3. M_D_C_N_K_O_U_E_T_T_O_
1. O J K O M D I B E
BU
2. S I M N N D I I E K
A
3. R O W N E E C U
EKV
4. V O F U A M M O
YVE
0% 0% 0% 0%
1.
Stephan Philipson Marknadsutveckling 2. 3. 4.
2013-04-04 3
www.spmu.se
4. Medicinsk dokumentation
Föreläsning del 1(2)
Stephan Philipson Marknadsutveckling
2013-04-04 4
www.spmu.se
5. Hur väl känner du till begreppet
medicinsk dokumentation ?
1. Ingen aning om vad
det är
2. Lite har jag hört talas
om det
3. Väldigt väl
0% 0% 0%
1. 2. 3.
Stephan Philipson Marknadsutveckling
2013-04-04 5
www.spmu.se
6. Inledning
Vem berörs av dokumentationen
Stephan Philipson Marknadsutveckling
2013-04-04 6
www.spmu.se
7. Vilka aktörer påverkas av
”medicinsk dokumentation” ?
Stephan Philipson Marknadsutveckling
2013-04-04 7
www.spmu.se
12. Historik
När började man prata om
dokumention
Stephan Philipson Marknadsutveckling
2013-04-04 12
www.spmu.se
13. Medicinsk Dokumentation
Bygger på erfarenheter och
funderingar från mitten av 1700
talet
Stephan Philipson Marknadsutveckling
2013-04-04 13
www.spmu.se
14. Vad är Medicinsk Dokumentation?
Den medicinska dokumentationen uppkom ur en
önskan om att förhindra smittsamma sjukdomar,
minska barnadödligheten och förbättra hygienen i
Sverige.
”Lanserades under 1700 talet i Sverige – Nils Rosén
doktorerade år 1730 i Harderwijk på en avhandling
om sjukhistoriens nedtecknande (anamnesen).”
Stephan Philipson Marknadsutveckling
2013-04-04 14
www.spmu.se
15. Hur uppkom den medicinska
dokumentationen?
Rosén byggde sin utvärdering på arton
kriterier som han ansåg vara
nödvändig hjälp för läkaren vid
dokumentationen
Stephan Philipson Marknadsutveckling
2013-04-04 15
www.spmu.se
16. 18 kriterier som är grunden i den
medicinska dokumentationen
-Trakten -Vätskornas tillstånd
-Växlingar i klimat -Inre organs tillstånd
-Levnadssättet -Nervsystemets tillstånd
-Traktens sjukdomar -Kroppskrafternas tillstånd
-Könet -Sinnesförfattningen
-Åldern -Levnadssättet
-Kroppsbyggnaden -Mathållningen
-Utsöndringarnas tillstånd -Särskild vana beträffande dryck,
-Blodavgång sömn, kroppsrörelse
-Sjukdomar som föregår
Stephan Philipson Marknadsutveckling
2013-04-04 16
www.spmu.se
17. Hur skulle medicinsk dokumentation
förbättra livet i samhället ?
1822-1890 fanns en läkarinstruktion som innebar att läkaren skulle
agera som en slags hälsopolis. Läkaren hade rapporteringsskyldighet till
länets hövding och Sundhetskollegiet.
I instruktionen framgick tydligt att läkaren även skulle vara uppmärksam
på och skriva ned alla observationer som kunde bidra till invånarnas
hälsa, så som levnadssätt, hur patienten bodde, fysisk uppfostran, de
huskurer som användes etcetera.
Läkaren uppmanades även att upplysa om hur bättre hygien kunde
uppnås och även information om andra förebyggande åtgärder. För
att kunna göra detta kunde han ta hjälp av prästen.
Stephan Philipson Marknadsutveckling
2013-04-04 17
www.spmu.se
18. Värdet med medicinsk
dokumentation när den
strukturerades under 1970 talet
1 Medicinska beslut skulle bli säkrare och kunna fattas snabbare
2 Konsultarbete skulle underlättas
3 Vårdarbetet effektiviseras
4 Produktionskontroll och klinisk forskning underlättas
5 Medicinsk undervisning förbättras
De medicinska kraven var:
1 Registreringen skulle ske enhetligt
2 Informationen skulle vara lätta att tyda och förvaras så att framtagning
underlättades
3 Hanteringen av journaldokumenten skulle underlättas
Stephan Philipson Marknadsutveckling
2013-04-04 18
www.spmu.se
19. ”Värdet med medicinsk dokumentation när den
strukturerades under 1970 talet var bland annat att
Informationen skulle vara lätta att tyda och förvaras så att
framtagning underlättades”
1. Ja
2. Nej
0% 0%
1. 2.
Stephan Philipson Marknadsutveckling
2013-04-04 19
www.spmu.se
20. Tekniken driver på
Sjukvården och Företagen har egna
intressen att urveckla vård och omsorg
Stephan Philipson Marknadsutveckling
2013-04-04 20
www.spmu.se
23. Anser du att den tekniska utvecklingen har ökat
möjligheten att behandla svårt sjuka och samtidigt drivit
upp kostnaden för sjukvården??
1. Ja
2. Nej
0% 0%
1. 2.
Stephan Philipson Marknadsutveckling
2013-04-04 23
www.spmu.se
24. Stephan, you ask a very good question. The ability to sell a
product in most countries requires the approval by regulatory
agencies primarily interested in analytical validity, clinical validity,
clinical utility (intended use), patient safety and in the case of
biologics direct clinical outcomes. If you look at what is published
in many scientific journals, economics are not measured or are
presented subjectively. As medical evidence has become a
greater focus for reimbursement, economic outcomes have also
become more prevalent.
Stephan Philipson Marknadsutveckling
2013-04-04 24
www.spmu.se
25. God hälsoekonomi kräver god
dokumentation
Skattekraften kräver fördelning av
resurser
Stephan Philipson Marknadsutveckling
2013-04-04 25
www.spmu.se
26. Hälsoekonomi och medicinsk
dokumentation – Grunden för
resursfördelning
Hälsoekonomiska analyser är viktiga för att kunna styra begränsade
resurser inom hälso- och sjukvården på ett effektivt sätt.
Om resurser används till åtgärder som inte är kostnadseffektiva,
betyder det i förlängningen att resurserna tas ifrån en annan åtgärd
som ger mer hälsa per krona och att vi då alltså inte använder
resurserna på ett optimalt sätt.
Ref. ”utvärdering av metoder i hälso- och
sjukvården – en handbok”
Stephan Philipson Marknadsutveckling
2013-04-04 26
www.spmu.se
27. Medicinsk Dokumentation
För vem och varför ?
Stephan Philipson Marknadsutveckling
2013-04-04 27
www.spmu.se
28. Vad är syftet med dokumentationen ?
Ständig kunskapsutveckling
Förståelsen för vikten av vårddokumentation kan underlättas om man på
vårdenheten har diskussioner och seminarier om journalens betydelse och
utformning.
Detta kan i sin tur bidra till att höja kvaliteten på patientjournalen vilket
även gagnar både patienten och vårdarbetet.
Stephan Philipson Marknadsutveckling
2013-04-04 28
www.spmu.se
30. Vem skall dokumentera ?
Patientdatalagen anger att all legitimerad personal och
den personal som har särskilt förordnande att utöva visst
yrke har skyldighet att föra journalanteckningar för varje
patient och vid varje kontakt som gäller vård, undersökning
eller behandling.
Stephan Philipson Marknadsutveckling
2013-04-04 30
www.spmu.se
31. Evidensbaserad vård
EBM – evidensbaserad medicin
EBM är ett brett begrepp som omfattar medicinska
åtgärder, vård, rehabilitering och omsorg. Det
används på olika sätt men omfattar alla som
arbetar inom både omsorg och vård.
Evidens betyder bästa tillgängliga vetenskapliga
bevis.
Att arbeta med EBM innebär att kombinera evidens
med kliniskt kunnande och patientens unika
situation och önskemål.
http://www.sbu.se/sv/Evidensbaserad-vard/
Stephan Philipson Marknadsutveckling
2013-04-04 31
www.spmu.se
32. Resultat;
Allmänläkarnas tankar om att skriva ut läkemedel och evidensbaserad
medicin handlade mycket om nytta.
Majoritet av allmänläkarna ansåg att industrins läkemedelsinformation var alltför
omfattande och att deras huvuduppgift var försäljning.
Samhällets läkemedelsinformation ansågs användbar och av hög kvalitet. Kvinnliga
allmänläkare uppskattade samhällets läkemedels information betydligt mera än de
manliga läkarna gjorde (II).
Attitydförändringar till läkemedelsinformation skilde sig inte åt mellan grupperna (III).
29 % av läkarna i båda grupperna fick information (IV).
Den genomsnittliga förändringen av allmänläkarnas proportion av utskrivna
ACE hämmare ökade i båda grupperna efter informationen.
Prescribing drugs in primary health care;
thoughts, information strategy and
outcome
Stephan Philipson Marknadsutveckling
2013-04-04 32
www.spmu.se
33. Sammanfattning och betydelse:
Allmänläkarnas tankar om EBL och att skriva ut läkemedel handlade mycket
om ’näranytta’; det som finns nära i tid och rum är lätt att använda.
Kvinnliga allmänläkare uppskattade samhällets läkemedelsinformation mycket
mer än vad männen gjorde. Detta kan vara värdefull kunskap i fortsatt
implementering.
Allmänläkarnas attityder till läkemedelsinformation skilde sig inte åt mellan
grupperna efter intervention. Inte heller skilde sig förändringen i andel
förskrivna ACE hämmare åt mellan grupperna. Det här talar för att det inte
finns någon fördel med att använda speciellt utformad EBL jämfört med att ge
EBL som man brukar göra.
Prescribing drugs in primary health care;
thoughts, information strategy and
outcome
Stephan Philipson Marknadsutveckling
2013-04-04 33
www.spmu.se
34. Vad är en patientjournal ?
Patientjournalen består av de
uppgifter om patienten som behövs
för vården av honom eller henne.
Stephan Philipson Marknadsutveckling
2013-04-04 34
www.spmu.se
35. Hälso- och sjukvårdslag (1982:763)
Socialtjänstlag (2001:453)
Stephan Philipson Marknadsutveckling
2013-04-04 35
www.spmu.se
36. Vad är en patientjournal
”Framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas,
avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniska
hjälpmedel och som upprättas eller inkommer i samband med
vården av en patient och som innehåller uppgifter om patientens
hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden eller om
vidtagna eller planerade vårdåtgärder.”
1 kap.3 § patientdatalagen
Stephan Philipson Marknadsutveckling
2013-04-04 36
www.spmu.se
37. Vad skall dokumentationen
innehålla ?
Syftet är att skapa en strukturerad journal som
följer sjukdomsförloppet i en kronologisk ordning
och på så sätt underlättar uppföljning och
utvärdering av insatta åtgärder.
Stephan Philipson Marknadsutveckling
2013-04-04 37
www.spmu.se
38. Vad är syftet med en patientjournal
Syftet med patientjournalen är bland annat att
Bidra till en god och säker vård för patienten
Vara en informationskälla för
patienten
vårdaren
uppföljning och utveckling av verksamheten
tillsyn och rättsliga krav
uppgiftsskyldighet enligt lag
forskning.
Stephan Philipson Marknadsutveckling
2013-04-04 38
www.spmu.se
39. En patientjournal skall innehålla
följande uppgifter
1. Uppgift om patientens identitet
2. Aktuellt hälsotillstånd och medicinska bedömningar
3. Undersökningsresultat, diagnos, förskrivning av läkemedel
4. Vidtagna och planerade åtgärder /motivering
5. Vilken information har man lämnat till patienten
6. Uppgifter om överkänslighet mm
7. Uppgifter om vårdhygienisk smitta
8. Epikris och andra sammanfattningar av genomförd vård
9. Uppgifter om vem som har gjort de olika noteringarna i journalen
Stephan Philipson Marknadsutveckling
2013-04-04 39
www.spmu.se
40. Viktiga klassifikationer som
användes i Sverige
ICDD – för medicinska diagnoser och behandlingar
KVÅ- för ett antal åtgärder inom vård och omsorg
ICCF – för funktionstillstånd framför allt inom sjukgymnastik och arbetsterapi
VIPS-modellen – för dokumentation av omvårdnad utifrån hela vårdprocessen
NANDA-I – för omvårdnadsdiagnoser
IDNT – för nutritionsdiagnoser framför allt använt av dietister
Stephan Philipson Marknadsutveckling
2013-04-04 40
www.spmu.se
41. Diagnoskoder (ICD-10)
Den internationella sjukdomsklassifikationen ICD är en statistisk
klassifikation med diagnoskoder för att gruppera sjukdomar och
dödsorsaker för att kunna göra översiktliga statistiska sammanställningar
och analyser.
Den svenska versionen heter ICD-10-SE.
Stephan Philipson Marknadsutveckling
2013-04-04 41
www.spmu.se
42. Klassifikation av vårdåtgärder
(KVÅ)
En klassifikation av åtgärder anger hur en utförd åtgärd ska grupperas
(klassificeras), det vill säga vilken kategori och grupp den ska tillhöra i en
hierarkiskt uppbyggd struktur.
Klassifikationen anger också vilken kodbeteckning (åtgärdskod) som ska
användas inom en viss klassifikation.
Stephan Philipson Marknadsutveckling
2013-04-04 42
www.spmu.se
43. Dokumentations mall baserad på
Prim VIPS modellen
VIPS-modellen
VIPS-modellen (av välbefinnande, integritet, prevention, säkerhet), inom hälso- och
sjukvården struktur med sökord eller rubriker på tre nivåer för att föra anteckningar om
patientens omvårdnad i patientjournalen. Avsikten är att genom entydiga och enhetliga
sökord öka tillgängligheten och ge möjlighet till överblick av journalinnehållet..
VIPS-modellen är resultatet av forskning och publicerades på svenska 1991. Den
utvecklades utifrån nationella och internationella forskningsrapporter, prövades och
förfinades därefter i praktisk sjukvård.
Uppbyggnaden baseras på den s.k. omvårdnadsprocessen eller vårdprocessen, som är en
teoretisk modell för att beskriva den process som äger rum i vården. Bestämmelser om
journalföring finns i patientdatalagen (2008:355), som 1 juli 2008 ersatte patientjournallagen.
Patientdatalagen anger att sjuksköterskor, liksom annan personal med legitimation samt
vissa andra personalkategorier, är skyldiga att föra patientjournal. Denna ska innehålla bl.a.
väsentliga uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder.
http://www.ne.se/article/article.jsp?i_art_id
=344153&originalURI=/vips-modellen
Stephan Philipson Marknadsutveckling
2013-04-04 43
www.spmu.se
44. Dokumentationsmodell användes för att kunna
göra journalerna mer enhetliga och tydliga.
Med minidata de uppgifter som Minidata Tilläggsdata
alltid skulle stå med och
tilläggsdata användes vid
uppföljande vård.
Registreras vid besök Registreras vid inledande
kontakter, besök och
kontakt
för uppföljning.
Patienten Personnummer Civilstånd, Nationalitet,
Kön, Yrke/arbetsplats
Vårdcentralens Vårdlag, distr.sköt.
betjäningsområde betjäningsområde.
Vårdgivaren Mottagning Identifierad vårdgivare
Personalkategori
Kontakten Datum Initiativ till kontakten
Kontaktsätt Kontaktens innehåll
Medicinsk information Diagnoser Kontaktorsaker,
Problembeskrivningar Problembeskrivningar
Sjukdomsorsaker
Åtgärder
Stephan Philipson Marknadsutveckling
2013-04-04 44
www.spmu.se
45. Forskning och Industri i helig
gemenskap
Vem driver vem ?
Stephan Philipson Marknadsutveckling
2013-04-04 45
www.spmu.se
47. Känner du till begreppet ”medicinsk
dokumentation” ?
1. Ja
2. Nej
0% 0%
1.
Stephan Philipson Marknadsutveckling 2.
2013-04-04 47
www.spmu.se
48. Anser du att samhällsinformation är mer trovärdig än
den information som ”Industrin ” ger ?
1. Ja
2. Nej
0% 0%
1. 2.
Stephan Philipson Marknadsutveckling
2013-04-04 48
www.spmu.se
