Tidningsurklipp från Facitkrisen 1971-73.

2. Förhoppningsvis ger detta bildspel lite
perspektiv på den lågkonjunktur vi
befinner oss i.

3. Efter flera decennier av tillväxt började den
svenska kontorsmaskintillverkaren Facit få
stora problem mot slutet av 70-talet…

4. Ett teknikskifte stod för dörren…

5. Elektroniken var på väg in och skulle så
småningom ta kol på Facits främsta
vinstbärare - räknemaskinerna.

7. Lagom till stormen fick Facit en ny VD.

9. Gunnar Ericsson lämnade över stafettpinnen
till Lennart von Kantzow.

11. Kantzow råkade dessutom vara gift med
Gunnar Ericssons syster Ulla.

12. Då familjen Ericsson byggt upp och ägt Facit
alltsedan 20-talet var detta ett lämpligt sätt
att behålla familjens kontroll.

13. Teknikskiftet började plåga Facit strax efter att
Kantzow trätt på sig VD-kostymen.

14. Plötsligt visade koncernen mörkröda siffror.

18. Uppsägningarna kom nu
som ett brev på posten.

20. Nu släpps nästa bomb.

21. Kantzow får sparken drygt ett år
efter att han tillträtt som VD:

24. Då Gunnar Ericsson satt kvar som
styrelseordförande blev det förstås ett
väldigt rabalder kring detta svågerdrama.

36. Chefen för dotterbolaget ADDO, Gunnar Agrell,
tog nu över som VD för det Facit som stod
vid ruinens brant.

41. Tanken var dock att Agrell endast skulle sitta
tills en ny VD har hittats.

44. Men vem vill bli kapten
för ett sjunkande skepp?

46. Gunnar Ericsson kände sitt kall.

47. Gunnar och hans far Elof hade byggt och levt
med företaget sedan början av 20-talet.

48. Det ankom nu på Gunnar
att sänka sin fars livsverk.

53. Det kan inte ha varit med glädje han tog
jobbet. Facit kritiserades nu för allt
mellan himmel och jord.

73. Det måste ha varit med tunga steg som
Ericsson återigen gick uppför
trapporna till sitt kontor i Åtvidaberg.

75. (Ericssons gamla rum är numera hemvist för
Gymnasieskolans rektor)

76. 1972 års kurvor pekade inte direkt uppåt.

83. Situationen var nu förtvivlad och
konsultbolaget McKinsey anlitades nu
för att ge förslag på lämpliga åtgärder.

86. Under tiden utredningen genomförs fortgår
spekulationerna och kritiken mot Facit med
oförminskad intensitet.

92. Oron sprider sig – var kommer
uppsägningarna att ske?

112. Framåt mitten av 1972 är utredningen klar.

115. (På den tiden kallades visst svenskar som
arbetar på en amerikansk konsultfirmas
svenska kontor för USA:experter)

120. Även om rapporten innehöll rekommendationer
var det till syvende och sist styrelsen som
beslutade på vilka orter yxan skall falla.

126. Det fanns nog inte många som ville ha Gunnar
Ericssons jobb vid den här tiden.

130. Ericsson var uppvuxen i Åtvidaberg och
staden hade alltid varit Facits hjärta.

134. Uppsägningarna kom därför i hög grad att ske
annorstädes i vårt avlånga land.

136. Malmö tog stryk.

138. Göteborg tog stryk.

145. Vad hände med Strömstad?

146. Gissningslekar känns onödiga…

153. Det fanns ingen ände på skriverierna…

163. Mer än 30 procent av bolagets anställda hade
nu sagts upp inom loppet av två år.

167. Nu kunde det väl ändå inte bli värre?

171. Facit hade inte precis varit någon
kursraket under den här tiden…

177. På finansmarknaderna spekulerades det vilt
kring vad som nu skulle ske…

186. Kritiken mot Facit fortsatte…

189. Den tidigare så beundrade Gunnar
Ericsson gjordes nu till åtlöje i
massmedia, alltmedan han såg sin
hembygd och familjens
företag kollapsa.

192. Facitkrisen blev också ett slagträ för vänstern
under det radikaliserade 70-talet.

193. Aftonbladet lade in högsta växeln när man
kallade bolaget för ’FP-styrt’ (Ericsson satt i
riksdagen för FP 1968-72).

195. Olle Svenning
kritiserade
äganderätten
med
utgångspunkt i
Facitkrisen.

196. Kommunisterna tog till storsläggan.

197. Kamraterna i Tyskland visade sitt stöd.

198. SSU tyckte att staten
minsann måste ta sitt ansvar.

200. Inte mycket som är nytt under solen år 2009.

203. Palme klev in i
debatten.

205. Skulle Facit nu komma att förstatligas?

208. En och annan röst försökte faktiskt
nyansera debatten en aning…

214. Göteborgs-Posten bör ha
en eloge för följande artikel:

216. Av alla medieklipp jag gått igenom är detta den
enda artikel som går på djupet och försöker
förklara vad som egentligen hände.

217. Svågerdrama och massuppsägningar i all ära,
men lite perspektiv skadar faktiskt inte.

218. Nåväl, vad skulle nu hända med Facit?

227. Mot slutet av 1972 klev så Electrolux fram och
lade ett bud på familjen Ericssons
konkursmässiga Facit.

234. Nyheten spred sig långt bortom
det omskakade folkhemmets gränser…

241. Var köpet bra för Facit eller rörde
det sig om en ’plundring’?

242. Spekulationens vågor gick återigen höga.

248. Kantzow
fortsatte att
göra ’vad var
det jag sade’-
betonade
uttalanden, som
media givetvis
glatt
publicerade.

251. Gick det nu äntligen att andas ut?

253. Gunnar Ericsson kunde nog sova bättre på
nätterna efter att affären avslutats.

255. Vad skulle nu hända med Facit?

259. Åtvidaberg kunde inte andas ut.

260. Oavsett ägare kvarstod problemen.

261. Mekaniken var död.

262. Efterfrågan på Facits produkter nollades inom
loppet av några år.

263. Uppsägningarna fortsatte efter att
Electrolux tagit över.

264. Det blev inte bättre på dom mindre orterna där
Facit var den främsta arbetsgivaren.

266. Vem bar skulden?

268. Ägarna?

269. Ledningen?

270. Kapitalismen?

271. Ja, på sätt och vis.

273. Varken Gunnar Ericsson, ’amerikanska’
konsulter eller von Kantzow hade någon reell
makt att påverka Facits öde.

274. Finmekaniken var död, och med den dog också
tusentals arbetstillfällen och hela orter.

275. Vem bar då skulden?

276. Amerikanerna uppfann den integrerade kretsen
med vars hjälp räknare blev snabbare,
tystare, billigare och bättre.

277. Japanerna byggde upp sitt välstånd genom att
göra dessa produkter tillgängliga och billiga
för miljontals människor runtom i världen.

278. Skyll på amerikanerna, japanerna och alla
andra människor som varit involverade i att
förinta värdet på Facits mekaniska räknare.

279. Kapitalismen skapar tillväxt och ökat välstånd
genom att kasta omkull gamla teknologier
och produktionssätt.

280. Den österrikiske ekonomen Joseph
Schumpeter kallade detta för
skapande förstörelse.

281. Det innebär i allt väsentligt att vägen till ökat
välstånd går via massuppsägningar,
nedläggningar, industrikollapser
och sociala problem.

282. Kapitalismen är brutal, och den som påstår
motsatsen har förmodligen själv aldrig varit i
närheten av de strukturella omvälvningar
som den ger upphov till.

283. Teorin om skapande förstörelse är också en
svidande kritik mot de grupper som ropar på
tullar eller att ’samhället’ (staten) måste ’ta
sitt ansvar’.

284. Vem hade tjänat på att
elektroniska räknare förbjöds?

285. Vem hade tjänat på att skattebetalarna gav
konstgjord andning åt en teknologi som
förpassats till historiens soptipp?

286. Ingen. Sådana åtgärder hade hindrat
samhällets resurser från att uträtta någonting
produktivt och samtidigt förskjutit
övergången till bättre produkter.

287. 1971-72 var det Facit och Åtvidaberg som
drabbades av kapitalismen.

289. Kapitalismen har även en sällsam förmåga att
göra livet surt för kapitalisterna.

291. Elektroniken förintade stora delar av familjen
Ericssons förmögenhet och det företag som
hade byggts upp under 50 år.

293. Tack till ’Brukskultur Åtvidaberg’ och Åtvidabergs
Kommun. Facitarkiven är en fantastisk källa.

294. Christian Sandström
doktorerar på Chalmers.
Han forskar och föreläser
om teknikskiften.
www.christiansandstrom.org
christian.sandstrom at chalmers.se