172 insatser och områden som främjar jobb och företagsamhet i hela landet

1. 1
172 insatser och områden som främjar jobb och företagsamhet i hela landet
Det ska vara enkelt,
roligt och lönsamt
att starta och driva
företag i Sverige!

2. 2
Näringsminister Maud Olofsson tillsammans med några
av sina 880 ambassadörer för kvinnors företagande.
Maria Nilsson/Näringsdepartementet

3. 3
Människors företagsamhet skapar
morgondagens välstånd
När jag tillträdde som näringsminister 2006 sa jag att det skulle bli enklare, roligare och
lönsammare att vara företagare i Sverige. Idag vet vi att det blev så. Nu sjunker företagens
administrativa kostnader, skatterna och avgifterna är sänkta med nästan 50 miljarder
kronor och trygghetssystemet för företagarna förbättras.
Men det räcker inte. Ska Sverige vara ett välståndsland i framtiden är det helt nödvändigt
att vi fortsätter förbättra företagsklimatet. För det är entreprenörerna som kommer att
skapa vårt framtida välstånd. Det är därför Sverige behöver fler, inte färre, företagsamma
människor. Varje myndighet, varje organisation, alla politiker måste jobba varje dag för
att uppmuntra entreprenörerna så att de inte tappar sugen. Hela regeringen måste vara
inställd på att fortsätta förändringen av Sverige till att bli det bästa land i världen att driva
företag i. Alla regioner och kommuner måste ha entreprenörerna i fokus.
Det ska löna sig att arbeta hårt, vare sig det är som företagare, lärare eller ingenjör. Den
som sliter hårt och strävar efter att hänga med och förnya sig, tar ansvar för sig och sina
närmaste, anstränger sig mer än andra, ska i framtidens Sverige känna att det uppskattas
och belönas.
Vi har gjort mycket. De första nödvändiga stegen för ett företagsklimat i världsklass är
tagna. Men vi behöver göra mer. För glöm aldrig att det är människors företagsamhet –
oavsett om de jobbar privat, offentligt, kooperativt – som kommer att skapa morgondagens
välstånd.
Vi har påbörjat ett arbete för att lyfta fram entreprenörerna. Låt oss fortsätta det arbetet.
Maud Olofsson, näringsminister

4. 4
Produktion Näringsdepartementet
Foton omslag se motsvarande bilder i inlagan
Tryck åtta.45, Stockholm februari 2010
Artikelnummer N2010.04

5. 5
Regeringens insatser för företagare
Regeringen vill bryta utanförskapet, stärka den svenska konkurrenskraften och
skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. För att nå dessa
mål har regeringen genomfört och kommer att genomföra en rad insatser.
Insatserna delas in i följande områden:
1. Mer lönsamt att anställa och att driva företag
2. Enklare att starta och driva företag
– Regelförenkling
3. Självklart att starta att driva företag
– Förbättrat trygghetssystem för företagare
4. Ett dynamiskt och innovativt näringsliv
5. Öppna och väl fungerande marknader
– Marknader öppnas för konkurrens
– Företagande inom välfärdsområdet
6. Utvecklingskraft i alla delar av landet
7. Förena miljö och företagsamhet
8. Väl fungerande kommunikationer
– Transporter och infrastruktur
– Informationssamhället

6. 6
Johnér Bildbyrå AB/Andreas Kindler RF

7. 7
1. Mer lönsamt att anställa och att driva företag
Genomförda insatser
Jobbskatteavdrag för näringsinkomster i fyra steg
Den 1 januari 2010 infördes ett fjärde steg i jobb­
skatteavdraget som sänker inkomstskatten med
ytterligare 10 miljarder kronor. Inkomstskatten
sänktes tidigare med 40 miljarder kronor år 2007,
11 miljarder kronor år 2008 och 15 miljarder kronor
2009. Alla som arbetar får behålla mer av sin lön.
Detsamma gäller för företagare med inkomster
från aktiv näringsverksamhet.
u Jobbskatteavdraget gör det mer lönsamt att
starta och bedriva aktiv näringsverksamhet.
Generell sänkning av socialavgifterna
Den 1 januari 2009 sänktes socialavgifterna med
1 procent från 32,42 procent till 31,42 för arbets­
givaravgifterna och från 30,71 procent till 29,71
för egenavgifterna, vilket utgjorde en satsning på
mer än 7,5 miljarder kronor för 2009. Sänkningen
minskar kostnadstrycket och bara för kommuner
och landsting frigörs resurser för tre miljarder kro­
nor när kostnaderna sjunker.
u Insatsen förbättrar villkoren för nyanställningar
och sysselsättning.
Lägre socialavgifter för unga
Från och med den 1 juli 2007 ges en nedsättning
av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för
dem som har anställda eller anställer personer som
vid årets ingång fyllt 18 men inte 25 år. Dessutom
ges nedsättning av egenavgifter och allmän löne­
avgift för t.ex. enskilda näringsidkare som vid årets
ingång fyllt 18 men inte 25 år. I en satsning på ca
5,6 miljarder kronor utvidgades den 1 januari 2009
nedsättningen av socialavgifterna för unga till att
omfatta ytterligare åldersgrupper men också till
att omfatta en större nedsättning. För alla perso­
ner som vid årets ingång inte har fyllt 26 år har
arbetsgivaravgifterna sänkts till 15,49 procent och
egenavgifterna till 15,07 procent.
u Det blir billigare för företag att anställa unga,
vilket gör att företag lättare kan växa. Insatserna
underlättar för unga att komma in på arbets­
marknaden.
Uppskjuten betalning av sociala avgifter
Som en del i regeringens åtgärdspaket för att mot­
verka de negativa effekterna av den finansiella kri­
sen infördes den 1 mars 2009 en tidsbegränsad lag
om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall.
Reglerna innebär att arbetsgivare efter ansökan får
anstånd med inbetalningen av de anställdas preli­
minära skatt och arbetsgivaravgifter för högst två
månader 2009. De nuvarande anstånden har bevil­
jats för 12 månader och de första anstånden ska, en­
ligt gällande regelverk, återbetalas i mitten av mars
2010. I en proposition som överlämnades till riks­
dagen i januari 2010 föreslår regeringen en förläng­
ning av de tillfälliga skatteanstånden. Anstånden
föreslås kunna förlängas efter ansökan, dock längst
till den 17 januari 2011.
u Syftet med dessa tillfälliga regler är att dämpa
likviditetsproblemen för företag på grund av fi­
nanskrisen. Den föreslagna förlängningen av de
tillfälliga skatteanstånden syftar till att ytterli­
gare stödja återhämtningen efter den finansiella
krisen och för att underlätta för små och medel­
stora företag.
Ingen löneskatt för personer 65 år och äldre
Personer som är 65 år och äldre har haft en särskild
löneskatt för arbetsinkomster eller aktiv närings­
verksamhet. Fr.o.m. 1 januari 2008 är den särskilda
löneskatten slopad för alla över 65 år.
u Det blir mer förmånligt för företag att behålla
och nyanställa äldre medarbetare, vilket gör att
Regeringen planerar och har genomfört ett antal insatser
som ska skapa fler jobb i fler och växande företag.
Insatserna ligger främst inom området för skatter och
sociala avgifter. Uttaget av sociala avgifter kommer att vara
cirka 30 miljarder kronor lägre år 2010 jämfört med 2006.
1
2
3
4
5

8. 8
företag lättare kan växa. Detta gynnar särskilt
företag med behov av erfaren kompetens.
Sänkt bolagsskatt
Den 1 januari 2009 sänktes bolagsskatten från 28
procent till 26,3 procent. Som en följd av att bolags­
skattenharsänkts,harävenexpansionsfonds­skatten
för enskilda näringsidkare sänkts från 28 procent
till 26,3 procent. Sänkningen har utformats så att
den träffar redan gjorda avsättningar vilket innebär
en särskild engångsförstärkning för år 2009.
u Insatsen har införts för att stärka tillväxten,
förbättra förutsättningarna för investeringar i
Sverige och för att främja redovisning av skatte­
mässiga överskott i Sverige.
Skattefri kapitalvinst och utdelning på närings-
betingade andelar i handelsbolag
Fr.o.m. den 1 januari 2010 är kapitalvinster och ut­
delningar på andelar i handelsbolag och andelar
ägda av handelsbolag befriade från skatt. Andelar i
handelsbolag och andelar ägda av handelsbolag be­
handlas därmed skattemässigt på samma sätt som
exempelvis aktier i dotterbolag. Förutom denna
lika­behandling blir det också enklare att lämna
uppgifter för företag som är delägare i handels­
bolag.
u Förutom att företagen får minskade skattekost­
nader genom insatsen, beräknas de adminis­
trativa kostnaderna för delägare i handels- och
kommanditbolag minskas med ca 10 miljoner
kronor per år. Åtgärden förbättrar också förut­
sättningarna för riskkapitalbranschen.
Ändrade 3:12-regler
Regeringen har genomfört förbättringar av de
s.k. 3:12-reglerna, dvs. beskattningsreglerna för
del­ägare i fåmansföretag, i princip årligen under
mandat­perioden.
• Nivån på schablonbeloppet i den s.k. förenklings­
regeln har totalt höjts från 1,5 till 2,5 inkomstbas­
belopp. Detta innebär vid en närmare jämförelse
att företagen år 2010 kan ta ut 127 250 kronor som
utdelning ur företaget som beskattas med den lägre
skattesatsen på 20 procent medan man år 2006 en­
dast kunde ta ut 64 950 kr.
• Den s.k. löneunderlagsregeln, som anger hur stor
del av lönerna i företaget som fåmansdelägare får
tillgodoräkna vid beräkning av hur mycket av en
utdelning som får beskattas med den lägre skatte­
satsen, har gjorts mer förmånlig. Det lönebaserade
utrymmet har höjts från 20 till 25 procent upp till
en lönesumma på 60 inkomstbasbelopp.
• Det avdrag på 10 inkomstbasbelopp som begrän­
sade den lönesumma som låg till grund för beräk­
ning av det lönebaserade utrymmet har också ta­
gits bort.
• Det maximala kravet på delägare i fåmansföretag
att ta ut lön för att tillgodoräkna sig det lönebase­
rade utrymmet har sänkts från 15 till 10 inkomst­
bas­belopp.
• En övergångsvis lättnad i kapitalvinstbeskatt­
ningen av kvalificerade andelar i fåmansföretag
infördes för inkomståren 2007–2009.
u De förbättringar som genomförts av 3:12-
reglerna skapar bättre förutsättningar att an­
ställa fler och investera mera, då skattetrycket
har minskat betydligt i dessa företag. Dessutom
har fler företag fått möjlighet att använda sig av
enkla schablonregler.
Slopad förmögenhetsskatt
Fysiska personer, dödsbon, vissa föreningar, sam­
fund och stiftelser var skattskyldiga för förmögen­
hets­­skatt. Skatten var utformad med oenhetliga
värderingsregler och många undantag, vilket skapa­
de kryphål och uppmuntrade till skatte­planering.
Skatten kom därför att uppfattas som både god­
tycklig och orättvis. Ansenliga förmögenheter
uppskattades ha placerats utomlands för att undgå
beskattning, i stället för att användas här i landet
och bidra till att förbättra särskilt de mindre fö­
retagens försörjning med riskvilligt kapital och
skapa bättre förutsättningar för inhemska entre­
pre­nörer. Förmögenhetsskatten avskaffades den
1 januari 2007.
u Insatsen bidrar till ökad tillgång till riskkapital
för små och medelstora företag. När etablerade
entreprenörer och affärsänglar satsar kapital i nya
idéer bidrar de också med kompetens som kan
vara bra för utvecklingen av det nya företaget.
Lex Uggla har slopats
Den s.k. Lex Uggla var en följd av den numera upp­
hävda lagen om förmögenhetsskatt. Arbetande kapi­
tal, dvs. tillgångar som ingår i en näringsverksamhet
var inte skattepliktiga enligt den lagen. Tillgångar
som ingår i en kapitalförvaltning var dock skatte­
pliktiga. Gränsdragningen om tillgångar i företag
kunde anses hänförliga till rörelsen eller till kapi­
talförvaltning fick bedömas från fall till fall. Det
innebar att ägare av onoterade aktier riskerade att
förmögenhetsbeskattas för vissa finansiella tillgång­
ar i företaget eller om företaget kunde anses ha en
alltför hög kassalikviditet. Detta oroade många före­
tagare och ordningen kritiserades för att hindra fö­
retag från att växa genom att ägaren riskerade att få
betala förmögenhetsskatt på kapital som behövdes i
företaget för investeringar och nyanställningar.
u Problematiken har upphört till följd av att för­
mögenhetsskatten har avskaffats. Slopandet av
Lex Uggla skapar större trygghet för företagare
och främjar företagens tillväxt.
Slopad medfinansiering i sjukförsäkringen
Den 1 januari 2007 avskaffades kravet på arbets­
givarna att medfinansiera delar av sjukpenning­
kostnaderna.
u Det blir mindre riskfyllt att anställa personer
som kan löpa risk att få långvarig sjukfrånvaro.
Det underlättar också för småföretagare att an­
ställa, vilket gör att företag lättare kan startas
och växa.
6
7
8
9
10
11

9. 9
Slopat krav på rehabiliteringsutredning från
arbetsgivare
Från 1 juli 2007 behöver arbetsgivare inte längre
lämna in rehabiliteringsutredning till Försäkrings­
kassan.
u Insatsen förenklar för företagare och effektivi­
serar sjukskrivningsprocessen.
Nystartsjobb
Nystartsjobb infördes den 1 januari 2007. Syftet är
att få fler i arbete genom att stimulera arbetsgivare
att anställa personer som varit utan arbete i minst
ett år eller är nyanlända invandrare. Fr.o.m. den
1 mars 2009 är den ekonomiska kompensatio­
nen för arbetsgivaren ett belopp som motsvarar
dubbla arbetsgivaravgifter, för personer över 25 år.
Förändringen gäller retroaktivt från den 1 januari
2009. Den ekonomiska kompensationen ges även
till arbets­givare som anställer personer som sedan
minst ett år fått sjukpenning, rehabiliterings­
penning, sjuk- eller aktivitetsersättning på heltid.
u Det blir billigare för företag att anställa de som
har stått längst från arbetsmarknaden, vilket
gör att företag lättare kan växa.
Instegsjobb
Instegsjobb infördes den 1 juli 2007 i syfte att un­
derlätta för nyanlända invandrare att få arbete. En
anställning i instegsjobb innebär att arbete sker pa­
rallellt med undervisning i svenska (sfi) och inne­
håller handledande inslag. En nyanländ invandrare
kan erbjudas ett instegsjobb upp till 36 månader
från det att uppehållstillstånd beviljats. Ersättning
till arbetsgivaren lämnas längst 24 månader. Ersätt­
ningen är 75 procent av lönekostnaden, dock högst
750 kronor per dag, för både privata och offentliga
arbetsgivare.
u Det blir lättare för nyanlända invandrare att få
jobb och billigare för företag att anställa, vilket
gör att företag lättare kan växa.
Skattelättnader för husarbeten
(hushållsarbete och ROT-arbeten)
Hushållsarbete
Privatpersoner som köper hushållsarbete kan få
en skattereduktion motsvarande hälften av arbets­
kostnaden, högst 50 000 kronor per person och år.
Förslaget trädde i kraft den 1 juli 2007. Den 1 ja­
nuari 2008 utvidgades reformen till att även gälla
hushållsarbete som skattepliktig löneförmån. Från
och med den 1 juli 2009 kan avdraget göras direkt.
u Det blir billigare att köpa hushållstjänster och
det skapar i sin tur nya jobb i hemservicesektorn
och en utökad marknad för företagare. Insatsen
bidrar även till att omvandla svart arbete till vitt
och ger därmed fler varaktiga arbeten.
Skattelättnader för reparationer m.m.
Regelverket om skattelättnader för hushållsarbete
utvidgas till att också omfatta reparationer, under­
håll samt om- och tillbyggnad. Att dessa arbeten
inkluderas i regelverket innebär att den som äger
ett småhus eller en bostadsrätt kan få en skatte­
reduktion motsvarande hälften av arbetskostnaden
på huset eller bostadsrätten. Den sammanlagda
skattereduktionen för hushållsarbete och repara­
tioner kan högst vara 50 000 kronor per person och
år. Reglerna tillämpas fr.o.m. den 8 december 2008.
u Syftet med insatsen är att stärka arbets­
marknadspolitiken och förbättra efterfrågan
inom byggsektorn. Det skapar jobb och under­
lättar omställningen på arbetsmarknaden. In­
satsen bidrar även till att omvandla svart arbete
till vitt och ger därmed fler varaktiga arbeten.
Skattelättnad avseende moms inom
fastighetsområdet
På fastighetsområdet ges en lättnad inom
mervärdes­skatten genom att den lönegräns som
styr när vissa tjänster ska uttagsbeskattas höjs från
150 000 kronor till 300 000 kronor. Insatsen trädde
i kraft den 1 januari 2009.
u Insatsen medför att fler företag slipper uttags­
beskattningen. Det innebär en minskad admi­
nistrativ börda och en skattelättnad för berörda
företag.
Skatten på gödselmedel har avskaffats
I syfte att stärka det svenska jordbrukets konkur­
renskraft slopades beskattningen av gödselmedel
fr.o.m. den 1 januari 2010. Jordbrukssektorns kost­
nader minskar årligen med ca 300 miljoner kronor.
u Reformen innebär förbättrade förutsättningar
för företag inom de gröna näringarna, vilka bi­
drar inte bara till produktionen av sunda och
säkra livsmedel utan även till fler jobb och ökad
utvecklingskraft i alla delar av Sverige.
Insatser som är på väg
Nedsatta egenavgifter för enskilda
egenföretagare
Regeringen har föreslagit nedsatta egenavgifter för
enskilda näringsidkare och fysiska personer som är
delägare i handelsbolag. Förslaget innebär att dessa
företagare kan begära ett avdrag med fem procent
av underlaget för egenavgifterna, dock högst med
10 000 kronor per år. För att få avdraget gäller att
företagets nettointäkt, dvs. underlaget för egen­
avgifterna, överstiger 40 000 kronor och att företa­
garen har fyllt 26 men inte 65 år samt att avdraget
uppfyller villkoren enligt kommissionens regel­
verk för stöd av mindre betydelse. De lägre egen­
avgifterna föreslås träda i kraft den 1 juli 2010 och
tillämpas på de inkomster som den avgiftsskyldige
får efter den 31 december 2009.
u Minskade egenavgifter ökar de enskilda närings­
idkarnas disponibla inkomst och gör det mer
attraktivt att driva ett eget företag. Det kan
sänka tröskeln för dem som överväger att starta
företag och bidra till att fler företag kan fort­
sätta sin verksamhet.
12
13
14
16
17
18
15

10. 10
Utredning om sänkt momsskattesats för vissa
tjänster
GenomenändringavEG:smervärdesskatte­direktiv
som trädde i kraft den 1 juni 2009 finns det numera
utökad möjlighet enligt EG-rätten att införa redu­
cerad mervärdesskattesats i vissa delar av tjänste­
sektorn. Regeringen har i budgetpropositionen för
2010 angett att man nu vill undersöka möjligheten
att tillämpa reducerad mervärdesskattesats på vissa
tjänster. Regeringen har därför aviserat att man av­
ser att tillsätta en utredning för att utreda om en
reducerad mervärdesskattesats kan införas i vissa
delar av tjänstesektorn den 1 januari 2011. Utreda­
ren ska närmare analysera lämplig avgränsning av
aktuella tjänster, skattesatsnivån samt utarbeta ett
lagförslag.
u Sänkt mervärdesskattesats för vissa tjänster kan
bidra till ökad sysselsättning genom reducerat
svartarbete samt genom att underlätta för hus­
hållen att gå från hemarbete till förvärvsarbete.
19
Hur mycket mer
pengar får jag över i
min enskilda firma? Skattesänkningar för
enskilda näringsidkare
Exempel 1
Regeringens skattesänkningar för en
egenföretagare med en inkomst på
cirka 17 000 kronor per månad
Regeringen har sedan den tillträdde 2006 sänkt
skatterna för denna egenföretagare med cirka
16 000 kronor per år. I tabellen nedan visas effek­
terna av de sänkta egenavgifterna tillsammans
med de fyra stegen i jobbskatteavdraget.
Exemplen gäller egenföretagare (enskilda näringsidkare) utan anställda.
För personer som är under 26 år eller över 65 år är skattesänkningen större, då dessa grupper betalar lägre
egenavgifter.
År 2010 utan
regeringens
reformer
År 2010 med
regeringens
reformer
Resultat 250 000 kr 250 000 kr
Egenavgifter - 58 737 kr - 56 711 kr
Generell nedsättning
av egenavgifter
+ 9 000 kr + 10 000 kr
Inkomst av
näringsverksamhet
200 263 kr 203 289 kr
Inkomstskatt - 55 029 kr - 56 079 kr
Jobbskatteavdrag
(Steg 1-4)
0 + 14 108 kr
Inkomst efter skatt 145 234 kr 161 318 kr
Exempel 2
Regeringens skattesänkningar för en
egenföretagare med en inkomst på
cirka 26 500 kronor per månad
Regeringen har sedan den tillträdde 2006 sänkt
skatterna för denna egenföretagare med cirka
23 400 kronor per år. I tabellen nedan visas effek­
terna av de sänkta egenavgifterna tillsammans
med de fyra stegen i jobbskatteavdraget.
År 2010 utan
regeringens
reformer
År 2010 med
regeringens
reformer
Resultat 400 000 kr 400 000 kr
Egenavgifter - 93 979 kr - 90 738 kr
Generell nedsättning
av egenavgifter
+ 9 000 kr + 10 000 kr
Inkomst av
näringsverksamhet
315 021 kr 319 262 kr
Inkomstskatt - 94 876 kr - 96 341 kr
Jobbskatteavdrag
(Steg 1-4)
0 + 20 578 kr
Inkomst efter skatt 220 145 kr 243 500 kr

11. 11
Förändringar
i skatteregler
för företagare
(som omfattas av beräkningarna
i exemplen på skattesänkningar
för enskilda näringsidkare och
aktiebolag)
2007 Halvering av nedsättning av socialavgifterna* (5%-aren)
Sänkta socialavgifter för 19-24-åringar (fr.o.m. 1 juli)
Jobbskatteavdrag steg 1
3:12: Höjt schablonbelopp i förenklingsregeln till 2 ibb
3:12: Höjt lönebaserat utrymme
Slopad förmögenhetsskatt
Sänkt fastighetsskatt steg 1
2008 Slopad nedsättning av socialavgifterna (5%-aren)
Jobbskatteavdrag steg 2
Sänkt fastighetsskatt steg 2
2009 Sänkta socialavgifter med en procentenhet
Sänkta socialavgifter för unga under 26 år
Jobbskatteavdrag steg 3
Höjd nedre skiktgräns
Sänkt bolagsskatt
3:12: Höjt schablonbelopp i förenklingsregeln till 2,5 ibb
3:12: Sänkt lönekrav i löneuttagsregeln
2010 Jobbskatteavdrag steg 4
Sänkta egenavgifter (5 %, högst 10 000 kr)
Sänkt egenavgift 0,74 % genom ökad karenstid
Skattesänkningar för
aktiebolag
Regeringens förändringar i skatteregler sedan 2006 illustreras i beräkningarna
nedan och visar hur förändringar i arbetsgivaravgifter, inkomstskattesänkningar,
sänkt bolagsskatt och fler lättnader i 3:12-reglerna med mera påverkar företagen.
Siffrorna visar hur mycket mer pengar per år respektive företagstyp har för att
investera och anställa, jämfört med de regler som gällde år 2006.
2007 2008 2009 2010 Totalt
Företag A 41 000 17 500 42 500 42 500 143 500
Företag B 65 000 20 300 128 000 133 000 326 000
Företag C 68 000 20 300 102 500 108 000 298 800
Företag D 113 500 76 000 306 000 311 500 807 000
Företag E 149 500 155 000 688 000 693 000 1 685 500
Företag A
Detta företag är ett
litet familjeföretag
som har 2 anställda
förutom ägaren,
varav 1 ungdom.
Resultat* är 400 000
kronor. Ägarens lön
är 300 000 kronor.
Aktiekapital uppgår
till 100 000 kronor.
Företag B
Detta företag är ett
litet familjeföretag
som har 20 anställda
förutom ägaren,
varav 2 ungdomar.
Resultat är 800 000
kronor. Ägarens lön
är 550 000 kronor.
Aktiekapital uppgår
till 100 000 kronor.
Företag C
Detta företag är ett
litet familjeföretag
som har 20 anställda
förutom ägaren,
varav 2 ungdomar.
Resultat är 800 000
kronor. Ägarens lön
är 550 000 kronor.
Aktiekapital uppgår
till 1 000 000 kronor.
Företag D
Detta företag är ett
litet familjeföretag
som har 60 anställda
förutom ägaren,
varav 6 ungdomar.
Resultat är 800 000
kronor. Ägarens lön
är 550 000 kronor.
Aktiekapital uppgår
till 1 000 000 kronor.
Företag E
Detta företag är ett
litet familjeföretag
som har 120 anställda
förutom ägaren, varav
12 ungdomar. Resultat
är 4 000 000 kronor.
Ägarens lön är
1 000 000 kronor.
Aktiekapital uppgår
till 20 000 000 kronor.
Hur mycket mer
pengar får jag över
i mitt aktiebolag?
*Intjäningsförmåga inkl. avkastning på eget kapital
*socialavgifter =
arbetsgivaravgifter och egenavgifter

12. 12
Johnér Bildbyrå

13. 13
2. Enklare att starta och driva företag
En av regeringens viktigare insatser för att skapa fler
jobb och välfärd är att förenkla vardagen för Sveriges
entreprenörer och företag. Om reglerna utformas på ett
enklare och mer ändamålsenligt sätt kan företagarna
ägna mer tid och resurser till att driva och utveckla sin
verksamhet så att de kan växa och anställa.
Genomförda insatser
En handlingsplan avseende regelförenklingar
Under mandatperioden har regeringen i årliga för­
enklingsuppdrag gett samtliga departement och
många myndigheter i uppdrag ta fram underlag
till regeringens handlingsplan för regelförenklings­
arbetet. Arbetet har skett i nära samråd med nä­
ringslivet. Den senaste handlingsplanen som pre­
senterades i juni 2009 omfattade totalt över 940
pågående, planerade och avslutade förenklings­
åtgärder.
De flesta av åtgärderna är inriktade på att minska
de administrativa kostnaderna, men det finns även
ett flertal åtgärder som kommer att leda till bl.a.
samordnat uppgiftsinhämtande, förbättrad ser­
vice och tillgänglighet, kortare handläggningstider
m.m. Det är en blandning av generella åtgärder som
tar sikte på alla företag och specifika åtgärder som
har betydelse för t.ex. en bransch. Ett begränsat ur­
val av dessa åtgärder presenteras nedan.
Våren 2010 kommer handlingsplanen med resul­
tatet av det fjärde förenklingsuppdraget till departe­
ment och myndigheter att redovisas till riksdagen.
u Handlingsplanen är ett av verktygen i regering­
ens arbete med att göra vardagen enklare för
företagen.
Regelråd
Som ett av fyra länder inom den Europeiska Unio­
nen har Sverige inrättat ett Regelråd. Regelrådet
har sedan den 11 februari 2009 granskat förslag till
nya och ändrade regler som kan få effekter för fö­
retagen. Rådet har även granskat att konsekvens­
utredningar upprättats. I sin granskning ska rådet
bl.a. yttra sig över om förslagen till regler har ut­
formats så att de uppnår sitt syfte på ett enkelt sätt
och till en, relativt sett, låg administrativ kostnad
och att konsekvensutredningar belyser effekterna
för företag och håller föreskriven kvalitet.
u Rådets granskning är en del i det arbete som ut­
förs för att nå regeringens mål om en sänkning
av de administrativa kostnaderna och kommer
att bidra till att göra det enklare och billigare att
driva företag.
Mätningar av företagens administrativa kostna-
der samt uppföljning av 25-procentsmålet
Arbetet med att mäta de administrativa kostna­
derna på alla för företagen relevanta regelområden,
18 stycken, avslutades i februari 2008.
Allt fler länder har insett vikten av att ha välutformade
regelverk som ett konkurrensmedel. Regelförenkling
för företag är därför en viktig tillväxt- och konkurrens-
kraftsfaktor.
Regeringens övergripande mål med regelförenk-
lingsarbetet är att åstadkomma en märkbar positiv
förändring i företagens vardag. Som ett led i detta och
en viktig drivkraft i arbetet ingår regeringens mål att
minska företagens administrativa kostnader till följd
av statliga regler med 25 procent till hösten 2010.
Förenklingsarbetet syftar i grunden till att utforma
regler, processer och förfaranden så att de är bätt-
re anpassade till företagens villkor och verklighet.
Vänte- och handläggningstider liksom service och
bemötande hos myndigheter utgör viktiga bestånds
delar i arbetet. Minst lika viktigt är att åtgärda irrite-
rande regler för företagen. Det allra viktigaste är dock
att åstadkomma hållbara förändringar över tid i regel-
verken, som gör att företagen konkret och påtagligt
märker av att det har blivit en skillnad i deras vardag.
Regelförenkling
20
21
22

14. 14
Resultatet av mätningarna visar att de svenska
företagens administrativa kostnader 2006 uppgick
till 96,7 miljarder kronor. En uppdatering av mät­
ningarna, som genomfördes våren 2009, avseende
de förändringar som införts i regelverken under
perioden 1 januari till 31 december 2008, visade på
ett trendbrott: en minskning med 3,99 procent eller
3,9 miljarder kronor netto. Under 2008 var det bl.a.
de administrativa kostnaderna på områdena livs­
medel, jordbruk, miljö och arbetsrätt som hade
minskat.
Under våren 2010 kommer regeringen att uppda­
tera mätningarna med avseende på de förändringar i
regelverken som trätt i kraft under 2009. Dessutom
kommer en prognos att tas fram om de förändringar
i regelverken som träder i kraft under 2010.
u Regelförenkling i syfte att minska företagens ad­
ministrativa kostnader och skapa bra villkor för
företagenharblivitenalltviktigarefrågaimånga
länder, som en del i ett större sammanhang där
ekonomiers konkurrens- och innovationskraft
måste stärkas för att kunna möta globalisering­
ens förändrade villkor. Välutformade regelverk
och minskade administrativa kostnader har där­
med blivit en viktig konkurrensfaktor.
Studier om regelförenkling
Regeringen har gett Tillväxtanalys i uppdrag att
analysera effekterna för företagen av arbetet med
regelförenkling. Tillväxtanalys uppdrag, som ska
redovisas till regeringen senast 31 december 2010,
går ut på att:
• Ställa samman det senaste inom forskningen om
regelförenkling och reglers effekter för företag.
• Utvärdera vilka effekter sänkningar av de admi­
nistrativa kostnaderna ger för företag och för sam­
hällsekonomin.
• Göra en analys av reglers övriga effekter, exklu­
sive de finansiella kostnaderna, för företag och hur
de påverkar företags beteende kring investeringar
och effektivisering.
• Analysera vilken effekt reglers utformning har
för företagens produktivitet.
u Syftet är att öka kunskapen om reglers effekter
på företag och bidra till att regeringens regel­
förenklingsarbete ska bli än mer effektivt.
Enklare regler för direktavskrivningar
Reglerna för direktavskrivningar har förenklats
genom att inventarier med ett anskaffningsvärde
mindre än ett halvt basbelopp (dvs. 21 400 kronor
år 2010) får dras av omedelbart. De nya reglerna
innebär att beloppsgränsen har höjts och att ett
gemensamt belopp har införts för alla företag. För
många företag innebär detta att de inte behöver
tillämpa reglerna om värdeminskningsavdrag för
inventarier.Reglerna trädde i kraft den 1 juli 2009,
men får tillämpas på räkenskapsår som påbörjats
den 1 januari 2009 eller senare.
u Förenklingen underlättar den skattemässiga
hanteringen av inventarier väsentligt, framför
allt för enskilda näringsidkare och mindre fö­
retag, och ökar därmed förutsättningarna för
dessa att själva upprätta sin deklaration. För­
enklingen beräknas minska företagens adminis­
trativa kostnader med ca två miljoner kronor.
Lättare att få F-skattsedel
Från den 1 januari 2009 gäller nya regler som un­
derlättar tilldelningen av F-skattsedel.
u Syftet är att fler ska få möjlighet att starta före­
tag, även de som bara har en eller ett fåtal upp­
dragsgivare.
Enhetligare regler för skalbolagsbeskattning
Fysiska personer som säljer andelar i s.k. skalbolag
behöver inte längre regelmässigt lämna säkerhet
för den latenta skatteskulden. Säkerhet ska istället
lämnas endast om Skatteverket begär det. Reglerna
blir därmed desamma som för juridiska personer.
Ändringen trädde i kraft den 1 januari 2009.
u Ändringen medför en minskning av den admi­
nistrativa bördan genom att företagen slipper
bankkontakterna och kostnaderna i samband
med utställande av säkerheter.
Minskat uppgiftslämnade om
periodiseringsfonder
För att förenkla hanteringen av återföringen av
avsättningar till periodiseringsfonder har reglerna
ändrats så att det framgår att återföringarna ska
ske i en bestämd ordning. Den äldsta avsättning­
en ska återföras först. Insatsen trädde i kraft den
1 januari 2009.
u Den administrativa bördan minskar genom att
färre uppgifter behöver lämnas och eftersom
företagen inte behöver hålla ordning på fonder
som måste återföras och i vilken ordning åter­
föring ska göras. Fler uppgifter kan registreras
och förtryckas på deklarationsblanketterna.
Förenkling av kontrolluppgift om betalningar
från utlandet
I kontrolluppgiften om betalningar från utlandet,
som banker lämnar, behöver uppgift inte längre
lämnas om vad betalningen avser. Inte heller be­
höver betalningens belopp anges i svenska kronor
utan i använd valuta. I det nya systemet ska betal­
ningsdatum och valutakod anges i kontrollupp­
giften. Detta gäller både betalningar till och från
utlandet. Det manuella förfarandet kan på så sätt
ersättas med ett automatiserat förfarande. Änd­
ringen trädde i kraft den 1 januari 2009.
u Regelförenklingen medför stora besparingar i
administrationskostnader och underlättar för de
som idag lämnar kontrolluppgifter om betalning­
ar till och från utlandet och för deras kunder.
Förlängd redovisningsperiod för mervärdesskatt
Företag med en omsättning som uppgår till högst
40 miljoner kronor per år kan från och med 1 janu­
ari 2008 redovisa mervärdesskatt var tredje i stället
för varje månad.
u Förenklingsåtgärden förbättrar de mindre före­
tagens likviditet samt beräknas minska företa­
23
25
26
27
24
28
29

15. 15
gens administrativa kostnader med ca 307 mil­
joner kronor.
Ny anställningsform
– allmän visstidsanställning
En ny tidsbegränsad anställningsform, allmän
visstidsanställning, infördes den 1 juli 2007. An­
ställningsformen innebär att arbetsgivare, oavsett
skäl, kan anställa en person under maximalt 24
månader. Det innebär förenklingar för företagen
genom att ett antal tidsbegränsade anställningar
förts samman. Det ger ökad möjlighet att anställa
personer efter verksamhetens behov.
u Det blir lättare för småföretagare att anställa
och för företag att växa. Det gynnar särskilt små
företag inom turism- och besöksnäring, bygg­
industri, trädgårdsodling och jordbruk.
Företag behöver inte anmäla ledig plats till
Arbetsförmedlingen
Skyldigheten att anmäla ledig plats till Arbetsför­
medlingen togs bort den 2 juli 2007.
u Insatsen beräknas minska företagens adminis­
trativa kostnader med ca 4,7 miljoner kronor.
Förenklade regler om systematiskt
arbetsmiljöarbete
Arbetsmiljöverket har förenklat kraven på doku­
mentation i arbetsmiljöarbetet. Verket har upp­
hävt kravet på en årlig skriftlig sammanställning
av ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud som in­
träffat i arbetet.
u Förenklingsåtgärden minskar företagens admi­
nistrativa kostnader med 126 miljoner kronor.
En enklare ledighetslagstiftning
Regeringen föreslår i en lagrådsremiss ändringar i
samtliga s.k. ledighetslagar, semesterlagen undan­
tagen. Regeringen föreslår att lagarna samordnas,
förenklas och förtydligas. Förändringarna föreslås
träda i kraft den 1 augusti 2010.
u Förändringarna görs för att underlätta över­
blickbarhet och tillämpbarhet.
Förenklade regler för utländska arbetstagare
Regeringen har beslutat om vissa undantag från
kravet på arbetstillstånd. Syftet är att förenkla för
arbetstagare, arbetsgivare och företag som ska ge­
nomföra affärer och att underlätta det internatio­
nella utbytet. Undantaget gäller utländska arbets­
tagare som inom ramen för en affärsuppgörelse
ska genomgå utbildning, genomföra tester och
liknande i Sverige. Det gäller också anställda inom
internationella koncerner som ska genomgå före­
tagspraktik i Sverige. De nya reglerna gäller från
den 1 januari 2010.
Att genomgå praktik eller internutbildning vid
ett företags eller en koncerns verksamhetsställe
i Sverige betraktas som arbete så länge det sker
inom ramen för en anställning. I regel har det där­
för krävts arbetstillstånd. Liknande aktiviteter ge­
nomförs inte sällan som ett led i affärsuppgörelser.
Det kan vara fråga om utländska kunder som har
köpt eller avser att köpa en produkt och som ska
utbildas eller introduceras av säljaren i Sverige. Det
kan också vara fråga om att kunden i samband med
affären ska testa produkten eller tjänsten. Även i
dessa fall har det krävts arbetstillstånd.
u Syftet är att undanröja onödiga hinder för ar­
betstagare och arbetsgivare.
Elektroniska företagsinteckningsbrev har införts
istället för i pappersform
En enklare och snabbare hantering av företags­
inteckningsbrev blev möjlig genom den lagänd­
ring som trädde i kraft den 1 mars 2009. Ändringen
innebär att utfärdande och innehav företagsin­
teckningsbrev kan ske elektroniskt. Även ansö­
kan om ett företagsinteckningsbrev kan ske elek­
troniskt till Bolagsverket. Genom detta beräknas
före­tagens administrativa kostnader minska med
270 miljoner kronor.
u Åtgärden är en del regeringens mål att skapa en
märkbar förändring i företagens vardag och att
sänka de administrativa kostnaderna.
Jämställdhetsplaner och lönekartläggningar ska
upprättas vart tredje år i stället för varje år
I den nya diskrimineringslagen som trädde i kraft
den 1 januari 2009, finns vissa åtgärder som innebär
betydande regelförenklingar för företagen bl.a. när
det gäller bestämmelser om aktiva åtgärder. Det
tidigare kravet på arbetsgivare att göra årliga löne­
kartläggningar, årliga handlingsplaner för jäm­
ställda löner och jämställdhetsplaner har numera
ändrats så att detta i stället ska göras vart tredje
år. Skyldigheten att upprätta sådana planer gäller
numera arbetsgivare som vid senaste kalender­
årsskifte sysselsatte färre än 25 arbetstagare i stäl­
let för tio som tidigare. Ändringen innebär att
det antal företag som omfattas av skyldigheten
att upprätta planer halveras. Vidare har vissa för­
enklingar åstadkommits för företagen genom att
de i frågor som rör diskriminering numera endast
behöver vända sig till en myndighet, Diskrimine­
ringsombudsmannen, i stället för som tidigare till
flera olika myndigheter (ombudsmän).
u Företagens administrativa kostnader beräknas
minska med ca 387 miljoner kronor eller med
77 procent till följd av de nya reglerna.
Avveckling av skogs- och miljöredovisningen
Skogs- och miljöredovisningen, SMÖR, avskaffa­
des från den 1 januari 2009. Informationen finns
i Skogsstyrelsens databaser och har nu gjorts till­
gänglig för skogsägaren via portalen Mina sidor på
Skogsstyrelsens webbplats.
u SMÖR är det överlägset mest kostsamma infor­
mationskravet inom skogsområdet och genom
avskaffandet av informationskravet bedöms fö­
retagens administrativa kostnader minska med
ca 222 miljoner kronor. Informationen har också
gjorts lättillgänglig för skogsägaren via Internet.
30
35
3632
37
31
33
34

16. 16
Enklare tillämpning av reglerna om spårbarhet
av livsmedel
Reglerna om spårbarhet av livsmedel är målstyrda
och det kan finnas flera sätt för företagen att upp­
fylla lagstiftningens krav. Livsmedelsverket har
därför sett över tillämpningen av regelverket och
publicerade i december 2008 ett dokument riktat
till livsmedelsföretagarna om hur kravet på spår­
barhet uppfylls på enklaste sätt.
u Regelverket om spårbarhet i livsmedel innebär
stora kostnader för företagen. Genom att kra­
ven uppfylls på enklaste sätt har företagens ad­
ministrativa kostnader minskat med ca tre mil­
jarder kronor.
Förenkling i kraven på godkännande och
registrering av livsmedelsanläggningar
Alla livsmedelsverksamheter ska godkännas eller
registreras. Nya regler har trätt i kraft den 1 decem­
ber 2009 som innebär att godkännande ersätts med
enklare registrering i samtliga fall där detta är möj­
ligt enligt gällande EU-förordningar. Samtidigt
görs vissa lättnader i kraven på den information
som ska lämnas av de anläggningar som fortfaran­
de kräver godkännande.
u Genom förenklade regler om godkännande och
registrering av livsmedelsanläggningar bedöms
företagens administrativa kostnader minska
med ca 68 miljoner kronor.
Införandet av elektronisk loggbok
Från och med år 2010 införs elektronisk loggbok
som kommer innebära vissa lättnader för fiskeri­
näringen. Vinsten för företagaren ligger i minska­
de kostnader i form av arbetstid för ifyllande och
insändande av loggblad samt minskat antal kontak­
ter med kontrollmyndigheter orsakade av felaktigt
uppgiftslämnande.
u Införandet av elektronisk loggbok beräknas
minska företagens administrativa kostnader
med ca 500 000 kronor.
Insatser som är på väg
Minskat uppgiftslämnande för företag
Bolagsverket har haft i uppdrag att se över hur före­
tagens uppgiftslämnande till statliga myndigheter
kan minska. Syftet är att minska de administrativa
kostnaderna för företagen och skapa en märkbar
förändring i företagens vardag. Utgångspunkten
är att en uppgift bara ska behöva lämnas en gång
till en statlig myndighet och att myndigheterna i
största möjliga mån ska hämta uppgifter från var­
andra. Bolagsverket har lämnat förslag på hur han­
teringen av uppgifter kan samordnas och effekti­
viseras samt hur uppgifterna kan återanvändas av
myndigheterna. Regeringskansliet analyserar och
bereder för närvarande förslaget.
u Ett upplevt irritationsmoment för företagen
försvinner, om företagen bara behöver lämna
samma uppgift en gång till statliga myndig­
heter. Vidare bedöms företagens administrativa
kostnader minska betydligt. Förslaget kan också
förväntas bidra till att tillväxttakten i tillkom­
mande nya uppgiftskrav kan dämpas.
Förenklingar av redovisningsreglerna
Regeringen tillsatte år 2007 en utredning med
uppdrag att särskilt se till de små- och medelstora
företagens behov av förenklade redovisningsregler.
Utredningen har i betänkandet Enklare redovisning
presenterat en rad förenklingar och andra lättna­
der i redovisningsreglerna, vilka innebär att före­
tagens administrativa börda minskas med ca 478
miljoner kronor. Utredningens förslag bereds för
närvarande inom Regeringskansliet och ett ikraft­
trädande beräknas ske inom mandatperioden.
u Utredningens förslag syftar till att få mer enkla
och ändamålsenliga redovisningsregler samt till
sänkta administrationskostnader för företagen.
En frivillig revision
Regeringen tillsatte 2006 en utredning med upp­
drag att se över reglerna om revision i små före­
tag för att ta bort revisionsplikten, vilket skulle
innebära en sänkt administrativ börda för berörda
företag. Utredningen Revisorer och revision läm­
nade i ett delbetänkande förslag som möjliggör ett
avskaffande av revisionsplikten för 96 procent av
företagen. Utredningens förslag bereds för när­
varande inom Regeringskansliet och eventuella
lagändringar beräknas träda i kraft under mandat­
perioden. Utredningens förslag om en valfri revi­
sion innebär att de företag som väljer att inte ha
revision sparar in på revisionsarvoden, som för ett
litet företag i snitt uppgår till 15 000 kronor per år.
u Förslaget syftar till att minska företagens kost­
nader för revision. Utredningen konstaterar att
dessa kostnader bidrar till det konkurrensmäs­
siga underläge som svenska företag i dag har i
förhållande till företag i bl.a. Storbritannien,
Tyskland och Nederländerna avseende kostna­
derna för redovisning och revision.
Billigare att bilda aktiebolag
Från den 1 april 2010 kommer kravet på aktiekapital
för privata bolag att halveras från 100 000 kronor
till 50 000 kronor. Syftet är att göra aktiebolag mer
tillgängligt för företagare eftersom bolagsformen
har många fördelar; bland annat är det en flexibel
företagsform som passar växande företag.
u Sänkningen är en viktig del av regeringens
strategi för ekonomisk tillväxt och ökad syssel­
sättning men också för att göra det enklare att
starta aktiebolag.
Ett enklare aktiebolag
Utredningen Ett enklare aktiebolag avlämnade sitt
betänkande den 15 april 2009. Där föreslås att aktie­
breven avskaffas, kravet på att fastställa arbetsord­
ning för privata aktiebolag tas bort och kravet på
skriftliga instruktioner om arbetsfördelningen
mellan bolagsorgan tas bort för privata aktiebolag.
40
42
43
41
44
45
38
39

17. 17
Det blir bättre
– sakta men säkert
Papperslöst i ladugården
Lantbrukaren Per Dolk driver sitt företag från klockan
06.30 tills mörkret faller. Den administrativa bördan
är tung och konstant, inte minst när det gäller rappor-
tering av nötkreatur. Men den elektroniska stall­journal
som infördes år 2007 har förenklat livet avsevärt för
Per Dolk och hans anställda.
Per Dolk startade lantbruket i Sparreholm, mitt­
emellan Nyköping och Eskilstuna, år 1992. I dag
har lantbruket 4,5 heltidsanställda, odlar cirka 500
hektar och har 532 köttdjur. Dolks välskötta lant­
bruk omsatte över sju miljoner kronor under 2008
och redovisar en god vinst.
Trots detta är den administrativa bördan, i Dolks
ögon, fortfarande alldeles för omfattande:
– Vi lägger cirka två till tre timmar om dagen
på administration, rapportering, registrering och
sådant. Det var ju inte riktigt därför man började
som lantbrukare. Du skulle se oss just nu när vi
håller på att märka och journalföra 81 stycken tju­
rar. Varje tjur ska vändas, ställas i rätt position och
sedan ska vi läsa av individnummer, produktions­
platsnummer och kontrollsiffror. Totalt elva siffror
i örat på varje tjur. Ibland syns det så dåligt att vi
måste plocka ut luddet ur öronen först.
Elektroniskt istället för manuellt
– Det börjar bli bättre, sakta men säkert. En viktig
förenkling för vår del är att vi inte längre behöver
föra en manuell stalljournal utan kan hantera det
helt och hållet elektroniskt. Det är ett rejält kliv
framåt.
Svenska djurhållare med nötkreatur tvingades
länge rapportera till exempel födslar och förflytt­
ningar av djur både till det centrala nötkreatur­
registret (CDB) samt i en manuell stalljournal som
godkänts av Jordbruksverket. Men våren 2007 av­
skaffade Jordbruksverket – som ett led i regering­
ens regelförenklingsarbete – kravet på en manuell
stalljournal på produktionsplatsen. Därmed för­
svann denna typ av ”dubbel bokföring” för svenska
lantbrukare som i dag kan hantera sin stalljournal
enbart genom e-tjänsten CDB Internet.
Den elektroniska stalljournalen har i dag cirka
5 000 användare.
Slipper dubbelarbete
– Den åtgärden var inte en dag för tidig. Vi slip­
per dubbelarbetet, och dessutom var det praktiskt
taget omöjligt att hålla reda på den där manuella
journalen i det dagliga arbetet. Jag minns en gång
när vi skulle frakta 50 stycken kor och kalvar och
hade tagit med oss stalljournalen. Helt plötsligt
flög journalen rakt ner i kylfläkten på motorn
och förvandlades till ett hav av papper. En annan
gång tappade vi bort stalljournalen men hittade
den plötsligt under ett gäng med pizzakartonger,
skrattar Per.
Svenska djurhållare kan anmäla sig som nya an­
vändare av e-tjänsten CDB Internet via Jordbruks­
verkets webbplats. Avgiften för registrering togs
bort i januari 2008, en förändring som enligt be­
räkning har besparat brukarna cirka fyra miljoner
kronor i administrativa kostnader.
Vidare avskaffas bosättningskrav för bl.a. stiftare,
styrelseledamöter och verkställande direktör. Pri­
vata aktiebolag ska ges ökade möjligheter att för­
värva egna aktier samt ge s.k. närståendelån samt
förvärvslån. Antalet handlingar som ska ges in till
Bolagsverket minskas i vissa ärenden. Det föreslås
även en bestämmelse om särskild preskription för
bolagsmans ansvar för handelsbolags och enkla bo­
lags förpliktelser efter bolagsmannens utträde ur
bolaget. Förslagen är särskilt inriktade på de små
aktiebolagens behov.
u Förslagen är en del i regeringens målsättning att
det ska bli enklare och roligare att driva företag
liksom en del i regeringens strategi för ekono­
misk tillväxt och ökad sysselsättning.

18. 18
Johnér Bildbyrå

19. 19
3. Självklart att starta att driva företag
Regeringen vill att det ska bli lättare att ta det första steget att starta
företag och att ta steget från ett litet företag till ett större. Det måste
bli enklare att få fram det första kapitalet och rådgivningen ska
vara bättre anpassad till var och ens behov. Kvinnor och unga är
underrepresenterade bland företagare. För invandrare kan företagande
vara en viktig väg in i arbetslivet. Därför satsar regeringen på att nå
dessa grupper och minska trösklarna till att driva egen verksamhet.
Genomförda insatser
Företagshypotek – förbättrar förutsättningarna
för lån till företag
Regeringen har genomfört en kraftig förbättring
av det regelverk som gör det möjligt att använda lös
egendom i näringsverksamhet som säkerhet för lån
(företagshypotek). Lagändringarna trädde i kraft
den 1 januari 2009.
u Ökar möjligheten för företagare att låna pengar.
Stimulerar företagandet och förbättrar kapital­
tillgången för små och medelstora företag.
Förstärkt utlåning från ALMI till nya små och
medelstora företag
Mot bakgrund av situationen på kreditmarknaden
beslutade regering och riksdag i november 2008
om ett kapitaltillskott på två miljarder kronor till
ALMI Företagspartner AB. Tillskottet har bidragit
till att förbättra utlåningen till nya, små och medel­
stora företag. ALMI har sedan mars 2009 möjlighet
att ta en större andel av lånet när krediter ges till­
sammans med banker.
u Dessa insatser ger ökade möjligheter för företag
att erhålla lån från Almi i en tid när finansoron
gjort det svårare att få finansiering via andra
långivare på den privata marknaden.
Fördubblat maxbelopp för mikrolån till små-
och nyföretagare
ALMI kan sedan mars 2009 bevilja lån till små och
nya företag till ett maximalt belopp av 250 000 kro­
nor utan krav på medfinansiering. Mikrolånet efter­
frågas särskilt bland kvinnor, invandrare och unga.
u Insatsen ger nya och mindre företag ökade möj­
ligheter att erhålla små lån med begränsad sä­
kerhet, lån som bankerna ofta bedömer som för
kostsamma att hantera.
Ökat stöd till exportfrämjande insatser
Ytterligare 75 miljoner kronor satsades på export­
främjande insatser för 2007 respektive för 2008.
Satsningen innebär bl.a. etablering av nya export­
rådskontorivärlden,främstiAsien,AfrikaochSyd­
amerika. En särskild satsning är också ett svenskt
deltagande på världsutställningen i Shanghai 2010.
Dessutom möjliggörs tillgång till exportrådgiv­
ning i Sveriges samtliga län och en förbättrad sam­
ordning mellan myndigheter och organisationer
som arbetar med företagsutveckling och interna­
tionalisering. Ett nytt s.k. exportlån infördes juni
2007 som underlättar små och medelstora företags
exportsatsningar.
u Stärker företags förmåga att ta tillvara de möj­
ligheter som globaliseringen erbjuder.
Förstärkt exportfinansiering
Mot bakgrund av situationen på kreditmarknaden
har regering och riksdag beslutat om ett kapital­
tillskott på tre miljarder kronor till AB Svensk
Exportkredit, SEK, samt att överföra statens aktier
i Venantius AB till SEK. Regeringen har också fö­
reslagit att riksdagen beviljar SEK en låneram på
högst 100 miljarder kronor, beviljar SEK kredit­
garanti för upplåning och höjer ramen för Export­
kreditnämndens, EKN, exportkreditgarantier från
200 miljarder till 350 miljarder kronor.
u Insatserna stärker på ett påtagligt sätt SEK:s och
EKN:s möjligheter att svara upp mot de svenska
företagens ökade behov av exportfinansiering.
49
50
46
47
48

20. 20
Kraftfullt paket för att öka kvinnors företagande
För att främja kvinnors företagande görs en sär­
skild satsning med 100 miljoner kronor per år 2007
till 2010. Satsningen inkluderar ett nationellt pro­
gram med bl.a. information och rådgivning för att
underlätta för fler kvinnor att starta och driva före­
tag, ett forskningsprogram om kvinnors företagan­
de och förbättrad företagsstatistik samt en lands­
omfattande satsning på ambassadörer för kvinnors
företagande.
u Insatserna syftar till att öka nyföretagandet hos
kvinnor och att fler företag som drivs av kvinnor
växer, samt att synliggöra kvinnors företagande.
Styrelsekraft
Det nationella styrelseprogrammet för kvinnor
Styrelsekraft, ska synliggöra och uppmärksamma
kompetenta kvinnor som kan sitta i olika bolags­
styrelser. Det ska även sprida goda exempel och
skapa en debatt om vikten av att ha fler kvinnor på
styrelseposter utifrån ett tillväxtperspektiv.
u Minst 200 kvinnor väljs ut och ges möjlighet att
delta i ett exklusivt mentorskapsprogram, samt
tilldelas utbildningsstipendier på 10 000 kronor.
Insatser för att stärka företagandet bland
personer med utländsk bakgrund
För att stärka företagandet bland personer med
utländsk bakgrund och ta tillvara den tillväxt­
potential som finns har 20 miljoner kronor av­
satts per år 2008–2010. Företagare med utländsk
bakgrund erbjuds mer kvalificerad och speciali­
serad rådgivning samt ökade möjligheter att delta
i mentor­program och nätverk. En dialog och sam­
arbete med bankerna har inletts för att förbättra
finansieringsmöjligheterna för företagare med ut­
ländsk bakgrund. Dessutom har medel avsatts för
att ta fram och sprida kunskap om dessa företagare
till rådgivnings- och finansieringsaktörer.
u Företag som leds av personer med utländsk bak­
grund ska få ökade möjligheter att utvecklas och
växa.
Inrättande av Nystartskontor
Regeringen har etablerat tjänsten Nystartskontor
där individuellt anpassad vägledning och stöd inför
att starta och driva företag erbjuds. Nystartskon­
toren samlar offentliga, privata och ideella aktörer
på ett och samma ställe. Fördjupade insatser av
Nystartskontor sker på nio utvalda platser i lan­
det. Tjänsten Nystartskontor finns även på service
och samverkanskontor på olika orter i landet där
service­handläggare och arbetsförmedlare från
Försäkringskassan, Skatteverket och Arbetsför­
medlingen ger stöd och vägledning för den som
vill starta företag.
u Fler ska få möjlighet att starta och driva företag,
inte minst människor som står utanför arbets­
marknaden och befinner sig i utanförskap.
Satsning på mentorskap för företagare
Almi Företagspartner AB driver programmet Men-
tor Eget Företag med stöd av Jobs and Society Ny­
företagarCentrum. Sedan programmets start 2006
har över 3000 adepter fått stöd under den ettåriga
löptiden som gäller för ett mentorpar. Programmet
blev rikstäckande år 2007 och bygger på principen
om ideellt deltagande. Nätverksträffar anordnas
över hela landet för att matcha adepter med lämp­
liga mentorer som vill dela med sig av erfarenheter
kring företagande. Jobs and Society ansvarar för
blivande företagare, Almi för nyblivna företagare
(0–3 år). Inom ramen för programmet hanteras sär­
skilda satsningar för kvinnor och utrikes födda.
u Att som ny eller nybliven företagare under en
begränsad men viktig period få stöd av en erfa­
ren mentor skapar en kreativ dynamik och kan
många gånger ha stor betydelse för möjligheten
att utveckla ett framgångsrikt företagande.
Pilotsatsning på privata företagsinkubatorer
Tillväxtverket fick 2008 regeringens uppdrag att
bedriva ett pilotprojekt för att stödja ett begrän­
sat urval av privata företagsinkubatorer i syfte att
bredda och komplettera det befintliga utbudet av
inkubatorer.
u Företag som i vissa fall kan ha svårt att ta del av
befintliga inkubatorsinsatser erbjuds hjälp med
utveckling av idéer till kommersiellt gångbara
produkter eller tjänster.
En modern lärlingsutbildning
Försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbild­
ning inleddes hösten 2008 och pågår fram till 2010.
Möjlighet ska finnas att en större del av utbild­
ningen än tidigare är förlagd till en arbetsplats, att
lärlingen kan vara anställd under lärlingstiden och
att ersättning kan utgå till företag som tar emot
en lärling.
u Företagen får möjlighet att knyta kontakt med
elever på gymnasieskolan, vilket underlättar an­
ställning och rekrytering.
Finansiellt stöd till Ung Företagsamhet
Ung Företagsamhet har under åren 2006–2009
fått 23 miljoner kronor i bidrag av regeringen för
entreprenörskapsinsatser inom gymnasieskolan.
Genom Ung Företagsamhet får ungdomar i gym­
nasieskolan möjlighet att träna sin kreativitet,
företagsamhet och sitt entreprenörskap. Särskilda
insatser görs bland annat för att nå fler elever på de
yrkesförberedande programmen.
u Insatsen syftar till att främja ett ökat entrepre­
nörskap på utbildningsområdet. Elever får möj­
lighet att prova på företagande i praktiken.
En strategi för entreprenörskap inom
utbildningsområdet
Regeringen har presenterat en strategi för entre­
prenörskap inom utbildningsområdet. Entrepre­
55
56
51
52
53
54
57
59
58

21. 21
nörskap ska löpa som en röd tråd genom hela ut­
bildningssystemet. Strategin innehåller ett antal
åtgärder som syftar till att stimulera att entrepre­
nörskap ska genomsyra utbildningen på alla nivåer.
Skolverket och Tillväxtverket har fått i uppdrag att
främja entreprenörskap på grund- och gymnasie­
nivå respektive universitets- och högskolenivå.
u Inspiration till entreprenörskap genom hela
utbildningssystemet bör bidra till att fler unga
människor kan och vill starta och driva företag.
Stöd till start av näringsverksamhet utvidgas
till att gälla även för ungdomar
Regeringen aviserade i budgetpropositionen för
2010 att även ungdomar som deltar i jobbgarantin
för ungdomar ska kunna ta del av stöd till start av
näringsverksamhet. Dessa aktiviteter får man ta
del av i sex månader. Insatsen ska vara tillgänglig
för dem som fyllt 20 år men inte är 25 år. Reformen
träder i kraft den 1 februari 2010.
u Reformen är ett sätt för ungdomar att komma
in på arbetsmarknaden genom stöd till att starta
eget företag.
För att förstärka den sociala tryggheten för företagare
har regeringen i budgetpropositionen för 2010 före-
slagit tio reformer i de sociala trygghetsystemen, dvs.
arbetslöshets-, sjuk och föräldraförsäkringen och reg-
lerna för sjuklön. Syftet är att skapa större tydlighet
och förutsägbarhet i regelverken, ökad likabehand-
ling av företagare och anställda, samt ökad valfrihet
för företagare. Regeringen avser lämna en proposition
till riksdagen under våren 2010 och förslagen avses
träda i kraft den 1 juli 2010.
Bättre regler för sjuk- och föräldrapenning för
nyföretagare
Regeringen föreslår ett uppbyggnadsskede på två
år i sjuk- och föräldraförsäkringen för egenföreta­
gare (personer som driver enskild firma eller han­
delsbolag). Det innebär att egenföretagare får rätt
till lägst sjukpenninggrundande inkomst (SGI)
motsvarande vad en anställd skulle få. Längre upp­
byggnadsskede kan beviljas efter prövning.
Nuvarande regler: I dag finns inte reglerat i före­
skrifter hur den sjukpenninggrundande inkom­
sten ska beräknas under ett uppbyggnadsskede.
Försäkringskassan gör en bedömning.
u Syftet är att underlätta övergången från anställ­
ning till företagande och ge företagare rimlig tid
att pröva sin affärsidé och etablera sitt företag.
Bättre a-kasseersättning för nyföretagare
Under de första två åren efter start föreslås före­
tagare få arbetslöshetsersättning baserad på den
inkomst som företagaren hade som anställd före
starten. Vid arbetslöshet gäller detta under förut­
sättning att verksamheten gör uppehåll inom 24
månader efter start.
Nuvarande regler: I dag kan företagare under tolv
månader få dagsförtjänsten beräknad utifrån tidi­
gare anställning.
u Syftet är att ge företagare rimlig tid att pröva sin
affärsidé och etablera sitt företag.
Längre karenstid och sänkt avgift i
sjukförsäkringen
Karenstiden föreslås utökas från en dag till sju da­
gar för egenföretagare, vilket kommer att medföra
sänkt egenavgift med 0,74 procentenheter. Dess­
utom föreslås egenföretagare på samma sätt som
i dag ges möjlighet att välja en längre karenstid.
Regeringen föreslår dock att antalet valmöjligheter
ökar, nämligen till 14, 30, 60 eller 90 dagar.
Nuvarande regler: I dag är den generella karens­
tiden en dag med möjlighet att välja tre och 30 da­
gars karenstid.
u Syftet är att öka valfriheten och flexibiliteten
för företagare.
Jämförelseinkomsten i sjuk- och
föräldraförsäkringen tas bort
Regeringen föreslår att den s.k. ”jämförelseinkom­
sten” för egenföretagare i sjuk- och föräldraförsäk­
ringen tas bort.
Nuvarande regler: Idag kan den sjukpenning­
grundandeinkomstenhögstuppgåtill7,5bas­belopp
för såväl anställda som företagare (10 bas­belopp
inom föräldrapenningen). För egenföretagare finns
dessutom en särskild begränsningsregel den s.k.
jämförelseinkomsten som innebär att den sjukpen­
ninggrundande inkomsten (SGI) inte får överskrida
vad en motsvarande anställd skulle ha fått.
u Förslaget innebär rättvisare regler för egenföre­
tagare.
Föräldrapenning på lika villkor
Egenföretagare som tar ut tillfällig föräldrapen­
ning föreslås kunna göra det på jämlika villkor som
anställda. Egenföretagares årsarbetstid vid uttag av
tillfällig föräldrapenning föreslås bli 260 dagar och
utges i högst fem dagar under en sjudagarsperiod.
Ändringen medför normalt höjd ersättning för
egenföretagare.
Nuvarande regler: Egenföretagare är i dag diskri­
minerade när det gäller beräkningsgrunder för ut­
tag av tillfällig föräldrapenning i förhållande till
anställda. I dag är beräkningsgrunden 365 dagar.
Detta ger generellt lägre tillfällig föräldrapenning
för egenföretagare än för anställda.
u Syftet är att skapa så lika villkor som möjligt för
företagare och anställda.
Förbättrat trygghetssystem
för företagare
62
63
60
61
64
65

22. 22
Havandeskapspenning för företagare utreds
Möjligheten till havandeskapspenning p.g.a. risker
i arbetsmiljön för företagare ska analyseras. Arbets­
miljöverket har fått i uppdrag att utreda frågan.
Nuvarande regler: Idag saknar företagare möjlig­
het att få havandeskapspenning på grund av risker
i arbetsmiljön.
u Syftet är att få förslag på hur reglerna för företa­
gare och anställda kan bli mer lika.
Förmånligare beräkning av a-kassa för företagare
Regeringen förslår att dagsförtjänsten för företa­
gare bör baseras på den senaste taxeringen eller på
genomsnittet av de två år som föregår inkomståret i
den senaste taxeringen om det är mer förmånligt.
Nuvarande regler: Enligt nuvarande regler fast­
ställs dagpenningen utifrån genomsnittet av de tre
senaste åren före avvecklingsåret.
u Syftet är att stärka incitamenten att driva före­
taget vidare även när det tillfälligt går sämre.
Enklare att få a-kassa vid uppehåll i företaget
Utgångspunkten för en bedömning föreslås vara att
verksamheten inte behöver avvecklas utan huvud­
saken är att det inte vidtas några åtgärder i verksam­
heten. Reformen innebär att det blir enklare och
därmed mindre tidskrävande att handlägga ärenden
när företagare söker arbetslöshetsersättning.
Nuvarande regler: Nuvarande regler är otydliga
och ger upphov till tolkningar som leder till olika
resultat i likartade ärenden.
u Syftet är att göra det enklare att göra uppehåll i
företaget och få a-kassa snabbare.
Bättre regler i arbetslöshetsförsäkringen vid
företagande som bisyssla
Vid beräkning av arbetslöshet ska bortses från
anställning eller näringsverksamhet som den sö­
kande före arbetslöshetens inträde under minst
tolv månader har utfört eller bedrivit vid sidan om
heltidssysselsättning. Nuvarande inkomstgräns för
att få en anställning eller en verksamhet godkänd
som bisyssla tas bort.
Nuvarande regler: För att få bisysslan godkänd
får den genomsnittliga inkomsten för bisysslan
inte överstiga ett belopp som motsvarar sex grund­
belopp per vecka (fn 1920 kronor per vecka).
u Företagare ges ökade möjligheter att fortsätta
driva företag som bisyssla även om de uppbär
a-kassa.
Högkostnadsskydd för sjuklönekostnader införs
Regeringen förslår att ett generellt högkostnads­
skydd avseende sjuklönekostnader för arbetsgivare
införs. Det föreslås omfatta alla arbetsgivare och ge
arbetsgivaren möjlighet att få ersättning från För­
säkringskassan för sjuklönekostnader som över­
stiger två och en halv gånger den genomsnittliga
sjuklönekostnaden som samtliga arbetsgivare har
för sina anställda. Reformen beräknas kosta 380
miljoner kronor per år.
Nuvarande regler: I dag finns inget högkostnads­
skydd.
u Syftet är att göra det mindre riskfyllt för företa­
gare att anställa.
Insatser som är på väg
Socialt företagande
Regeringen har gett Arbetsförmedlingen och För­
säkringskassan i uppdrag att genomföra en tvåårig
försöksverksamhet med upphandling av alterna­
tiva insatser för långtidssjukskrivna personer med
tidsbegränsad sjukersättning samt personer med
aktivitetsersättning, i vilket sociala företag särskilt
lyfts fram. Därutöver har regeringen även beslutat
om insatser för främjandet av sociala företag avse­
ende rehabilitering och andra typer av stödtjänster
för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund
av psykisk funktionsnedsättning.
På regeringen uppdrag genomförde flera myndig­
heter under 2008 0ch 2009 en informationsinsats
för att öka den allmänna kunskapen om sociala
företag. Inom Regeringskansliet pågår för närva­
rande arbete med att ta fram en handlingsplan för
sociala företag.
u Insatserna syftar till att främja tillkomsten och
utvecklingen av sociala företag.
Översyn av rådgivning till företag
Regeringen har gjort en översyn av statliga insatser
för företagsrådgivning. I översynen analyserades
bl.a. följande; statens roll, utbudet av aktörer och
eventuella överlappningar dem emellan, företagens
behov, samt om de statligt finansierade insatserna
snedvrider konkurrensen på marknaden. Uppdra­
get slutrapporterades den sista januari 2009.
Regeringen kommer under våren 2010 att åter­
komma med förslag på hur de statliga rådgivnings­
insatserna kan utvecklas.
u Syftet är att göra det enklare för företag att få
relevant rådgivning.
Förbättrad kapitalförsörjning hos små och
medelstora företag
En särskild utredare har lämnat ett betänkande av­
seende en översyn av de statliga finansieringsinsat­
ser för nya, små och medelstora företag. Utredaren
lämnar förslag på hur dagens insatser kan bli mer
effektiva och överskådliga. Utredaren har särskilt
beaktat företagarnas behov av finansiering inför
företagsstart, företagens finansieringsbehov i ti­
diga skeden av sin utveckling samt små och medel­
stora företags behov i expansionsskeden. Regering­
en kommer under våren 2010 att återkomma med
förslag på hur de statliga finansierings­insatserna
kan utvecklas.
u Förslaget innebär förbättrade finansierings­
möjligheter för små och medelstora företag.
71
72
66
67
68
69
73
70

23. 23
Med stöd från ALMI
kunde vi utveckla
trots krisen
Nedgången i lastbilsindustrin drabbade Swenox hårt,
men med hjälp av kapital från bland annat ALMI
kunde företaget ändå fortsätta utveckla framtidens
avgassystem. Nu blomstrar verksamheten och
Nyköpings­borna kan se fram emot flera hundra nya
jobb de närmaste åren.
Swenox tillverkar och utvecklar avgasreningssys­
tem – produkter som kontinuerligt ställs under
allt hårdare miljökrav. År 2013 väntas omfattande
skärpningar i regelverken, något som Swenox ti­
digt beslutade möta med ytterligare utveckling av
existerande produkter.
–När krisen slog till hade vi redan bestämt att
vi skulle fortsätta utveckla våra system och vi var
ovilliga att dra ner på just den posten i budgeten.
Utöver detta hade vi planerat byta lokaler för att
kunna utöka verksamheten, säger Andreas Mehner,
VD på Swenox.
Tredjepartssyn på bolaget
–Vi behövde nytt kapital in i verksamheten och
ALMI var en av de aktörer som var tillgängliga. I
och med att de lånade oss pengar blev också låne­
utrymmet från vår lokala bank större, och vi kunde
genomföra de satsningar vi företagit oss, berättar
Andreas.
ALMI fyllde inte enbart en funktion som finan­
siär, de bidrog också med värdefulla reflektioner
kring Swenox verksamhet.
–Innan de gav klartecken genomförde de en
grundlig analys av företaget där de bland annat
intervjuade nyckelpersoner i organisationen. Det
var otroligt värdefullt för oss att få den här tredje­
partssynen på bolaget.
Inte smärtfritt
Nu står Swenox inför nästa steg i bolagets utveck­
ling. De har tagit hem ett mångmiljardkontrakt
med Daimler, vilket innebär nya rekryteringar –
upp till 300 personer de närmaste åren – och nya
investeringar, bland annat i ny maskinutrustning.
Andreas menar att Swenox håller på att transfor­
meras till en ny nivå – tack vare Daimler.
– De har sådan omfattande erfarenhet av andra
leverantörer och vet hur vi ska göra för att lyckas.
Vägen dit är absolut inte smärtfri, människor får
jobba dygnet runt för att vi ska leva upp till deras
förväntningar, men när vi till slut når målet kom­
mer vi vara väl förberedda, menar Andreas.
Tuff urvalsprocess
Andreas har lång erfarenhet av fordonsindustrin
och han menar att det alltid är väldigt stor press på
nya aktörer i leverantörskedjan, att ”bara de bästa
får vara med och leka”.
–Våra kunder är världsomspännande och har en
urvalsprocess som är väldigt tuff. Men när samar­
betet väl inletts är de väldigt hjälpsamma. Det lig­
ger både i deras och vårt intresse att vi utvecklas i
rätt riktning, avslutar Andreas.
Transformation till en ny nivå
Skatteincitament för investeringar i mindre
företag
Regeringen tillsatte en särskild utredare 2008 för
att bland annat analysera förutsättningarna för att
stimulera fysiska personers investeringar i min­
dre företag och utforma förslag om sådana skatte­
incitament. Utredarens uppgift har varit att sär­
skilt beakta företagens finansieringsbehov inför
företagsstart och i tidiga skeden av sin utveckling
samt företagens behov i expansionsskeden. Skatte­
incitamentsutredningen har föreslagit två typer
av skatteincitament för att stimulera riskkapital i
onoterade bolag, men även föreslagit hur ett sys­
tem med riskkapitalkonton kan införas i svensk
lagstiftning.
u Utredningens förslag syftar till att komma till­
rätta med det marknadsmisslyckande som finns
när det gäller företagens behov av kapital vid
företagsstart och i tidiga skeden av företagets
utveckling.
74

24. 24
Johnér Bildbyrå AB/Conny Fridh

25. 25
4. Ett dynamiskt och innovativt näringsliv
Ett brett innovationsperspektiv liksom fortsatta satsningar på
forskning och utveckling är en förutsättning för att stärka dynamiken
och den långsiktiga konkurrenskraften i det svenska näringslivet.
Ökad samverkan mellan näringsliv, offentlig sektor och universitet,
högskolor och institut bidrar till att ny kunskap, teknik och tjänster
utvecklas, och till att resultaten kommer till användning i samhället.
Genomförda insatser
Stärkta satsningar på forskning, utveckling och
innovation
I forsknings- och innovationspropositionen besluta­
de regeringen att öka nivån på statens satsningar på
forskning och innovation med fem miljarder kronor
fram till och med år 2012. Satsningarna går främst
till strategiska forskningsområden, forsknings­
institutens verksamhet, forsknings­infrastruktur
och universitetens basanslag. Det görs också riktade
insatser på Innovationskontor och ökad tillgång till
offentligt riskkapital.
u Företagen får bättre förutsättningar att få till­
gång till kunskap och vetenskapliga resultat på
svenska universitet och högskolor. Även samver­
kan mellan företag och universitet underlättas.
Innovationer inom hälso- och sjukvården
Att innovationer utvecklas och tas till vara samt når
kommersialisering är av central betydelse för kvali­
tetsutvecklingen inom hälso- och sjukvården såväl
som för svensk industri och svensk tillväxt. Reger­
ingen har gett i uppdrag åt Vinnova, ALMI och
Innovationsbron AB att tillsammans med kommu­
ner och landsting genomföra en satsning med syfte
att öka antalet samverkansmiljöer som stimulerar
kommersialisering av innovationer inom hälso- och
sjukvården. Satsningen ska ha en total omfattning
på minst 40 miljoner kronor under tre år.
u Företagen ska få fram fler och mer konkurrens­
kraftiga produkter och tjänster.
Satsningar för svensk fordonsindustri
Den starkt vikande efterfrågan på fordonsmarkna­
den sedan hösten 2008 har lett till allvarliga pro­
blem för många företag verksamma inom fordons­
industrin. I syfte att ge möjligheter för långsiktigt
konkurrenskraftiga företag och skapa möjligheter
till en positiv utveckling på längre sikt har reger­
ingen föreslagit ett antal insatser; inrättande av
FoU-bolaget Fouriertransform med tre miljarder
kronor, statliga kreditgarantier till företag i for­
donsklustret för upptagande av lån i Europeiska
investeringsbanken samt undsättningslån till fö­
retag i fordonsklustret som befinner sig i ekono­
miska svårigheter. Staten samarbetar också med
fordonsindustrin i forskningsprogrammet FFI, For­
donsstrategisk forskning och innovation. Tillsam­
mans finansierar parterna under 2009–2012 årligen
utvecklingsprojekt för ca en miljard kronor.
u Konkurrenskraften i den svenska fordonssek­
torn utvecklas med innovativ teknologi och
bättre möjligheter att anpassa sig till nya förut­
sättningar.
Bättre sekretesskydd för forskningssamverkan
mellan högskola och företag
Sekretesslagen ändrades den 1 juli 2007 genom att
det infördes ett skydd för bl.a. uppfinningar el­
ler forskningsresultat som har kommit fram vid
forskningssamverkan mellan ett universitet eller
en högskola och företag.
u Forskningssamarbeten mellan företag och uni­
versitet och högskolor underlättas.
100 miljoner till Forska & Växprogrammet
Forska & Växprogrammet stödjer forsknings- och
utvecklingsprojekt i små och medelstora företag.
Regeringen har avsatt 100 miljoner kronor till pro­
grammet. Under 2008–2009 har 578 företag finan­
sierats av programmet med sammanlagt 515 miljo­
ner kronor.
78
75
76
77
79
se även s. 32

26. 26
u Programmet har gett positiva effekter i form av
bl.a. ökad sysselsättning och kunskapsnivå hos
de företag som fått stöd.
Kulturella och kreativa näringar
En handlingsplan för kulturella och kreativa nä­
ringar presenterades i september 2009. Handlings­
planen innehåller en rad åtgärder som riktas till fö­
retagare inom kulturella och kreativa sektorer. Det
handlar om rådgivning, inkubatorsverksamhet,
modeller för samverkan, studie om finansierings­
behov, förbättrad statistik, kompetensutveckling
m.m. Myndigheter inom både närings- och kultur­
området får regeringens uppdrag att genomföra
insatserna.
u Syftet med handlingsplanen är att skapa goda
förutsättningar för entreprenörer samt poten­
tiella och befintliga företagare inom kulturella
och kreativa näringar att utveckla sina affärs­
idéer och företagande. De insatser som utfor­
mas inom ramen för handlingsplanen ska utgå
från de kulturella och kreativa entreprenörernas
behov och möjligheter.
Förstärkta insatser för att marknadsföra Sverige
som rese- och turistland
Bolaget VisitSweden AB har fått en förstärkning
på 50 miljoner kronor årligen 2010–2012 för att
marknadsföra Sverige som rese- och turistland.
Riktade aktiviteter finansieras tillsammans med
besöksnäringen.
u Det övergripande målet är att VisitSweden ska
bidra till att Sverige har en hög attraktionskraft
utomlands som turistland och har en långsik­
tigt konkurrenskraftig turistnäring som bidrar
till hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i alla
delar av landet.
Globaliseringsrådet
Regeringens Globaliseringsråd inrättades 2007 och
hade till uppgift att fördjupa kunskaperna, ta fram
ekonomisk-politiska strategier och bredda det of­
fentliga samtalet om vad som krävs för att Sverige
ska hävda sig väl i en värld präglad av fortsatt snabb
globalisering. Globaliseringsrådets arbete avsluta­
des våren 2009. Resultatet av arbetet presenterades
i en slutrapport, som gavs ut den 25 maj 2009.
u Globaliseringsrådet bidrog till att lyfta frågor
om Sveriges konkurrenskraft, omställnings­
förmåga och attraktivitet, vilket är viktigt för
att få fler företag att våga växa.
Insatser som är på väg
Unga innovatörer
I budgetpropositionen för 2010 aviserades en sats­
ning på 20 miljoner kronor per år i tre år för att
främja unga innovatörer. Ett mer detaljerat beslut
om satsningens innehåll förbereds nu inom Re­
geringskansliet. Åtgärderna ska ske i nära samar­
bete med utbildningsinstitutioner, företag och
företagar­organisationer.
u Insatsen syftar till att främja innovationer och
underlätta för unga med idéer att kommersiali­
sera dessa, för att få fler livskraftiga företag.
Innovationsupphandling
På marknader där offentliga aktörer är viktiga be­
ställare och köpare kan företagens beredskap att
utveckla ny kunskap för att vinna upphandlingar
bli högre med ett ökat inslag av innovationsupp­
handling. Detta kan i sin tur leda till att företagen
utvecklar nya varor och tjänster som kan lanseras
på en större internationell marknad, samtidigt som
möjligheterna till förnyelse i den offentliga verk­
samheten ökar. Regeringen har därför tillsatt en
utredning som ska utreda förutsättningarna för
offentlig innovationsupphandling i Sverige samt
lämna förslag till åtgärder för att öka tillämpning­
en av innovationsupphandling.
u Detta kan leda till att företagen utvecklar nya
varor och tjänster som kan lanseras på en större
internationell marknad, samtidigt som möjlig­
heterna till förnyelse i den offentliga verksam­
heten ökar.
En strategi för ökad tjänsteinnovation i Sverige
Svensk ekonomi har under flera decennier domi­
nerats av tjänsteproduktion, både vad gäller syssel­
sättning och BNP. Tjänster produceras i privat och
offentlig regi, i tjänsteföretag och i tillverknings­
företag. Tjänsteinnovation drivs i hög utsträck­
ning av relationer till kunder eller användare samt
av medarbetare. Ny kunskap, som kan vara forsk­
nings- eller erfarenhetsbaserad, fyller en central
funktion i tjänsteinnovation. I flera länder, liksom
inom OECD och EU, har frågan om hur politiken
ska utformas för att främja tjänsteinnovation, fått
ökad uppmärksamhet under det senaste decenniet.
Näringsdepartementet har inlett arbetet med att
utforma en strategi för ökad tjänsteinnovation i
Sverige.
u Genom att verka för ökad tjänsteinnovation kan
offentliga aktörer bidra till stärkt konkurrens­
kraft hos företagen och förnyelse av de offent­
liga tjänsterna i Sverige.
Transnationella innovationssystem, kluster och
småföretagsnätverk i Östersjöregionen
EU:s strategi för Östersjöregionen är ett sätt att
främja affärsmöjligheter och förbättra den inre
marknadens sätt att fungera i ett makroregionalt
perspektiv. Ett av projekten i strategin som speci­
ellt berör små företag är ett projekt inom området
forskning och innovation som syftar till att utveckla
transnationella innovationssystem, kluster och små­
företagsnätverk i Östersjöregionen. Projektet leds
av Sverige (Vinnova) med Litauen som ”co-leader”.
Förberedelsearbetet pågår nu, med mål att kunna
starta konkreta samarbetsprojekt under 2010.
u Projektet ska ge ökade möjligheter för små före­
tag att verka i Östersjöregionen.
8480
81
82
85
83
86

27. 27
Kapital och
vägledning bröt
en ond cirkelEn bro mellan innovation
och marknad
Vägen från forskning och innovation till lönsam-
ma affärer är sällan alldeles spikrak. Statligt ägda
Innovations­bron erbjuder finansiering och hjälp med
affärsutveckling till forskningsbaserade företag som
befinner sig i ett tidigt utvecklingsskede.
Uppsalaföretaget AroCell, som utvecklar biomarkö-
rer för test av celltillväxt, är ett av de bolag som nu
närmar sig kommersialisering med hjälp av stöd från
Innovationsbron.
Innovationsbron AB, som ägs av staten och Indu­
strifonden och bildades år 2005, är ett samlat grepp
för att skapa lönsamma tillväxtföretag av forsk­
ning och innovationer. Målsättningen är att i ett
tidigt skede gå in och stötta företag med kommer­
siellt intressanta affärsidéer som i grunden bygger
på forskningsframsteg. Dels genom så kallat sådd­
kapital (upp till cirka 2,5 miljoner kronor) – dels
genom att stötta med erfarenhet, kontakter och
affärsutveckling. Tanken är att Innovationsbron
därmed kan hjälpa till att överbrygga många av de
svårigheter och risker som finns i utvecklingen av
ett ungt företag.
Behovet av denna typ av stöd är stort enligt Allan
Asp, investeringsansvarig vid Innovationsbron Re­
gion Mitt i Uppsala:
– Vi upplever att vi fyller en viktig roll i det läge
som uppstår när ett bolag är redo för kommersiell
verksamhet men kanske ändå inte tillräckligt fär­
digt för att intressera riskkapitalister och så kallade
affärsänglar. Vi kontaktas kontinuerligt av perso­
ner som vill presentera sin innovation och försöker
sedan i varje enskilt fall att utifrån ett antal krite­
rier avgöra om affärsidén är intressant för oss.
Vilka är dessa kriterier?
– Vi gör en uppskattning av bolagets marknads­
potential. Hur stort intresse finns det för produk­
ten bland betalande kunder, kan vi verifiera ett
kund­behov, hur långt räcker våra pengar, finns
det en exit? Vi gör också en bedömning av de per­
soner som sitter i företagets ledning. Mitt eget
ansvarsområde är främst företag inom life science
(läkemedel, diagnostik, medicinsk teknik, biotek­
nik) och där är det förstås också väldigt viktigt att
bolaget har en IP-strategi (patent, varumärkes­
skydd) på plats, annars kan det rasera hela affärs­
idén, säger Allan Asp.
Ett av de företag som Allan Asp och Innova­
tionsbron har fattat tycke för är det lilla Uppsala-
bolaget AroCell, vars produkt i grunden bygger på
forskningsverksamhet från Uppsala universitet.
AroCell utvecklar och kommersialiserar en så kal­
lad biomarkör för test av celltillväxt (tumörer och
cancer). AroCells markör mäter tillväxthastighe­
ten för celldelning, en viktig indikator för att till
exempel avgöra hur aggressivt ett cancerförlopp är
(ju snabbare cellerna delar sig, desto mer aggressiv
är oftast cancern). Därmed kan markören användas
för att mäta effekten av en pågående behandling.
Den kan dessutom användas vid uppföljning av re­
dan behandlade patienter så att man tidigare kan
fånga upp eventuella återfall.
Unik idé
– AroCell är ett företag som har haft en ganska bro­
kig resa men som nu närmar sig kommersialisering.
De har i princip avslutat sin utvecklingsprocess
och är nu inne i en fas av kliniska tester och pro­
duktionsanpassning. Vårt intresse i AroCell beror
främst på att företagets markör är helt unik och
exklusiv, vilket är intressant inte minst eftersom
medicinskt och kliniskt relevanta biologiska mar­
körer är ett glödhett område i dag, säger Allan Asp.
Innovationsbron har till dags dato investerat
drygt två miljoner kronor i AroCell, vilket mot­
svarar en 10-procentig ägarandel och kommer att
teckna en motsvarande andel när bolaget gör ny­
emission under våren 2010.
AroCells VD, Anne-Charlotte Aronsson, räknar
med att tillskottet från nyemissionen ska inne­
bära att bolagets kapital nu räcker fram till färdig
produkt.
– Vi tror det, vi är så pass nära nu. Resultaten
från våra kliniska tester ser lovande ut och vi både
hoppas och tror att vår markör kommer att bli ett
värdefullt komplement till de behandlingsmetoder
som redan finns i dag.
Vad har samarbetet med Innovationsbron betytt
för AroCell?
– AroCell hade en tuff period för några år sedan,
när det var ont om pengar och bolaget kom in i
en ond cirkel och inte utvecklades särskilt mycket.
Så det är klart att kapitaltillskottet från Innova­
tionsbron har varit viktigt. Men jag vill betona att
den vägledning och rådgivning vi har fått har varit
minst lika värdefull och ett stort stöd för mig per­
sonligen, säger Anne-Charlotte Aronsson.

28. 28
Javier Larrea / AGE / SCANPIX

29. 29
5. Öppna och väl fungerande marknader
Öppna och väl fungerande marknader skapar
förutsättningar för fler och växande företag. Regeringen
arbetar för att öka utrymmet för enskilda initiativ och eget
företagande. Konkurrenspolitiken bidrar till effektiva, öppna
och väl fungerande marknader som stimulerar och släpper
fram nya idéer, företag och produkter. Effektiv konkurrens i
privat och offentlig verksamhet till nytta för konsumenterna
är en viktig förutsättning för väl fungerande marknader.
Genomförda insatser
En effektivare konkurrenslag
En ny konkurrenslag trädde i kraft den 1 november
2008. Det är nu möjligt att meddela näringsförbud
för en verkställande direktör eller annan ledande
befattningshavare som deltar i eller har känne­
dom om ett otillåtet kartellsamarbete som företa­
get är inblandat i. Reglerna om konkurrensskade
avgifternas storlek har också gjorts tydligare i syfte
att avskräckande avgifter ska kunna utdömas för
allvarliga överträdelser av konkurrenslagen. Den
nya lagen innehåller också förändringar som syftar
till ett effektivare förfarande i samband med lag­
föringen av överträdelser av konkurrenslagen.
u Ett skärpt regelverk kan förhindra överträdel­
ser av konkurrenslagen och bidra till väl fung­
erande marknader. Företagen får gynnsammare
förutsättningar att etablera sig och driva verk­
samhet.
Lagregel om konfliktlösning vid offentlig
säljverksamhet
Kompletterande regler i konkurrenslagen trädde i
kraft den 1 januari 2010. Regeln innebär att Stock­
holms tingsrätt på talan av Konkurrensverket får
förbjuda staten, en kommun eller ett landsting att
i sin säljverksamhet tillämpa ett visst förfarande.
En kommun eller ett landsting får även förbjudas
att i sin säljverksamhet bedriva sådan verksamhet
som inte är förenlig med den kommunala kompe­
tensen. För att ett förbud ska få meddelas krävs
dock att verksamheten eller förfarandet sned­vrider
eller är ägnat att snedvrida förutsättningarna för
en effektiv konkurrens samt att denna inte är för­
svarbar från allmän synpunkt.
u Ändringarna gör det möjligt för fler små företag
att växa och verka på lokala marknader efter prin­
cipen konkurrens på lika och rättvisa villkor.
Nationellt upphandlingsstöd
Många av dem som upphandlar och lämnar an­
bud anser att det är krångligt med offentlig upp­
handling. Det leder till att inte minst många små
företag avstår från att delta. Kammarkollegiet har
därför fått i uppdrag att införa ett upphandlings­
stöd som ska ta fram ”modellförfrågningsunder­
lag” och ge råd och stöd i upphandlingsprocessen
för att underlätta för upphandlande myndigheter,
enheter och företag. Myndigheten ska även ta
fram en e-upphandlingsplattform för att ta till­
vara de effektivitetsvinster som finns att hämta för
både upphandlare och företag i en mer utvecklad
elektronisk upphandling. För dessa insatser anslås
22 miljoner årligen 2009–2011.
u Uppdraget är ett led i regeringens satsning på
ökad tillväxt och effektivare offentlig förvalt­
ning för att underlätta för företagen.
Insatser som är på väg
Konkurrensförbättrande åtgärder med
betydelse för samhällsekonomin
Även om Sverige har en stark ekonomi och ett i
internationellt perspektiv avreglerat och konkur­
renskraftigt näringsliv är prisläget i Sverige högt
inom många områden. En huvudsaklig orsak till
89
87
88
90

30. 30
detta är en bristande konkurrenssituation. Reger­
ingen ser därför behovet av konkurrensförbättran­
de åtgärder på en rad områden och avser att under
våren 2010 närmare samlat presentera de satsningar
som görs på konkurrensförbättrande åtgärder med
betydelse för samhällsekonomin.
u Regeringens satsningar väntas leda till ökad sys­
selsättning och ekonomisk tillväxt.
Talerätt för Konkurrensverket i tillsynen av den
offentliga upphandlingen
Regeringen ser över reglerna för den offentliga
upphandlingen för att komma tillrätta med de
problem som uppstår när aktörer inte följer upp­
handlingsreglerna. Den 1 juni 2010 föreslås EU:s
reviderade s.k. rättsmedelsdirektiv vara genomfört
i svensk rätt. Förslaget syftar bl.a. till att komma
till rätta med fall då upphandlande myndigheter
tecknar upphandlingskontrakt i syfte att stänga
möjligheterna till överprövning, vilket upplevs
som ett sätt att kringgå regelverket. Förslaget be­
handlar även problemet med att det saknas effek­
tiva rättsmedel mot otillåtna direkttilldelningar av
kontrakt. Enligt förslaget ska en marknadsskade­
avgift avseende otillåten direktupphandling infö­
ras. Konkurrensverket föreslås få talerätt i mål om
denna. Vidare föreslås att ett nytt upphandlings­
förfarande, konkurrenspräglad dialog, och bestäm­
melser om elektronisk auktion förs in i upphand­
lingslagarna. I syfte att underlätta för företag att
delta i upphandlingar föreslås förenklad bevishan­
tering och möjlighet för leverantör att åberopa an­
nan leverantörs kapacitet vid upphandlingar under
tröskelvärdena.
u Ändringarna av upphandlingslagarna förväntas
bidra till effektivitetsförbättringar och därmed
till kostnadsminskningar för både det allmänna
och för företag samt underlätta för företag att
delta i offentliga upphandlingar. Den preventiva
effekten av införandet av rättsmedel förväntas
bli till nytta för samtliga företag men främst för
de mindre som har begränsade möjligheter att
föra talan i domstol.
Genomförda insatser
u Syftet med alla marknadsöppningar som pre­
senteras nedan är att bidra till en ökad mång­
fald, bättre service och högre kvalitet på såväl
tjänste- som produktmarknader. Dessutom
skapas positiva samhällsekonomiska effekter
av fler och växande företag i nya branscher, nya
produkter och tjänster som ger ökad sysselsätt­
ning och ekonomisk tillväxt.
Avskaffande av SJ AB:s monopol på
kommersiell persontrafik
SJ AB:s monopol avskaffas i tre steg. Den 1 juli 2009
fick andra järnvägstrafikaktörer rätt att bedriva
helgtrafik. Den 1 oktober öppnades marknaden för
internationell tågtrafik. De internationella trafik­
företagen har också rätt att erbjuda resande för
inrikes resenärer i sina tåg. Den 1 oktober 2010 av­
skaffas det resterande monopolet för SJ AB och alla
godkända aktörer kommer då att ha rätt att etablera
sig och driva kommersiell persontrafik på järnväg.
Avskaffande av bilprovningsmonopolet
Fordonsbesiktningen konkurrensutsätts från den
1 juli 2010 då också privata företag kan utgöra kon­
trollbesiktningar av personbilar och lastbilar i
Sverige. Detta sker genom att monopolet för AB
Svensk Bilprovning, SMP Svenska Maskinprovning
AB och Inspecta Sweden AB tas bort vilket leder
till en konkurrensutsatt besiktningsmarknad.
Avskaffande av distiktsveterinärmonopolet
Regeringen har givit Jordbruksverket i uppdrag att
genomföra en pilotverksamhet i form av upphand­
lingar av statligt stöd för beredskap vid utbrott
av smittsamma djursjukdomar, för djursjukvård
under jourtid samt till djursjukvård och djurhälso­
vård i djurglesa områden. Ambitionen är att all
stöd­berättigad verksamhet ska vara föremål för
upphandling inom fem år efter det att de första
avtalen inom pilotverksamheten börjat gälla. Pilot­
verksamheten ska utvärderas och rapporteras till
regeringen senast den 30 november 2011.
Konkurrensutsättning av sjötrafiken till och
från Gotland
Den 17 juli 2009 trädde ändringen av reglerna om
linjesjöfart till och från Gotland i kraft. Föränd­
ringen innebär att regeringen tar bort regleringen
om hur ofta den som utför sjötransporter behöver
bedriva trafik mellan Gotland och fastlandet. På så
sätt kommer det vara fritt att erbjuda sjötransport­
tjänster mellan Gotland och fastlandet oavsett hur
ofta och hur stor del av året som den bedrivs.
Insatser som är på väg
u Syftet med de förslag till marknadsöppningar
som presenteras här, liksom under föregående
rubrik, är att bidra till en ökad mångfald, bättre
service och högre kvalitet på såväl tjänste- som
produktmarknader. Dessutom skapas positiva
samhällsekonomiska effekter av fler och väx­
ande företag i nya branscher, nya produkter och
tjänster som ger ökad sysselsättning och ekono­
misk tillväxt.
Tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten
Regeringen ser behov av att analysera förutsätt­
ningarna för att införa ett lagstadgat tredjepartstill­
träde till fjärrvärmenäten för att därigenom skapa
Marknader öppnas
för konkurrens
92
91
93
94
95
96

31. 31
förutsättningar för konkurrens i fjärrvärmenäten.
Regeringen beslutade därför den 22 januari 2009 att
tillsätta en utredning för att granska frågan.
Konkurrensutsättning av Arbetsförmedlingen
Regeringen ser över möjligheten att införa en ny
lag om valfrihet hos Arbetsförmedlingen med syf­
te att konkurrensutsätta myndigheten. Arbetsför­
medlingen får enligt förslaget vid upphandling av
tjänster besluta att tillhandahålla valfrihetssystem
för arbetssökande. Redan den 1 maj 2010 träder ett
system med etableringslotsar och valfrihetssystem
för nyanlända invandrare i kraft. Arbetsförmed­
lingen ska upprätta en etableringsplan och tillhan­
dahålla ett eller flera valfrihetssystem som ger de
nyanlända rätt att välja en av myndigheten god­
känd och kontrakterad leverantör av vissa tjänster,
en s.k. etableringslots.
Konkurrensutsättning av kollektivtrafiken
En modernisering av lagstiftningen på kollektiv­
trafikområdet behövs för att göra kollektivtrafiken
mer attraktiv. Det bör ges förbättrade förutsätt­
ningar för att sätta resenärernas behov i centrum
när kollektivtrafiktjänster utformas. En reglering
bör definiera de kollektivtrafikansvarigas ansvar
och skapa goda förutsättningar för att organisera
kollektivtrafiken på ett flexibelt sätt. Frågan be­
reds för närvarande inom Regeringskansliet.
Öppnande av marknaden för hushållsavfall från
företag
Kommunen ansvarar idag för att allt hushålls­avfall
inom kommunen tas om hand. Kommunens ansvar
kallas ofta för det kommunala avfallsmonopolet. I
en departementsskrivelse föreslås att den som be­
driver en yrkesmässig verksamhet ska ges en möj­
lighet att lämna hushållsavfall till någon annan än
den kommunala entreprenören. Förslaget bereds
för närvarande inom Regeringskansliet och före­
slås träda i kraft den 1 augusti 2010.
Avskaffande av körkortsmonopolet
Förarprov för körkort anordnas främst av Vägver­
ket men även till del av Försvarsmakten och skol­
väsendet. Regeringen ser nu över möjligheten att
låta andra intressenter än statliga myndigheter
kunna anordna körkortsprov i framtiden. Enligt
förslaget ska Transportstyrelsen kunna ge tillstånd
till anordnande av förarprovverksamheten och god­
känna förarprövare samt utöva tillsyn över dessa.
Konkurrensutsättning av Luftfartsverkets
flygtrafiktjänster
För närvarande råder ingen konkurrens inom flyg­
trafiktjänster. Luftfartsverket, LFV, är ensam utö­
vare av sådana tjänster i Sverige. Det pågår ett ar­
bete med att möjliggöra en framtida konkurrens
avseende flygtrafiktjänster vid flygplats. Det är re­
geringens ambition att återkomma i denna fråga
inom ramen för en proposition om en ny luftfarts­
lag. För att underlätta en framtida konkurrens­
utsättning är det angeläget att redan nu organisera
verksamheten på ett sådant sätt att korssubventio­
nering minimeras.
Genomförda insatser
Nya valfrihetsreformer
Regeringen har tagit initiativ till ett antal reformer
som ökar valfriheten för patienter och brukare
inom vård och omsorg. De s.k. valfrihets­reformerna
bidrar även till ökade möjligheter för de som vill
driva eller utveckla en verksamhet inom vård och
omsorg.
u Små och medelstora företag ges möjlighet att
öka sitt utbud och etablera sig på nya marknader
inom välfärdsområdet.
Stopplagen har tagits bort
Det finns numera inget hinder i lagstiftningen för
att driva sjukhus med vinst då den s.k. stopplagen
tagits bort.
u Åtgärden ökar möjligheten för utförare inom
hälso- och sjukvård att investera och utveckla
verksamheter inom området.
Lag om valfrihetssystem (LOV)
Lagen om valfrihetssystem (LOV) innebär att
landsting och kommuner kan välja att införa ett
system där patienter och brukare själva får välja
vårdgivare eller utförare. Det innebär att det blir
fri etablering för vård- och omsorgsgivare om de
når upp till de krav som kommuner och landsting
ställer.
u Lagen gynnar en framväxt av nya utförare, små
företag och idéburna utförare eftersom man
konkurrerar med kvalitet och inte med pris.
Vårdval i primärvården
Från och med den 1 januari 2010 är landstingen
skyldiga att införa vårdvalssystem som ger med­
borgarna rätt att välja mellan olika vårdgivare inom
primärvården. Alla vårdgivare, som uppfyller de av
landstingen beslutade kraven i vårdvalssystemet,
ska ha rätt att etablera sig i primärvården med of­
fentlig ersättning.
u Företag och organisationer får bättre möjligheter
att etablera en verksamhet inom primärvård och
patienterna får fler vårdgivare att välja mellan.
Omreglering av apoteksmarknaden
Apoteket AB:s ensamrätt att bedriva detaljhandel
med vissa läkemedel och varor upphörde den 1 juli
2009. Den som får tillstånd av Läkemedelsverket
Företagande inom
välfärdsområdet
102
103
104
105
97
98
99
100
101
106
se även s. 46