"Det ekonomiska läget och Sveriges framtidsutmaningar" Göteborgs börssällskap 18 februari 2010 Finansminister Anders Borg

1. Det ekonomiska läget och Sveriges
framtidsutmaningar
Göteborgs börssällskap
18 februari
Finansminister Anders Borg
Finansdepartementet

2. Inriktningen på politiken
• Starka offentliga finanser
• Full sysselsättning genom förstärkning av
arbetslinjen
• Gjuta samman Sverige efter krisen
Finansdepartementet

3. Sverige kan komma att klara sig bättre genom
krisen än befarat
• Världsekonomin börjar återhämta sig efter krisen
• Stora underskott som måste hanteras i EU och USA
• Sverige verkar klara sig bättre än vid tidigare kriser
och jämfört med många andra EU-länder
– Värnat de offentliga finanserna
– Förbättrat förutsättningarna för varaktigt hög
sysselsättning
– Behöver inte göra dramatiska budgetåtstramningar
framöver
Finansdepartementet

4. Hushållens förtroende stärks
Källor: Konjunkturinstitutet, Reuters och Kommissionen
Konsumentförtroende
Finansdepartementet

5. Varför är de svenska hushållen och företagen
mer optimistiska än i många andra länder?
• Trovärdig finanspolitik
• Skattesänkningar och låga räntor ökar hushållens
köpkraft
• Högt hushållssparande i utgångsläget
• Tillgångspriserna har inte fallit i samma grad som i
andra länder
• Kreditmarknaden förefaller fungera bättre för
hushållen än i många andra länder
Finansdepartementet

6. Tillbaka till balans 2012 och överskott
2013 – utan budgetåtstramningar
Finansiellt sparande. Prognos i februari
Procent av BNP 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Staten -1,4 -2,5 -0,9 0,3 1,6 2,5
Ålderspensionssystemet 0,0 0,0 0,3 0,1 -0,1 -0,4
Kommunerna -0,2 0,1 -0,3 -0,1 -0,1 0,1
Offentliga sektorn -1,6 -2,5 -0,9 0,3 1,4 2,2
Finansdepartementet

7. Arbetslösheten faller snabbare än tidigare väntat
Källor: OECD, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar
Procent av arbetskraften
14,0 Januari 2010 Våp09
12,0
10,0
8,0
6,0
4,0
2,0
0,0
1980Q1
1982Q1
1984Q1
1986Q1
1988Q1
1990Q1
1992Q1
1994Q1
1996Q1
1998Q1
2000Q1
2002Q1
2004Q1
2006Q1
2008Q1
2010Q1
2012Q1
2014Q1
Finansdepartementet

8. Goda förutsättningar för en mer gynnsam
utveckling på arbetsmarknaden än tidigare befarat
• Expansiv samlad ekonomisk politik
– Finanspolitiken
– Penningpolitiken och växelkursen
– Kreditmarknaderna stöttades i ett tidigt skede
• Inhemsk efterfrågan utvecklas starkare än i tidigare prognoser 2009-2011
– Ökad efterfrågan på arbetskraft i sysselsättningsintensiva tjänstebranscher
– Fallet i sysselsättningen i varubranscherna dämpas
– Ökade skatteintäkter för kommunerna, vilket bidrar till högre sysselsättning i
kommunerna
• Finanskrisens längd och djup är mindre än i tidigare prognoser
– De varaktiga effekterna på sysselsättningen och arbetslösheten blir mindre
Finansdepartementet

9. Regeringens reformer minskar krisens
permanenta effekter på arbetslösheten
• Ökat arbetsutbud och bättre fungerande arbetsmarknad
efter regeringens reformer
– Mer lönsamt att arbeta
– Bättre matchningsprocess och mer fokus på sökaktivitet
– Billigare och lättare att anställa, särskilt dem som stått
utanför en tid
– Utbyggnad av aktiva åtgärder i arbetsmarknadspolitiken
– Avdrag för hushållstjänster och –arbeten
Finansdepartementet

10. Sysselsättningen väntas snart börja öka igen
Sysselsättning 15-74 år. Säsongrensade kvartal, prognos från 2009:Q4. Källor: SCB, OECD,
Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.
Tusental
4800
4600
4400
4200
4000
3800
3600
1989
1990
1991
1992
1993
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
1994
2004
Prognosjämförelse sysselsatta (tusental)
Finansdepartementet

11. Behov av förstärkning av jobbpolitiken
• Mer lönsamt att arbeta
– Jobbskatteavdrag
• Stärker drivkrafterna att delta på arbetsmarknaden
– Höjd nedre brytpunkt för statlig inkomstskatt
• Har ökat utbildningspremien
• Främjat entreprenörskap
• Fler som vill anställa
– Förstärka företagsklimatet
• Satsningar på infrastruktur, forskning, förbättrad
företagsbeskattning och minskad regelbörda
Finansdepartementet

12. Stor utmaning fortsätta pressa tillbaka
arbetslösheten
• Aktiva insatser kan minska risken för varaktig utslagning
– Arbetslösa ska ha den kompetens som efterfrågas och få
fortsatt hjälp att söka de jobb som finns
– Ökad anställningsbarhet och låga hinder för att anställa
• Förbättra arbetsmarknadens funktionssätt
– Stärka drivkrafterna att delta på arbetsmarknaden
• Fortsätta värna offentliga finanser och makroekonomisk
stabilitet
Finansdepartementet

13. Lägre beskattning av låginkomsttagare
Inkomstskatt som andel (%) av bruttolön för en ensamstående låginkomsttagare (67% av medellönen) utan
barn 2000 till 2009. Källa: OECD
35
30
25
20
15
OECD
medelvärde
10
2009 10,7
5
0 2000 2005 2009 2000 2009 2000 2005 2009
2005
Danmark Sverige USA
Finansdepartementet

14. Lägre beskattning av medelinkomsttagare
Inkomstskatt som andel (%) av bruttolön för en ensamstående medelinkomsttagare utan barn 2000
till 2009. Källa: OECD
35
30
25
20
OECD
medelvärde
15 2009 15,5
10
5
0 2000 2000 2005 2009
2005 2009 2005 2009 2000
Danmark Sverige USA
Finansdepartementet

15. Den bästa fördelningspolitiken är en politik
för fler jobb
• När människor ställs utanför arbetsmarknaden och när de
hamnar i arbetslöshet och får andra former av sociala
ersättningar växer klyftorna
– Detta är grundorsaken till att inkomstspridningen ökade
med 25 procent 1995-2006
• Det är när arbetslösheten faller och sysselsättningen ökar
som vi kan minska klyftorna. För det krävs att vi fortsätter
arbetet med att återupprätta arbetslinjen
• Samtidigt angeläget att pröva behovet av åtgärder
för att mildra krisens effekter för dem med lägst
ekonomisk standard
Finansdepartementet

16. Analysram för reformutrymmet
• Avstämning mot överskottsmålet
– 1 procent av BNP då ekonomin normaliserats
• Avstämning mot utgiftstaket
– Upprätthålla budgeteringsmarginaler
• Avstämning mot konjunkturläget
– Sparande under målet motiverat vid lågt
resursutnyttjande
– Undvika pro-cyklisk finanspolitik
• Beakta osäkerheten och riskbilden
– Inte inteckna reformutrymmet för tidigt
Finansdepartementet

17. Finansiellt sparande och BNP-gap
Procent av BNP respektive potentiell BNP
6
4
2
0
-2
-4
Finansiellt sparande
BNP-gap
-6
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Finansdepartementet

18. Avvägningar reformutrymme
• Ett sparande över målet kan inte utnyttjas till
permanenta reformer om det beror på en
starkare konjunkturutveckling än väntat
• Den stora osäkerheten om prognoser 3-4 år fram
i tiden gör det riskabelt att inteckna dessa
överskott
• En strukturellt starkare utveckling ger möjlighet
till ytterligare strukturreformer och till att mildra
krisens effekter på vissa grupper
Finansdepartementet

19. Inriktningen på politiken
• Starka offentliga finanser
• Full sysselsättning genom förstärkning av
arbetslinjen
• Gjuta samman Sverige efter krisen
Finansdepartementet