Att arbeta som kriminalvårdare. Reportage i Platsjournalen.

1. 5RI-2
2 [ PLATSJOURNALEN
”Den slutna miljön
förstärker allt”
Stöd, bollplank och lyssnare. Vårdare och vakt. Det är några
av de roller som Lena Malmberg måste hantera i sitt arbete
på fängelset. För att klara det måste man ha båda fötterna
på jorden och en grundtrygghet i sig själv, menar hon.
Texter Catharina Ericsson-Ulfves foto Magnus Pehrsson
 – Då kör vi igång mina vänner! hörs in lite extra julpynt. Efter vidare ge- är en sluten avdelning men till skill-
en röst ropa någonstans i den avlånga nomgång av transporter, dagens per- nad från nivå ett och två kan interner-
fängelsekorridoren. sonalgrupp, den nye lärarens ankomst na gå fritt mellan avdelningarna. För att
Klockan 9.15 sätter morgonmö- och tidrapporter så kommer mötet komma till skol- och verkstadsannex-
tet igång på Beatebergsanstalten i fram till slutet där Carlos låter lite et måste det finnas en vakteskort som
Trångsund utanför Stockholm. Med som den amerikanske polisen i ”Spa- räknar in fångarna först. Varje dag har
kaffekoppar i handen skyndar persona- narna på Hill Street” som i teambyg- internerna en timmes utepromenad på
len som precis gått på sitt skift till mö- garanda alltid avslutade morgonmö- rastgården.
tesrummet. Andra har varit här sedan tet med ”Be careful out there…” Carlos
åtta då de gick ”väckningsrundan”. bryter upp mötet med att påminna Lena, är som alla vårdare, kontaktman
Kriminalvårdsinspektören Carlos Pa- personalen om att julen är en svår tid åt ett antal fångar. Själv har hon hand
lacio ställer mötets första fråga till Eva för många, för alla slags människor om fem personer och det är starka livs-
som är sjuksköterska och undrar hur men särskilt för de som är inlåsta: öden hon får ta del av. Belöningen kom-
det står till på avdelningarna. Eva tar – Så tänk på att mår de bra, så mår mer då någon emellanåt bestämmer sig
upp några fall och kommer snart in vi bra! för att bryta med sitt kriminella liv.
på ämnet ”urinprover”. En upprymd – Det är ett jättejobb de går igenom;
diskussion sätter igång bland de tiota- När folk strömmar iväg åt olika håll visst får de hjälp men det är ändå de själ-
let samlade. Under mellandagarna ska sitter vi kvar med Lena Malmberg, 35 va som måste fixa det. Och jag har liksom
man ha en barndag: internernas barn år som har arbetat som vårdare på Bea- fått äran att vara med i detta arbete.
ska komma till fängelset under en hel teberg i fyra år. Hon har 100 poäng i so- Hon tycker att det går att resonera
dag för att få vara alldeles själva med cialpedagogik bakom sig och arbetade med de allra flesta. Klart att det ibland
sina pappor. tidigare inom vården med bland annat blir dispyter men så småningom bru-
Utanför matsalen samlas alla inför lunchen. Lena
autistiska barn. kar det reda ut sig. Bråk och stök hör till
Ungefär tio barn kommer och det ska – Jag har alltid velat arbeta med vardagen och det är inte det som känns
bullas upp med god mat, choklad och människor. Vad som är intressant med otäckt. Värre är när någon stirrar hatiskt
godis. Men för att få delta måste inter- kriminalvården och människor i fäng- under moltystnad, men då gäller det att
nerna lämna ett urinprov för att bevisa else är att den ena dagen är aldrig den behålla lugnet och inte gå i konfronta- Vad för egenskaper tycker du då en
at de är drogfria. En kille har nu vägrat andra lik. Det är ju en sluten miljö, tion. Men detta kanske bara har hänt person som vill jobba inom kriminal-
och Carlos är förbryllad och frågar till folk är fångade och måste fråga om det henne ett par gånger under alla år. Och vården ska ha?
slut Eva: mesta. Den slutna miljön förstärker om en vårdare skulle bli utsatt för allvar- – Båda fötterna på jorden! Och en
– Har han förstått att hans barn inte allt, livet utspelar sig som i en konserv- ligt hot så skrivs en rapport och internen grundtrygghet i sig själv. Vissa kan vara
får komma hit om han inte går med på burk och där kan det lilla bli stort. blir därefter förflyttad. En grundförut- oerhört manipulativa och börjar man
det? Vi följer med Lena ned en våning. sättning för att vara en bra vårdare är ge efter i något litet kan man till slut
Sedan fortsätter samtalet om barnda- Hon drar ifrån ett draperi framför en att man inte ska behöva vara rädd på vara helt insnärjd och det blir omöjligt
gen. En intern har framfört till Carlos dörr och säger lågmält: jobbet. att jobba. Och så måste man tycka om
att han är orolig för att inte kunna han- – Nu när jag låser upp här så är vi – Men det är inte så komplicerat, det människor förstås!
tera hur man byter blöja, någon undrar inne på avdelningen. Tänk på att vissa gäller bara att ha lite koll, vara rättvis
vart julgransbelysningen tagit vägen vill hålla sig undan och inte prata. och ärlig. Jag lovar aldrig något som jag Relationen mellan en vårdare och
och eftersom det varit ett gott ekono- Beateberg är vad man på internspråk sen inte kan hålla för det skapar bara be- en intern är precis som hela kriminal-
miskt år tänker man passa på att köpa kallar en ”trea” – det vill säga att det svikelse. vården – en balansakt. I första hand är

2. 5RI-3
[ PLATSJOURNALEN 3
Malmberg pratar avslappnat med gänget, men säger med sträng skånsk röst till när det larvas för mycket.
”
man vårdare – men trots allt fortfaran- korv med pepparrotssås står det på den människor påverkas av detta.
de också vakt. Man ska vara personlig
Det är ett jättejobb upptejpade menylappen. Lena pratar Rent praktiskt påverkar det också:
men inte privat. Hela tiden ha ett jäm- de går igenom; avslappnat med gänget, men säger med egentligen råder arbetsplikt men efter-
viktsinne mellan ett engagemang och visst får de hjälp sträng skånsk röst till när det larvas för som jobben på fängelset inte räcker till
en distans så att man inte blandas in mycket. I närheten ligger samlingsrum- kan personalen inte kräva att interner-
i en familjär relation. Vilket kanske är
men det är ändå de själva met som påminner om en rökig variant na sysselsätter sig.
lätt hänt för som vårdare ska du vara som måste fixa det. Och jag av sliten ungdomsgård. Där är det ännu
ute på avdelningarna näst intill hela ti- har liksom fått äran att vara stimmigare. Matsalsdörren slås äntligen upp och
den. Bland annat för att ha koll på vad – Det är inte konstigt, säger Lena. Turken, Greken, Jokern, Tussen och alla
som är på gång, men i första hand för med i detta arbete. Vi har en dubbelbeläggning med 58 de andra skyndar sig in eftersom de
att vara tillgänglig som stöd, bollplank människor på 40 platser. Många enkel- bara har en halvtimme på sig att äta.
och lyssnare. rum är som mindre sovsalar och till
Utanför matsalen börjar internerna
samla ihop sig inför lunchen. Frukost-
och med observationsrummen är full-
belagda som sovrum. Det är klart att 
forts
på nästa sida

3. 5RI-4
4
Kriminalvården söker
främst högskoleutbildad personal
Under 2006 kommer lingen och Kriminalvården.
Redan i dag utbildas unge-
Ams att satsa drygt fär 500 personer varje år inom
60 miljoner kronor på Kriminalvården. Oftast går det
en arbetsmarknads- till så att man söker ett jobb på
vanligt sätt via annons. Däref-
utbildning som riktar ter intervjuas man av Pliktver-
sig mot Kriminalvår- ket och gör också ett personlig-
den. Totalt kommer hetstest.
det att finnas 500 Visar man sig vara lämplig
utbildningsplatser. för ett jobb som kriminalvår-
dare börjar man arbeta direkt.
Inom ett halvår påbörjas sedan
 Bakgrunden är att Kriminal- grundutbildningen ”KRUT”.
vården är i behov av personal. Teori varvas hela tiden med ar-
Dels på grund av hög perso- bete och handledning och un-
nalomsättning, speciellt i stor- der tiden har man också sin or-
stadsregionerna där utbildade dinarie lön. Ingångslönen för
har flera möjligheter, dels för en kriminalvårdare är i dag un-
att behovet kommer att öka än gefär 17 000 kronor.
mer de närmaste två åren, då Kriminalvården har satt upp
två nya anstalter ska börja byg- en vision om att fram till 2010
gas i Östersund och Sala. ha ”utvecklat och befäst po-
sitionen som en av de mest
Utbildningen kommer att humana och effektiva krimi-
pågå under cirka ett halvår. nalvårdsorganisationerna i Kriminalvården är i behov av personal. Dels på grund av hög personalomsättning, främst i storstads-
regionerna, dels för att två nya anstalter ska öppnas i Östersund och Sala inom två år.
Platserna kommer att anvi- världen”. För att uppnå detta
sas av arbetsförmedlarna och mål söker de gärna högskoleut-
grundkravet är att man är in- bildad personal, speciellt med na på de Ams-finansierade ut- arbeta inom kriminalvården människosyn, vara psykiskt sta-
skriven på Arbetsförmedlingen. relevant utbildning som till ex- bildningsplatserna. och några av de egenskaper bil, empatisk, social, flexibel
Rekryteringen görs sen i sam- empel beteendevetenskaplig. De personliga egenskaperna man fäster stor vikt vid är att och stresstålig. Man får inte hel-
arbete mellan Arbetsförmed- Detta gäller även för deltagar- är särskilt viktiga om man vill den sökande ska ha en human ler varit straffad tidigare. 
”Den slutna miljön … internerna muckar.
I entrén vid centralvakten
gen och ska nu leda de intagna
i motivationskursen ART som
kåken”. Och att Lena som vår-
dare får känna den där stolthe-
forts från 2–3 med sina mängder av monito- börjar under januari. Kursen ten över att få vara med i den
rer med kamerabevakning, en ska träna in nya mönster och processen. För varje individ
Lena visar oss vidare runt mikpjäser. En hantverkskun- ständigt sprakande komradio nytt tänkande, bland annat som tar det livssteget kommer
i samlingsrummet, skolan, skap som dock inte leder till samt en för säsongen uppställd aggressionsbehärskning. Kan- kriminalvården också i det sto-
verkstaden, drejar- och må- utbildningsbevis av något slag. julgran slutar rundvandring- ske den i något fall leder till ra ett steg närmare sitt yttersta
larrummen där det står både Lena tycker att det är mycket en. Lena behöver eftermidda- att någon till slut vågar läm- mål: ”Att minska brottslighe-
hantverksskickligt snickrade synd eftersom det skulle ge en gen till förberedelser: hon har na sin kriminella identitet och ten och öka tryggheten i sam-
möbler och välgjorda kera- bra biljett in i arbetslivet när gått en specialutbildning nyli- bestämma sig för ”aldrig mera hället.” 
Platsjournalen på nätet Vill du prenumerera
Nu finns Platsjournalen på ams.se. Nytt nummer att läsa varje måndag med artiklar,
länkar till orubricerade annonser, annonsbokning och möjlighet att beställa prenumera-
tion av papperstidningen. Adressen är: www.ams.se
på Platsjournalen?
Platsjournalen kommer ut i
fem regioner: norra, södra,
västra och östra Sverige samt
i Stockholms län.
Tidningen innehåller, förutom
Redaktion: Carina Ruotsalainen, tel 08-58 60 64 72, carina.ruotsalainen@ams.amv.se; Per Strandberg, platsnotiser, också artiklar om
tel 08-58 60 65 40, per.strandberg@ams.amv.se; Lotta Wide, tel 08-58 60 60 80, lotta.wide@ams.amv.se. arbetsmarknadsfrågor och
Form: Fereshteh Fazeli. Layout: Voff Media, info@voff.se informativa texter om Arbets-
Platsbanken (lediga jobb): http://platsbanken.ams.se
Adress: Platsjournalen, Arbetsmarknadsstyrelsen, 113 99 Stockholm. Fax: 08-58 60 65 08. förmedlingens tjänsteutbud.
Arbetssökande prenumererar
Platsnotiser: Vill du sätta in en platsnotis eller har frågor kring införda notiser, ta kontakt med
Arbetsförmedlingen. Annonsförsäljning: ams@tdcforlag.se Tel: 020-22 00 20, fax: 020-22 00 21. via närmaste arbetsförmed-
Prenumeration: Närmaste arbetsförmedling eller Kundtjänst 0771-416 416. ling eller Kundtjänst
Ansvarig utgivare: Lars Sjöström, lars.sjostrom@ams.amv.se Tel: 08-58 60 62 02. 0771-416 416. Pris:
Tryckning: Svenska Tryckcentralen AB 2005 75 kronor för 12 veckor.