dfsfadfsadfsdafsda

1. Instuderingsfrågor - Genetik
1. Kolla videon : https://www.youtube.com/watch?v=UPLf_bGU3xU
Den handlar om Celler, Kromosomer och DNA
Besvara sedan följande frågor så noga du kan;
a) Vilka två faktorer formar en individs egenskaper? Arv från föräldrarna, men även hur miljön runt om kring en
är. T.ex. att man behöver träna på att bli musikalisk osv.
b) Var i cellen finns våra arvsanlag? I vårt DNA. Det är I DNA:t som generna finns, och det är dom som är
arvsanlaget.
c) Vad är DNA? Det är en molekyl som finns i allt levande. Den ser ut som en spiralformad repstege, och "stegen" i
spiralen kallas för proteinbaser. Proteinbaserna A och T binds ihop, och proteinbaserna C och G binds ihop. Ordningen
på dessa avgör vårt DNA, t.ex. om man får bruna eller blå ögon, eller om man får stora eller små fötter. Alla har olika
ordning (förutom enäggstvillingar). Två människors DNA är till 99.9% lika. Med en schimpans så har vi 99% likt
DNA. Den procenten gör alltså väldigt stor skillnad.
d) Hur många kromosomer finns det oftast i en människocell? 46 st.
e) Ser alla kromosompar i cellen lika ut? Nej, det sista paret kan skilja sig åt beroende på om det är en tjej eller
kille. Kromosomerna heter X och Y, och tjejer har kromosomerna XX och killar har kromosomerna XY.
f) VEM ÄR DU LIK?
- Ge exempel på minst två egenskaper som du har ärvt från mamma och två från pappa. - Kan du komma på några
egenskaper som du har själv men inte tycker att du ärvt från någon av dina föräldrar? Mina ögon och ögonfärgen jag
har är lik pappas.
- Hur kan du ha fått de egenskaperna? Genom att jag fått kromosomer från både mamma och pappa.

2. 2. Kolla videon: https://www.youtube.com/watch?v=1-iMN4FhI2U
Den handlar om Gener, Arvsanlag och Baspar.
Besvara sedan följande frågor så noga du kan;
a) Vilka bokstäver finns i det genetiska alfabetet? A, C, T, G (U)
b) Hur stor del av ditt DNA är identiskt med den personens DNA som sitter bredvid dig? 99,9%
c) Vad består byggstenarna av i proteiner? Aminosyror
d) Vad använder kroppen proteiner till? Bygga upp kroppen, avgöra vissa egenskaper, Enzymer-styr det som sker i
cellerna.
e) Hur kan bokstäverna i det genetiska alfabetet ge olika sorters information? För att dom sitter i olika
kombinationer.
f) Ta reda på hur stor andel gener du har gemensamt med en schimpans, en gris och en
banan. Schimpans: 98,5% Gris: 80% Banan: 50% Katt: 90%
g) Ange någon anledning till att alla djur har en stor andel gener som är lika. Från början så fanns det bara en
livsform; bakterier. Sedan så utvecklades den till en encellig varelse, och sedan utvecklades den till massa andra sorter,
som växter, djur och svampar.
3. Kolla videon: https://www.youtube.com/watch?v=r6lX7RsYcxQ
Den handlar om Celldelning och Mutation.
Besvara sedan följande frågor så noga du kan;
a) Vad är en mutation? Det blir en mutation när en celldelning går fel. Vid en celldelning så ska DNA:t kopieras till
två stycken, och då kan det bli fel, även fast det i vanliga fall görs rätt automatiskt. En mutation är alltså en förändring
i DNA:t.
Mutationer i könscellerna förs vidare till nästa generation.
Mutationer är oftast inte bra, och då får man försämrade egenskaper (sjukdomar, cancer, missbildning).
b) De flesta mutationer är skadliga. Förklara varför de ändå är viktiga. Mutationer är viktiga, eftersom de
ibland är bra. De kan förbättra en varelse så att den blir bättre anpassad till miljön som den lever i. Dessa mutationer
gör så att arten utvecklas, och det är viktigt för evolutionen.
c) Vilken sorts celldelning ger upphov till vanliga celler i kroppen? Mitos-vanligcelldelning
d) Vad kallas den celldelning som ger upphov till ägg och spermier? Reduktionsdelning (kallas även Meios).

3. e) Hur många kromosomer innehåller ett ägg eller en spermie från en människa? 23 st.
f) Förklara varför ägg och spermier har just det antalet kromosomer. En människocell har totalt 46 kromosomer.
Om även ett ägg och en spermie hade det så skulle det bli för många kromosomer när dom slås ihop i befruktningen.
Därför har de 23 st kromosomer var, för att när de sedan slås ihop, så blir det 46 kromosomer totalt. Genom meios så
delas en vanlig cell upp i två delar, alltså 23 kromosomer i varje cell.
4. Kolla videon: https://www.youtube.com/watch?v=cnqZNusPk9I
Den handlar om Ärftlighetens lagar: Dominanta och recessiva anlag, ärftliga sjukdomar.
Besvara sedan följande frågor så noga du kan;
a) Vad menas med dominanta och recessiva (svaga) anlag? Dominanta: Starka anlag (R), Recessiva: Svaga anlag
(r).
Ett exempel kan vara ögonfärgen. Brunt är ett dominant anlag, och då tar det över i t.ex. Rr (brunt+blått),
och ögonfärgen blir då brun eftersom blått är ett recessivt anlag.
b) Gör ett korsningsschema med en brunögd förälder som har anlagen Rr och den andra
föräldern är blåögd med anlagen rr. Hur stor är chansen att paret får ett brunögt barn?
| R | r
r | Rr | rr
r | Rr | rr
Svar: Det är 50% chans, eftersom brunt är dominant i häften, och blått i hälften.
c) Tror du det är möjligt att två blåögda föräldrar kan få ett brunögt barn? Förklara hur du
resonerar. Ja, för om mor- eller farföräldrarna är brunögda, så kan det "gömma sig" hos föräldrarna och sen komma
till barnet.
d) I vilken kromosom har man en förändring om man har den ärftliga sjukdomen ALS? Kromosom 21.
e) Vart sitter anlaget för färgblindhet? Kromosom X.
f) Vilka könskromosomer bildas i äggceller? Och vilka könskromosomer bildas i spermier? Ägg: X-
kromosomer Spermier: X eller Y.
g) Kluring: Färgblindhet är vanligare hos män än hos kvinnor. Ta reda på varför det är så. Om man är tjej så har
man två X-kromosomer. Man behöver då ha anlag för färgblindhet på båda X-kromosomerna. Män som har en X-
kromosom och en Y-kromosom behöver bara bära på anlaget på en X-kromosom (eftersom han bara har en). En
kvinna som bär på anlaget på ena X-kromosomen blir inte färgblind, eftersom man behöver bära det på båda X-
kromosomerna.

4. 5. Kolla videon: https://www.youtube.com/watch?v=yA9yxPbCR9Q
Den handlar om Genteknik.
Besvara sedan följande frågor så noga du kan;
a) Försök att förklara hur genteknik går till. Med hjälp av enzymer (protein) så kan man "klippa ut" en gen ur
DNA.
Om man t.ex. vill att en majsplanta ska få andra egenskaper kan man ändra det genom genteknik. Man klipper då loss
den gen man vill att majsplantan ska få, och med hjälp av enzymer så klipper man sen in den i en majscell. Via
celldelning så får sedan majsplantan som växer dessa egenskaper.
b) Vad står förkortningen GMO för? Genetiskt modifierad organism. Om det innehåller mins 5% GMO ska det stå
på en förpackning (mataffären t.ex.)
c) Forskarna har genmodifierat sockermajs så att den producerar ett gift som dödar skadeinsekter. Vilka är
för- och nackdelarna med detta?
Se: http://www.bionetonline.org/svenska/content/ff_cont3.htm
Fördelar: Att man inte behandla varje planta, utan den gör det själv. Bonden slipper då bespruta plantorna
Nackdelar: Insekterna blir till sist resistenta mot giftet. Om insekterna blir resistenta behöver man ju ett nytt
gift sedan.
d) Ge olika exempel på vad man kan använda genteknik till. Om man för in människogener till bakterier så kan
man göra olika läkemedel. Ett exempel är tillväxthormoner som gör så att barn som inte växer normalt gör det, och
inte bara blir ca 120-130 cm. Man kan även föra in nya gener i växter så att dom får bättre egenskaper för att växa;
klara kyla bättre, bli nyttigare, m.m.
Man kan utreda brott på en brottsplats. Man kan ta reda på vem som är far till ett barn.
e) Förklara vad kloning är för något. Det är när man gör så att en växt, däggdjur, bakterie, m.m., blir en exakt kopia
av en annan. Man kan säga att enäggstvillingar är en naturlig kloning, då de har exakt samma gener.
Man tar en cell, och stoppar sedan in den i en kvinnas ägg, som man har tömt. Man behöver tömma
kvinnans ägg, för annars får man inte alla gener från cellen, utan det blir blandat från båda.
f) Bläddra fram till 3:25 i videon. Välj ut två frågor att fundera över, skriv ned hur du resonerar.
Ska man tillåta kloning? Jag vet inte riktigt vad jag tycker om kloning. Att klona djur kan väl vara okej, tycker jag,
men att klona människor är en annan sak tycker jag. Att klona djur skulle kunna hjälpa djurlivet, tror jag, så att man
kan få kor som producerar mer mjölk, t.ex. Skulle man börja klona människor så tror jag att det ganska lätt skulle
kunna bli överdrivet, så att man börjar klona människor för att dom kanske ska bli bra på fotboll eller liknande. Det är
inte det som det är till för, och om man skulle börja klona så borde det finnas väldigt strikta regler för det.
Ska man kunna välja bort vissa barn om man vet vilka genetiska sjukdomar barnet kan få? Jag tycker att man borde
kunna få göra det, men bara om det är en sjukdom som skulle göra det väldigt svårt för barnet eller föräldrarna (att ta
hand om barnet), eller om barnet har en risk att dö redan innan det har blivit en vuxen. Det blir ju som en abort, och
om man inte vill att barnet ska ha det jobbigt, eller om man vet att det kommer bli jobbigt att ta hand om barnet, så
tycker jag att man ska få göra det.