 eget brand på den och sålde i
  sin befintliga organisation.
Fickräknaren nedan kommer
   från början av 70-talet. En
   ganska anmärkningsvärd
 utveckling på bara några år!
De första elektroniska räknarna
   var större, klumpigare och
   bortåt dubbelt så dyra som
  Facits mekaniska maskiner.
På bara 5-6 år skulle den initialt så usla elektroniken
 förinta värdet på Facits mekaniska räknemaskiner.
Nåväl, det första avtalet mellan Facit och Sharp
gällde 1966-67 då Facit fick möjligheten att sälja
     Sharps räknare under eget varumärke.
Facit hade en global säljorganisation och var erkänt
    skickliga på marknadsföring. Initialt var detta
          samarbete följaktligen en win-win.
Många likartade
   samarbeten
mellan japanska
 tillverkare och
  västerlänska
kontorsmaskin-
    tillverkare
uppstod vid den
     här tiden.
Förklaringen står
  att finna i just
   faktumet att
    japanerna
   behärskade
    teknologin
medan de gamla
 företagen hade
    etablerade
marknadsorganis
   ationer och
  varumärken.
En god relation mellan företagen utvecklades –
japanerna hade glädje av Facits kunskaper inom
marknadsföring och Facits kunde lära sig mer om
                 elektroniken.
Det var dock frågan om mycket små volymer under
    de första åren. Facit köpte in och sålde några
 tusental av dessa elektroniska räknare, vilket kan
   jämföras med de 70-80 000 mekaniska räknare
                  man sålde årligen.
Elektroniken blev dock snabbt billigare och
  bättre. I texten ovan diskuteras så kallade
bordsräknare, som var av samma storlek som
  Facits mekaniska och elektro-mekaniska
                    maskiner.
I takt med att räknarna blev mindre och billigare
        ökade försäljningen mycket snabbt.
Japanerna hade mycket aggressiva tillväxtmål…
Till en början kunde de inköpta elektroniska
räknarna ersätta Facits mekanik utan problem…
Samarbetet mellan Facit och Sharp (in Swedish)
Samarbetet mellan Facit och Sharp (in Swedish)
Samarbetet mellan Facit och Sharp (in Swedish)
Den ständiga prisreduktionen och introduktionen av
  nya modeller medförde dock ett antal svårigheter.
Facit hade vant sig vid långa produktcykler,
   vilket innebar att man inte behärskade
             logistik särskilt väl.
Under mekanikens glansdagar spelade det ingen
     större roll om en räknare låg i lager en tid,
eftersom den kunde säljas till samma pris förr eller
     senare. De ständiga prissänkningarna och
introduktionen av nya modeller vände uppochned
                     på allt detta.
Samarbetet mellan Facit och Sharp (in Swedish)
De långa produktcyklerna innebar också att Facit
     hade en omfattande serviceverksamhet.
När en elektronisk räknare gick sönder reparerades
den sällan. Detta var snarare än anledning att köpa
 en ny maskin, som var både bättre och billigare.
Japanerna var följaktligen inte särskilt benägna att
          tillhandahålla reservdelar…
Somliga räknare hade dessutom en hel del
kvalitetsbrister, vilket ledde till ytterligare konflikter
              mellan Facit och Sharp…
Samarbetet mellan Facit och Sharp (in Swedish)
Samarbetet mellan Facit och Sharp (in Swedish)
… och till ett allt större lager av osålda maskiner,
          som snabbt förlorade sitt värde.
Samarbetet mellan Facit och Sharp (in Swedish)
I takt med att Sharp (Hayakawa) introducerade nya
     produkter började man på Facit dessutom bli
        oroliga angående samarbetets framtid.
Samarbetet mellan Facit och Sharp (in Swedish)
… och till ett allt större lager av osålda maskiner,
          som snabbt förlorade sitt värde.
I relation till många andra samarbeten mellan företag
         fungerade dock samarbetet relativt bra.
Då elektroniken växte med oförminskad hastighet
     var det dessutom nödvändigt för Facit att
         bibehålla samarbetet med Sharp.
En ny överenskommelse stämdes därför efter att det
    första samarbetet över två år hade avslutats.
Samarbetet mellan Facit och Sharp (in Swedish)
I takt med att räknarna blev mindre och
  billigare ökade japanernas benägenhet
 att bygga upp en egen säljorganisation.
Samarbetet mellan Facit och Sharp (in Swedish)
Samarbetet mellan Facit och Sharp (in Swedish)
Samarbetet mellan Facit och Sharp (in Swedish)
Dessa produkter var så billiga och enkla att de
  kanske kunde nå konsumentmarknaden, ett
   segment som Facits säljorganisation inte
                 behärskade.
Konkurrensen började dessutom att
        tillta på marknaden.
Det blev nu alltmer angeläget för Facit att relationen
              med Sharp fungerade bra.
Samarbetet mellan Facit och Sharp (in Swedish)
Samarbetet mellan Facit och Sharp (in Swedish)
Samarbetet mellan Facit och Sharp (in Swedish)
Facit fick så småningom kompensation
       för de felaktiga räknarna…
Samarbetet mellan Facit och Sharp (in Swedish)
Men de strukturella problemen kvarstod alltjämt.
Framåt slutet av 60-talet började introduktionen
    av så kallade högintegrerade kretsar att
      accellerera utvecklingen ytterligare:
Samarbetet mellan Facit och Sharp (in Swedish)
Detta ledde i sin tur till ännu billigare, mindre
 och enklare räknare, vilket förstås skapade
         ytterligare problem för Facit.
På Facit försökte man försvara positionerna
genom att utveckla så kallade tryckande verk
        till dom elektroniska räknarna.
Samarbetet mellan Facit och Sharp (in Swedish)
Detta var dock inte en lösning som på lång sikt
             kunde rädda företaget.
Facit hade dessutom fullt upp att hålla en
gemensam front tillsammans med Addo (som
        köptes 1966) gentemot Sharp:
Samarbetet mellan Facit och Sharp (in Swedish)
Samarbetet mellan Facit och Sharp (in Swedish)
Ett ’samarbete’ med Addo Electronics, som var en
        del av Facitkoncernen sedan flera år!
Detta alltmedan Sharp sakta men säkert byggde
          upp en egen säljorganisation…
Det går förstås att beskylla japanerna för ett
      dubbelspel i relationen mot Facit.
Men samarbeten mellan företag sker inte i
          välgörenhetssyfte.
Vän av ordning bör påpeka att Facit gjorde
              liknande saker.
Man försökte förgäves att utveckla egna
         elektroniska räknare:
Samarbetet mellan Facit och Sharp (in Swedish)
Samarbetet mellan Facit och Sharp (in Swedish)
Samarbetet mellan Facit och Sharp (in Swedish)
Samarbetet mellan Facit och Sharp (in Swedish)
Samarbetet mellan Facit och Sharp (in Swedish)
Ledningen övervägde dessutom att samarbeta
             med andra aktörer.
Samarbetet mellan Facit och Sharp (in Swedish)
Senare kom dessutom ett samarbete med Lago i
    USA att initieras, vilket inte heller hjälpte.
Samarbetet mellan Facit och Sharp (in Swedish)
Parallellt fortsatte lagret av osålda
   maskiner att öka oavbrutet:
Samarbetet mellan Facit och Sharp (in Swedish)
Prispressen ökade ständigt och Sharp hotade
  dessutom att inte leverera på grund av den
         ogynnsamma valutakursen…
Samarbetet mellan Facit och Sharp (in Swedish)
Samarbetet mellan Facit och Sharp (in Swedish)
Samarbetet mellan Facit och Sharp (in Swedish)
Samarbetet mellan Facit och Sharp (in Swedish)
En annan konsekvens av den snabba
introduktionen av nya modeller var att Facits
    varianter av Sharp-räknare hela tiden
lanserades med en viss eftersläpning, vilket i
 sin tur ledde till att man inte kunde erbjuda
        konkurrenskraftiga produkter.
En ganska bra sammanfattning.
Den som summerar alla dessa
problem inser snart att Facits
    dagar var räknade…
Försäljningen gick ner väldigt snabbt
       under början av 70-talet.
Betänk också att lejonparten av Facit-
koncernens vinst kom från räknemaskinerna
och det blir än mer tydligt att krisen snart var
                 ett faktum…
När Sharp dessutom byggde upp alltmer
 av egen försäljning och körde igång ett
 öppet priskrig med Facit fanns det inte
           mycket att göra…
Samarbetet mellan Facit och Sharp (in Swedish)
Samarbetet mellan Facit och Sharp (in Swedish)
Samarbetet mellan Facit och Sharp (in Swedish)
Samarbetet mellan Facit och Sharp (in Swedish)
”Vi sitter nere i skogen och har ingen
aning om vad som händer ute i världen”
Så var det.
På andra sidan Atlanten utvecklas bättre
 och bättre integrerade kretsar alltmedan
  tiotals japanska företag på andra sidan
     jordklotet syr in dessa i bättre och
              billigare räknare.
Det var helt enkelt Game Over för Facit
      och det lilla brukssamhället.
Samarbetet med Sharp får trots detta i allt väsentligt
      beskrivas som gott under den här tiden.
Det fanns en ömsesidig respekt och relationen var
  betydligt starkare än den som Sharp hade med
              amerikanska Burroughs.
Förklaringen till problemen med reservdelar,
kvalitetsnivåer och priser står att finna i faktumet
      att det var frågan om olika teknologier.
Facit handlade om mekanik, vilket innebar långa
produktcykler, reparation och kvalitetsprodukter.
Sharp handlade om elektronik, vilket
  medförde korta produktcykler, obefintlig
reparation och en ’slit och släng’ mentalitet,
som var direkt kopplad till faktumet att nya,
billigare och bättre räknare introducerades.
Samarbetet mellan Facit och Sharp (in Swedish)
Tack till ’Brukskultur Åtvidaberg’ och Åtvidabergs
  Kommun. Facitarkiven är en fantastisk tillgång.
Christian Sandström
                doktorerar på Chalmers.
                Han forskar och föreläser
                   om teknikskiften.




   www.christiansandstrom.org
christian.sandstrom at chalmers.se

Weitere ähnliche Inhalte

Mehr von Chris Sandström

Disruptive innovation, smartphones and the decline of Nokia
Disruptive innovation, smartphones and the decline of NokiaDisruptive innovation, smartphones and the decline of Nokia
Disruptive innovation, smartphones and the decline of NokiaChris Sandström
 
Technology sailing effects
Technology sailing effectsTechnology sailing effects
Technology sailing effectsChris Sandström
 
Electronics and the swiss watch industry
Electronics and the swiss watch industryElectronics and the swiss watch industry
Electronics and the swiss watch industryChris Sandström
 
Ph d dissertation christian sandström
Ph d dissertation christian sandströmPh d dissertation christian sandström
Ph d dissertation christian sandströmChris Sandström
 
5 Examples Of Disruptive Innovation
5 Examples Of Disruptive Innovation5 Examples Of Disruptive Innovation
5 Examples Of Disruptive InnovationChris Sandström
 
Is IP Video a Disruptive Technology?
Is IP Video a Disruptive Technology?Is IP Video a Disruptive Technology?
Is IP Video a Disruptive Technology?Chris Sandström
 
Schumpeter and the Creative Destruction of Photography
Schumpeter and the Creative Destruction of PhotographySchumpeter and the Creative Destruction of Photography
Schumpeter and the Creative Destruction of PhotographyChris Sandström
 
Robert Noyce Quotes On Leadership And Innovation
Robert Noyce Quotes On Leadership And InnovationRobert Noyce Quotes On Leadership And Innovation
Robert Noyce Quotes On Leadership And InnovationChris Sandström
 
Hasselblad and the End of Compatibility
Hasselblad and the End of CompatibilityHasselblad and the End of Compatibility
Hasselblad and the End of CompatibilityChris Sandström
 
Pelco Surveillance in Trouble
Pelco Surveillance in TroublePelco Surveillance in Trouble
Pelco Surveillance in TroubleChris Sandström
 
(In Swedish) Årets julklapp 1990-2009
(In Swedish) Årets julklapp 1990-2009(In Swedish) Årets julklapp 1990-2009
(In Swedish) Årets julklapp 1990-2009Chris Sandström
 
Medium Format Photography in decline
Medium Format Photography in declineMedium Format Photography in decline
Medium Format Photography in declineChris Sandström
 
Roxette And The Digital Joyride
Roxette And The Digital JoyrideRoxette And The Digital Joyride
Roxette And The Digital JoyrideChris Sandström
 
Kodak Humor and Digital Imaging
Kodak Humor and Digital ImagingKodak Humor and Digital Imaging
Kodak Humor and Digital ImagingChris Sandström
 
Kodak, Bureaucracy and Digital Imaging
Kodak, Bureaucracy and Digital ImagingKodak, Bureaucracy and Digital Imaging
Kodak, Bureaucracy and Digital ImagingChris Sandström
 
Kodak and the Digital Destruction of Value Chains
Kodak and the Digital Destruction of Value ChainsKodak and the Digital Destruction of Value Chains
Kodak and the Digital Destruction of Value ChainsChris Sandström
 

Mehr von Chris Sandström (20)

Disruptive innovation, smartphones and the decline of Nokia
Disruptive innovation, smartphones and the decline of NokiaDisruptive innovation, smartphones and the decline of Nokia
Disruptive innovation, smartphones and the decline of Nokia
 
Technology overshooting
Technology overshootingTechnology overshooting
Technology overshooting
 
Technology sailing effects
Technology sailing effectsTechnology sailing effects
Technology sailing effects
 
Technology S-curves
Technology S-curvesTechnology S-curves
Technology S-curves
 
The great calculator war
The great calculator warThe great calculator war
The great calculator war
 
Electronics and the swiss watch industry
Electronics and the swiss watch industryElectronics and the swiss watch industry
Electronics and the swiss watch industry
 
Ph d dissertation christian sandström
Ph d dissertation christian sandströmPh d dissertation christian sandström
Ph d dissertation christian sandström
 
5 Examples Of Disruptive Innovation
5 Examples Of Disruptive Innovation5 Examples Of Disruptive Innovation
5 Examples Of Disruptive Innovation
 
Is IP Video a Disruptive Technology?
Is IP Video a Disruptive Technology?Is IP Video a Disruptive Technology?
Is IP Video a Disruptive Technology?
 
Schumpeter and the Creative Destruction of Photography
Schumpeter and the Creative Destruction of PhotographySchumpeter and the Creative Destruction of Photography
Schumpeter and the Creative Destruction of Photography
 
Robert Noyce Quotes On Leadership And Innovation
Robert Noyce Quotes On Leadership And InnovationRobert Noyce Quotes On Leadership And Innovation
Robert Noyce Quotes On Leadership And Innovation
 
Hasselblad and the End of Compatibility
Hasselblad and the End of CompatibilityHasselblad and the End of Compatibility
Hasselblad and the End of Compatibility
 
Pelco Surveillance in Trouble
Pelco Surveillance in TroublePelco Surveillance in Trouble
Pelco Surveillance in Trouble
 
(In Swedish) Årets julklapp 1990-2009
(In Swedish) Årets julklapp 1990-2009(In Swedish) Årets julklapp 1990-2009
(In Swedish) Årets julklapp 1990-2009
 
Medium Format Photography in decline
Medium Format Photography in declineMedium Format Photography in decline
Medium Format Photography in decline
 
Roxette And The Digital Joyride
Roxette And The Digital JoyrideRoxette And The Digital Joyride
Roxette And The Digital Joyride
 
Kodak Humor and Digital Imaging
Kodak Humor and Digital ImagingKodak Humor and Digital Imaging
Kodak Humor and Digital Imaging
 
Kodak, Bureaucracy and Digital Imaging
Kodak, Bureaucracy and Digital ImagingKodak, Bureaucracy and Digital Imaging
Kodak, Bureaucracy and Digital Imaging
 
Kodak Bottleneck
Kodak BottleneckKodak Bottleneck
Kodak Bottleneck
 
Kodak and the Digital Destruction of Value Chains
Kodak and the Digital Destruction of Value ChainsKodak and the Digital Destruction of Value Chains
Kodak and the Digital Destruction of Value Chains
 

Samarbetet mellan Facit och Sharp (in Swedish)

  • 2. Även om ett antal elektroniska räknare hade dykt upp på marknaden under början av 60- talet var dom inte att betrakta som ett hot ännu för bolag som Facit.
  • 3. Facit hade egentligen ingen anledning att utveckla räknare vid den här tiden, annat än i syfte att lära sig mer om elektroniken.
  • 4. Det var slående hur små volymer som såldes i början.
  • 5. Samtidigt innehöll elektroniska räknare tusentals komponenter vilket innebar att produkterna var väldigt arbetsintensiva innan de integrerade kretsarna kom i bilden.
  • 6. Låglöneland som Japan var betydligt mer konkurrenskraftiga eftersom landet hade betydligt lägre löner. Det bör ses som en av huvudorsakerna till att ingen av kontorsmaskintillverkarna (förutom Olivetti) bemödade sig med att utveckla transistoriserade räknare.
  • 7. Hursomhelst, såg dock elektroniken som intressant och det kunde finnas anledning att ha en elektroniska räknare i produktportföljen.
  • 8. Efter att VD Gunnar Ericsson varit i Japan på besök hade kontakter med ett antal tillverkare skapats.
  • 11. Hayakawa (Sharp) verkade ha de bästa modellerna runt 1965 och ett avtal träffades därför mellan Facit och Sharp.
  • 14. Räknaren såg ut såhär:
  • 15. Detta var den första räknaren Facit köpte in från Sharp. Man satte egen design och eget brand på den och sålde i sin befintliga organisation.
  • 16. Fickräknaren nedan kommer från början av 70-talet. En ganska anmärkningsvärd utveckling på bara några år!
  • 17. De första elektroniska räknarna var större, klumpigare och bortåt dubbelt så dyra som Facits mekaniska maskiner.
  • 18. På bara 5-6 år skulle den initialt så usla elektroniken förinta värdet på Facits mekaniska räknemaskiner.
  • 19. Nåväl, det första avtalet mellan Facit och Sharp gällde 1966-67 då Facit fick möjligheten att sälja Sharps räknare under eget varumärke.
  • 20. Facit hade en global säljorganisation och var erkänt skickliga på marknadsföring. Initialt var detta samarbete följaktligen en win-win.
  • 21. Många likartade samarbeten mellan japanska tillverkare och västerlänska kontorsmaskin- tillverkare uppstod vid den här tiden.
  • 22. Förklaringen står att finna i just faktumet att japanerna behärskade teknologin medan de gamla företagen hade etablerade marknadsorganis ationer och varumärken.
  • 23. En god relation mellan företagen utvecklades – japanerna hade glädje av Facits kunskaper inom marknadsföring och Facits kunde lära sig mer om elektroniken.
  • 24. Det var dock frågan om mycket små volymer under de första åren. Facit köpte in och sålde några tusental av dessa elektroniska räknare, vilket kan jämföras med de 70-80 000 mekaniska räknare man sålde årligen.
  • 25. Elektroniken blev dock snabbt billigare och bättre. I texten ovan diskuteras så kallade bordsräknare, som var av samma storlek som Facits mekaniska och elektro-mekaniska maskiner.
  • 26. I takt med att räknarna blev mindre och billigare ökade försäljningen mycket snabbt.
  • 27. Japanerna hade mycket aggressiva tillväxtmål…
  • 28. Till en början kunde de inköpta elektroniska räknarna ersätta Facits mekanik utan problem…
  • 32. Den ständiga prisreduktionen och introduktionen av nya modeller medförde dock ett antal svårigheter.
  • 33. Facit hade vant sig vid långa produktcykler, vilket innebar att man inte behärskade logistik särskilt väl.
  • 34. Under mekanikens glansdagar spelade det ingen större roll om en räknare låg i lager en tid, eftersom den kunde säljas till samma pris förr eller senare. De ständiga prissänkningarna och introduktionen av nya modeller vände uppochned på allt detta.
  • 36. De långa produktcyklerna innebar också att Facit hade en omfattande serviceverksamhet.
  • 37. När en elektronisk räknare gick sönder reparerades den sällan. Detta var snarare än anledning att köpa en ny maskin, som var både bättre och billigare.
  • 38. Japanerna var följaktligen inte särskilt benägna att tillhandahålla reservdelar…
  • 39. Somliga räknare hade dessutom en hel del kvalitetsbrister, vilket ledde till ytterligare konflikter mellan Facit och Sharp…
  • 42. … och till ett allt större lager av osålda maskiner, som snabbt förlorade sitt värde.
  • 44. I takt med att Sharp (Hayakawa) introducerade nya produkter började man på Facit dessutom bli oroliga angående samarbetets framtid.
  • 46. … och till ett allt större lager av osålda maskiner, som snabbt förlorade sitt värde.
  • 47. I relation till många andra samarbeten mellan företag fungerade dock samarbetet relativt bra.
  • 48. Då elektroniken växte med oförminskad hastighet var det dessutom nödvändigt för Facit att bibehålla samarbetet med Sharp.
  • 49. En ny överenskommelse stämdes därför efter att det första samarbetet över två år hade avslutats.
  • 51. I takt med att räknarna blev mindre och billigare ökade japanernas benägenhet att bygga upp en egen säljorganisation.
  • 55. Dessa produkter var så billiga och enkla att de kanske kunde nå konsumentmarknaden, ett segment som Facits säljorganisation inte behärskade.
  • 56. Konkurrensen började dessutom att tillta på marknaden.
  • 57. Det blev nu alltmer angeläget för Facit att relationen med Sharp fungerade bra.
  • 61. Facit fick så småningom kompensation för de felaktiga räknarna…
  • 63. Men de strukturella problemen kvarstod alltjämt.
  • 64. Framåt slutet av 60-talet började introduktionen av så kallade högintegrerade kretsar att accellerera utvecklingen ytterligare:
  • 66. Detta ledde i sin tur till ännu billigare, mindre och enklare räknare, vilket förstås skapade ytterligare problem för Facit.
  • 67. På Facit försökte man försvara positionerna genom att utveckla så kallade tryckande verk till dom elektroniska räknarna.
  • 69. Detta var dock inte en lösning som på lång sikt kunde rädda företaget.
  • 70. Facit hade dessutom fullt upp att hålla en gemensam front tillsammans med Addo (som köptes 1966) gentemot Sharp:
  • 73. Ett ’samarbete’ med Addo Electronics, som var en del av Facitkoncernen sedan flera år!
  • 74. Detta alltmedan Sharp sakta men säkert byggde upp en egen säljorganisation…
  • 75. Det går förstås att beskylla japanerna för ett dubbelspel i relationen mot Facit.
  • 76. Men samarbeten mellan företag sker inte i välgörenhetssyfte.
  • 77. Vän av ordning bör påpeka att Facit gjorde liknande saker.
  • 78. Man försökte förgäves att utveckla egna elektroniska räknare:
  • 84. Ledningen övervägde dessutom att samarbeta med andra aktörer.
  • 86. Senare kom dessutom ett samarbete med Lago i USA att initieras, vilket inte heller hjälpte.
  • 88. Parallellt fortsatte lagret av osålda maskiner att öka oavbrutet:
  • 90. Prispressen ökade ständigt och Sharp hotade dessutom att inte leverera på grund av den ogynnsamma valutakursen…
  • 95. En annan konsekvens av den snabba introduktionen av nya modeller var att Facits varianter av Sharp-räknare hela tiden lanserades med en viss eftersläpning, vilket i sin tur ledde till att man inte kunde erbjuda konkurrenskraftiga produkter.
  • 96. En ganska bra sammanfattning.
  • 97. Den som summerar alla dessa problem inser snart att Facits dagar var räknade…
  • 98. Försäljningen gick ner väldigt snabbt under början av 70-talet.
  • 99. Betänk också att lejonparten av Facit- koncernens vinst kom från räknemaskinerna och det blir än mer tydligt att krisen snart var ett faktum…
  • 100. När Sharp dessutom byggde upp alltmer av egen försäljning och körde igång ett öppet priskrig med Facit fanns det inte mycket att göra…
  • 105. ”Vi sitter nere i skogen och har ingen aning om vad som händer ute i världen”
  • 107. På andra sidan Atlanten utvecklas bättre och bättre integrerade kretsar alltmedan tiotals japanska företag på andra sidan jordklotet syr in dessa i bättre och billigare räknare.
  • 108. Det var helt enkelt Game Over för Facit och det lilla brukssamhället.
  • 109. Samarbetet med Sharp får trots detta i allt väsentligt beskrivas som gott under den här tiden.
  • 110. Det fanns en ömsesidig respekt och relationen var betydligt starkare än den som Sharp hade med amerikanska Burroughs.
  • 111. Förklaringen till problemen med reservdelar, kvalitetsnivåer och priser står att finna i faktumet att det var frågan om olika teknologier.
  • 112. Facit handlade om mekanik, vilket innebar långa produktcykler, reparation och kvalitetsprodukter.
  • 113. Sharp handlade om elektronik, vilket medförde korta produktcykler, obefintlig reparation och en ’slit och släng’ mentalitet, som var direkt kopplad till faktumet att nya, billigare och bättre räknare introducerades.
  • 115. Tack till ’Brukskultur Åtvidaberg’ och Åtvidabergs Kommun. Facitarkiven är en fantastisk tillgång.
  • 116. Christian Sandström doktorerar på Chalmers. Han forskar och föreläser om teknikskiften. www.christiansandstrom.org christian.sandstrom at chalmers.se