1. Synliggör biblioteket -
Identitet, image, profil
Norrköpings stadsbibliotek 17 sep 2012
Eiler Jansson och
Helena Sandström
2. Vad ville vi med projektet?
• Öka medvetenheten hos allmänheten
om bibliotekens utbud
• Öka användningen av bibliotekens
resurser
• Frågan var: Hur gör man det?
3. Projektidé
Identitet – självbild …
Vad erbjuder biblioteket? Vilka använder? Inte? Lite?
Mycket? Hur uppfattar vi vår identitet?
Image – andras bild ... Vilken bild har användare och
andra aktörer av bibliotekets erbjudande?
Profil – riktning …
Vilken profil ska biblioteket erbjuda? – och vilken bild
vill man förmedla?
Hur stämmer identitet och image ihop?
4.
5. IDENTITET Vallås Onsala Laholm Hylte
Läge och Stadsdel i Halmstad, Havsnära, populärt boende Kustkommun med Inlandskommun,
demografi 4 km ö om centrum. i Kungsbacka kommun. mycket jordbruk men främst landsbygd.
Ca 6.000 invånare. Onsala saknar tydligt även skogsbygd. Cirka 10.000
Flerfamiljshus och centrum, långa avstånd. Ca 23.000 invånare invånare, de flesta
villor/radhus. Villa/radhus-bebyggelse varav 6000 i bor i centralorten
med ca 14.000 invånare. centralorten. Hyltebruk.
14 tätorter.
Organisation Biblioteksfilial Biblioteksfilial integrerad HB, 3 filialer, bokbuss. HB plus 2 filialer i
integrerad med skola med skola (åk 6-9). de andra tätorterna.
(åk 6-9). Bokbuss. Samarbeten med
näraliggande förskolor.
Användare Skolelever under Främst skolelever. Även På filialer: skolelever! Skolelever,
skoltid samt äldre kvinnor och ensamma män, På bokbuss: äldre förskolor samt
vuxna. Mest äldre 50+ och småbarnsfamiljer. kvinnor som läser barnfamiljer.
besökare efter skoltid. mycket med fokus på Kvinnor 50+, män
skönlitteratur. HB: även 60+. Asylsökande
vuxenstuderande inkl vuxna och barn på
högskolestudenter. HB (Internet).
6. Vad gjorde vi?
• Projektträffar, där vi diskuterade och reflekterade
tillsammans
• Inspirationsföreläsningar och workshops på temat
”Synliggör biblioteket”
• Egna användarstudier och enkäter till
bibliotekspersonal
• Studieresor i Holland och Sverige
7. Vad gjorde vi? - fortsättning
• Växlade mellan forskning, egna erfarenheter, praktik och
teori…
• Använde forskning om marknadsföring, folkbibliotekets
identitet, användarstudier och andra metoder för
biblioteksutveckling
• Samarbete med
– Bibliotekshögskolan: ”Låna en forskare” samt utvärdering
– Kommunikationsbyrån Treativ – Hur gör man?
– Företaget Jema som genomförde en icke-användarstudie
9. Lärdomar av forskning om
marknadsföring …
- Börja med identiteten samt kunskap om användarna
och hur de upplever eller betraktar verksamheten.
- Intern kommunikation och förhållningssätt.
- Bra och relevant verksamhet skapar goodwill som
sprids från mun till mun.
- Medarbetarna är det viktigaste
marknadsföringsredskapet!
10. Lärdomar av forskning om
folkbibliotekens identitet …
• Komplexa förväntningar och uppdrag:
– Folkbildning – utbildning
– Folkbibliotek – skolbibliotek - integrerat
– Nå ”alla” – prioriterade grupper
– Politisk – handlande organisation
– Värderationalitet – målrationalitet
– Metoder hämtas från andras exempel, snarare än
utvärderade resultat.
11. Lärdomar användarstudier …
• Att ta del av gjorda studier ger perspektiv och
nödvändig kunskap för att kunna göra egna.
Vidare, bredare…
• Egna användarstudier ger förankrad kunskap som
lättare kan användas i praktiken. Lokalt förankrad,
säkrare…
• Icke-användarstudier, nästan viktigast…
• Reflekterad omvärldsspaning
12. Vallås Onsala Laholm Hylte
Profil Vill utveckla sig Ser sig självt som Ser sig själva som en Vara en mötesplats för
som familjebibliotek litteraturbibliotek, kravlös mötesplats. äldre och asylsökande.
och upplevelserum. lånebibliotek. Skilda profiler för HB, En plats för avkoppling,
Läsning snarare än filialer och bokbuss. information och nya
kunskapscentrum. upplevelser.
Målgrupper Dra in familjer och Få in fler Få in fler barnfamiljer. Få in fler ungdomar 13-
barn/ungdomar även barnfamiljer. Nå grupper som inte vet 19 år.
på fritiden. att vi finns.
Metoder Medieplanering, Arbeta med rummet, Sms, maila, annonsera. Mer samarbete med
gallring, möblering. inredning, skyltning. Fler boktips på nätet för högstadiebiblioteket och
Riktade program, Hemsida, folder – barnfamiljer. Bokprat. med lärare.
marknadsföring: nya vägar för Programverksamhet för
mun-till-mun. marknadsföring. barnfamiljer.
13. Vad kom vi fram till?
• Ökad medvetenhet hos bibliotekspersonalen om
användare, egna förhållningssätt, nya metoder.
• De fyra biblioteken som arbetade fördjupat i projektet
tog fram profiler utifrån identitet och image.
• Välja, satsa, prioritera...
• Aktiviteter för att kommunicera profil
• Handla med goda skäl – pro-aktivt
Fyra bibliotek i länet deltog i projektet. Projektstart: januari 2009
Projektidén var att strukturera projektet kring de tre begreppen Identitet, image och profil
Vall å s: ca 25% invandrarbakgrund, l å g f ö rv ä rvsfrekvens, h ö g oh ä lsa, ” sovstad ” . Onsala: befolkningen har ö kat – ” mycket barn och m å nga ä ldre ” . Ekonomiskt ganska stark befolkning, f å invandrare. Laholm: antalet ä ldre ö kar. Olika identiteter i kustomr å de och inland, mellan t ä tort och landsbygd. F å invandrare. Kustomr å det har vuxit mycket. Hylte: 3 t ä torter, centralorten uppbyggd kring pappersbruket. Mycket småindustri i kommunen. Sjöar och turism. Bibliotekens läge… Onsala ligger en bit från centrum.
Projektet pågick i två år, projektmedel från Kulturrådet och Region Halland. Projektträffarna skedde dels på varje bibliotek, dels tillsammans alla fyra biblioteken.
Politisk – handlande organisation, s. 13 -Karen Nowé Hedvall
Möblering och inredning -redan genomfört i Laholm och Hylte i samband med mötesplatsprojektet.
Roger Blomgren, utvärderare (s. 57): ”Sammanfattningsvis måste det ändå påpekas att projektet varit framgångsrikt i den mån att deltagarna nu reflekterar över verksamheten på ett annat sätt än tidigare. Projektdeltagarna har tagit till sig de bitar som de ansåg bäst lämpade sig för att förbättra den redan i många stycken upparbetade och, enligt projektdeltagarna, väl fungerande verksamheten. Man bör inte ha förhoppningar om att genom enskilda projekt ändra på för stora och komplicerade samhällsförhållanden eller att förändra deltagarnas egen identitet eller självbild i alltför hög utsträckning. Identitet är något som byggs upp under många år och den påverkas av informella institutionella faktorer som syn på uppdraget som bibliotekarieprofession. Identiteten påverkas även av formella institutionella strukturer som den kommunala kontexten, där de är en del av en politisk organisation som styr bibliotekens verksamhet via politiska riktlinjer och ekonomiska styrmedel. Men ett projekt som detta kan innebära att deltagarna reflekterar över hur de hitintills arbetat och genom att pröva på nya metoder och aktiviteter kan det fungera som inspirationskälla att pröva på nya idéer och nya sätt att arbeta och utveckla biblioteksverksamheten.”