Socialdemokraternas ungdomsprogram

1. Maj 2009
Ge
Sveriges
unga
chansen
– Jobben först

2. Socialdemokraterna | R Å D S L A G J O B B
Innehållsförteckning
Ge Sveriges unga chansen 3
Kreativa Sverige – skapa fler jobb 4
Den kreativa ekonomin – hemmaplan för Sveriges unga 6
Världens mest kvalificerade arbetskraft 9
Sveriges unga behöver bra utbildning för att få jobb 10
Välkommen till jobbet! 12
Lika lön för lika arbete – nej till lönedumpning 15
Utbildning till nytt jobb 16
En fungerande a-kassa för unga 17
Krisen slår för hårt mot unga i Sverige
Arbetslöshet i procent. Källa Eurostat.

3. 3 (19)
Ge Sveriges unga chansen
Unga människor måste få chans att forma sina egna liv, utvecklas och se möjligheter. För oss
Socialdemokrater är målet full sysselsättning. Det är särskilt viktigt för den rekordstora
generation som nu lämnar gymnasieskolan. Ska de svikas av ett Sverige där de inte får plats
eller ska vi ge dem chansen att vara med fullt ut?
En starkare arbetslinje är det socialdemokratiska verktyget för att alla ska kunna få ett arbete.
Alla som växer upp i Sverige ska kunna försörja sig själv genom eget arbete, ta ansvar och
därmed bidra till Sveriges utveckling. Inte minst för unga är det egna arbetet grunden för
egen försörjning och personlig frihet. För oss är det en självklarhet att var och en av oss
måste bidra efter vår bästa förmåga. Alla som kan ska arbeta. Och arbete ska alltid löna sig.
Men den ungdomsgeneration som nu närmar sig vuxenlivet får inte den chansen.
Arbetslinjen måste balansera rättigheter, möjligheter och skyldigheter. De som nu går ut
skolan som inte har något jobb har rätt till stöd för att ha en chans att få arbete. Arbetslinjen
innebär också skyldigheter, som att arbeta efter förmåga, att aktivt söka jobb och utveckla
sitt kunnande. Det handlar om skyldigheten att försöka alla vägar – att kanske byta yrke,
vidareutbilda sig, omskola sig eller att flytta om det behövs. Den politik som den borgerliga
regeringen för är fylld av krav och skyldigheter men ger inte Sveriges unga en rimlig chans till
arbete eller utbildning.
Den socialdemokratiska arbetslinjen för Sveriges unga har fyra grundpelare: För det första;
en politik för att skapa de nya jobben – idéer för entreprenörskap, innovationskraft och
kreativitet. För det andra; en politik för ett skapande arbetsliv – idéer för kreativitet,
inflytande och utveckling på våra arbetsplatser. För det tredje; en politik för förändring på
arbetsmarknaden – idéer för utveckling av kunnande och kompetens för dem av oss som
jobbar och för dem av oss som förlorar jobbet. Och slutligen; en politik för trygghet för
förändring – idéer för att utveckla en väl fungerande inkomsttrygghet på vägen från
arbetslöshet till jobb och som uppmuntrar utveckling för varje person och för hela samhället.
Sveriges unga halkar efter. Ungdomsarbetslösheten i Sverige är bland nu de högsta i Europa
enligt Eurostat. Samtidigt lämnar den största ungdomskullen på många år gymnasiet. I juni
går cirka 130 000 tjejer och killar födda 1990 ut gymnasieskolan. Det är den största årskullen
på många år, i storlek jämförbar med fyrtiotalisterna. Samtidigt viker arbetsmarknaden
kraftigt. Nittiotalisterna tar studenten mitt under en djup lågkonjunktur. Det är svårt även för
dem med god utbildning och relevant yrkeserfarenhet att få jobb. Enligt Statistiska
centralbyrån är ungdomsarbetslösheten redan över 25 procent.
Vi socialdemokrater vill ge alla nittiotalister en chans.

4. 4 (19)
Kreativa Sverige – skapa fler jobb
Utan tillväxt av nya jobb kommer inte Sveriges unga in på arbetsmarknaden. Självkänslor
stukas, drömmar går i kras och samhället går miste om kunskap och nya idéer. Sverige
behöver en kreativ politik för att nya jobb ska skapas.
Att bli entreprenör är ett spännande sätt att skapa sitt eget första jobb. Vi vill lyfta fram
möjligheten för Sveriges unga att starta eget företag – bli entreprenörer. Entreprenörernas
idéer, kreativitet och envishet skapar framtidstro och nya jobb.
Attityderna till att starta eget företag förändras. Det blir allt vanligare att unga tjejer och killar
ser framför sig att de skulle kunna starta eget. Det är en positiv utveckling som vi vill
uppmuntra. Fler behöver de kunskaper som krävs för att starta företag när förutsättningarna
är de rätta. Redan idag sker mängder med aktiviteter för företagande i skolan – främst på
gymnasienivå. Många av dessa insatser är en del av Ung Företagsamhets goda arbete i våra
skolor.
Undervisningen i företagande i grundskolan är beroende av enskilda eldsjälar på de olika
skolor som erbjuder denna slags undervisning. Fler barn och unga bör få undervisning i
företagande tidigare och lärarna behöver få ökad kunskap om företagande. Vi vill att fler
lärare på grundskolan ska få vidareutbildning i entreprenörskap. Vissa inslag av
entreprenörskap och företagsamhet förekommer i undervisningen i dryga fjärdedelen av
grundskolorna. Vi vill sprida de bästa exemplen på erfarenheter och metoder till alla
grundskolor genom att skapa en ny webbplats.
Fler än fyra femtedelar av Sveriges gymnasieskolor lär elever hur man startar och driver
företag. Och på fler än två tredjedelar av skolorna förekommer elevföretag. Mot bakgrund av
att fler unga ser framför sig att de skulle kunna starta och driva eget företag är det angeläget
att de lär sig detta. Det är särskilt viktigt på gymnasiets yrkesprogram. Undervisningen i
företagande bör bli en naturlig del av gymnasieutbildningen.
Även universitet och högskolor återskapar attityderna som präglar vårt samhälle. Därför kan
högskolan bidra till en starkare entreprenörskultur i Sverige. Hälften av de nya företagen
startas av någon med högskoleutbildning. Internationella erfarenheter visar dessutom att de
företag som startas av människor med högre utbildning oftare växer snabbare och lever
längre än andra företag. Därför måste högskolan aktiveras i en politik för ökat
entreprenörskap.
Universitet och högskolor bör erbjuda introduktionskurser i företagande. De ska kunna
integreras i alla högskolans examina – även om kursen är fristående och inte obligatorisk.
Det är en praktiskt inriktad kurs som syftar till att de som fullgjort kursen ska vara rustade att
starta och driva företag.

5. 5 (19)
Förslag:
 Skapa Företagskuvöser för unga entreprenörer i kommuner och regioner, som kan
erbjuda riktat stöd och rådgivning, tillgång till nya kontakter, mentorer och möjlighet
att bygga nätverk för erfarenhetsutbyte.
 Företagande bör bli en naturlig del av gymnasieutbildningen. Detta är särskilt viktigt
på yrkesprogrammen
 Skolverket uppdras sprida de bästa exemplen av undervisning i entreprenörskap till
alla grundskolor genom att skapa en ny webbplats
 Fler lärare bör få vidareutbildning om företagande och entreprenörskap
 Alla universitet och högskolor ska erbjuda introduktionskurser i företagande som
skulle kunna integreras i examen
 Folkbildningen kan bidra till att sprida kunnande om hur man driver företag.
Nya insatser behövs för att de minsta företagen ska kunna inleda sin expansion. Starta-Eget
stödet bör kunna utvidgas till att också vara en näringspolitisk insats. Alla ska kunna söka
Starta-Eget stöd– även om man inte är arbetslös. Stödet ska ges på basis av styrkan i
affärsupplägget. Ungas vilja att starta företag är stor. Men i dag kan inte den som är under 25
år ta del av stödet till näringsverksamhet. Sverige behöver ett starkare entreprenörskap.
Därför vill vi låta även yngre ta del av stödet till eget företagande.
Små företag kan behöva små krediter under längre eller kortare perioder, vilka kan vara
riskabla och kostnadskrävande att hantera. Därför behövs mer resurser till de mikrolån som
idag hanteras av statliga myndigheter. Det bör inte minst kunna stödja företag i
tjänstesektorn.
Möjligheterna att inrätta en Tillväxtfond med offentliga medel bör undersökas. En sådan
fond skulle satsa riskkapital och inrikta sig mot branscher och entreprenörer som annars inte
får finansiering. Det handlar om små företag med ambitioner att expandera. Tillväxtfonden
skulle vara helt inriktad mot företags tillväxt – och bara finansiera projekt som anses ha
potential att utvecklas till större företag.
Förslag:
 Starta-Eget stöd till de bästa idéerna – inte bara för arbetslösa. Öppna stödet till
företagande även för personer under 25 år.
 Mer resurser till mikrolån
 Undersök möjligheten att inrätta en Tillväxtfond – en fond för företags tillväxt

6. 6 (19)
Den kreativa ekonomin – hemmaplan för
Sveriges unga
Sveriges framgång bygger på att alla vi som bor i Sverige förmår att producera varor och
tjänster som slår vår omvärld med häpnad. Vi kan bara ta bra betalt för våra insatser om
andra länder inte förmår skapa det vi skapar. Vi är övertygade om att den unga generationen
har en enorm kreativitet, kunnande och kompetens som vi måste ta tillvara.
Idéutveckling som stärker Sveriges konkurrenskraft, är osäker och bidrar till hela ekonomins
utveckling ska stödjas – på samma sätt som vi idag ger stöd till forskning. Vi väljer att tala
om att ge stöd till den kreativa ekonomin – den del av vår produktion som handlar om att
utveckla nya idéer för att skapa mer.
Upplevelseindustrin är ett samlingsbegrepp för många kreativa branscher. Det gäller
arkitektur, dator- och tv-spel, design, film, foto, konst, litteratur, media, mode, musik, måltid,
marknadskommunikation, scenkonst, turism/besöksnäring och upplevelsebaserat lärande.
Upplevelseindustrin består till allra största delen av små företag – mindre än 1.5 procent har
fler än 20 anställda. Men i Sverige står branscher för nästan 5 % av BNP och sysselsätter
cirka 280 000 personer. Upplevelseindustrin har under senare år visat på stark tillväxt. Vi vill
stödja denna utveckling.
KK-stiftelsen har etablerat mötesplatser för gränsöverskridande möten mellan näringslivet
inom upplevelseindustrin och högskolan – i syfte att bidra till kunskaps- och
kompetensutveckling. Den första utvärderingen av dessa visar på goda resultat. Vi inrättar ett
branschprogram för Upplevelseindustrin som bygger vidare på dessa mötesplatser.
Vinnovas program Forska&Väx, vilket ska stärka insatserna av forskning och utveckling i
mindre företag, kompletteras med ett program Designa&Väx. Detta program syftar till att
förbättra produktutvecklingen inom små företag - genom att stärka insatserna på design.
Sverige har en lång tradition av dataspelsutveckling trots att branschen är ung. Det finns
cirka 3 000 företag i Sverige där de flesta är källarföretag. Men en hel del företagen har växt
från en- och fåmansföretag till stora bolag som skapar spel med miljonbudgetar. Med få
undantag så exporteras alla spel som skapas i Sverige. Den inhemska marknaden är
förhållandevis liten – men Sverige är en av de tio största exportörerna i världen.
Internationellt sett har svenska spelutvecklare högt anseende. Svenska företag är kända för
att vara tekniskt kompetenta, goda berättare och att de håller vad de lovat.
Dataspelsbranschen ger jobb, exportintäkter och driver på den tekniska utvecklingen.
Branschen kan också komma att spela en större roll i till exempel utbildning och vård än
idag. En viktig förutsättning för att små företag som strävar efter att växa ska lyckas är att de
kan rekrytera rätt människor. En rekrytering av en utvecklare eller designer kan vara en

7. 7 (19)
ödesfråga för ett litet företag – och därför förknippat med mycket stor risk. Vi inrättar
Småföretagarstipendier för rekrytering av spetskompetens till små företag. Under en
begränsad tid för företaget stöd till anställningen av en nyckelperson. Stödet prövas mot
företagets väntade möjligheter att utvecklas med den tänkta rekryteringen. Fördelningen av
dessa resurser ska hanteras av befintliga myndigheter, i samråd med branschorganisationer.
I vissa branscher opererar det nystartade företaget direkt på en global marknad. Det gäller
ofta de företag som sysslar med utveckling av nya idéer - företag inom teknisk utveckling,
design, mode och andra branscher. Statens exportfrämjande insatser bör i ökad utsträckning
ta hänsyn till små företag.
För oss Socialdemokrater är musikbranschen en viktig del av både arbetsmarknads, närings-
och kulturpolitiken. Svensk musik är en vital del av svensk kultur och en viktig del av
Sverigebilden utomlands. Ett aktivt företagande inom skivbranschen är av vikt för att
uppmuntra framsteg, mångfald och framåtanda inom svenska kulturella utvecklingen. Med
ett tydligt stöd och insatser skulle, efter diskussioner med branschen själva, förutsättningar
för att klara att utveckla och även nyetablera livskraftiga svenska bolag förbättras.
Den kommunala musikskolan gav stora grupper unga en möjlighet att lära sig spela
instrument. Det gav dem inte bara stimulans och egen utveckling utan lade också grund till
en konkurrenskraftig elit på musikområdet. Genom den välutbyggda musikskolan kom
många unga musiker fram. Det lade grunden för stora svenska framgångar i export av musik.
Vi är bekymrade över den negativa utvecklingen som musikskolan gått igenom på många håll
i landet. Där behöver vi på nytt bygga en kommunal musikskola med hög kvalitet till rimliga
priser. Därtill behöver vi pröva om det går att införa nya kulturskolor som tar sikte på andra
kulturverksamheter än musik, t.ex. bild och teater.
Internationella evenemang är mycket större än den enskilda konferensen, konserten eller
turneringen. Sverige har goda förutsättningar att vara värd för fler större evenemang. Men vi
riskerar samtidigt att tappa mark och bli frånsprungna av andra länder om inget görs. Därför
behövs en strategi för genomförandet av stora internationella evenemang inom idrott och
kultur samt för större konferenser och liknande. Den bör tas fram i samarbetet med
idrottsrörelsen, kulturlivet och besöksnäringens organisationer.
Resurserna för evenemang bör samordnas och fokuseras kraftigt för bästa genomslag. Vi vill
också att de ökade resurserna ska användas till att i större utsträckning dra fördel av
universitetens och högskolornas internationella nätverk och möjligheter till att arrangera
internationella forskarkonferenser och liknande.
Ett dotterbolag, EventSweden, bör bildas under VisitSweden med uppdraget att locka
internationella evenemang till Sverige, att erbjuda kompetens och ekonomiskt stöd med
ansökningar, marknadsföring, evenemangsutveckling och genomförande till de ansökande
evenemangsorganisationerna samt att vid större evenemang kunna bistå med ekonomiska

8. 8 (19)
garantier och säkerhet. EventSweden bör också utarbeta metoder för utvärdering och
prognoser om samhällseffekterna av olika evenemang.
En växande besöksnäring kan skapa jobb eller förverkligade entreprenörsdrömmar för
grupper som annars ofta har en tuffare situation på arbetsmarknaden: kvinnor, unga och
svenskar med utländsk bakgrund. Hotell- och restaurangbranschen, handeln och
transportnäringen är dessutom mycket arbetsintensiva. Det gör att ökad omsättning leder till
fler nya jobb än inom många andra branscher. Det är en sann framtidsbransch och en viktig
svensk basindustri.
Förslag:
 Skapa nationella kraftcentrum för kreativa branscher som bygger vidare på starka
miljöer. Samla det bästa av konstnärer, forskare, entreprenörer och institutioner på
områden som datorspel, film, musik, litteratur och design till internationellt
konkurrenskraftiga och attraktiva strukturer.
 Bygga en kommunal kultur- och musikskola av hög kvalitet
 Stödet till musikindustrin måste öka för att bevara den kulturella mångfalden och en
innovativt och levande småföretagande inom den kulturella sektorn.
 Övergången till en helt digital musikdistribution måste stödjas, främst genom statligt
stöd till digitalisering av äldre samt kommersiellt smalare repertoar.
 Vi vill från och med 2009 investera 50 miljoner kronor årligen i att stärka
Evenemangslandet Sverige.
 Investera 50 miljoner kronor per år i ökade marknadsföringsinsatser av Sverige som
turistland.
 Avsätt 10 miljoner kronor per år för genomförandet av ett strategiskt branschprogram
för besöksnäringen
 Småföretagarstipendier till spetskompetens i små företag. Ett begränsat antal
småföretag som vill växa kan ges ett tillfälligt stöd till att rekrytera spetskompetens
 Inrätta ett branschprogram för Upplevelseindustrin
 De kreativa näringarna bör ha samma möjligheter till finansiering av investeringar som
traditionell industri.
 Komplettera Vinnovas program Forska&Väx med programmet Designa&Väx.
 De kreativa näringarnas export ska vara en naturlig del av Exportrådets verksamhet.

9. 9 (19)
 Vi vill, i samarbete med branschen, se över utbudet av och dimensioneringen av
utbildningsplatserna för dataspelsutveckling på högskolan/universitet och
Yrkeshögskolan. Vi vill också undersöka om det behövs utbildningssatsningar på
högre nivå – till exempel fler forskare eller doktorander. Det behövs en ytterligare en
professur i dataspelsutveckling utöver den som finns idag.
 Skapa en öppen nationell infrastruktur för IT där all statlig fiberinfrastruktur
samordnas.
Världens mest kvalificerade arbetskraft
Sverige står inför ett vägval. Ska vi investera för att allt fler unga får en utbildning som möter
det moderna arbetslivets krav och kan få en bra lön eller ska vi i stället driva fram fler
lågproduktiva och lågt avlönade jobb för dem som inte får tillräckliga kunskaper?
Vi Socialdemokrater vill se ett Sverige som utvecklas i sammanhållning och jämlikhet. Därför
är valet självklart. Bra utbildning för alla unga lägger en bra grund för arbete och bidrar till att
driva på arbetslivets utveckling.
Att utbildningen på alla nivåer har fokus på att ge goda och relevanta kunskaper är helt
nödvändigt. Men vi behöver också bli bättre på att stärka kreativitet och entreprenörskap i
utbildningen och tilltron till den egna förmågan. En växande tjänstesektor ställer nya krav.
Det gäller att stärka elevernas kraft att skapa nya saker. Det kräver en utveckling tvärs genom
utbildningssystemet.
Trots att ungdomskullarna växer kraftigt har regeringen minskat antalet studieplatser vid
universitet och högskolor. Studiefinansieringen för grundläggande och rekryterande studier
har helt tagits bort. När färre utbildar sig försvagas Sveriges konkurrenskraft. På längre sikt
får en sämre utbildad arbetskraft mindre möjlighet att ta sig an de senaste
produktionsmetoderna och bidra till utveckling. Motiven för företagen att satsa på ny teknik i
Sverige blir då svagare. Vår tätposition inom forskning och utveckling hotas och den
ekonomiska effektiviteten minskar då. Regeringen har startat en ond cirkel för Sverige som
ledande kunskapsnation.
Kvaliteten och resultaten i gymnasieskolan måste bli bättre, inte minst på de yrkesinriktade
utbildningarna. Det är viktigt att unga ges möjligheter att slutföra en gymnasieutbildning med
fullständiga betyg utan att kunskapskraven sänks. Vi behöver också motverkade den
könsuppdelade arbetsmarknaden som återskapas genom att kvinnor och män i stor
utsträckning går olika utbildningar.
Övergången mellan studier och arbetsmarknaden måste förbättras. Vi vill medverka till att
högskolan och arbetsmarknaden ökar samverkan, till exempel genom praktikplatser eller
traineejobb.

10. 10 (19)
Utvärdering och inspektion av utbildningens kvalitet har stärkts på alla nivåer. I dessa
utvärderingar måste arbetslivets perspektiv vara tydligt. Är innehållet i utbildningen relevant i
yrkeslivet? Hur stor andel av eleverna får jobb eller lyckas med eget företag inom den
bransch som utbildningen riktar sig till?
Små företag har stora svårigheter att hitta kompetent personal när de vill växa. Satsningarna
på yrkesinriktad utbildning i högskolan, vuxenutbildning, kompetensutveckling och
arbetsmarknadsutbildning är således särskilt angelägna för de små företagen. Tillgång till
kompetent arbetskraft är en förutsättning för de mindre företagens tillväxt.
Förslag:
 Starkt fokus på goda och relevanta kunskaper är en nödvändig förutsättning för att
utbildning ska leda till jobb.
 Hela utbildningssystemet måste bli bättre på att stödja kreativitet och entreprenörskap.
 I utvärderingen av utbildningar måste det finnas med en tydlig koppling till
utbildningens relevans för framtida jobb och företagande.
 Den som funderar på att börja en utbildning måste få oberoende, enkel och tydlig
information både om utbildningens kvalitet och hur arbetsmarknaden ser ut.
Sveriges unga behöver bra utbildning
för att få jobb
Unga människor har stora förhoppningar om sitt framtida yrkesliv. Drömmar om att få
utvecklande och intressanta jobb med möjlighet att utvecklas, en vilja att bidra på ett positivt
sätt till utvecklingen,men också en säker försörjning och en bra inkomst. En fast grund för
att bli självständiga personer, skaffa bostad och kanske bilda familj. Sveriges unga planerar
för framtiden och arbetar hårt för att utbilda sig.
Vi vill ge Sveriges unga de bästa förutsättningarna för att kunna gå ut i vuxenlivet efter
skolan. Tyvärr ser verkligheten inte alltid ut så. Många tjejer och killar har svårt att bilda sig
en uppfattning om hur ett utbildnings- eller yrkesval verkligen leder fram till deras mål. Det
finns en tydlig missmatch mellan ungas yrkesdrömmar och de krav som arbetsmarknaden
ställer. Det kan leda till arbetslöshet. Gymnasieskolan ska ge breda kunskaper och öppna
dörrar för att gå vidare yrkesmässigt eller för att återkomma till studier senare i livet. Dagens
gymnasieskola brottas med många utmaningar. Bland annat krävs förändringar för att
utbildningen bättre ska kunna svara upp mot arbetsmarknadens behov. Kvaliteten och
resultaten i gymnasieskolan måste bli bättre, inte minst på de yrkesinriktade utbildningarna.

11. 11 (19)
Det är viktigt att Sveriges unga får möjligheter att slutföra en gymnasieutbildning utan att
kunskapskraven sänks. Unga som inte gått ut gymnasiet har svårt att få fotfäste på
arbetsmarknaden. Vi ser nu hur den moderatstyrda regeringen drar ned ambitionerna för den
yrkesinriktade gymnasieutbildningen genom att sänka kunskapskraven i kärnämnena. Detta
är fel väg att gå. Fler, inte färre, behöver adekvata kunskaper för att etablera sig på
arbetsmarknaden. Den enskilt viktigaste orsaken till att unga inte får jobb är bristande
utbildning. Därför är det av största vikt att nittiotalisterna har fullständiga gymnasiebetyg
som kvalificerar dem till högre studier. Vi vill göra en särskild insats med
sommarundervisning så att de som inte har grundläggande behörighet får möjlighet att läsa
upp det, omedelbart, i sommar. I samband med undervisningen ska också studenterna
erbjudas karriär- och studievägledning.
När de yrkesinriktade gymnasieutbildningarna inte längre ger grundläggande
högskolebehörighet hindras en undersköterska att gå en högskolekurs i omvårdnad, en
barnskötare nekas att gå en kvällskurs om barns utveckling och en industriarbetare stoppas
från en fortbildningskurs i automation på högskolan. Det försvagar möjligheten att höja sin
kompetens och utveckla sitt arbete.
Parterna inom industrin har tagit initiativ till en förbättring av yrkesutbildningen inom
gymnasieskolan. Genom Teknikcollege har de skapat en närmare kontakt mellan skolan och
företagen samtidigt som resurserna används på ett effektivare sätt när flera kommuner
samarbetar om utbildningen. Även andra sektorer har nu utvecklat collegeutbildningar inom
gymnasiet med ett liknande upplägg. Ett flertal college har etablerats inom sektorer som
vård, omsorg och service i olika delar av landet.
Gymnasieutbildningen ska ge eleverna en god grund för yrket. Men grunden måste byggas på
efter gymnasieskolan vilket inte sker idag på alla yrkesområden. Det krävs en färdigutbildning
i arbetslivet för att den som har gymnasieutbildning ska nå full yrkeskompetens. Det vore av
stor vikt om yrkeskrav och yrkesidentiteter kunde utvecklas på inom sektorer där
yrkesprofilen nu är för svag. Samverkan mellan skola och arbetsliv skulle behöva utvecklas
avsevärt för större arbetsmarknadsrelevans på flera yrkesprogram.
I vårpropositionen föreslår regeringen endast 400 fler platser i yrkesvux – drygt en per
kommun. Detta samtidigt som Skolverket avslår ansökningar som motsvarade mer än 5 000
platser. Samtidigt vet vi att unga vuxna utan slutförd gymnasieutbildning har stora
svårigheter att få fäste på arbetsmarknaden.
Förslag:
 Det behövs en klarsynt, kritisk och kraftfull granskning av den högre utbildningens
koppling till arbetslivet. Vi måste komma tillrätta med den kraftiga obalansen mellan
den högre utbildningens innehåll, uppläggning och omfattning och arbetsmarknadens

12. 12 (19)
behov. Vi är öppna för en ny finansiering och styrning av högre utbildning som
relaterar utbildningsvolymen till samhällets behov.
 Arbetslösa som saknar gymnasiekompetens ska med högsta prioritet komplettera den.
Yrkesvux byggs ut kraftigt för att skapa möjlighet till yrkesutbildningar även för unga
vuxna.
 Vi vill att staten ska ta ett ökat ansvar för att garantera yrkesutbildningens kvalitet. Vi
vill genomföra nya timplaner, nya kursplaner och ett nytt innehåll i gymnasieskolan
som utformas i nära samverkan med branscherna så att det motsvarar det moderna
arbetslivets behov.
 Bra jobb kräver breda grundkunskaper i kärnämnen som svenska, engelska och
matematik
 Kraftsamla utbildning runt de collegeutbildningar på gymnasienivå som nu är under
utveckling.
 Vi vill skapa nationella och regionala programråd tillsammans med parterna på
arbetsmarknaden inom respektive bransch.
 Vi vill införa en ny gymnasial lärlingsutbildning med samma innehåll och mål som de
yrkesförberedande programmen men där utbildningen till stor del sker ute på
arbetsplatserna
 Flera sektorer behöver utveckla bättre yrkesutbildning efter gymnasieskolan.
Kvaliteten i vården, omsorgen och många servicebranscher skulle höjas om det
utvecklades färdigutbildning utöver gymnasieskolan.
 Unga måste få mycket bättre kunskaper om arbetslivet för att kunna göra sina
yrkesval. Alla unga bör få tydlig information om hur arbetsmarknaden ser ut efter
utbildningen: hur många får jobb i branschen, hur är löner och arbetslöshet?
 Det behövs insatser för att närma skolan till arbetslivet på ett tidigt stadium.
Välkommen till jobbet!
Av de 448 000 unga i åldern 16-24 år som var anställda 2008 är varannan, dvs 226 000
tidsbegränsat anställda enligt LO. I åldersgruppen 25-29 år har 25 procent en
visstidsanställning. I krisen försvinner de tidsbegränsade anställningarna först och därför
drabbas de yngre hårt av de tysta varslen.
Idag är ungdomsarbetslösheten hög, I morgon står vi inför stora generationsväxlingar med
kraftiga rekryteringsbehov. Då krävs att jobben är öppna, välkomnande och attraktiva även

13. 13 (19)
för den unga generationen. Ett skapande arbetsliv är grunden för att fler ska kunna bidra
med mer. Det räcker inte med att vi skapar fler jobb – om de nya jobben sliter ut människor
i förtid. Vårt mål är ett skapande arbetsliv som leder till utveckling – inte utslagning.
I takt med att ungdomsarbetslösheten växer snabbt blir också bristerna i jobbgarantin för
ungdomar allt tydligare. Den ger inte ungdomar möjligheter till utbildning eller praktik utan
erbjuder bara passvitet. Vi har inte råd att slösa bort en hel ungdomsgeneration med passiv
arbetslöshet. Vi vill lägga ned den ineffektiva Jobbgarantin för unga och ersätta den med
Jobbstarten för unga som innehåller möjligheter till utbildning, jobb och praktik.
Grundprincipen är att arbetslösa unga inte ska gå passiva utan ska ha en meningsfull
utveckling utifrån sina behov och möjligheter.
Jobbstarten för unga ska kunna innebär en snabb insats för att på bästa sätt korta tiden i
arbetslöshet. Det ska finnas möjlighet till längre praktik för dem som behöver mer
arbetslivserfarenhet och kontakter på arbetsmarknaden Den som behöver komplettera sin
gymnasiekompetens ska ges möjligheter till det. Den som behöver en yrkesutbildning inom
yrkesvux eller som en yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning ska kunna få det. Arbetsgivare
som anställer långtidsarbetslösa ungdomar ska kunna dra av arbetsgivaravgiften. Den
centrala tanken med Jobbstarten för unga är att unga ska erbjudas en meningsfull
sysselsättning som ger dem utveckling och bättre möjligheter att få arbete den dagen som
arbetsmarknaden vänder uppåt. Erbjudandet om möjlighet till utveckling matchas av ett krav
på aktivt deltagande.
Unga och kvinnor dominerar bland låglönejobb med ofrivilliga deltider och otrygga
arbetsvillkor. Det är omodernt och orättvist. Kollektivavtalen är arbetsmarknadens
grundpelare. De spelar en helt central roll för att värna löntagarnas lön och villkor. Unga och
andra grupper där många har tillfälliga anställningar på deltid får ofta hålla till godo med jobb
utan kollektivavtal med allt vad det innebär av sämre villkor och avsaknad av försäkringar
etc.
Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) finns det stora behov av nyrekryteringar i
den offentliga sektorn inom de närmaste åren, bland annat på grund av pensionsavgångar.
Rekryteringsbehovet är stort när det gäller till exempel vårdbiträden och yrkeslärare – men
också när det gäller andra yrkesgrupper. Vi vill investera en miljard kronor i ett
traineeprogram i välfärden – 500 miljoner kronor redan på tilläggsbudgeten för 2009. Det ger
cirka 3 000 traineeplatser.
För att få jobb behöver unga referenser och erfarenheter från arbetslivet. Vi ser stora behov
av att långsiktigt brett förbättra kontakterna mellan utbildning och yrkesliv både i
gymnasieskolan, komvux och på högskolan. Redan i år föreslår vi 100 miljoner kronor för att
bygga ut möjligheterna till praktik och karriärrådgivning på högskolan.

14. 14 (19)
När jobbkrisen förvärras så drabbas även unga välutbildade hårt. Vi vill genomföra en
särskild jobb – och praktiksatsning på statliga myndigheter riktad till de unga som är på väg
att avsluta sina studier och nu möter en hård arbetsmarknad.
Förslag:
 Lägg ned den passiviserande Jobbgarantin för ungdomar.
 Inför Jobbstarten för unga. Möt generationsväxlingen nu i stället för påtvingad
passivitet eller planlöst sökande efter jobb som inte finns. Skapa praktikplatser,
traineeprogram, utbildning och meningsfulla jobb.
 Heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet.
 Inför praktik- och karriärcoachning på högskolan.
 Satsa på praktik för nyutexaminerade akademiker.
 Fast anställning ska vara regel – inte undantag.
 I Sverige ska svenska löner och villkor gälla för alla löntagare.
 Vi vill att offentliga tjänster i större utsträckning ska tillsättas genom ett avidentifierat
ansökningsförfarande så länge människor med olika namn, bakgrund, kön eller ålder
inte ges samma möjligheter.
Många unga med funktionsnedsättning har svårt att få in en fot på arbetsmarknaden. Vi vill
investera i traineeplatser för att ge fler ungdomar med funktionsnedsättning möjligheter att
knyta kontakter och skaffa sig arbetslivserfarenhet. Till att börja med vill vi pröva detta i
offentlig verksamhet. Även inom Samhall skulle nya möjligheter för ungdomar kunna
öppnas. Förtidspensionering av unga människor med funktionsnedsättning ska användas
först när alla andra möjligheter är helt uttömda.
Förslag:
 Vi vill investera i utbildning för att öka möjligheten att hitta ett jobb för personer med
funktionsnedsättning.
 Vi vill införa traineeplatser för ungdomar med funktionsnedsättning.

15. 15 (19)
Lika lön för lika arbete – nej till
lönedumpning
En byggnadsarbetare anställd på ett svenskt företag som följer kollektivavtalen kostar 370-
400 kronor att anställa – Företaget Hyrlett tar 160 kronor. Det skapar en orimlig
konkurrenssituation för de unga som vill ha jobb i branschen.
Ökade orättvisor på arbetsmarknaden försämrar de ungas möjligheter på arbetsmarknaden.
Framgång kräver tvärtom bättre arbetsvillkor. Därför vill vi att Sverige och EU ska
konkurrera med kunskap och investeringar i framtidens jobb, inte med lägre löner och dåliga
arbetsvillkor.
Unga som är på väg in på arbetsmarkanden har en särskilt utsatt position. Deras möjligheter
att få jobb enligt villkor som gäller på svensk arbetsmarknad blir givetvis sämre om vi får en
utveckling där låglönekonkurrensen breder ut sig.
Den svenska modellen med kollektivavtal för att reglera löne- och anställningsvillkor hotas
idag av bristfällig europeisk lagstiftning. Vi ser exempel på att utländska företag konkurrerar
med låga löner och farlig arbetsmiljö på svensk arbetsmarknad. Det håller inte.
Unga människor har stor öppenhet för att resa, flytta och arbeta i olika länder. Men det får
inte leda till att de utnyttjas. Ett EU där orättvisa och ofrihet breder ut sig kommer aldrig att
bli öppet och framgångsrikt.
För oss är det självklart att människor ska kunna röra sig fritt och arbeta i Europa. En
gemensam europeisk arbetsmarknad är viktig – men den får inte användas för att pressa
lönerna nedåt och hota rätten att teckna kollektivavtal.
Förslag:
 Principen om lika lön för lika arbete måste respekteras. Därför kräver vi förändringar i
EU:s lagstiftning så att vi slipper framtida Laval-fall. Den fria förhandlingsrätten,
konflikträtten och rätten att behålla den svenska kollektivavtalsmodellen måste gå före
den fria rörligheten på EU:s inre marknad.
 EU:s lagstiftning ska följa grundläggande ILO-konventioner. Det handlar bland annat
om rätten att kräva villkor i enlighet med kollektivavtal vid offentlig upphandling.
 Vi vill att huvudentreprenören görs ansvarig för hela kedjan av underleverantörer.
Arbetstagarnas rätt till lön, god arbetsmiljö och andra arbetsvillkor skall inte kunna
kringgås på grund av att man inte kan identifiera vem som bär ansvaret.

16. 16 (19)
 Vi kräver en arbetsmiljö som garanterar hälsa och säkerhet för samtliga arbetstagare i
Europa. Att hålla en god arbetsmiljö är en del av företagens ansvar.
Utbildning till nytt jobb
Nedskärningen av arbetsmarknadsutbildningen slår särskilt hårt mot de unga. Enligt
Arbetsförmedlingen har antalet unga mellan 25 och 29 år som deltar i
arbetsmarknadsutbildning minskat med 60 procent från våren 2007 till våren 2009.
Ett Sverige i kreativ förnyelse där människor får möjlighet att växa och utveckla sin fulla
potential ger bäst möjligheter för ungdomen. Det kräver att nya jobb skapas och utvecklas.
Det innebär också att gamla jobb försvinner.
Vi behöver ett 2000-talets folkhem för förändring. Åt var och en – även dem av oss som
förlorar jobbet – möjlighet till utveckling. Av var och en öppenhet för förändring.
De som förlorar jobbet förlorar inte sällan ett gångbart yrkeskunnande. Vissa jobb försvinner
och kommer aldrig tillbaka. Det kan även unga människor råka ut för i en snabb
strukturomvandling som den vi nu ser. Men människor ska inte slås ut för att jobb
försvinner. Därför behöver de som förlorar jobbet ett aktivt stöd med snabb och
kvalificerad kompetensutveckling. Idag har stödet i huvudsak monterats ned och
Arbetsförmedlingen har fått en omöjlig uppgift av den moderatstyrda regeringen.
Regeringen styrs av en djup misstro mot all yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning tvärs
mot den erfarenhet och vetenskap som finns på området. Faktum är att av dem som gick en
arbetsmarknadsutbildning andra kvartalet 2006 hade 77 procent arbete inom sex månader
efter avslutad utbildning.
Förslag:
 Vi vill möta jobbkrisen med ett Kompetenslyft – ett Kunskapslyft för nästa årtionde.
Hundratusentals människor behöver utbildning i grundskola, gymnasium eller
Yrkeshögskola. Det gäller inte minst unga vuxna utan fullständig gymnasieutbildning.
 Arbetsförmedlingen måste rikta sig till alla. Unga, äldre, högutbildade,
ombytessökande, deltidsarbetslösa och dem som har socialbidrag.
 Vi ska bygga ut den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen. Säkra kvaliteten inom
arbetsmarknadsutbildningen och andra arbetsmarknadsprogram. Yrkesinriktad
arbetsmarknadsutbildning har dokumenterad god effekt och ger jobb snart.
 Nyanlända ska redan under introduktionen erbjudas validering och
kompletteringsutbildning. Ett snabbt spår in i högskolan för dem som kommer till

17. 17 (19)
Sverige och har högskolebakgrund. Intensivutbildning i svenska på högskolan för
nyanlända akademiker. Undervisningen i svenska bör bli mer individualiserad, flexibel
och yrkesinriktad.
 Många som aldrig lyckats ta sig in på arbetsmarknaden tvingas till socialbidrag och
hänvisas till kommunala åtgärder av varierande slag och kvalitet. Vi vill införa
Jobbkontrakt med ömsesidiga åtaganden mellan Arbetsförmedlingen och den enskilde
med försörjningsstöd som innebär en tydlig, trovärdig och tidsbegränsad väg till
arbete.
En fungerande a-kassa för unga
Under första kvartalet 2009 fick mindre än 20 procent av ungdomarna mellan 15-24 år som
var inskrivna vid Arbetsförmedlingen ersättning från en arbetslöshetskassa. Endast 9 procent
av det totala antalet arbetslösa i åldersgruppen enligt SCB fick ersättning från a-kassan.
Antalet medlemmar i a-kassan mellan 20 – 24 år har minskat med 25 procent sedan valet
2006. Det innebär att ungefär 50 000 i enbart den åldersgruppen trängts bort från
arbetslöshetsförsäkringen.
Regeringen har skjutit a-kassan i sank. Det drabbar Sveriges unga hårt eftersom de har
svårare att kvalificera sig och få ersättning från a-kassan. Unga har också lämnat a-kassan i
större utsträckning än andra sedan avgifterna chockhöjdes. En starkare
arbetslöshetsförsäkring som omfattar majoriteten löntagare är en viktig del i en starkare
arbetslinje. Alla ska kunna lita på att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som den ska – att
den ger en pålitlig inkomsttrygghet och att den inte missbrukas.
Det är och bör vara frivilligt att vara med i a-kassan. A-kassan ska vara så attraktiv att de allra
flesta väljer att gå med. Idag är avgifterna till a-kassan högre i branscher med högre risk för
arbetslöshet. När vi nu snabbt är på väg mot massarbetslöshet tvingas a-kassa efter a-kassa
att höja avgifterna. Det innebär att ännu fler lämnar a-kassan, särskilt i de branscher där
arbetslösheten är högst och alltså behovet av en sådan försäkring är som störst. Olika
människor har olika förutsättningar att anpassa sig till arbetsmarknadens krav – att flytta eller
utbilda sig till nya jobb. Vi vill ha krav utan kränkning. Den som är arbetslös ska i början
kunna söka jobb i ett begränsat område. Detta område ska vidgas med tiden.
Förslag:
 Vi vill sänka egenavgifterna till a-kassan.
 Sänkt avgift är viktigt för de många unga som har otrygga anställningar med liten
inkomst. Det måste också bli enklare att gå med i a-kassan.

18. 18 (19)
 Avgifterna till a-kassan ska inte vara beroende av risken för arbetslöshet. Vi vill
återinföra den solidariska finansieringen.
 Vi vill höja ersättningsnivån och taket i a-kassan Vårt mål är att de allra flesta ska ha
en ersättning som motsvarar 80 procent av sin tidigare lön
 Kvalificeringsreglerna i a-kassan har blivit för krångliga. Fler ska kunna kvalificera sig
för full ersättning.

19. Socialdemokraterna, 105 60 Stockholm
tel: 08-700 26 00, jobb@sap.se