Tre månader innan valet har den rödgröna oppositionen alltjämt ett försprång i opinionen. Vad kommer deras nyss presenterade budgetalternativ att innebära för Sveriges ekonomi? Hur påverkas arbetsmarknaden och företagsutvecklingen av förslagen och åtgärderna? Ekonomerna Andreas Bergh och Henrik Jordahl går igenom de rödgrönas politik och analyserar vad deras reformer och ställningstaganden innebär för tillväxten och jobben.

1. Den rödgrönapolitiken granskad Jobben, tillväxten och fördelningen Andreas Bergh, fil dr, Lunds universitet, Ratio och IFN Henrik Jordahl, docent, IFN

2. Bakgrund Tidigare granskning av regeringens ekonomiska politik (Magnus Henrekson) Granskning av ”Ny färdriktning” som presenterades 3 maj Politisk konsumentupplysning

3. Jobben – bakgrund Under efterkrigstiden: låg arbetslöshet till stor del tack vare offentlig expansion 1990–1993: Sysselsättningen föll framför allt i privat sektor 2008–2010: Mindre fall, koncentrerat till tillverkningsindustrin Slutsats: Angeläget med fler jobb i privat sektor

4. Sysselsättning i antal arbetade timmar per vecka (10 000-tal) 1990–2000

5. Arbetade timmar per vecka (miljoner) 2005–2010

6. Oppositionens förslag 44 000 utbildnings- och praktikplatser, 56 000 jobb enligt följande: Åtgärd Antal jobb (tusental) Ökade bidrag till kommunerna 10–15 ROT och investeringsstöd 10–15 Infrastruktur och klimatinvesteringar 5–10 Sänkta skatter för småföretag 2–6 Riskkapital med mera 2–5 Skattereduktion unga arbetslösa 10–15

7. Jobben – kommentarer 1. Ej troligt att 12 miljarder i ökade statsbidrag till kommunerna är ett effektivt sätt att skapa fler jobb inom vård, omsorg och skola Dahlberg, Lundqvist och Mörk (2008) vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering studerar tidsperioden 1996 till 2004. Finner signifikant positiv sysselsättningseffekt endast på antalet anställda i den centrala kommunala administrationen. 2. Avskaffande av RUT-avdraget antas spara pengar utan att jobb går förlorade

8. Jobben, forts. 3. Oppositionen beaktar ej att höjd a-kassa leder till längre arbetslöshetsperioder. Det finns goda skäl att ha en generös arbetslöshetsförsäkring, men den bör vara tydligt tidsbegränsad eller trappas av med tiden. 4. Sänkt arbetsgivaravgift för unga ersätts med skattereduktion unga arbetslösa. Ger incitament för substitution, knappast 10–15 000 nya jobb.

9. Utbildning Stor utbildningssatsning rätt tänkt i grunden! Borde dra bättre lärdom från 90-talet (ex. Kunskapslyftet) Trots målet att varannan i varje årskull ska läsa vidare, är endast en mindre del av satsningen (2 500 alt. 5 000) nya högskoleplatser.

10. Skatter och tillväxt Få resonemang om tillväxt på lång sikt Svårbedömda effekter av riskkapitalfond och kollektivtrafiksatsningar Sänkt skatt på transfereringsersättning kostar 7 miljarder och ökar tröskeleffekterna Utfasat jobbskatteavdrag höjer högsta marginalskatt över 60 procent

11. Om förslagens beteendeeffekter Skatter och förmåner ändrar människors beteende Exempel: Miljöskatter, höjda ersättningsnivåer, utfasning av jobbskatteavdraget Inga resonemang om detta i förslaget! Risk att förslaget är underfinansierat

12. Fördelningseffekterna Fördelningseffekterna illustreras av typexempel och ett stapeldiagram:

13. Fördelningseffekter, forts. Uppenbart ej budgetbalanserat (90 procent vinner, bara 10 förlorar?) Jämför 2010 med 2011, ej regering med opposition Beaktar ej skattehöjningar 2012

14. Avslutningsvis Diskutera användandet av Riksdagens utredningstjänst Flera förslag i budgeten samverkar och skapar tröskeleffekter vid övergång från arbetslöshet till arbete

15. Standardiserad arbetslöshet och jämviktsarbetslöshetenligt Konjunkturinstitutet