1. Med
ar betsl injen
s
okutionsrapport
i fintegra
- en
från Mo deraterna

2. inneHÅll
inledning 3
oM koMMunerna 3
arbete är MÅlet 4
tidig kontakt Med arbetsMarknaden 5
individuell ocH anpassad introduktion 5
goda relationer Med näringslivet 6
arbetsMarknadsenHeten ansvarar för integrationen 6
sMÅkoMMuner 7
kontakter Med civila saMHället ocH andra svenskar 7
borgerliga koMMuner bättre 7
slutsatser 8

3. Med arbetslinjen i fokus
– en integrationsrapport från Moderaterna
inledning
Sverige har under de senaste decennierna misslyckats på integrationsområdet, vilket
framförallt avspeglas i en lägre sysselsättning bland utrikes födda än hos inrikes
födda. Orsakerna till det återfinns både i den generella politiken – till exempel att det
lönat sig för dåligt att arbeta, men också i den introduktion som nyanlända fått de
första åren i Sverige. Introduktionen har ofta varit allt för lång och i alltför liten grad
fokuserat på arbetsmarknadsetablering. Att ha ett arbete har stor betydelse för den
enskildes möjligheter till självförverkligande, frihet och gemenskap med andra. Resul-
tatet av den misslyckade integrationspolitiken är att Sverige gått miste om värdefull
kompetens och förpassat många människor till ett långvarigt utanförskap. En bättre
integrationspolitik är viktigt framförallt för att förbättra livsvillkoren för dem som
kommer hit, men det är också en av flera lösningar för att motverka den minskande
andelen yrkesverksamma personer i Sverige de närmaste decennierna.
Moderaterna har tillsammans med Alliansen genomfört flera reformer som syftar till
att bryta utanförskapet bland utrikes födda. Generella reformer för att stärka ar-
betsmarknaden har särskild betydelse för utrikes födda. Detta har kombinerats med
mer riktade insatser som de subventionerade anställningsformerna instegsjobb och
nystartsjobb. I december 2010 genomförs också den största förändringen av in-
troduktionen för nyanlända på flera decennier. Förändringen innebär bland annat att
Arbetsförmedlingen tar över det samordnande ansvaret från kommunerna, vilket ska
säkerställa att arbetslinjen gäller från dag ett i Sverige. Samtidigt kommer kommuner-
na att ha ett fortsatt ansvar för viktiga delar i introduktionen såsom Sfi, samhällsorien-
tering och praktisk hjälp till nyanlända i samband med bosättning och sociala insatser.
Eftersom olika kommuner lyckats olika bra med sin integrationspolitik har Modera-
terna valt att besöka några som varit särskilt framgångsrika för att ta reda på vad som
utmärker dem. Resultatet redovisas i denna rapport.
oM koMMunerna
De kommuner vi valt att besöka är de fem bäst placerade i den årliga ranking som görs
av tidskriften Fokus1: Hylte, Uppvidinge, Salem, Vaggeryd och Trosa. Rankingen har
gjorts med sju olika kriterier som grund: andel utrikes födda i kommunen, flykting-
mottagande i förhållande till kommunens invånarantal, sysselsättning och ohälsotal
bland utrikes födda i absoluta tal och i förhållande till inrikes födda samt hur stora
inkomsterna är hos utrikes födda jämfört med inrikes födda. De besökta kommuner-
na har olika tillvägagångssätt för att lyckas med integrationen, men det finns vissa
saker som förenar dem och som vi valt att beskriva nedan.
1 Fokus nr 12, 2009
3

4. Med arbetslinjen i fokus
– en integrationsrapport från Moderaterna
Hylte uppvidinge saleM vaggeryd trosa
ranking fokus 1:a 2:a 3:a 4:a 5:a
andel förvärvsarbetande 83,2 83,0 83,8 84,4 83,8
2008 % (snitt riket 77,5)
andel förvärvsarbetande 63,7 62,5 66,7 64,0 71,0
bland utrikes födda
utanför eU 2008 % (snitt
riket 53,6)
antal invånare 31 dec 10 277 9 320 15 313 12 959 11 446
2009
antal mottagna nyanlän- 11,5 21,9 8,1 19,2 7,3
da per 1000 invånare år
2005-2009
partier i majoritet (Kom- M,C,fp, s, V M,C,fp, Kd (C) M,C,fp, Kd M,C,fp, Kd M,C,fp, Kd
munstyrelseordförande) (C) (M) (M) (M)
ansvarig nämnd och arbets- och Kommunstyrels- socialnämnden/ arbetsmarknad- Humanistiska
enhet: näringslivsnämn- en/Kommunledn- socialförvaltnin- snämnden nämnden/social-
den/ arbets- och ingsförvaltningen gens arbets- inom Kom- kontoret
näringslivskon- marknadsenhet munstyrelsen/
toret arbetsmarknad-
senheten
företagstäthet (antal 27,4 33,9 16,7 28,7 35,1
privata arbetsplatser per
1000 invånare)
ranking näringslivsklimat 170 61 94 26 4
enligt svenskt näringsliv
år 2009
arbete är MÅlet
Ett tydligt gemensamt drag i de fem kommunerna är att integrationsarbetet fokuserar
på att hjälpa individen till egenförsörjning. Flera av kommunerna nämnde uttryckli-
gen arbetslinjen som den främsta nyckeln till framgång. Att ha ett arbete innebär inte
i sig att man är fullt integrerad, men det är ofta avgörande för faktorer som språkkun-
skaper, boendestandard, hälsa, demokratisk delaktighet och tillgång till kultur- och
fritidsaktiviteter. De kommunföreträdare vi mötte framhöll att jobb ger nyanlända en
annan syn på sig själva och en väg in i samhället. Det ger också en möjlighet att lära
sig svenska på ett djupare plan än vad som är möjligt på svenskundervisningen Sfi.
Några av kommunerna har politisk uppsatta mål med introduktionen som knyter an
till egenförsörjning. I Trosa är målet att 80 procent av alla nyanlända ska vara i reg-
uljär sysselsättning eller utbildning inom två år. I Uppvidinge har man som ambition
att majoriteten ska vara i sysselsättning inom tre år. Båda kommunerna har lyckats
bra. I Uppvidinge är hela 90 procent i sysselsättning efter tre års introduktion under
ett normalår. I Trosa var 75 procent i utbildning eller reguljär sysselsättning inom två
år när målet mättes för första gången 2008. Det kan jämföras med ett snitt i riket på
27,2 procent förvärvsarbetande bland nyanlända efter två år.
Ett gemensamt drag hos de kommuner vi besökte var att de hade en generellt låg ar-
betslöshet, vilket kan vara en förklaring till att man lyckas väl med integrationsarbetet.
Forskning och uppföljningar visar att en generellt stark arbetsmarknad med ett ökat
antal arbetstillfällen främst gynnar personer som är i färd med att träda in på arbets-
4

5. Med arbetslinjen i fokus
– en integrationsrapport från Moderaterna
marknaden och många av dessa är nyanlända. Kommunerna arbetar också aktivt med
de verktyg för arbetsmarknadsetablering som regeringen har infört, såsom instegs-
och nystartsjobb, vilka de menar öppnar viktiga dörrar till arbetsmarknaden.
tidig kontakt Med arbetsMarknaden
Något som förenar kommunerna är att samtliga strävar efter en tidig kontakt med
arbetsmarknaden, till exempel genom praktik och arbetsträning. I Trosa ingår praktik
som en del i Sfi. I Uppvidinge får de flesta nyanlända praktik inom det första året av
introduktionen och Hylte använder sig också av studiebesök för att ge tidiga insikter
i arbetslivet och skapa kontakter med arbetsplatser. Vaggeryd har exempel på nyan-
lända som fått praktik redan under den första veckan av sin introduktion.
Tanken med de tidiga arbetslivskontakterna är att ge lärdomar om hur svenskt arbet-
sliv fungerar, vilket är värdefullt när man får sitt första jobb. En tidig kontakt med
arbetsmarknaden är också viktig eftersom långa och obrutna perioder av passivitet
tenderar att permanentas. Samtidigt sänder det en signal att egenförsörjning är det
normala i Sverige och inte försörjning av samhället.
Tre av kommunerna har utformat introduktionsersättningen så att arbete uppmuntras.
Till skillnad från kommuner som ger nyanlända försörjningsstöd under introduk-
tionen tillåter de vissa sidoinkomster utan att ersättningen trappas ned.
individuell ocH anpassad introduktion
Ingen av kommunerna har ett på förhand givet innehåll i introduktionen för nyan-
lända även om Sfi, samhällsinformation och praktik är regelmässiga inslag. Alla kom-
muner framhåller att introduktionen inte kan göras efter en mall, eftersom de som
kommer hit har så olika bakgrund. Man måste ta hänsyn till utbildningsnivå, läs- och
skrivkunnighet och hälsotillstånd bland annat. Behovet av flexibilitet och att kunna
pröva nya vägar om en åtgärd inte fungerar framhölls också.
Utgångspunkten från individen märks också i utformningen av språkutbildningen och
samhällsinformationen. I Uppvidinge har man satsat stora resurser på att göra Sfi mer
flexibelt så att det går att kombinera med skiftarbete, vilket är vanligt på kommunens
arbetsplatser. Både Salem, Trosa och Uppvidinge förbereder också ett införande av
samhällsinformation på modersmål på de vanligaste språken. Tanken är att samhällsin-
formationen på så sätt kan ges på ett tidigt stadium och underlätta en snabb integra-
tion.
Att individanpassa introduktionen kan vara svårt för mindre kommuner, vilket de
kommuner vi besökte är. Det går dock att lösa genom att samarbeta eller köpa in
tjänster från externa aktörer. Till exempel samarbetar både Trosa och Salem med andra
kommuner för att kunna erbjuda samhällsinformation på modersmål, medan Upp-
vidinge köper in tjänsten från en extern aktör.
5

6. Med arbetslinjen i fokus
– en integrationsrapport från Moderaterna
goda relationer Med näringslivet
Tre av kommunerna uppger goda kontakter med näringslivet som en viktig förklaring
till framgångarna med integrationsarbetet. Samma kommuner har också hamnat högt
på Svenskt näringslivs årliga ranking av kommunernas näringslivsklimat. Att det finns
ett samband mellan ett gott näringslivsklimat och en lyckad integration har nyligen
visats i en rapport av Svenskt Näringsliv.2 Sambandet förklaras bland annat med att
nyanlända gynnas om det är enklare att starta företag eftersom de ofta har små resurs-
er och svårare att hantera tungrodd byråkrati. Det är också vanligare att invandrare
startar och driver egna företag än vad det är bland den infödda befolkningen, vilket
gör att ett gott näringslivsklimat får större relativ betydelse för dem. Fler företag ger
också ett större antal arbetstillfällen, vilket minskar konkurrensen och därför gynnar
personer som står utanför arbetsmarknaden.
Goda relationer med näringslivet har också en konkret betydelse i introduktionsarbe-
tet. Täta kontakter med företagen i kommunen är ett naturligt sätt att få reda på om
det finns arbetstillfällen eller möjligheter till praktik för nyanlända och andra i kom-
munen som är utanför arbetsmarknaden. Att kommunens tjänstemän har egna, per-
sonliga näringslivskontakter verkar vara till stor nytta. Finns ett förtroende för kom-
munens företrädare kan dessa stå som en garant för de personer som arbetsgivaren
anställer på rekommendation. På så sätt blir kommunen ett substitut för det nätverk
som många nyanlända saknar. Rekryteringen i Sverige sker annars ofta i det egna
nätverket och många gånger utannonseras inte lediga arbeten formellt, vilket missgyn-
nar den som är ny i Sverige.
Ett exempel på täta kontakter mellan näringsliv och kommun finns i Trosa där kom-
munstyrelseordföranden personligen gör företagsbesök varannan vecka. I Vaggeryd
har man istället utvecklat ett strukturerat arbetssätt där näringslivet får spela en aktiv
roll i den lokala arbetsmarknadspolitiken och dess genomförande, den så kallade Vag-
gerydsmodellen.
arbetsMarknadsenHeten ansvarar för integrationen
Betydelsen av vilken del av kommunens organisation som ansvarar för integrations-
frågorna brukar ibland nämnas som en framgångsfaktor. Valet av ansvarig enhet eller
nämnd kan ge en fingervisning om vad som prioriteras i integrationsarbetet. Medan
arbetsmarknadsnämnder och -enheter fokuserar på att ge individen möjlighet till ar-
bete är socialnämnden och socialförvaltningen mer inriktad på hjälp och omhänderta-
gande.
Erfarenheten från de fem besök som gjorts är att organisationen är av mindre be-
tydelse. Det avgörande är hur man arbetar rent faktiskt. Goda kontakter med
näringslivet, att arbeta aktivt med att hitta praktik- och arbetsplatser och matchning
har större betydelse. I de besökta kommunerna är flyktingmottagandet antingen en
del av arbetsmarknadsenheten, socialkontoret eller en del av kommunstyrelseför-
valtningen. I Trosa ligger till exempel verksamheten under socialkontoret, men tack
vare en tydlig arbetslinje, ett nära samarbete med arbetsmarknadsenheten och goda
näringslivskontakter är man ändå framgångsrik. En möjlig slutsats är att valet av
ansvarig nämnd har större betydelse i stora kommuner där samarbetet mellan olika
2 Självmål i sysselsättningspolitiken, Svenskt Näringsliv, 2010
6

7. Med arbetslinjen i fokus
– en integrationsrapport från Moderaterna
enheter inte är lika god.
I de kommuner som besöktes är introduktionen av nyanlända en integrerad del av
en större enhet. I Hylte är till exempel arbetslivs- och näringslivsnämnden ansvarig
för all verksamhet inriktad mot vuxna, såväl arbetsmarknad, försörjningsstöd, vux-
enutbildning som näringslivsfrågor och folkhälsa. Att flera verksamheter samlas i en
enhet kan vara nödvändigt i mindre kommuner, men också en fördel. Det förbättrar
samarbetet och minskar risken för att individer faller mellan stolarna. Det ger också
synergieffekter – om näringslivssamordnaren har ett delansvar för arbetsmarknad och
flyktingfrågor blir det naturligt att fråga efter praktikplatser och arbetsplatser i samta-
let med kommunens företag.
sMÅkoMMuner
Att kommunerna är små och har relativt få invånare är ett gemensamt drag. Vaggeryd
nämner just småskaligheten som en fördel – ”att man känner alla”. Det blir en större
kontinuitet i kontakterna och en mer personlig relation till de flyktingmottagare och
jobbcoacher som ska hjälpa de nyanlända till rätta. Samma sak gäller också i rela-
tionen till andra invånare i kommunen. De nyanlända blir inte bara ett nummer på
socialförvaltningen. I mindre sammanhang kommer man varandra närmare och det är
mer naturligt att inkludera nya invånare. Det leder till att man lär sig språket och hur
Sverige fungerar snabbare. I en storstad är det lättare att glömmas bort och inte bli en
del av samhällslivet.
Ett gemensamt drag för fyra av kommunerna är att de vill ha fler invånare, bland an-
nat för att kunna tillgodose behovet av arbetskraft som finns hos de lokala företagen.
Att ta emot nyanlända ses som en del av lösningen. Trots detta når de inte alltid upp
till de nivåer om mottagande som de enats om med Migrationsverket. Att informera
bättre och tidigare om de möjligheter som finns till bosättning och arbete i dessa och
liknande kommuner är ett sätt att förbättra integrationen i Sverige.
kontakter Med civila saMHället ocH andra svenskar
Flera av kommunerna betonar fördelen av kontakter med det civila samhället och
andra svenskar i ett tidigt skede. I Uppvidinge lyfts sport upp som viktigt för integra-
tionen och ett sätt att snabbt bli accepterad av andra. Sfi-undervisingen har bytt plats
från en isolerad lokal till kommunens gymnasium där eleverna möter svenskar dagli-
gen. I Vaggeryd arbetar man med att ta fram kontaktfamiljer för nyanlända och Hylte
månar om att blanda svenskar med nyanlända i sin verksamhet för arbetslösa. Salem
framhåller också praktik som en möjlighet av att få fler kontakter in i samhället än fly-
ktingmottagaren. Dessa olika sätt att möta svenskar underlättar både språkinlärningen
och förståelsen för det nya samhället som man kommer till.
borgerliga koMMuner bättre
Samtliga besökta kommuner har en kommunstyrelseordförande tillhörande ett av al-
lianspartierna och i fyra av fem finns bara Allianspartier med i majoriteten i kommun-
fullmäktige. Det mönstret återfinns också om man tittar längre ned på rankingen på
Fokus lista. Av de 20 bästa kommunerna har bara tre en kommunstyrelseordförande
7

8. Med arbetslinjen i fokus
– en integrationsrapport från Moderaterna
som inte är från ett Alliansparti. En möjlig förklaring är att Alliansen generellt verkar
för en arbetslinje, gott företagsklimat och har ett mer individfokuserat synsätt. Sam-
bandet är ännu tydligare om man ser till de kommuner som har högst sysselsättnings-
grad bland utrikes födda utanför EU. 18 av de 20 bästa är alliansstyrda. Av de kom-
muner som uppvisar sämst resultat är 15 av 20 rödgröna.
slutsatser
Reformen av introduktionen för nyanlända som träder i kraft i december innebär att
Arbetsförmedlingen tar över det samordnande ansvaret från kommunerna. Men den
kommunala politiken kommer också i fortsättningen vara viktig för en lyckad inte-
gration. Det gäller såväl kommunens ansvar för delar i introduktionen såsom Sfi och
samhällsorienteringen. Men även andra politikområden kommer att spela en roll för
hur väl vi lyckas ta tillvara på invandrares kompetens som Sverige behöver. Därför är
det viktigt att följa upp och uppmärksamma kommunernas arbete.
Det arbetssätt som vi beskrivit i den här rapporten ger givetvis inte ett uttömmande
svar på vad ett gott integrationsarbete är. Olika kommuner kan ha olika förutsättnin-
gar och styrkor som kan användas för att hjälpa nyanlända och utrikes födda in i
samhället, t.ex. ett starkt näringsliv eller många ideella organisationer som engagerar
sig i mottagandet. Men av de besök som gjorts har vi dock dragit några slutsatser som
vi menar kommer att ha fortsatt betydelse för ett lyckat integrationsarbete ute i kom-
munerna:
• Allt integrationsarbete bör främst inriktas på en snabb arbetsmarknadsetable-
ring. Arbete innebär att individen får makt över sitt eget liv och har också ett
positivt samband med andra faktorer såsom en snabb inlärning av språket.
• Det spelar roll hur en kommun styrs. Synen på individen, arbetslinjen och fö-
retagande är faktorer som starkt påverkar hur framgångsrik en kommun är med
integrationen.
• Språkets viktigaste funktion är att ge nyanlända möjlighet till arbete. Sfi måste
därför utvecklas till att bli en funktionell språkutbildning som tar sin utgångs-
punkt i förväntade studier eller arbete. Vi vill att nyanlända ska få ökad valfrihet
att välja utbildningsaktör. .
• Introduktionen måste vara individualiserad och flexibel. Det finns ingen färdig
modell som passar alla. Samarbete mellan kommuner är ett bra sätt att möjlig-
göra ett mer individualiserat mottagande.
• Ett gott näringslivsklimat och ett bra samarbete mellan kommun och företag är
viktigt för en god integration. Fler livskraftiga företag ökar tillgången till arbets-
tillfällen, vilket särskilt gynnar nyanlända. Invandrare är dessutom oftare företa-
gare än inrikes födda personer.
• Mer måste göras för att uppmuntra nyanlända att bosätta sig i kommuner som
har arbetstillfällen och som vill ta emot fler nyanlända. Bra information om var
arbetstillfällena finns till den som fått uppehållstillstånd är centralt.
• Företagande kan vara en väg till egenförsörjning. Därför bör samhällsoriente-
ringen innehålla information om hur man startar eget i Sverige. Här är det vär-
8

9. Med arbetslinjen i fokus
– en integrationsrapport från Moderaterna
defullt att lyfta fram förebilder i form av utrikes födda företagare som lyckats.
• Vilken del av organisationen hos kommunen som ansvarar för integrationsarbe-
tet kan ha betydelse, men det är viktigare med en tydlig arbetslinje och ett gott
samarbete med näringslivet.
• Det civila samhällets roll i integrationen bör uppmuntras. Inom föreningsli-
vet kommer nyanlända in i ett sammanhang och knyter kontakter med andra
svenskar. Inte minst leder det till att de lär sig språket snabbare.
9