2. • Industriella revolutionen tog sin början i
England i mitten av 1700-talet. På 1830-talet
kom den till Tyskland och Frankrike och först
på 1870-talet kom den till Sverige.
3. Varför just England?
1. Jordbruket genomgick en revolution
A) Tidigare hade jordbruket delats upp i en mängd tegar medan
nu började man att effektivisera så att bönderna kunde få
större enheter. Som vi har nu i Sverige t.ex.
B) Pga att bönderna odlade en gröda har man nu infört
växelbruket. Detta innebar att man odlade flera olika grödor
och jorden blev allt mer näringsrik.
C) Nya grödor infördes som t.ex. Potatis
D) Skördarna ökades vilket innebar att färre bönder kunde
försörja allt fler människor på en och samma gång. Samtidigt
friställdes arbetskraften till det nya industrierna.
4. 2. Det politiska klimatet blev allt mer stabilt. Detta gjorde att år
1688 delades makten mellan kungen och parlamentet , där
medelklassen var väl representerad.
5. 3. Nya uppfinningar och tekniska förbättringar
James Watt förbättrade ångmaskinen vilket fick enorm
betydelse. I och med denna förbättring behövde ångmaskinen
inte ligga nära vattendrag utan den kunde nu drivas med
stenkol och koks.
4. Mekanikern George Stephenson gjorde det möjligt att byta ut
hästkraft mot ångkraft vilket gjorde att år 1825 gick det första
ångtåget mellan Darlington och Stockton i England.
6. 5. Via kolonierna hade England en stor tillgång till råvaror.
6. Genom att jordbruket kunde försörja fler så minskade svälten
och befolkningen ökade. Alltså ökade även kundunderlaget
och att kolonierna även blev konsumenter av det färdiga
produkterna.
7. Detta ledde till att de rika köpmännen var beredda att
investera och ta risker.
7. Befolkningsökning i England men även i Europa
1. Färre krig
2. Bättre och mer mat
3. Bättre mediciner:
Läkaren Edward Jenner kom på att mjölkerskor som hade
kokoppor var immuna mot smittkoppor. Detta blev
Vacca=ko= Vaccin!
8. Nationalismen
Nationalismen började formas under mitt 1800-tal.
Ett land ett folk ett språk blev dess slagord.
Österrike Ungern ingick i vissa befolkningsgrupper i storriken.
Det Osmanska jätteriket (Turkiet) bestod av många
existerande länder men det blev allt mer svagare och fick
släppa Grekland 1821. Efter förlust i Krimkriget fick de släppa
även Rumänien, Serbien och Bulgarien.
9. Den andra varianten av nationalismen
var att människor med samma språk, religion och traditioner
kände sig samhöriga och önskade sig därför att ingå i ett
större rike. Detta gällde även de tyska delstaterna med den
starka Preussen. I Preussen var Bismarck kansler och kallades
för ”järnkanslern”. Han ville styra landet med blod och järn.
10. Krimkriget
Krimkriget var ett resultat av Storbritannien och Frankrikes
reaktion på att Ryssland försökte ta till sig mark av det
Osmanska riket. I detta krig verkade Florence Nigthtingale.
11. Folkökning i Sverige
Från 1800- till 1900-talet ökade den svenska befolkningen från
2,3- till 5,2 miljoner. Detta hade främst med att göra med
minskad dödlighet och genom att krigen upphörde överlevde
fler.
Vaccinet hjälpe en stor del också från att framför allt att hindra
barn att få smittkoppor.
Bättre skördar
I början av 1700-talet införde Alingsåssonen Jonas Alströmer
Potatisar och i början av 1800-talet bidrog skifterna starkt till
en ökad effektivitet och avkastning.
12. Industrialiseringen
Industrialiseringen kom igång på 1870-talet vilket bidrog till
urbaniseringen och städerna blev allt mer trångbebodda.
Fabrikerna var fyllda av farliga maskiner. Vid skada eller dödsfall
utbetalades en ynklig ersättning, så följden för många
olycksdrabbade blev tiggeri.
Sveriges export grundades på jordbruksprodukter, trä och järn.
Sverige hade även en stark textilindustri. Den stora
industristaden var Motala.
13. ”Snilleindustrier”
Snillen
1. Sven Wingqvist, kullagret SKF
2. L M Ericsson förbättrade Bells telefon
3. Gustav Dalen uppfann solventilen som tände och släckte
fyrar automatiskt.
4. 1844 kom säkerhetständstickor som kunde tända mot lådans
plån.
5. De Laval kom med mjölkseparatorn som skilde mjölk och
grädde åt
6. J P Johansson kom med nödvändiga verktyg som skiftnyckel
och rörtång.
14. SKOG, JÄRN OCH STÅL
Sågade och hyvlade trävaror behövdes till Europas framväxande
industrier där bostäder och fabriker skulle byggas. England
importerades från Norge men efter att Norge utnyttjat sin
skog så hårt blev det Sverige som importerade till England.
1849 kom Nordens första ångsåg i Sverige. Tidigare hade man
utnyttjat vattensågar och då vart beroende utav forsar och
fall. Tillgångar på grovt virke minskade men vid sekelskiftet
började man nyttja klenare virke till pappersmassa, där
Sverige blev ledande.
15. transporter
Under 1800 talet bodde många på landsbygden. Dåliga vägar,
dyra hästskjutsar, krav på inrikespass gjorde att de flesta levde
ganska isolerat. Men undan för undan kommer förbättringar i
form av ångbåtar och kanaler. Dessa blev en förutsättning för
industrialiseringen.
Järnvägar bröt även glesbygdens isolering. Mat kunde
transporteras till underskottsområden. Den sista
hungersnöden 1866-67 inträffade i Norrland innan järnvägen
kommit dit. Genom järnvägarna minskade restiden betydligt.
Fån att resa med ångbåt i tre dagar till att resa med järnvägen
i 14 timmar.
16. Andra förutsättningar för
industrialiseringen
1. 1846 infördes bäringsfriheten och skråväsendet upphörde.
2. Aktiebolagen kom (1848) och innebar ett begränsat
ekonomiskt ansvar.
3. Friare företagsklimat gynnar investeringar.
4. jordbruksrevolutionen.
5. 1842 infördes en allmän folkskolestadga. Många mindre
fattiga lärt sig läsa antingen via hemundervisning eller
kyrkan.
6. Husagan får endast nyttjas mot minderåriga, spöstraff
förbjuds.
7. Konventikelplakatet upphör 1858.
17. Rösträtt
Rösträttsfrågan var central i början av 1900-talet. Arvid Lindman
var konservativ och genomdrev rösträtt för alla
skattebetalande män över 24 år. Kvinnorna kämpade flitigt för
att få rösträtt men 1918 enades liberaler, socialdemokrater
och högern om allmän och lika rösträtt. 1921 trädde detta helt
i kraft. Vid sidan om krav på rösträtt kämpade kvinnorna
också för att bli myndiga och få full ekonomisk jämställdhet i
äktenskap, så att männen inte längre kunde försnilla hela
kvinnans enskilda egendom.
