Framtidens lärande
•Als KEY, PDF herunterladen•
2 gefällt mir•392 views
Föreläsning om skolans framtida utmaningar
Empfohlen
Weitere ähnliche Inhalte
Ähnlich wie Framtidens lärande
Ähnlich wie Framtidens lärande (20)
Mehr von Olle Strömbeck
Mehr von Olle Strömbeck (20)
Framtidens lärande
- 1. Olle Strömbeck Grundskollärare IKT-pedagog Tunaskolan, Lund Pedagogens roll är inte att fylla ett kärl utan att tända en eld Flickr.com by: Pedro Moura Pinheiro
- 2. Stig Roland Rask: Skolan klämd mellan två sköldar http://www.google.se/realtime?hl=sv&tab=YY
- 3. Stig Roland Rask: Skolan klämd mellan två sköldar #skolraset - #skollyftet http://www.google.se/realtime?hl=sv&tab=YY
- 4. 1300-talet Italienskt kloster
- 6. 2000-talet Tunaskolan 2011 Bild: olst75 2011
- 7. Skolan som en flygplanskabin? http://www.flickr.com/photos/irishflyguy/
- 8. Skolan som en flygplanskabin? Sitt ner! http://www.flickr.com/photos/irishflyguy/
- 9. Skolan som en flygplanskabin? Sitt ner! Spänn fast säkerhetsbältet! http://www.flickr.com/photos/irishflyguy/
- 10. Skolan som en flygplanskabin? Sitt ner! Spänn fast säkerhetsbältet! Stäng av all elektronisk utrustning! http://www.flickr.com/photos/irishflyguy/
- 13. Changing education paradigms Sir Ken Robinson
- 14. Changing education paradigms Sir Ken Robinson
- 16. Viktiga kompetenser i det 21:a århundradet? Fundera själv: Vilka förmågor kommer dagens elever att behöva i framtiden?
- 17. Viktiga kompetenser i det 21:a århundradet? Fundera själv: Vilka förmågor kommer dagens elever att behöva i framtiden?
- 18. USA: Partnership for 21st century skills
- 19. USA: Partnership for 21st century skills • Kärnämnen • Livs- och karriärs kompetens • Informations-, media- och teknisk kompetens • Inlärnings- och utvecklingskompetens • Kritiskt tänkande • Kommunikation • Kollaboration/samarbete • Kreativitet
- 20. EUs åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande L ÄR A NDE VS L Å NGT R LI ER F Ö m rensra PE T ENS ELKOM fe NYCK isk Re En Europe
- 21. m, på grund av utbild- 3. tillhandahålla ett europeiskt ningsmässiga nackdelar orsakade referensredskap för av personliga, sociala, beslutsfattare, utbildningsanordna kulturella eller ekonomiska om re, arbetsgivare och ständigheter, behöver inlärarna själva, för att underlätta EUs åtta särskilt stöd för att utnyttja sin utb satsningar på nationell ildningspotential får och europeisk nivå mot gemensam samma möjligheter och tillgång till t överenskomna mål, utbildning. Exempel samt på sådana grupper är personer me nyckelkompetenser för d bristande grundkun- skaper, särskilt låg läskunnighet, personer som avbrutit 4. tillhandahålla en ram för ytterliga sin skolgång, långtidsarbetslösa re åtgärder på gemen- och personer som åter- skapsnivå både inom arbetsprogra vänder till arbetet efter en längre rare och funktionshindrade persone ledighet, äldre, invand- r. livslångt lärande och inom gemenskapens utbildnin mmet Utbildning 2010 gsprogram. Nyckelkompetenser Kompetens definieras här som en kombination av kun- Alla nyckelkompetenser anses skaper, färdigheter och attityder lika viktiga, eftersom som är anpassade till var och en av dem kan bidra till det aktuella området. Nyckelkomp ett framgångsrikt liv etens är den kompe- i ett kunskapssamhälle. Många tens som alla individer behöver för av dessa kunskaper personlig utveckling och färdigheter överlappar och ko och utveckling, aktiv t medborgars mplet terar varandra, kap, social integra- och aspekter som är väsentliga tion och sysselsättning. på ett område stöder kompetensen på ett annat. Grun dläggande kunskaper Denna referensram omfattar åtta ny i språk, läs- och skrivkunnighet, ckelkompetenser: matematiska färdig- 1. Kommunikation på modersmåle heter och kunskaper i informati t. ons- och kommunika- 2. Kommunikation på främmande tionsteknik (IK T) är en viktig gru språk. nd för lärande, och att ”lära att lära” stöder allt lärande. 3. Matematiskt kunnande och gru A NDE ndläggande ÄRten- Det finns en rad teman NG T L ve som används i hela referensram skaplig och teknisk kompetens.LIVSL Å en: kritiskt tänkande, m R FÖR kreativitet, initiativ tagande, pro rensra 4. Digital kompetens.NSE E blemlösning, riskbe- MPE T 5. Lära attKOa. fe dömning, beslutsfattande och sk Re EL konstruktiv hantering NYCK lär i urope 6. Social och medborgerlig komp av känslor har alla en central rol l när det gäller de åtta En E etens. 7. Initiativ förmåga och företagaran da. nyckelkompetenserna. 8. Kulturell medvetenhet och kultu rella uttrycksformer.
- 22. m, på grund av utbild- 3. tillhandahålla ett europeiskt ningsmässiga nackdelar orsakade referensredskap för av personliga, sociala, beslutsfattare, utbildningsanordna kulturella eller ekonomiska om re, arbetsgivare och ständigheter, behöver inlärarna själva, för att underlätta EUs åtta särskilt stöd för att utnyttja sin utb satsningar på nationell ildningspotential får och europeisk nivå mot gemensam samma möjligheter och tillgång till t överenskomna mål, utbildning. Exempel samt på sådana grupper är personer me nyckelkompetenser för d bristande grundkun- skaper, särskilt låg läskunnighet, personer som avbrutit 4. tillhandahålla en ram för ytterliga sin skolgång, långtidsarbetslösa re åtgärder på gemen- och personer som åter- skapsnivå både inom arbetsprogra vänder till arbetet efter en längre rare och funktionshindrade persone ledighet, äldre, invand- r. livslångt lärande och inom gemenskapens utbildnin mmet Utbildning 2010 gsprogram. Nyckelkompetenser Kompetens definieras här som en skaper, färdigheter och attityder kombination av kun- som är anpassade till •Alla nyckelkompetenser anses lika vikpå modersmålet Kommunikation tig a, eftersom det aktuella området. Nyckelkomp var och en av dem kan bidra till ett framgångsrikt liv tens som alla individer behöver för etens är den kompe- personlig utveckling • Kommunikation ssa kunskaper i ett kunskapssamhälle. Många av de på främmande språk och utveckling, aktiv t medborgars och färdigheter överlappar och ko mplet terar varandra kap, social integra- och asMatematiskt kunnande ,och tion och sysselsättning. • pekter som är väsentliga på ett kompetensen på ett annat. Grun område stöder dläggande kunskaper Denna referensram omfattar åtta ny i språkgrundläggande vetenskaplig , läs- och skrivkunnighet, matem atiska färdig 1. Kommunikation på modersmåle ckelkompetenser: t. kompetens ons- och kommunika-- heter och kunskaper i informati 2. Kommunikation på främmande tionsteknik (IK T) är en viktig gru språk. nd för lärande, och att 3. Matematiskt kunnande och gru A NDE ndläggande ÄRten- NG T L ve • ”lära att lära” stöder allt lärande. Digital kompetens rad teman som används i hela referensram Det finns en skaplig och teknisk kompetens.LIVSL Å en: kritiskt tänkande, m R FÖR kreativitet, initiativ tagande, pro rensra • 4. Digital kompetens.NSE E Lära att lära blemlösning, riskbe- MPE T 5. Lära attKOa. fe dömning, beslutsfattande och sk Re EL konstruktiv hantering NYCK lär i urope 6. Social och medborgerlig komp av känslor har alla en central rol l när det gäller de åtta En E etens. 7. Initiativ förmåga och företagaran da. • Social och medborgerlig kompetens nyckelkompetenserna. 8. Kulturell medvetenhet och kultu rella uttrycksformer. • Initiativförmåga och förtagaranda • Kulturell medvetenhet och kulturella utrycksformer
- 23. 4. Digital kompetens Grundläggande IKT- färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och ut- byta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet. flickr.com by: LJMoo
- 24. 5. Lära att lära Denna kompetens innebär: att man är medveten om sina egna inlärningsprocesser och inlärningsbehov att man kan tillägna sig, bearbeta och ta till sig nya kunskaper och färdigheter samt söka och följa vägledning. Bild: Anja Ritzau 2011
- 25. ”In times of change learners will inherit the earth; while the learned find themselves beautifully equipped to deal with a world that no longer exists.” Eric Hoffer, Amerikansk filosof Bild: olst75 2011
- 26. "It is the death of education but the dawn of learning" Professor Steven Heppell
- 27. "It is the death of education but the dawn of learning" Professor Steven Heppell
- 28. "Skolan måste ha fokus på processen inte på produkten" Tomas Kroksmark professor i pedagogik Jönköping Bild: Anja Ritzau 2011
- 29. "Skolan måste ha fokus på processen inte på produkten" Tomas Kroksmark professor i pedagogik Jönköping Undervisning Produkt Fakta Konsumera Bild: Anja Ritzau 2011
- 30. "Skolan måste ha fokus på processen inte på produkten" Tomas Kroksmark professor i pedagogik Jönköping Undervisning Lärande Produkt Process Fakta Förmåga Konsumera Producera Bild: Anja Ritzau 2011
- 31. När vi – på riktigt – inser att alla elever är olika – på riktigt – och att de – på riktigt – har olika erfarenheter med sig, då kommer både elevernas lärande och pedagogernas uppdrag att förändras – på riktigt! Tomas Kroksmark
- 32. Det handlar inte om tekniken...
- 33. Det handlar inte om tekniken...
- 34. Det handlar inte om tekniken...
- 35. Det handlar inte om tekniken...
- 36. Det handlar om hur den används!
- 37. Dr. Ruben Puentedura Omdefinerade uppgifter University of Maine Producera Socialisera Publicera Kontext Verklighetsbaserat
- 38. Dr. Ruben Puentedura University of Maine Omdefiniering Förändring Förbättring Ersättning SAMR-modellen: Modell för hur tekniken kan medföra förändarde undervisningsformer
- 39. Dr. Ruben Puentedura University of Maine Omdefiniering Förändring Förbättring Recension: Skriv en recension på 500 ord i ett ordbehandlingsprogram Ersättning om Mobergs Utvandrarna. Lämna i papperform. SAMR-modellen: Modell för hur tekniken kan medföra förändarde undervisningsformer
- 40. Dr. Ruben Puentedura University of Maine Omdefiniering Förändring Analys: Gör en analys av Mobergs Utvandrarna. Infoga länkar Förbättring till t ex www.utvandrarnashus.se/. Bildmaterial från www.flickr.com och www.wikipedia.se. Lämna in recensionen som en pdf-fil via It’s Learning Ersättning SAMR-modellen: Modell för hur tekniken kan medföra förändarde undervisningsformer
- 41. Dr. Ruben Puentedura University of Maine Omdefiniering Nyhetsbloggen Förändring Du är journalist på en nyhetsblogg. Redaktionen har bestämt att du och några kollegor ska göra en analys av boken Utvandrarna utifrån ett idag-perspektiv. Kan berättelsen berätta något om dagens samhälle? Använd t ex GoogleDocs för interaktivt samarbete. Gör en textanalys i wordl. Publicera ditt arbete i bloggform. Förbättring Ersättning SAMR-modellen: Modell för hur tekniken kan medföra förändarde undervisningsformer
- 42. Dr. Ruben Puentedura University of Maine Utvandrarna - Femte generationen Omdefiniering SVT har beslutat att göra en dokumentär ”Utvandrarna - femte generationen”. Eleverna har fått i uppdrag att bidra med researcharbete. Efter att ha läst Mobergs Utvandrarna redovisar ni er analys. Ni har använt GoogleDocs Förändring för interaktivt samarbete. Ni har sökt upp svensk-amerikaner via olika sociala nätverk och gjort intervjuer med dem. Arbetet redovisas multimedialt, med hjälp av bl a GoogleEarth redovisar ni Karl-Oscars och Kristinas färd från Ljuders socken till Chisago Lake, Förbättring Minnesota. Ersättning SAMR-modellen: Modell för hur tekniken kan medföra förändarde undervisningsformer
- 43. A vision of 21st century learners
- 44. A vision of 21st century learners
- 45. Tell me and I’ll forget Teach me and I’ll learn Involve me and I’ll remember Jag stödjer kampanjen 046-3599249 Allas rätt till MVG olle.strombeck@utb.lund.se facebook.com/olle.strombeck twitter.com/olst75 youtube.com/olst75
- 46. Tell me and I’ll forget Teach me and I’ll learn Involve me and I’ll remember Jag stödjer kampanjen 046-3599249 Allas rätt till MVG olle.strombeck@utb.lund.se facebook.com/olle.strombeck twitter.com/olst75 youtube.com/olst75 Bild: Anja Ritzau 2011
Hinweis der Redaktion
- \n
- Stig Roland Rask lärare, KK-stiftelsen, medierådet \nTidskriften Datorn i utbildningen april 2011\n\nSkolan är därmed klämd mellan två sköldar. Är det skolans problem att den har förändrats för mycket? Eller är dess stora problem att den är sig för lik? \n\nDebatt - Twitter (sociala medier)\n\nVi får höra att vi är dåliga. Jag tror inte att det är så! Massor av exempel på motsatsen.\n\nFrån regering och nationellt håll förs idag en ”återställarpolitik”. Drömmen om en skola ”som en gång var” är det som driver. Den idén personifieras av vår utblidningsminister. \n\nVapnet mot förfallet är en stärkt lärarroll och mer mätningar.\n\nMen hos dem som lever närmare skolans verklighet ute i kommunerna så är det andra analyser som gäller. Skolan förändras nu i snabbare takt än någonsin tidigare och de förändringar sker - trotsigt och konsekvent - just i den rörelseriktning som de senaste årtiondenas utveckling pekar ut. \n\n\n\n
- Stig Roland Rask lärare, KK-stiftelsen, medierådet \nTidskriften Datorn i utbildningen april 2011\n\nSkolan är därmed klämd mellan två sköldar. Är det skolans problem att den har förändrats för mycket? Eller är dess stora problem att den är sig för lik? \n\nDebatt - Twitter (sociala medier)\n\nVi får höra att vi är dåliga. Jag tror inte att det är så! Massor av exempel på motsatsen.\n\nFrån regering och nationellt håll förs idag en ”återställarpolitik”. Drömmen om en skola ”som en gång var” är det som driver. Den idén personifieras av vår utblidningsminister. \n\nVapnet mot förfallet är en stärkt lärarroll och mer mätningar.\n\nMen hos dem som lever närmare skolans verklighet ute i kommunerna så är det andra analyser som gäller. Skolan förändras nu i snabbare takt än någonsin tidigare och de förändringar sker - trotsigt och konsekvent - just i den rörelseriktning som de senaste årtiondenas utveckling pekar ut. \n\n\n\n
- Stig Roland Rask lärare, KK-stiftelsen, medierådet \nTidskriften Datorn i utbildningen april 2011\n\nSkolan är därmed klämd mellan två sköldar. Är det skolans problem att den har förändrats för mycket? Eller är dess stora problem att den är sig för lik? \n\nDebatt - Twitter (sociala medier)\n\nVi får höra att vi är dåliga. Jag tror inte att det är så! Massor av exempel på motsatsen.\n\nFrån regering och nationellt håll förs idag en ”återställarpolitik”. Drömmen om en skola ”som en gång var” är det som driver. Den idén personifieras av vår utblidningsminister. \n\nVapnet mot förfallet är en stärkt lärarroll och mer mätningar.\n\nMen hos dem som lever närmare skolans verklighet ute i kommunerna så är det andra analyser som gäller. Skolan förändras nu i snabbare takt än någonsin tidigare och de förändringar sker - trotsigt och konsekvent - just i den rörelseriktning som de senaste årtiondenas utveckling pekar ut. \n\n\n\n
- Stig Roland Rask lärare, KK-stiftelsen, medierådet \nTidskriften Datorn i utbildningen april 2011\n\nSkolan är därmed klämd mellan två sköldar. Är det skolans problem att den har förändrats för mycket? Eller är dess stora problem att den är sig för lik? \n\nDebatt - Twitter (sociala medier)\n\nVi får höra att vi är dåliga. Jag tror inte att det är så! Massor av exempel på motsatsen.\n\nFrån regering och nationellt håll förs idag en ”återställarpolitik”. Drömmen om en skola ”som en gång var” är det som driver. Den idén personifieras av vår utblidningsminister. \n\nVapnet mot förfallet är en stärkt lärarroll och mer mätningar.\n\nMen hos dem som lever närmare skolans verklighet ute i kommunerna så är det andra analyser som gäller. Skolan förändras nu i snabbare takt än någonsin tidigare och de förändringar sker - trotsigt och konsekvent - just i den rörelseriktning som de senaste årtiondenas utveckling pekar ut. \n\n\n\n
- Stig Roland Rask lärare, KK-stiftelsen, medierådet \nTidskriften Datorn i utbildningen april 2011\n\nSkolan är därmed klämd mellan två sköldar. Är det skolans problem att den har förändrats för mycket? Eller är dess stora problem att den är sig för lik? \n\nDebatt - Twitter (sociala medier)\n\nVi får höra att vi är dåliga. Jag tror inte att det är så! Massor av exempel på motsatsen.\n\nFrån regering och nationellt håll förs idag en ”återställarpolitik”. Drömmen om en skola ”som en gång var” är det som driver. Den idén personifieras av vår utblidningsminister. \n\nVapnet mot förfallet är en stärkt lärarroll och mer mätningar.\n\nMen hos dem som lever närmare skolans verklighet ute i kommunerna så är det andra analyser som gäller. Skolan förändras nu i snabbare takt än någonsin tidigare och de förändringar sker - trotsigt och konsekvent - just i den rörelseriktning som de senaste årtiondenas utveckling pekar ut. \n\n\n\n
- Stig Roland Rask lärare, KK-stiftelsen, medierådet \nTidskriften Datorn i utbildningen april 2011\n\nSkolan är därmed klämd mellan två sköldar. Är det skolans problem att den har förändrats för mycket? Eller är dess stora problem att den är sig för lik? \n\nDebatt - Twitter (sociala medier)\n\nVi får höra att vi är dåliga. Jag tror inte att det är så! Massor av exempel på motsatsen.\n\nFrån regering och nationellt håll förs idag en ”återställarpolitik”. Drömmen om en skola ”som en gång var” är det som driver. Den idén personifieras av vår utblidningsminister. \n\nVapnet mot förfallet är en stärkt lärarroll och mer mätningar.\n\nMen hos dem som lever närmare skolans verklighet ute i kommunerna så är det andra analyser som gäller. Skolan förändras nu i snabbare takt än någonsin tidigare och de förändringar sker - trotsigt och konsekvent - just i den rörelseriktning som de senaste årtiondenas utveckling pekar ut. \n\n\n\n
- Stig Roland Rask lärare, KK-stiftelsen, medierådet \nTidskriften Datorn i utbildningen april 2011\n\nSkolan är därmed klämd mellan två sköldar. Är det skolans problem att den har förändrats för mycket? Eller är dess stora problem att den är sig för lik? \n\nDebatt - Twitter (sociala medier)\n\nVi får höra att vi är dåliga. Jag tror inte att det är så! Massor av exempel på motsatsen.\n\nFrån regering och nationellt håll förs idag en ”återställarpolitik”. Drömmen om en skola ”som en gång var” är det som driver. Den idén personifieras av vår utblidningsminister. \n\nVapnet mot förfallet är en stärkt lärarroll och mer mätningar.\n\nMen hos dem som lever närmare skolans verklighet ute i kommunerna så är det andra analyser som gäller. Skolan förändras nu i snabbare takt än någonsin tidigare och de förändringar sker - trotsigt och konsekvent - just i den rörelseriktning som de senaste årtiondenas utveckling pekar ut. \n\n\n\n
- Stig Roland Rask lärare, KK-stiftelsen, medierådet \nTidskriften Datorn i utbildningen april 2011\n\nSkolan är därmed klämd mellan två sköldar. Är det skolans problem att den har förändrats för mycket? Eller är dess stora problem att den är sig för lik? \n\nDebatt - Twitter (sociala medier)\n\nVi får höra att vi är dåliga. Jag tror inte att det är så! Massor av exempel på motsatsen.\n\nFrån regering och nationellt håll förs idag en ”återställarpolitik”. Drömmen om en skola ”som en gång var” är det som driver. Den idén personifieras av vår utblidningsminister. \n\nVapnet mot förfallet är en stärkt lärarroll och mer mätningar.\n\nMen hos dem som lever närmare skolans verklighet ute i kommunerna så är det andra analyser som gäller. Skolan förändras nu i snabbare takt än någonsin tidigare och de förändringar sker - trotsigt och konsekvent - just i den rörelseriktning som de senaste årtiondenas utveckling pekar ut. \n\n\n\n
- Stig Roland Rask lärare, KK-stiftelsen, medierådet \nTidskriften Datorn i utbildningen april 2011\n\nSkolan är därmed klämd mellan två sköldar. Är det skolans problem att den har förändrats för mycket? Eller är dess stora problem att den är sig för lik? \n\nDebatt - Twitter (sociala medier)\n\nVi får höra att vi är dåliga. Jag tror inte att det är så! Massor av exempel på motsatsen.\n\nFrån regering och nationellt håll förs idag en ”återställarpolitik”. Drömmen om en skola ”som en gång var” är det som driver. Den idén personifieras av vår utblidningsminister. \n\nVapnet mot förfallet är en stärkt lärarroll och mer mätningar.\n\nMen hos dem som lever närmare skolans verklighet ute i kommunerna så är det andra analyser som gäller. Skolan förändras nu i snabbare takt än någonsin tidigare och de förändringar sker - trotsigt och konsekvent - just i den rörelseriktning som de senaste årtiondenas utveckling pekar ut. \n\n\n\n
- Stig Roland Rask lärare, KK-stiftelsen, medierådet \nTidskriften Datorn i utbildningen april 2011\n\nSkolan är därmed klämd mellan två sköldar. Är det skolans problem att den har förändrats för mycket? Eller är dess stora problem att den är sig för lik? \n\nDebatt - Twitter (sociala medier)\n\nVi får höra att vi är dåliga. Jag tror inte att det är så! Massor av exempel på motsatsen.\n\nFrån regering och nationellt håll förs idag en ”återställarpolitik”. Drömmen om en skola ”som en gång var” är det som driver. Den idén personifieras av vår utblidningsminister. \n\nVapnet mot förfallet är en stärkt lärarroll och mer mätningar.\n\nMen hos dem som lever närmare skolans verklighet ute i kommunerna så är det andra analyser som gäller. Skolan förändras nu i snabbare takt än någonsin tidigare och de förändringar sker - trotsigt och konsekvent - just i den rörelseriktning som de senaste årtiondenas utveckling pekar ut. \n\n\n\n
- Stig Roland Rask lärare, KK-stiftelsen, medierådet \nTidskriften Datorn i utbildningen april 2011\n\nSkolan är därmed klämd mellan två sköldar. Är det skolans problem att den har förändrats för mycket? Eller är dess stora problem att den är sig för lik? \n\nDebatt - Twitter (sociala medier)\n\nVi får höra att vi är dåliga. Jag tror inte att det är så! Massor av exempel på motsatsen.\n\nFrån regering och nationellt håll förs idag en ”återställarpolitik”. Drömmen om en skola ”som en gång var” är det som driver. Den idén personifieras av vår utblidningsminister. \n\nVapnet mot förfallet är en stärkt lärarroll och mer mätningar.\n\nMen hos dem som lever närmare skolans verklighet ute i kommunerna så är det andra analyser som gäller. Skolan förändras nu i snabbare takt än någonsin tidigare och de förändringar sker - trotsigt och konsekvent - just i den rörelseriktning som de senaste årtiondenas utveckling pekar ut. \n\n\n\n
- Stig Roland Rask lärare, KK-stiftelsen, medierådet \nTidskriften Datorn i utbildningen april 2011\n\nSkolan är därmed klämd mellan två sköldar. Är det skolans problem att den har förändrats för mycket? Eller är dess stora problem att den är sig för lik? \n\nDebatt - Twitter (sociala medier)\n\nVi får höra att vi är dåliga. Jag tror inte att det är så! Massor av exempel på motsatsen.\n\nFrån regering och nationellt håll förs idag en ”återställarpolitik”. Drömmen om en skola ”som en gång var” är det som driver. Den idén personifieras av vår utblidningsminister. \n\nVapnet mot förfallet är en stärkt lärarroll och mer mätningar.\n\nMen hos dem som lever närmare skolans verklighet ute i kommunerna så är det andra analyser som gäller. Skolan förändras nu i snabbare takt än någonsin tidigare och de förändringar sker - trotsigt och konsekvent - just i den rörelseriktning som de senaste årtiondenas utveckling pekar ut. \n\n\n\n
- Stig Roland Rask lärare, KK-stiftelsen, medierådet \nTidskriften Datorn i utbildningen april 2011\n\nSkolan är därmed klämd mellan två sköldar. Är det skolans problem att den har förändrats för mycket? Eller är dess stora problem att den är sig för lik? \n\nDebatt - Twitter (sociala medier)\n\nVi får höra att vi är dåliga. Jag tror inte att det är så! Massor av exempel på motsatsen.\n\nFrån regering och nationellt håll förs idag en ”återställarpolitik”. Drömmen om en skola ”som en gång var” är det som driver. Den idén personifieras av vår utblidningsminister. \n\nVapnet mot förfallet är en stärkt lärarroll och mer mätningar.\n\nMen hos dem som lever närmare skolans verklighet ute i kommunerna så är det andra analyser som gäller. Skolan förändras nu i snabbare takt än någonsin tidigare och de förändringar sker - trotsigt och konsekvent - just i den rörelseriktning som de senaste årtiondenas utveckling pekar ut. \n\n\n\n
- Stig Roland Rask lärare, KK-stiftelsen, medierådet \nTidskriften Datorn i utbildningen april 2011\n\nSkolan är därmed klämd mellan två sköldar. Är det skolans problem att den har förändrats för mycket? Eller är dess stora problem att den är sig för lik? \n\nDebatt - Twitter (sociala medier)\n\nVi får höra att vi är dåliga. Jag tror inte att det är så! Massor av exempel på motsatsen.\n\nFrån regering och nationellt håll förs idag en ”återställarpolitik”. Drömmen om en skola ”som en gång var” är det som driver. Den idén personifieras av vår utblidningsminister. \n\nVapnet mot förfallet är en stärkt lärarroll och mer mätningar.\n\nMen hos dem som lever närmare skolans verklighet ute i kommunerna så är det andra analyser som gäller. Skolan förändras nu i snabbare takt än någonsin tidigare och de förändringar sker - trotsigt och konsekvent - just i den rörelseriktning som de senaste årtiondenas utveckling pekar ut. \n\n\n\n
- Stig Roland Rask lärare, KK-stiftelsen, medierådet \nTidskriften Datorn i utbildningen april 2011\n\nSkolan är därmed klämd mellan två sköldar. Är det skolans problem att den har förändrats för mycket? Eller är dess stora problem att den är sig för lik? \n\nDebatt - Twitter (sociala medier)\n\nVi får höra att vi är dåliga. Jag tror inte att det är så! Massor av exempel på motsatsen.\n\nFrån regering och nationellt håll förs idag en ”återställarpolitik”. Drömmen om en skola ”som en gång var” är det som driver. Den idén personifieras av vår utblidningsminister. \n\nVapnet mot förfallet är en stärkt lärarroll och mer mätningar.\n\nMen hos dem som lever närmare skolans verklighet ute i kommunerna så är det andra analyser som gäller. Skolan förändras nu i snabbare takt än någonsin tidigare och de förändringar sker - trotsigt och konsekvent - just i den rörelseriktning som de senaste årtiondenas utveckling pekar ut. \n\n\n\n
- \n
- \n
- 1300-talet (Italienskt kloster) Skrivare\n
- 1842 Folkskolereformen - bönderna behövde bli fabriksarbetare\n
- Idag. Vad har egentligen förändrats?\n
- \n
- \n
- \n
- Vilken framtid förberedde vi dessa barn inför?\nVärlden ser inte ut så längre. Vi har lämnat industrisamhället. \nLämnat informationssamhället.\nKunskapssamhället. Halveringstiden på kunskap en mansålder på 1930-talet. \nIdag är den knappt två år.\n
- \n
- Historielektion:\nGoogle: 1996\nFacebook: 2004\nYoutube: 2005\nTwitter: 2006\niPhone: 2007\niPad: 2010\n
- Fundera - Vilka kompetenser behöver våra elever. Flera kommer säkert att leva över nästa århundrade.\n\n
- \n
- grundläggande IKT-färdigheter, dvs. an- vändning av datorer för att hämta fram, be- döma, lagra, producera, redovisa och ut- byta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet.\n\n
- grundläggande IKT-färdigheter, dvs. an- vändning av datorer för att hämta fram, be- döma, lagra, producera, redovisa och ut- byta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet.\n\n
- \n
- \n
- \n
- \n
- \n
- \n
- \n
- \n
- \n
- \n
- \n
- \n
- \n
- \n
- \n
- \n
- \n
- \n
- \n
- \n
- \n
- \n
- \n
- \n
- \n
- \n
- \n
- \n
- \n
- \n
- \n
- \n
- \n
- \n