Kunskapssyn för Lunds politiker 120523

Vad är kunskap?
2012

Viveca Dahl
Ulf Tornberg

Kunskapsbegreppet
Vad är nytt med det?

Kunskapsbegreppet

Egentligen ingenting ...

Kunskapsbegreppet


... och allt!

Kunskapsbegreppet


... Lgr 62 Lgr 69 Lgr 80 Lpo 94 Lgr 11

... och allt!

Kunskapsbegreppet

Konstruktivism

... och allt!

Kunskapsbegreppet

Konstruktivism
Empirism

... och allt!

En oförutsägbar värld

i en oförutsägbar och snabbt föränderlig värld ...



lära sig hantera osäkerhet och förändring



möta mångfald och variation



öva sin sociala förmåga



träna samarbete och konﬂiktlösning



träna samarbete och konﬂiktlösning
öka sin själv- och omvärldsförståelse

Vad vet vi om framtiden?

... inte mycket!


... inte mycket!

... mer än att det kommer att krävas kompetenser
som vi inte ens är medvetna om idag
och att det sannolikt kommer att krävas
att man lär om och lär nytt hela tiden.


... inte mycket!

... mer än att det kommer att krävas kompetenser
som vi inte ens är medvetna om idag
och att det sannolikt kommer att krävas
att man lär om och lär nytt hela tiden.

... dvs ett ständigt och livslångt lärande!

Förr och nu

Bondesamhälle Informationssamhälle
Industrisamhälle Kunskapssamhälle

Förr och nu

•Specialisering
saker och ting åtskilda, kund /säljare, politiker/väljare

Förr och nu

•Specialisering •Komplexitet
saker och ting åtskilda, kund /säljare, politiker/väljare gränser på väg lösas upp, integration/mångfald, arbete/fritid,
arbetsplats/hem, lärare/elev, rast/lektion, mer
helhetsperspektiv

Förr och nu

•Platsbundet helhetsperspektiv

föreställningar om att ”var sak har sin plats” ; medicin köps på ett apotek,
postärenden på Posten, lärande i en lektionssal,

Förr och nu


postärenden på Posten, lärande i en lektionssal, •Rörlighet
nomadiserande folk, därför smartphones/läsplattor, allt som
förhindrar rörelse ska bort; kemisalen, idrottshallen, vad som
helst kan försigå var som helst

Förr och nu



•Objektivitet förhindrar rörelse ska bort; kemisalen, idrottshallen, vad som
”uppslagssanningar”, Råd&Rön, Pisa-undersökningar,

Förr och nu




•Värderingsdriven verksamhet
värderingar växer i betydelse, människors tyckande börjar
bli viktigare än objektiva fakta, miljörörelse, ”uppslagssanningen”
ut, tyckande, känslor, egna värderingar in

Förr och nu




•Objekt •Värderingsdriven verksamhet
sjukvården, kollektivavtal, bara inställa sig i tid och på plats värderingar växer i betydelse, människors tyckande börjar

Förr och nu




•Objekt •Värderingsdriven verksamhet
sjukvården, kollektivavtal, bara inställa sig i tid och på plats värderingar växer i betydelse, människors tyckande börjar

•Entreprenörskap
ta ansvar för sin egen verksamhet, vad man gör och
varför man gör

Skolans ändrade förutsättningar


Globalisering


Globalisering
Teknisk utveckling


Globalisering
Teknisk utveckling
Informationsexplosion


Globalisering
Teknisk utveckling

Individualism


Globalisering
Teknisk utveckling

Individualism

Kunskapsexplosion


Globalisering
Teknisk utveckling

Individualism

Kunskapsexplosion
Helt nya krav på skolan

Konstruktivistisk skola
Vad är det?


Vad är det?

Utveckla oberoende
lärandeindivider

Vad är det?

Utveckla oberoende
lärandeindivider
... livslångt och hållbart lärande

Bakomliggande pedagogiska idéer

Piaget Vygotskij


Piaget Vygotskij
- utgå från elevens erfarenheter
- övergripande tematiska
arbetssätt
- betydelsen av personligt
ställningstagande
- kunskap ﬁnns i olika former:
fakta, färdigheter, förståelse, förtrogenhet


Piaget Vygotskij
- utgå från elevens erfarenheter - all kunskap är social
- övergripande tematiska - grundar sig i imitation,
arbetssätt “modellande”
- betydelsen av personligt - det “yttre” och “inre” samtalet
ställningstagande - proximal utvecklingszon
- kunskap ﬁnns i olika former: - “tanken uttrycks inte i ordet,
fakta, färdigheter, förståelse, förtrogenhet utan fullbordas i ordet”

Paradigmskifte =
Empirism Konstruktivism

Paradigmskifte =
-kunskap = information
-kunskap är objektiv och sann
och en avbildning av världen
- att ha kunskap är att kunna
memorera och reproducera

Paradigmskifte =
-kunskap = information - kunskap är subjektiva
-kunskap är objektiv och sann tolkningar av omvärlden
och en avbildning av världen - diskuterbar
- att ha kunskap är att kunna - att ha kunskap är att
memorera och reproducera använda fakta, begrepp och
strukturer

Paradigmskifte =
strukturer

Läroplaner
Lpo 94
Kursplaner
Lgr 11
Kunskapskrav

Paradigmskifte =
strukturer

Flertalet pedagoger Läroplaner
Lärarutbildningen Lpo 94
Kursplaner
Föräldrar Lgr 11
Kunskapskrav
Läromedel

Paradigmskifte =
strukturer

Flertalet pedagoger Läroplaner
Lärarutbildningen Lpo 94
Kursplaner
Föräldrar Lgr 11
Kunskapskrav
Läromedel
Politiker?

= systemskifte
Förmedling av kunskaper
Reﬂektiv undervisning,
av läraren
aktivt kunskapssökande
med elever som passiva
från elevernas sida
mottagare

Fokus på helheter, integration,
Fokus på avgränsade kunskaper
“lära att lära”

Test och diagnoser Självvärdering och reﬂektion

Informerade föräldrar Delaktiga föräldrar

Skolan och samhället Skolan i samhället

Lydnadskultur vs Ansvarskultur

En sanning - rätt eller fel Flera sanningar - både rätt och fel

Passivt Aktivt

Den lärande som objekt Den lärande som subjekt

Den lärande reproducerar Den lärande skapar själv

Den lärande är involverad i sin egen
Den lärande följer givna regler
lärprocess

Utlärning=inlärning Behovstyrt lärande
“Just in case” “Just in time”

Kontrollerande vs stödjande synsätt

Kvantitet Kvalitet

Görande Lärande och reﬂekterande

Vad som ska läras Vad som ska läras och varför

Fokus på uppnåendemål och
Fokus på uppnåendemål
strävans mål
centralt innehåll
syftesbeskrivningarna

Verktyg för lärande
Lydnadskultur Ansvarskultur

Kontrollerande synsätt Stödjande synsätt


Atomism Holism

Verktyg för lärande
Lydnadskultur Ansvarskultur

Kontrollerande synsätt Stödjande synsätt


Atomism Holism

eget ansvar
självvärdering
medvetenhet
motivation
mening
funktion

Modeller för lärande
- generaliserande metoder för lärande,
dvs sätt att tänka, arbeta, skriva, läsa
som varar hela livet


Habits of mind - Tankevanor


- de Bonos 6 tänkande hattar


- Gardners 8 intelligenser


- Blooms taxonomi


- Blooms taxonomi
- Litteraturcirklar

Vilka frågor ställer vi?
Frågor av ”sluten” karaktär
dvs svaret är antingen rätt eller fel?

eller

eller
Frågor av ”öppen” karaktär
som inbjuder till svar som lämnar utrymme
för elevernas egna tankar, tolkningar
och lösningar?

Blooms taxonomi

Fakta: Den studerande visar att han/hon kan återge faktakunskaper som
memorerats. Hjälpfrågor: Vad? Vem? Hur skulle du definiera?

Användning av Blooms taxonomi

Hjälp att ställa olika slags frågor
Medvetandegöra elever om ett mer
hållbart sätt att lära
Läsa texter/läxor/studieteknik
Utvecklar prov
Ett gemensamt pedagogiskt språk
kring kunskapskvaliteter

SAMR

Ruben R Puentedura

EU:s nyckelkompetenser

Modersmål
Främmande språk
Matematiskt kunnande
Digital kompetens
Initiativförmåga/ företagaranda
Lära att lära
Social och medborgerlig kompetens
Kulturell medvetenhet

EU:s nyckelkompetenser

Modersmål
Främmande språk
Matematiskt kunnande
Digital kompetens
Initiativförmåga/ företagaranda
Lära att lära
Social och medborgerlig kompetens
Kulturell medvetenhet

”Förändrade kvaliﬁkationskrav i arbetslivet i förening med ett
demokratiskt medborgarideal, grundat på värden som
deltagande, dialog och reﬂektion, ställer krav på förmåga till
kritiskt tänkande, kreativt skapande, kommunikativ förmåga...”
L Lindström Pedagogisk bedömning

Sverige vs Finland
Stig Roland Rask
De är mer skapande och kreativa, bättre kommunikation på modersmålet,
på att samarbeta, mer kommunikation på främmande språk,
ansvarstagande och självständiga, bättre matematiskt kunnande
på att lösa problem, mer kritiska mot grundläggande vetenskaplig och teknisk
auktoriteter, bättre på engelska, mer kompetens
vana att möta andra kulturer, bättre på digital kompetens
att kommunicera, duktigare på att lära att lära
använda IT och mycket bättre på att social och medborgerlig kompetens
framträda inför andra. initiativförmåga och företagaranda
samt kulturell medvetenhet och kulturella
uttrycksformer.

Det finska ungdomar möjligen är bättre på, fortsatte han, är
att sitta still, hålla tyst och återupprepa det läraren just sa.
Det gör dem till utmärkta brickor i 1900-talets
industrisamhälle.

Problemet är att internationella undersökningar via sina mätmetoder
hyllar dessa kunskaper.

Mäta och bedöma

”Det finns två olika typer av simsporter.
Det går att mäta hur fort någon simmar en viss
sträcka.
Det går att bedöma hur bra någon hoppar från 3
meters svikten”.

Steve Wretman/Helena Moreau

Lgr 11
Läroplanen för framtiden?

Användbar kunskap ?
”Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana
kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem.”
Lgr 11 kap. 2.2: Kunskaper

Användbar kunskap ?
”Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana
kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem.”
Lgr 11 kap. 2.2: Kunskaper

Vad behövs som samhällsmedborgare?

• förmågan att lära nytt
• förmågan att hantera fakta
• förmågan att samarbeta
• förmågan att vara kreativ
• förmågan att ta ansvar

Kunskapssyn
Samarbete, ansvar, självständighet

Taket = Metakognition, förtrogenhet
Bjälkar =
Värdera, kritiskt
granska
Fönster = analys

Dörr = Kreativitet Väggar = förståelse

Grunden = Fakta

Entreprenörskap
”Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och
självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem.”
Lgr 11 kap. 1: Skolans uppdrag

Entreprenörskap
”Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och
självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem.”

Kreativitet

Nyﬁkenhet

Självförtroende

Pröva egna idéer

Lösa problem

Entreprenörskap
”Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin
förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra.”

Entreprenörskap
”Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin
förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra.”

Ta initiativ

Ta ansvar

Arbeta självständigt

Samarbeta

Fyra grundperspektiv
”I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande
perspektiv.”

Fyra grundperspektiv
”I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande
perspektiv.”

Historiskt perspektiv

Miljöperspektiv

Internationellt perspektiv

Etiskt perspektiv

Lärare lär
”Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika
former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som
förutsätter och samspelar med varandra.”

Lärare lär
”Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika
former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som
förutsätter och samspelar med varandra.”

Aktiv diskussion i den enskilda skolan om:

kunskapsbegrepp

vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden

hur kunskapsutveckling sker

Skolsyn

Främja harmonisk utveckling
Grundsyn: entreprenöriellt lärande
Fyra perspektiven
Konﬂikt: Vems bild av skolan?
(Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i
helklass som enskilt.)

Lärandesyn

Syfte
Centralt innehåll
Kunskapskrav

Exempel - samhällskunskap

Syfte:
”analysera och kritiskt granska lokala,
nationella och globala samhällsfrågor ur olika
perspektiv”

Centralt innehåll - åk 1-3:

Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård,
räddningstjänst och skola.

Yrken och verksamheter i närområdet.

Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors
lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen
om barnets rättigheter (barnkonventionen).

Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs.

Pengars användning och värde. Olika exempel på
betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan
kosta.


Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt
kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället.

Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.

Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, landsting och stat
använder skattepengarna till.

Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker
till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.

Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet,
till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka
beslut.

Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika upp-
drag. Politiska skiljelinjer i aktuella politiska frågor som har betydelse för eleven.


Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet, pensionssystemet och
arbetslöshetsförsäkringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer och vad som finansieras
genom gemensamma medel.
Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samhället.
De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt
diskrimineringsgrunderna i svensk lag.
Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.
Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska
dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.
Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet,
våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation.
Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och
vilka effekter de kan få för individer och grupper.
Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.
Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk
bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och
jämställdhet.
Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.
Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur
de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.
Några olika stats- och styrelseskick i världen.
Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former
av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.

Kunskapskrav

I årskurs 3:

Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheter
och visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma.

Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan
behövas.

Vidare kan eleven beskriva hur möten brukar organiseras och genomföras. Eleven beskriver
även några olika betalningsformer och anger vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.

Kunskapskrav
I årskurs 6, för betyget E:
Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att
undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är
uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom olika samhällsstrukturer.

I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan utifrån något givet exempel föra enkla resonemang dels om hur individer och grupper
kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att
påverka.

Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv och beskriver då enkla samband
med enkla och till viss del underbyggda resonemang.

Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med enkla resonemang
och till viss del underbyggda argument.

Eleven redogör för innebörden av de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter och ger exempel
på vad rättigheterna kan betyda för barn i olika delar av världen.

Eleven har grundläggande kunskaper om vad demokrati är och hur demokratiska beslutsprocesser
fungerar och visar det genom att föra enkla resonemang om hur demokratiska värden och principer
kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang.

Kunskapskrav
I årskurs 9, för betyget E:
Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer.

Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i
samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika
samhällsstrukturer.

I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och
beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin
egen och andras livssituation.

Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till
viss del underbyggda resonemang.

Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss
del underbyggda argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv.

Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och
främjas i olika delar av världen.

Eleven har grundläggande kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra
enkla resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former
för gemensamt beslutsfattande.

Kunskapskrav

I årskurs 9, för betyget A (utdrag):

Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer.

Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och
politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa
samband inom och mellan olika samhällsstrukturer.

Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med
välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument och kan då i stor utsträckning
växla mellan olika perspektiv.

Stödja lärprocessen

Formativt lärande

- Matris
- Feedback
- Positiv feedback
- Intelligenta frågor

Se kvalitéerna

Blunda för felen!

Öppna uppdrag Lpp

Våga möta
eleverna där de
är!

Ge förutsättningar!

Formativ respons under arbetet
Intelligenta frågor:
•Hur tänkte ni när...
•Vad händer om ni ...
•Har ni tänkt på ...
•Vad händer om vi vänder
på ...

LPP = Lokal

Tankemodell - LPP Pedagogisk
Planering

Lgr 11 LPP

Aptitretare ;-)

SYFTE - kap 3 MÅL (år 3, 6, 9)
(under arbetsområdet ska du träna dig i att...)

CENTRALT INNEHÅLL - kap 3 ARBETSSÄTT
(det här kommer vi att arbeta med)

SYFTE/KUNSKAPSKRAV - kap 3 REDOVISNING
(det här ska du göra...)

KUNSKAPSKRAVEN - kap 3 BEDÖMNING
(det här ska du kunna)

kap 2:
• Entreprenörskap
• Hållbar utveckling REFLEKTION
• Metakognitiv

Vår lärandemodell

Planering)

Under,
Utvärdering)
visning)

Elev, Bedömnings,
re7lektion) underlag)

Lärar,
bedömning)

Vår lärandemodell
Unikum
LPP
Planering)

Under,
Utvärdering)
visning)

Elev, Bedömnings,

Lärar,
bedömning)

Vår lärandemodell
Unikum Öppna uppdrag
LPP formativ respons
t ex Googledocs
Planering)

Under,
Utvärdering)
visning)

Elev, Bedömnings,

Lärar,
bedömning)

Vår lärandemodell
t ex Googledocs
Planering)

Under,
Utvärdering)
visning)
ﬁlm, podcast
keynote, rapport
drama, praktisk
produkt, test

Elev, Bedömnings,

Lärar,
bedömning)

Vår lärandemodell
t ex Googledocs
Planering)

Under,
Utvärdering)
visning)
ﬁlm, podcast
keynote, rapport
drama, praktisk
produkt, test

Elev, Bedömnings,
Unikum:
LPP
Lärar,
bedömning)

Vår lärandemodell
t ex Googledocs
Planering)

Under,
Utvärdering)
visning)
ﬁlm, podcast
keynote, rapport
drama, praktisk
produkt, test

Elev, Bedömnings,
Unikum:
LPP
Lärar,
bedömning) processen, produkt
Unikum: matris, text

Vår lärandemodell
t ex Googledocs
Planering)

Under,
Utvärdering)
visning)
ﬁlm, podcast
keynote, rapport
drama, praktisk
produkt, test

Elev, Bedömnings,
Unikum:
Unikum:
LPP
matris, text
Lärar,

Vår lärandemodell
t ex Googledocs
Planering)

Under,
Utvärdering)
visning)
ﬁlm, podcast
keynote, rapport
Unikum: drama, praktisk
LPP produkt, test

Elev, Bedömnings,
Unikum:
Unikum:
LPP
matris, text
Lärar,

Underlag för samtal/diskussion
• Vad betyder begreppet ”kunskapssyn” för er?
• Delar av den kunskap som eleverna förväntas utveckla är svår att mäta eller
omätbar.
Hur ser du som politiker på uppdraget att bedöma dessa kvaliteter som i sin
tur ska leda
till betygssättning?

• ”Kunskaper är nödvändiga för varje individ” (citat ur Läroplanen). Vad
betyder det?

• Kunskap kommer till uttryck i de fyra F:n. dvs Fakta, Färdighet, Förståelse
och Förtrogenhet. Hur balanserar man dessa F?

• Idag kan vi inte konkurrera med andra delar av världen gällande gängse
kunskapsutbildningar (Kina, Indien, m ﬂ). Vi måste bl a använda kreativitet
som en konkurrensfaktor i morgondagens samhälle. Hur åstadkommer man
bäst Kreativitet, Nyﬁkenhet, Självförtroende, Problemlösning och
Övergripande perspektiv i dagens skola?

• Vad är viktig kunskap i dag och i framtiden?
• Vilken beredskap inför morgondagens samhälle behöver dagens
skolelever?

• Digitalisering – hot eller möjlighet?
• Hur ställer ni er till EU:s 8 kompetenser?
Vilken roll har ni som skolpolitiker i detta?

Kunskapssyn för Lunds politiker 120523

Recommended

Recommended

More Related Content

Similar to Kunskapssyn för Lunds politiker 120523

Similar to Kunskapssyn för Lunds politiker 120523 (20)

More from vivecadahl

More from vivecadahl (20)

Kunskapssyn för Lunds politiker 120523

Editor's Notes