5. Förord
Amatörkulturen fyller en viktig kulturell funktion i de nord-
iska länderna, men den kan även ses utifrån ett socialt-, demo-
kratiskt- och medborgligt perspektiv. Förutsättningarna och
möjligheterna till eget utövande och berikandet av kulturutbu-
det i stort axlas till största delen av amatörkulturorganisatio-
ner.
Den nordiska kulturpolitiken har historiskt sett haft en stor
betydelse för samverkan mellan amatörkulturutövare i Norden
och härigenom också för amatörkulturens utveckling både
nationellt och lokalt. De senaste årens förändringar i den nord-
iska kulturpolitiken har bortsett från amatörkulturutövarna
och utestängt dem från stora delar av stödsystemet.
Svenska ax och danska AKKS1 vill genom denna kartläggning
ta upp en ny dialog om de amatörkulturella frågornas bety-
delse och det nordiska samarbetets roll för att främja kulturut-
byte och kulturell utveckling.
Kartläggningen har genomförts med mycket små resurser
och under en begränsad tid. Den ger ändå en tydlig bild av det
nordiska samarbetets starka roll för amatörkulturutövarna.
Denna bild behöver utvecklas och fördjupas. Ett viktigt nästa
steg bör vara att samla amatörkulturorganisationer och kultur-
politiker och tjänstemän till en gemensam konferens för att
diskutera hur området kan utvecklas vidare.
Under kartläggningsarbetet har styrelsemedlemmar i ax och
AKKS besökt Finland och Norge. Vi tackar för den gästfrihet och
det stora intresse vi mött i de båda länderna och ser fram emot
fortsatta dialoger. Vi vill också passa på att tacka Anna-Karin
Andersson för ett djupt och engagerat arbete med att genom-
föra denna kartläggning.
Stockholm/Köpenhamn
I januari 2010
Lars Farago Villy Dall
ordförand ax ordförande AKKS
1
Amatörkulturens Samrådsgrupp, ax i Sverige bildades1996 och är ett samarbetsorgan för rikstäckande amatör-
kulturella organisationer. Två år senare bildades motsvarande organisation i Danmark, Amatörernas Kunst og Kultur
Samråd (AKKS) som idag har framför allt musikorganisationer som medlemmar. Inom ax finns fler kulturområden
representerade såsom teater, musik, dans och kulturarvsorganisationer så som hemslöjdsrörelsen.
5
7. SammanFattnIng
Denna rapport redovisar en kartläggning
av amatörkulturorganisationer i Norden
som gjorts under våren 2009 genom en
webbenkät och intervjuer. Frågorna i
enkäten har ställts till organisationer i
Danmark, Norge, Sverige, Finland, Island,
Färöarna, Åland och Grönland. Svar har
ej erhållits från Island och Åland. Sam-
manlagt ingår 49 organisationer med
1 169 122 medlemmar.
Fram till att Nordiska Ministerrådet
förändrat sitt stödsystem för kultur 2007
har frivilligsektorn haft en viktig roll i
det kulturpolitiska samarbetet i Norden.
Nu hamnade plötsligt amatörkulturen
utanför Nordiska Ministerråds paraply.
Genom åren har det även skett föränd-
ringar av Nordiska Kulturfondens regel-
system med ökad inriktning på projekt
och begränsningar av ansökningsmöjlig-
heter för återkommande arrangemang.
Detta har komplicerat möjligheterna för
amatörkulturorganisationerna att ansöka
om bidrag.
Kartläggningen har undersökt samar-
bete nationellt och nordiskt, hur amatör-
kulturen är organiserad och verksamhe-
ternas ekonomiska förutsättningar.
De flesta amatörkulturorganisationer
ingår i nordiska samarbetsorganisationer,
några av dessa har haft reguljärt stöd
från Nordiska Ministerrådet. Resurserna
har använts till möten och konferenser,
gästspel, återkommande festivaler, barn-
FoTo: LArS FArAgo
och ungdomsverksamhet och viss admi-
nistration. Amatörkulturorganisationer i
7
8. Norden har ett väl etablerat och utbrett som har tagit över de tidigare kommitté-
samarbete. Utbytet mellan organisatio- ernas roll.
nerna sker både genom de nordiska sam- Nordiska kulturfonden har en själv-
arbetsorganisationerna och mellan ständig koppling till Nordiska Ministerrå-
enskilda organisationer på alla nivåer. det. Enligt Claes Lennartsson och Jan
Aktivitetsgraden är hög, undersökningen Norlin som under 2008 gjorde en utvärd-
visar att nittio procent av de svarande ering av Nordiska kulturfonden2 har
deltagit i mellan en till tre nordiska Fonden förskjutits från att utveckla nord-
arrangemang/aktiviteter. Verksamhet, isk samhörighet till att betona nyt-
organisationsstruktur, språk och kultu- toaspekter. Värderingar av folklig förank-
rell samhörighet är gemensamma näm- ring och av frivilligsektorn har ersatts av
nare som anses stärka den nordiska iden- begrepp som globalisering, politisk mål-
titeten. Organisationerna vill slå vakt om styrning och professionalisering. Amatör-
fortsatt samverkan och värderar den kulturen har missgynnats när resurser
högt. flyttats från återkommande arrangemang
Samarbetsorganisationernas uppgift är till att prioritera tidsbegränsade, nya
skapa mötesplatser och att kvalitetsut- engångsprojekt »projektosen«. Samtidigt
veckla det konstnärliga utövandet. Orga- har tillströmningen av ansökningar till
nisationerna värderar verksamheter som kulturfonden ökat efter ministerrådets
festivaler, utbildning högst, konferenser reform. Utvecklingen har brutit mot en
och kulturpolitik mycket högt. Festivaler stark tradition av nordiskt samarbete och
är betydelsefulla mötesplatser där semi- mot en uttalad vilja att bibehålla utbytet
narier/workshops ofta utgör en viktig del och bygga vidare på en gemensam nord-
av arrangemanget. Sommarläger för barn- isk kulturell identitet.
och unga eller vuxna, var för sig eller När detta skrivs har dörren öppnats för
tillsammans är en annan hörnsten i det amatörkulturorganisationer att söka stöd
nordiska utbytet. Organisationerna värde- från Kulturkontakt Nord, Konst- och kul-
sätter likaså det kulturpolitiska arbetet turprogrammet. Konsekvenserna av detta
och där har paraplyorganisationerna en är oklart. De nordiska organisationerna
viktig roll att fylla. har vid möten i Finland och Norge disku-
Konsekvensen av att Nordiska Minister- terat olika möjligheter till stöd för ama-
rådet omorganiserat kulturstödet blev att törkultur. En möjlighet är att Nordiska
amatörkulturorganisationer förlorade Kulturfonden får ett öronmärkt anslag
sitt stöd. I tidigare struktur med fem till frivillig sektorn, ett annat alternativ
konstkommittéer (litteratur, teater/dans, är att ett tredje program skapas kopplat
bildkonst, musik och film/video) låg ama- till Kulturkontakt Nord under Nordiska
törkulturen under respektive konstkom- Ministerrådet. Ett sådant nytt program
mitté. Idag är det Kulturkontakt Nord skulle ge en tydlig signal om att amatör-
2
Nordiska kulturfonden, en utvärdering och omvärldsanalys 2008
8
10. kulturen har ett egenvärde i den nord-
iska kulturpolitiken.
Undersökning visar att de statliga stöd-
systemen liknar varandra men med vissa
viktiga skillnader. Även om storleken på
det statliga stödet varierar något finns
inte de största skillnaderna mellan län-
derna utan mellan organisationerna
inom varje land. Utformningen av stöd
till barn- och ungdomsverksamhet är en
förklaring, eftersom det beräknas på
antalet ungdomar och har ett regel-
system som gör att vissa organisationer
hamnar utanför. Eftersom amatörkultur-
sektorn består av dels rena ungdomsorga-
nisationer och dels generationsövergri-
pande organisationer uppstår
divergenser.
Amatörkulturorganisationerna får allt
fler medlemmar. Deltagandet ökar på
nationella arrangemang och aktiviteter.
Organisationerna söker fler bidrag nu än
tidigare men har inte fått det bättre eko-
nomiskt. Kommunikationen med bidrags-
givare har förbättrats, men inte heller
detta har stärkt de ekonomiska villkoren.
Stödet till organisationerna har minskat
över tiden och fler ansökningar har inte
kunnat kompensera detta. Medlemsut-
vecklingen tycks vara cyklisk men för
FoTo: johN BjörKLuND
närvarande växer amatörkulturrörelsen i
Norden. Det ökade deltagandet visar att
viljan och behovet av att vara delaktig
och medverka i ett kreativt sammanhang
är viktig för väldigt många människor.
10
12. InlednIng
Det har på amatörkulturområdet skett ta på sig ett större ansvar för nordiskt
väldigt lite forskning, 1996 bildades samarbete. Någon sådan förändring har
Amatörkulturens samrådsgrupp, ax i vi inte sett än och det är därmed svårt att
samband med en konferens »Vi skapande veta vilket ansvar våra egna länder
människor«3 dit forskare och praktiker kommer att ta. Vi vet inte heller om ett
inbjöds att presentera tankar om amatör- ökat nationellt ansvar skulle gynna ama-
kulturens betydelse i svenskt kulturliv. törkulturen. Stor del av dialogen mellan
År 2002 gjordes en »Kartläggning av amatörkulturorganisationer och de nord-
nordisk amatörkulturforskning«4 på iska och nationella myndigheterna har
initiativ och under ledning av ax. Ett förts genom de egna samarbetsorganisa-
seminarium kring amatörkultur som tionerna. Konsekvenserna av reformerna
presenteras i seminarierapporten är att ett betydligt större ansvar för det
»Amatörkultur- Vetenskap och Verklig- framtida nordiska utbytet hamnar hos de
het«5. En inventering av forskningen om enskilda organisationerna.
amatörkultur i de nordiska länderna låg
till grund för seminariet som syftade till amatörkultur
att utöka utbytet mellan praktiker och Ordet Amatör kommer från det latinska
forskare, knyta nordiska kontakter och ordet amator som betyder älskare. Ama-
stimulera till fortsatt forskning på områ- törbegreppet har sin egen kulturhistoria
det. En av utgångspunkterna var frågan som kan härledas från renässansen och
om amatörkulturens situation i Norden den kulturellt bildade aristokratin. Att
inom forskning, kulturpolitik och prak- spela ett instrument för sitt höga nöjes
tik; inbjudna deltagare var forskare och skull och av kärlek till musiken till skill-
praktiker från hela Norden. Med denna nad mot musiker som hade till yrke att
kartläggning utreds frågan vidare, och spela, var ett ideal som höll i sig till
nu med utgångspunkt i organisationer- mitten av 1800-talet. Med framväxten av
nas egna perspektiv. en mer institutionaliserad musikerutbild-
I och med att förutsättningarna för det ning förändrades inställningen till ama-
nordiska samarbetet försämrats råder en tören, ordet fick en negativ klang som
osäkerhet om möjligheten att vidmakt- beskrev någon som bristfälligt behärs-
hålla och utveckla samarbetet. En av tan- kade sin konst. Motsatsen till amatör är
karna bakom Nordiska Ministerrådets idag professionell, ett begrepp som
ändrade organisation för kulturstöd var används för att beskriva yrkesverksamma
att de enskilda nordiska länderna skulle inom konsten, definitionen av yrkesverk-
3
Vi skapande människor, Tankar om amatörkultur, betydelse – utövande – villkor, dokument från konferensen,
publicerat av Amatörkulturens samrådsgrupp, ax 1998
4
östrem, Eyolf, Kartäggning av nordisk amatörkulturforskning, Svenska unescorådets skriftserie nr 1/2002 del II
5
Amatörkultur – Vetenskap och Verklighet. Seminarierapport. Svenska unescorådets skriftserie nr 1/2002 del I
12
14. sam bygger på tre faktorer, huvudsyssel- som ställs av samhället. Amatörkultur-
sättning, inkomst och utbildning. Att verksamhet är svår att definiera då den är
beskrivas som amatörkulturorganisation i ständig förändring.
är därmed inte helt okontroversiellt, att När vi i urvalsarbetet bestämt vilka
göra något av kärlek har enligt ordets organisationer som representerar amatör-
ursprunglig mening ingenting att göra kultur har utgångspunkten varit att orga-
med ersättningar, yrkesutbildning eller nisationerna verkar inom konst- och kul-
kvalitet, men sammanblandas ofta med turområdet. Att organisationerna är
ordets negativa betydelse. ideellt uppbyggda.
Amatörkulturrörelsen har under flera
år genomgått en förändring mot en pro- syftet med kartläggning
fessionalisering. Inte bara genom att Det finns ingen samlad bild av hur ama-
några föreningar ibland befinner sig i törkulturen är organiserad i Norden eller
gränslandet mellan proffs och amatörer, under vilka förutsättningar man verkar.
utan att det skett en förskjutning i värde- Området är föga belyst och trots att vi vet
ringen av organisationernas identitet. att amatörkultursektorn är både stor och
Organisationerna står för mycket mer än levande har inga undersökningar gjorts
ideellt utövande. Ordet amatör har i vissa som kan ge oss en överblick av området.
fall tagits bort i organisationernas namn. Kartläggning avser att belysa amatörkul-
Verksamheter har förändrats och bred- turens roll i samhället.
dats, kvalitén på produktionerna har • Värdesätts amatörkulturens verk-
höjts, organisationerna anlitar i allt samheter och tillvaratas dess
högre grad professionellt verksamma kompetens?
utövare. Det finns organisationer som • Vilka är de resursmässiga villkoren
både har amatörer och professionella för amatörkulturorganisationernas
som medlemmar. Inom några kulturom- verksamheter och deras utveckling?
råden arbetar organisationerna med Kartläggningen undersöker hur ama-
målet att professionalisera verksamheten. törkulturen är organiserad i Norden:
Detta gäller främst där det idag inte finns • Vilka samarbeten sker på nordiskt
några motsvarande institutioner eller plan?
professionella organisationer. Det finns • Hur aktiva är amatörkulturorganisa-
en stor arbetsmarknad inom amatörkul- tioner i de nordiska samarbetena?
turområdet och organisationerna anlitar Goda kunskaper om varandra skapar
regissörer, dirigenter, pedagoger osv. plattformar för framtida samarbeten och
Frågan om högskoleutbildningar inom underlättar kommunikation. Förändring-
områden där det idag saknas, drivs från arna som skett hos Nordiskt Ministerrå-
flera organisationer. De allra flesta ama- det och Nordiska kulturfonden stärker
törkulturorganisationer styrs idag i allt behovet av att organisationerna möts
högre utsträckning av ett ekonomiskt och över kulturområdena och diskuterar
politiskt tänkande. Vilket till viss del är framtida strategier för att ta det nordiska
tvunget för att kunna tillgodose kraven samarbetet vidare.
14
15. metod
Kartläggningen av amatörkulturorganisa- bundet och Korpsförbundet (Norge). Av
tioner i Norden bygger på en webbenkät åtta organisationer var två ungdomsorga-
på svenska och engelska som skickats ut nisationer, Norges Ungdomslag (Norge)
till amatörkulturorganisationer i Fin- och Finlandssvenska Ungdomsförbundet
land, Sverige, Norge, Danmark, Åland, (Finland). Mindre organisationer med
Färöarna och Island samt på intervjuer små kanslier i urvalet är Organisationen
med två organisationer i Finland, Sverige, af Rytmiske Amatörmusik, (Danmark)
Norge och Danmark. Utifrån definitionen och Suomen Kansanmusiikkiliitto (Fin-
av amatörkulturorganisationer samlades land). Valet av länder för intervjuerna
e-post adresser till organisationer i de gjordes utifrån antalet
nordiska länderna. Adresserna samlades amatörkulturorganisationer.
in via våra systerorganisationer i Sverige Frågeställningarna i intervjuerna har
och Danmark, adresser hämtades också utgått från webbenkäten och förstärkts
från nordiska samarbetsorganisationers genom fler frågor. Syftet har varit att
webbsidor. Sammanlagt 110 organisatio- fördjupa den empiriska undersökningen
ner kontaktades genom ett brev som för att få ett mer diversifierat underlag
skickades ut via e-post och till breven att användas i jämförelse med resultatet
bifogades enkäten. I två omgångar skicka- av webbenkäten. Valda delar av materia-
des enkäten ut, i första omgången fick de let från intervjuerna redovisas under
svarande två påminnelser och i den andra respektive land och under rubriker som
fick de en påminnelse. De organisationer anknyter till webbenkätens resultat. En
som svarat på enkäten och de organisatio- sammanfattning av kartläggningen trycks
ner som intervjuats ligger till grund för och hela undersökningen presenteras i en
kartläggningen. rapport som publiceras på Internet av ax i
Intervjuerna bygger på ett urvalsförfa- Sverige och AKKS i Danmark.
rande där hänsyn tagits till storlek på Webbenkäten är uppdelad i tre avsnitt,
organisation beträffande medlemmar organisationer ur ett nationellt perspek-
och anställda, kulturområden, genera- tiv, förutsättningar för de lokala fören-
tionsövergripande organisationer, ung- ingarna och samarbetet i Norden. Sam-
domsorganisationer, organisationer med mantaget ställdes nitton frågor om
blandning av professionella och amatö- ekonomi, verksamhet, media och sam-
rer. Exempel på stora organisationer med- hälle, förändring över tid, antalet med-
lemsmässigt är Svenska Hemslöjdsför- lemmar och kulturområden.
15
16. taBeller
Hur finansieras organisationernas totala verksamhet?
100% fördelas på de olika alternativen, offentligt stöd, medlemsavgifter, deltagaravgif-
ter, sponsring och annat. Annat kan stå för fonder, gåvor, egen finansiering i form av
intäkter från förlagsverksamhet, annonser m.m.
länder offentligt stöd medlemsavgifter Deltagaravgifter sponsring annat n
Danmark 41 % 42 % 13 % 3% 1% 14
Finland 36 % 18 % 4% 2% 40 % 9
norge 60 % 30 % 2% 1% 7% 10
sverige 55 % 23 % 5% 2% 15 % 10
Färöarna 63,1 % 12,3 % 12,3 % 12,3% 3
Största skillnaden mellan organisationerna finns i Danmark och på Färöarna. I Dan-
mark hade tre organisationer 80–95 % offentligt stöd och tre över 80 % av intäkter från
medlemsavgifter. På Färöarna svarade endast två organisationer där den ena organisa-
tionen hade 100 % offentligt stöd och den andra 25%. I Finland var det tre organisatio-
ner som finansieras av »Annat« med 70 % och endast en organisation som kom upp till
66 % av offentliga medel.
Hur många nordisk arrangemang (utbyten, festivaler, konferenser,
möten) har organisationerna deltagit i de senaste tre åren?
länder 0 1–2 3–4 5 eller flera totalt
Danmark 3 7 1 11
Finland 8 1 9
norge 2 2 6 10
sverige 1 6 3 10
Färöarna 1 1 1 3
totalt: 4 24 4 11 43
16
17. Hur många centrala utbildningar/kurser/seminarier
genomför organisationerna per år?
länder 0 1–3 4–7 8–12 13 eller flera totalt
Danmark 1 6 4 2 1 14
Finland 5 2 2 9
norge 2 3 2 2 9
sverige 3 2 3 1 9
Färöarna 2 1 3
totalt: 1 18 12 7 6 44
De flesta utbildningar inom organisationerna arrangeras lokalt.
FoTo: LEIF KIrKVåg
17
20. små skillnader dans finns inom folkmusik- och folkdans-
Våra nordiska länder har en lång historia organisationerna. Kartläggningen visar
med likartad kulturella traditioner, vårt att kulturområden finns representerade
sätt att leva och våra samhällen påmin- och jämt fördelade i de nordiska län-
ner om varandra. Det har skapats en derna, inget land sticker ut genom att
mängd samarbeten över nationsgrän- något område saknas i ett land som finns
serna på ett antal områden, amatörkultu- i ett annat. Färöarna med endast tre sva-
ren är inget undantag. rande organisationer skiljer dock ut sig.
Ett oavbrutet och i högsta grad levande Svaren omfattar endast folkmusik, världs-
konstnärligt och kulturellt utbyte sker musik, folkdans, kulturarv och teater.
mellan organisationer, föreningar och
individer. Faktorer som förenklar samar- Finansiering av amatörkulturen
betet är: Skillnaderna mellan de nordiska län-
• Liknande organisationsstruktur derna är förhållandevis små, ländernas
• Gemensam kultursyn bidragsstrukturer liknar varandra och
• Demokratisk värderingsgrund finansieringen av organisationerna
• Liknande ekonomiska och politiska likaså. Enligt denna undersökning visar
förhållande resultatet att i Sverige och Norge finansie-
rar offentliga medel större delen av riks-
Resultatet av kartläggningen förstärker organisationernas administration tätt
bilden av en nordisk identitet där språk, följt av medlemsavgifter. I Danmark är
gemensamma värderingar skapar likhe- det medlemsavgifterna som är av störst
ter och samhörighet. betydelse följt av offentligt stöd6. I Fin-
Tillgången till institutioner att söka land står fristående fonder för merparten
bidrag från har gett amatörkulturen möj- av finansieringen och offentligt stöd tar
ligheten att organiseras och forma lång- andra platsen. Generellt för organisatio-
siktiga samarbeten. nerna är fördelningen jämn mellan
offentlig finansiering och övrig finansie-
kulturområden ring. Andra intäkter är deltagareavgifter,
Organisationerna omspänner många sponsring, projektansökningar eller
kulturområden. Många utövare inom »annat« som kan stå för gåvor, förlagsin-
amatörkulturen är organiserade i fören- täkter, försäljning av böcker, skivor,
ingsverksamhet. Det område som är sva- reklamplatser osv.
gast organiserat är dans, klassisk- Statliga lotterimedel delas ut till barn-
modern- och jazzdans. Dansen utövas i och ungdomsverksamhet inom ideella
mindre skala inom olika kategorier av sektorn även om regler runt bidragen
organisationer. Världsmusik och världs- kan skilja dem åt. Små skillnader på
6
AKKS egna undersökningar visar att det är primärt små organisationer som finansieras
av medlemsavgifter och de stora organisationerna av offentliga medel.
20
22. 22
FoTo: METTE LErChE SørENSEN
FoTo: STIg hELLEMArCK FoTo: ANToN SM
23. regler kan slå olika i mellan länderna om kunna täcka delar av personalkostna-
reglerna stipulerar att organisationerna derna. För de minsta organisationerna är
måste vara ungdomsorganisationer för det inte säkert att det finns vare sig perso-
att ges stöd såsom i Sverige. Konsekven- nal eller kansli att förfoga över.
sen är att amatörkulturorganisationer i Rådande system bygger på en balans
Sverige sällan får lotterimedel eftersom mellan offentligt stöd och utbudet av
de allra flesta kulturorganisationer är bidrag och antalet institutioner att söka
generationsövergripande. Överlag är orga- från. Utifrån svaren från kartläggningen
nisationerna inom Norden blandade med finner vi att organisationerna i Finland
både barn, ungdomar och vuxna i verk- och Norge är mest nöjda med ekonomin
samheten men det är endast i Sverige och uppfattar att myndigheter/institutio-
som staten inte ger stöd till ungdomars ner har förståelse för deras ekonomiska
verksamheter utan endast till egen orga- behov. I topp ligger Norge när det gäller
nisering. Få organisationer i Sverige utbudet av statliga institutioner där orga-
klarar av att uppfylla kriterierna för att nisationerna kan söka stöd, samtidigt
komma in i systemet. Enbart organisatio- som det finns ett brett utbud av fonder.
ner med fler än 60% medlemmar mellan Finland har ett stort utbud av fonder
7 och 25 år godkänns. I förlängningen vilket har stor betydelse för frivilligsek-
skapar det stora skillnader mellan organi- torn, men lägst täckningsgrad av offent-
sationers ekonomiska förutsättningar i liga medel. Detta behöver inte betyda att
de olika länderna. Amatörkulturorganisa- organisationerna har mer resurser att
tionerna överlag får ekonomiskt stöd av röra sig med men det finns ett större
kulturdepartementen. Verksamhet som utbud av institutioner att välja mellan
bedrivs inom kyrkan eller kulturarvsorga- när organisationerna skall söka pengar.
nisationer får oftast stöd från andra Både i Sverige och Danmark var en tydlig
departement. majoritet missnöjda med de ekonomiska
I intervjuerna framkommer det tydligt förutsättningarna och det låga utbudet
att projektansökningar är en betydelse- av institutioner att söka hos.
full och viktig inkomstkälla, dessa medel
finansierar organisationernas aktiviteter aktiviteter
och utvecklingsarbete. Det offentliga Amatörkulturorganisationer är byggda
stödet står för stabilitet och kontinuitet utifrån traditionella demokratiska orga-
och gör det möjligt för en riksorganisa- nisationsstrukturer med medlemmar,
tion att ha ett kansli och någon/några föreningar, distrikt/regioner och förbund.
anställda. Mycket mer räcker det sällan De centrala förbunden samlar distrikten/
till. De offentliga medlen är uppbundna regionerna, föreningarna genom olika
av fasta utgifter. Projektansökningar blir riksarrangemang, värnar demokratiarbe-
därmed en del av vardagen och organisa- tet och utvecklar organisationens verk-
tionerna försöker baka in kostnader för samhet. Diversifieringen står för skillna-
arbetsinsatser i ansökningarna för att der mellan kulturområden och skapar
23
24. olika förutsättningar och behov för orga- ras de två områdena generellt högt. För
nisationerna. Verksamheten skiljer sig åt att få fram siffror där vi kan ställa län-
i barn- och ungdomsorganisationer eller derna mot varandra, poängsätts kur-
generationsövergripande, vilka finansie- serna, vi värderar varje utbildning som
ringsmöjligheter som finns, anlitas pro- arrangeras, med en poäng. Färöarna är
fessionella utövare eller är verksamheten inte med i jämförelsen då det var för få
strikt ideell. Skillnaderna ligger inte svarande. Resultatet bygger på antalet
mellan de nordiska länderna utan mellan anordnade kurser och visar att Norge får
kulturområdena i varje land. 77 (p), Sverige 72 (p), Danmark, 66 (p) och
På frågan om antalet festivaler/konfe- Finland 61 (p). Om vi lägger till nordiska
renser rådde samstämmighet. De flesta aktiviteter som organisationerna är del-
genomför en till tre festivaler/konferen- aktiga i, förstärks bilden ytterligare och
ser per år. Ett rimligt resultat eftersom en Norge får 119 (p), Sverige 99 (p), Danmark
kongress/årsstämma/regionsamling gene- 94 (p) och Finland 84 (p). Utifrån vår tan-
rellt sker varje eller vartannat år. Festiva- kegång skulle resultatet tolkas som att
ler, musikstämmor eller riksutställningar organisationerna i Norge och Sverige
som är stora arrangemang inom ett för- generellt har mer offentliga resurser att
bund, sker oftast en gång per år eller vart- röra sig med än Danmark och Finland.
annat år. Storleken på organisationen Men det kan finnas andra faktorer som
eller ekonomiska förutsättningar verkar påverka antalet utbildningar och utby-
här inte ha någon större betydelse. ten. Krav kopplade till nationella bidrags-
Organisationer som jämförelsevis har system som styr organisationerna eller
mest offentligt stöd har flest utbildningar möjligheter att söka specifika utbild-
och mest deltagande på nordiska arrang- ningspengar. I Norge går det att söka
emang. Utbildning och internationellt särskilda pengar för kompetensutveck-
utbyte är kostsamt och medför att organi- ling vilket ökar incitamentet att arrang-
sationerna måste ha tillräckligt med era utbildning.
resurser för att lägga på administration
och resekostnader. Oftast tas pengar till kompetens värdesätts i Fi och no
utbildning från organisationernas grund- Kartläggningen visar att organisationer i
stöd. Det går sällan att söka projektmedel Finland och Norge uppfattar att deras
till ordinarie kursverksamhet. Stöd till kompetens ofta tas tillvara och värde-
internationellt utbyte går att ansöka om sätts, 70% i Norge och 60% i Finland. På
men är en administrativt krävande upp- Färöarna svarade 75% sällan på frågan
gift. Administrationen måste organisatio- och i Danmark svarade 75% sällan eller
nerna stå för själva. Det kan finnas skill- aldrig. Övriga 25% svarade ofta i båda
nader mellan länderna hur viktig länderna. Sämst är situationen i Sverige
utbildningen eller samarbetet i Norden där 90% ansåg att de sällan värdesattes.
är för organisationerna. Men om vi utgår Svaren tyder på att det kultur- och sam-
från övriga svar i undersökningen, värde- hällspolitiska klimatet i Norge och Fin-
24
25. FoTo: ANE-MArIT MoE
land är mer intresserat och inbjudande
till delaktighet av amatörkultursektorn.
Det finns en positiv attityd och öppenhet
till dialog från myndigheter eller andra
institutioner, på central och lokal nivå.
Organisationers möjlighet att ställa krav,
ge förslag till förändringar och deras
inflytande över beslut är betydande och
visar på tillit och respekt. En faktor som
dock kan påverka resultatet är graden av
förväntningar och krav organisationerna
ställer på samhället.
osynlig i media
Av sammanlagda 48 organisationer var
det fyra organisationer, två i Sverige och
två i Norge, som upplevde att media
intresserade sig och skrev om dem, reste-
rande svarade sällan och fem organisatio-
ner aldrig på frågan. Inte ens på Färöarna
med ett begränsat utbud av kulturinstitu-
tioner att konkurrera med är media
intresserade av att skriva om verksam-
heten.
I juni 2007 påbörjades arbetet med en
genomgripande översyn av kulturpoliti-
ken i Sverige. I en innehålls- och diskurs-
analys7 av svensk dagspress, som blev klar
2009, granskas hur mycket som skrivits
om kulturutredningen från att den till-
sattes och till november 2008. Rapporten
kartlägger även vilka aktörer som
kommer till tals i offentligheten. Resul-
tatet visar att orden amatör eller amatör-
kultur nämns tre gånger under hela
denna period. Det är politiker, kultur-
FoTo: ANE-MArIT MoE
proffs och företrädare för etablerade kul-
7
Simon Lindgren, Mediabilden av Kulturutredningen,
Innehålls- och diskursanalys av svensk dagspress
25
27. turinstitutioner som kommer till tals i en fem arrangemang. Resultatet skiljer
debatterna. Granskning är begränsad sig åt mellan organisationerna i län-
över ett visst område och i ett nordiskt derna, några har ett stort aktivt nordiskt
land men den styrker ändå den bild kart- utbyte och andra ytterst lite aktivitet.
läggningen har över medias bevakning av I genomsnitt var amatörkulturorgani-
amatörkulturområdet. sationerna medlemmar i tre samarbetsor-
Det uppstår ständigt nyheter och kon- ganisationer. Dessa kan vara nationella,
kurrensen om medias bevakning är stor. nordiska eller internationella samman-
Det är sällan som händelser inom ama- slutningar. Endast tre av 49 organisatio-
törkulturen får ett nyhetsvärde. Amatör- ner var inte medlemmar i någon samver-
kulturverksamheten är bred, sträcker sig kansorganisation. Det nordiska
över alla kulturområden, pågår ständigt samarbetet är strukturerat med egna
och är en naturlig del av samhällslivet. samarbetsorganisationer inom varje
Det är få skandaler eller kontroversiella kulturområde. De enskilda organisatio-
utspel bland utövarna. Lite forskning nerna har egna utbyten med andra orga-
bedrivs och kunskapen om området är nisationer, genom vänorter eller grupper
otillräcklig. Ordet amatör är negativt som hälsar på varandra.
belastad på kulturområdet och verksam- De nordiska samarbetsorganisatio-
heten bemöts med blandade känslor. nerna står för merparten av utbytesverk-
Amatörkultursektorn har generellt ingen samheten. De står för kontinuitet, kun-
framträdande roll inom kulturpolitiken. skap, stabilitet och långsiktighet. Deras
Sammantaget påverkar detta medias uppgift är att möjliggöra möten mellan
intresse för området negativt. amatörkulturens utövare genom att
skapa eller uppmuntra till olika slags
aktivt utbyte i norden mötesplatser. Konferenser och kulturpoli-
Kartläggningen visar att det existerar ett tik kommer väldigt tätt efter festivaler/
kontinuerligt och fungerande utbyte utbildningar när organisationerna värde-
mellan organisationerna. Samarbetet rar viktiga aktiviteter. Att driva kulturpo-
värderas högt och fördelarna är liknande litiska frågor är svårt för de enskilda
verksamhet, organisationsstruktur, organisationerna. Det tar tid och krävs
kultur och språk. En övervägande del av kunskap för att sätta sig in i aktuella
organisationerna har någon gång deltagit frågeställningar, att hålla dialogen igång
i ett nordiskt arrangemang. Sverige och med politiker och myndigheters. Ekono-
Norge ligger i topp i antalet arrang- miska resurser krävs för att resa och delta
emang/aktiviteter som organisationerna på möten, för många betyder det att ta
själva eller i samarbete med andra ledigt från ordinarie arbete. Att vara på
genomfört de senaste tre åren. De flesta plats och aktiv på möten är viktigt för att
organisationer har varit värdar någon bevaka sitt område. För små organisatio-
gång och i genomsnitt deltagit i ett till ner vore det nästan omöjligt att höras om
tre arrangemang. I Norge har en övervä- de agerar ensamma.
gande del organisationer deltagit på fler
27
28. eu-bidrag läggande behov uppfylls för att en verk-
Väldigt få amatörkulturorganisationer samhet skall kunna drivas och utvecklas.
ansöker om EU-bidrag för projekt. I Dan- Hit hör ekonomiska resurser och lokaler.
mark var det endast en organisation som Detta är således utgångspunkten när vi
sökt i Finland var det två, Färöarna ingen, granskar organisationer ur förenings-
och i Sverige och Norge svarade tre orga- perspektiv.
nisationer att det sökt projektmedel. Svaren visar att föreningarna skiljer sig
Några av de svarande visste inte om de åt beträffande medlemsavgifter, offent-
sökt pengar. ligt stöd, deltagaravgifter, biljettintäkter,
Den bild som målas upp genom inter- försäljning m.m. Skillnaderna är stora
vjuerna med organisationerna är hur mellan de föreningar som anser med-
krångligt och byråkratiskt det är att fylla lemsavgiften vara mycket viktigt och dem
i ansökningshandlingarna, processen som ser den som oviktig. Vid val mellan
anses som svår. Det krävs näst intill en medlemsavgift, deltagaravgift, offentligt
utomstående konsult som hjälper till. Det stöd, sponsring, biljetter och annat, har
kräver mycket energi av organisationerna organisationerna värderat offentligt stöd
för att få igång ett EU-projekt och osäker- som viktigast och sponsring som minst
heten är stor om ansökan kommer att betydelsefull för föreningarnas ekonomi.
falla väl ut. EU-ansökan ställer liknande Skillnaderna kan vara väldigt stora
krav som Nordiska kulturfonden det vill mellan att ha en egen lokal och att låna
säga att flera länder måste vara delaktiga en olämplig skolsal. Många amatörkultur-
i projektet för att ansökan skall vara organisationer är beroende av att kunna
giltig. Sådana krav uppfattas som en verka i lokaler som åtminstone delvis är
utökning av problematiken runt EU- anpassade till verksamheten. Precis som
ansökningar. Att organisationerna upp- idrotten kräver planer av olika slag behö-
fattar flerländerskravet inom EU som ver kulturen sina rum med lämplig akus-
besvärligare kan bero på att de Europe- tik, dansgolv, teaterscen, utställnings-
iska samarbetsorganisationerna är sva- miljö osv. Få organisationer i Norden har
gare eller inte fullt lika väletablerade och egna lokaler, det är först och främst ung-
inarbetade som de nordiska. Det saknas domsorganisationerna som har egna hus.
stabila organisationer att luta sig mot Att äga sina hus är inte odelat positivt, ett
som har gedigen erfarenhet av arbete eget hus skapar möjligheter genom att
med frågor som rör EU. föreningen själv bestämmer över alla
delar samtidigt som det ligger ett stort
amatörkultur lokalt ansvar på föreningen. De ekonomiska
Riksorganisationerna samlar och skapar insatserna blir högre och ett hus måste
mötesplatser för föreningar och medlem- ständigt tas om hand. De flesta amatör-
mar. Men det är den lokala nivån som kulturorganisationer har gratis tillgång
utgör själva grundstenen i strukturen, till kommunala lokaler. Endast i Sverige
ingen organisation utan föreningar. För- har nolltaxan tagits bort. På frågan om
utom medlemmar krävs att vissa grund- det är lätt att få tag i lokaler svarade de
28
29. flesta ja men framförallt i Sverige och till har blivit bättre. Detta tycks inte ha
viss del i Finland svarade flera nej på påverkat organisationernas ekonomi.
frågan. Om lokalkostnaderna var en stor Förklaringen kan ligga i att det offentliga
utgift för föreningarna svarade ungefär stödet till organisationerna har minskat
hälften att det inte var det och hälften att över tid, att bidragens värde har urhol-
det var en stor utgift. Många av de kom- kats genom att de inte räknats upp. Det
munala lokaler som föreningarna använ- kan också vara fråga om förändringar i
der sig av är inte anpassade för verksam- stödsystemen eller direkta nedskär-
heten, få föreningar hyr in sig i en lokal ningar. Intäkterna som erhålls via projekt
och kan fullt ut bestämma och anpassa motsvarar inte minskningen av ett regul-
rummet efter sina behov. Oftast får med- järt stöd. Konsekvensen för organisatio-
lemmarna börja med att flytta runt stolar nerna är mer administrativt arbete för
och bord för att skapa en yta att hålla till mindre pengar och i förlängning mindre
på. Kör- och orkesterverksamhet har ofta verksamhetsutveckling och stöd till med-
tillgång till kyrkorum. Enligt de svarande lemmarna.
är det väl anpassade lokaler för deras Grunden till föreningslivet är dess
verksamhet. Organisationerna ser inte medlemmar och att det nu strömmar till
lokalförsörjning som något större pro- amatörkulturutövare i hela Norden visar
blem eller att den utgör betydande kost- på att verksamheten är av betydelse, att
nad för föreningarna. människor vill fortsätta utöva kultur
tillsammans och att amatörkulturorgani-
amatörkultur framåt sationerna är värda att slå vakt om även i
Detta är en första kartläggning av organi- framtiden.
sationer i Norden. Det finns ingen jämfö-
rande statistik. Därför har vi bett de sva-
rande uppskatta förändringarna över tid.
I intervjuerna beskrivs organisationers
verksamhet, medlemsantal, ekonomi
variera i cykler. Just nu tycks amatörkul-
turen inom många områden vara på väg
uppåt. Flertalet organisationer har under
senare år fått ökat antal medlemmar och
fler deltagare på arrangemangen. Vad
som ligger på minussidan är att publiken
till de olika arrangemangen inte har
ökat, att organisationerna inte sett att
mediebevakningen blivit bättre och inte
heller har de ekonomiska förutsättning-
FoTo: ANToN SM
arna förbättrats. Organisationerna söker
fler bidrag nu än tidigare och de säger att
kommunikationen med myndigheterna
29
30. SlutSatSer/
reFlektIoner
norden Skörheten inom den ideella sektorn
• Samarbetet mellan organisationerna gör att väl fungerande strukturer och
är väl organiserat med etablerade organisationer lätt kan brista och för-
strukturer. De flesta organisationer svinna. Organisationer har inte resurser
är medlemmar i en samarbets- att köpa in förlorad kompetens utan den
organisation inom de egna kultur- byggs genom kontinuitet. Kunskap för-
områdena. medlas genom aktivt deltagande och
• Det råder stor utbytesverksamhet praktisk verksamhet. Baksidan av stabila
inom Norden som når väldigt många organisationer är ibland trögheten i att
människor. Aktiviteter där barn- och förändras, byråkratisering och att det
unga var för sig eller tillsammans finns lite utrymme för nytänkande.
med vuxna möts. Samarbetsorganisationerna är idag
• Gemensamma demokratiska värde- uppdelade och representerar olika kultur-
grunder, kultur, språk och identitet områden. Genom den kulturpolitiska
gör det lättare att samarbeta. agendan kan samarbetsorganisationerna
• Det råder samstämmighet om att lättare driva större politiska frågor vilket
festivaler och utbildningar är de vore mycket svårt för den enskilda organi-
mest betydelsefulla aktiviteterna i sationen. De har därför en tydlig roll att
det nordiska samarbetet. Arrange- fylla i det nordiska perspektivet och vid
mangen fyller olika behov såsom utbytet mellan länderna. Det vore värde-
konstnärliga, sociala, demokratiska fullt för verksamheten att även mötas
och kulturpolitiska. tvärs över de olika kulturområdena. Beho-
• Organisationerna har en uttalad vet att diskutera framtiden är gemensam
vilja att värna och bibehålla sam- för alla samarbetsorganisationer och ett
arbetet och utveckla det vidare. kulturforum vore en bra plattform att
skapa en starkare amatörkultursektor.
De förändringar som skett har inte Bidragssystemens utformning gör att
gynnat amatörkulturen. Inom vissa kul- några alltid hamnar utanför. Bidragen
turområden har det redan börjat märkas intecknas av dem som redan är innanför
att resurserna minskat. Genom att systemet. Det är svårt att minska bidra-
slängas ut från Nordiskt Ministerråd gen till dem som redan har fått, till
skapas en osäkerhet över den kulturpoli- förmån för nya som vill in. Detta bör
tiska värderingen av amatörkultur. För- beaktas när amatörkulturorganisationer
ändringarna på Nordiska kulturfonden kommer att kunna söka stöd inom Konst-
innebär att verksamheter som organisa- och kulturprogrammet. Hur kommer
tionerna själva värderar högst missgyn- institutioner/organisationer som redan
nas av fondens regelverk. får stöd förhålla sig till detta? Vad bety-
30
32. der det rent konkret att organisationerna blivit bättre. Ett offentligt system som
nu kan ansöka? förutsätter att amatörkulturorganisatio-
En balans mellan kontinuitet och nya ner kontinuerligt söker projektmedel för
verksamheter kan skapas med fasta och att kunna bedriva och utveckla verksam-
rörliga bidrag, men det kräver av bidrags- heten kräver att det finns flera instanser
givarna: att söka medel från. När olika bidragsfor-
• Kunskap om amatörkulturområdet mer behövs för att driva amatörkulturor-
för att formulera relevanta riktlinjer ganisationer är det av största vikt att det
och målsättningar. finns en motpart som axlar ett helhetsan-
• Kunskap om verksamheten för att svar för området.
säkerställa att amatörkulturens
bedöms utifrån dess förutsättningar värdesätts och tillvaratas
och utifrån kvalitetsbegrepp som är amatörkulturen?
adekvata. I Norge och i Finland ansåg de flesta att
myndigheter och politiker oftast värde-
ekonomi rade deras verksamhet positivt. De övriga
De olika bidragsformerna har olika funk- länderna var mer negativa, framförallt de
tion. Det offentliga organisationsstödet svenska organisationerna. Förklaringarna
står för kontinuitet och projektbidragen varför det ser så ut kan vara flera. Men
för verksamhet. Båda stödformerna är just i Sverige har amatörkulturorganisa-
grundläggande för organisationernas tioner undan för undan utestängts från
överlevnad. Kraven på projekten för att de att söka bidrag för olika aktiviteter med
skall få stöd varierar men vanligast är att motivering att det professionella kulturli-
de skall vara nyskapande. Ibland är krite- vet har företräde. Detta kan lätt uppfattas
rierna satta utifrån politiska direktiv som att amatörkulturen saknar egen-
eller utifrån nyttotänkande. Organisatio- värde i kulturpolitiken. Nordiska Minis-
nerna kan därmed behöva anpassa sina terrådet tog samma beslut att låta den
projekt för att kunna trygga verksamhe- professionella verksamheten gå före det
ter. Festivaler, konserter eller stämmor är folkliga utövandet. Undervärderas ama-
exempel på väldigt viktiga arrangemang. törkulturorganisationernas kompetens
De är betydelsefulla ur flera perspektiv, och kunskaper är det problematiskt då
de möjliggör utbytet och mötet mellan det minskar möjligheten till systemför-
föreningarna, skapar förutsättningar för ändringar och utveckling av området.
kvalitetsutveckling av organisationens Konsekvenserna blir att organisationerna
verksamhet. Dessa arrangemang är stängs ute och inte bjuds in till offentliga
grundläggande för utveckling även om samtal eller rådfrågas inför förändringar
formerna bygger på kontinuitet. Trots att och beslut. Detta kan också påverka orga-
organisationerna söker fler bidrag nu än nisationerna negativt genom att de ned-
tidigare och trots att kommunikationen värdera sig själva.
med bidragsmyndigheter förbättrats har En annan måttstock på värdet av ama-
de ekonomiska förutsättningarna inte törkulturverksamhet är medias bevak-
32
33. ning och rapportering. Här visar det sig
väldigt tydligt att största mediebevak-
ningen görs av lokalpressen. Oftast rap-
porteras det från arrangemang. Kunska-
perna är oftast bristfälliga vilket skapar
oiniterade texter. Något intresse av dju-
pare diskussioner eller analyser av områ-
det finns inte och medias förhållningssätt
blir därmed ytligt.
FoTo: pETEr AhLBoM
33
35. FörSlag
Att ett nordiskt kulturforum om amatör- Att säkerställa att kompetens om
kultur och frivilligsektorn genomförs. amatörkulturen finns inom Nordiska
Detta skulle stärka hela sektorn och vara Ministerrådet.
en nystart. Olika kulturområden skulle Att Nordiska kulturfonden omvärderar
mötas. sina kriterier och skapar balans mellan
Att frågan om ett tredje kulturprogram projekt och kontinuitet.
för amatörkultur och frivilligsektorn Att en fristående undersökning av de
utreds. olika finansiella systemen i de olika nord-
Att Nordiska Ministerrådet gör en iska länderna genomförs. Där det utreds
ordentlig utredning som dels tittar på varför skillnaderna mellan organisatio-
hur tidigare anslag sett ut och dels utre- nerna är så stora, hur kultur- och lotteri-
der hur framtidens stöd till amatörkultu- medel fördelas och vilka regelsystem som
ren skall utformas. Utredningen skall finns.
resultera i tydliga riktlinjer och målsätt-
ningar med bidraget.
FoTo: ErIC SEDIN
