3. Joint action
Vad krävs för att en
lärare ska utveckla och
växa med sin
bedömarkompetens?
http://todaysmeet.com/kba
4. Tio forskningsbaserade
principer för lärares
professionsutveckling
Princip 1 betyder att cykeln av lärares professionella utveckling och kunskapsbyggande börjar med en fråga om elevernas behov av
utveckling.
Princip 2 handlar om att lärarna måste få möjlighet att utveckla de kunskaper och förmågor som är meningsfulla i förhållande till deras
specifika undervisningskontext. Utgångspunkten måste tas i frågan: ”Vilka kunskaper och färdigheter behöver vi som lärare för att hjälpa
våra elever överbrygga gapet mellan vad de kan och vad de bör kunna för att nå målen?”
Princip 3 rör vikten av att integrera teori och praktik när det gäller läroplan, lärarnas praktik samt kunskaper om bedömning inom de
områden som står i fokus för utvecklingsinsatsen.
Princip 4 identifierar behovet av att använda bedömning som bas för professionell utvärdering. Om elevernas behov av att lära, lärarnas
behov av att utvecklas och ett meningsfullt undervisningsinnehåll ska vara i linje med varandra, måste lärarna kunna klargöra vad eleverna
redan vet och kan och hur man ska bygga vidare på den kunskapen på ett djupt och meningsfullt sätt.
Princip 7 framhåller att deltagande lärare måste få tillfällen att bearbeta och utveckla nya lärdomar tillsammans med kollegor.
Princip 8 gäller den roll som kunnig expertis har i att underlätta konstruktiv utveckling av lärarnas professionella kompetens.
Princip 9. de mest effektiva utvecklingsinsatserna, av elevresultat att döma, är skolledarna aktiva deltagare.
Princip 10 handlar slutligen om att behålla kraften i utvecklingsarbetet. Det måste finnas en medvetenhet om att det tar mycket kraft och
lång tid för lärarna att förändra sin undervisning på ett framgångsrikt och varaktigt sätt.
Helen Timberleys 10 principer; http://www.kfsk.se/download/18.11165b2c13cf48416de1b2/Forskning+i+korthet+2013+nr1.pdf
7. Allmänna råd, planering och undervisning
Lärare bör vid planeringen av undervisningen
•
Tydliggöra vilka delar av ämnets syfte som undervisningen i det aktuella arbetsområdet ska inriktas mot och
utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och behandlas så att eleverna ges förutsättningar att
utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven.
•
Identifiera vilka delar av kunskapskraven som bedömningen ska utgå från i det aktuella arbetsområdet och
avgöra hur eleverna ska få visa sina kunskaper.
•
Skapa förutsättningar för att följa och stödja elevernas kunskapsutveckling och kontinuerligt ge återkoppling på
deras arbete.
•
Välja arbetssätt och arbetsformer som ger eleverna möjlighet att utvecklas i riktning mot de övergripande målen
i läroplanens andra del.
•
Utgå från erfarenheter från tidigare utvärderingar av den egna undervisningen.
•
Utgå från elevgruppens intressen, erfarenheter och föreställningar kring det som undervisningen ska behandla så
att eleverna får ett reellt inflytande över undervisningen.
•
Samordna planeringen av undervisningen med andra lärare, så att arbetsbelastningen blir rimlig för eleverna.
8. Fokusförflyttning
nödvändig!
Från görande till aktivt lärande.
Från en syn på bedömning som ”De kunskaper och färdigheter
som utvecklats i lärarnas
adm. till bedömning som redskap vardagliga praktik är de som har
för utveckling av undervisningen visat sig mest effektiva för att
åstadkomma goda elevresultat.”
och elever samt lärares lärande
Helen Timperley
Tillämpning av formativt
förhållningssätt på lärarens
lärande.
9. Lösning
Skapa och odla en gemensam bedömningskultur som genomsyrar all undervisning och
allt lärande på skolan.
En bedömningskultur är den vision och samsyn som ni vill ska genomsyrar all
undervisning och allt lärande på er skolan.
En gemensam bedömningskultur leder till en likvärdig bedömning och innebär en
ständigt pågående utvecklingsprocess kring undervisning och bedömning.
10. Vad styr hur...
VAD? HUR?
•Skapa och synliggör den • Skapa och synliggör en
bedömningskultur som ni vill struktur/arbetsorganisation
ska genomsyra undervisning och som möjliggör och stimulerar
lärande på skolan. den önskade
bedömningskulturen.
Börja här!
11. VISION
-Den önskade
bedömningskulturen
Pedagogiska helhetsidéer: De områden
som är centrala för er för att er
bedömningskultur ska bli verklighet
Arbetsorganisation Utvecklingsorganisation
12. Vision om bedömning:
Vi skapar förutsättningar för det livslånga lärandet genom att aktivt
utveckla elevernas förmåga att lära sig att lära”!
Bilden lyder under CC och ägs av och är skapad av Rwangsa's.
13. Visionen...
Står för den samsyn kring bedömning som ni vill ska genomsyra
ert arbete med bedömning.
Behöver bygga på aktuell forskning, skollag och styrdokument
samt vara anpassad till vår samtid.
Alla personal behöver vara medskapare till visionen! Processen
viktigare än produkten.....
Visionen hjälper er att hålla gemensam kurs mot regnbågen!
14. Helhetsidén
Är ”vägen” som ska hjälpa er att nå er vision.
Bör ej bestå av för många delar. Harmoni med visionen!
Får ej vara för tydlig eller för vid :).
Måste stämma överens med skollag, styrdokument och
aktuell forskning.
Alla måste vara medskapare här också!
15. Vision:
” Vi skapar förutsättningar för det livslånga
lärandet genom att aktivt utveckla elevernas
förmåga att lära sig att lära”!
För att lyckas med det
-Har vi höga förväntningar på alla elever och utgår från att alla eleven kan och vill lyckas i sitt lärande.
-Tränar vi elevernas förmåga att lära sig lära genom att alltid utgå från de fem nyckelstrategierna inom
bedömning för lärande när vi planerar, genomför och utvärderar vår undervisning.
-Tydliggör vi mål och kunskapskrav för eleverna med hjälp av pedagogiska planeringar, ord och
begreppslistor och matriser under hela arbetsområdet så att de blir aktivt engagerade i hela
planeringsprocessen.
-Ger vi eleverna kontinuerlig återkoppling som innehåller information om lärandet och som bygger på
frågeställningarna: Var i förhållande till målet är du? Vad är nästa steg? Hur kan du som elev ta dig vidare?
- Arbetar vi systematiskt med sambedömning på skolan i alla ämnen utifrån ett gemensamt schema.
- Arbetar vi med att kontinuerligt utveckla lärares bedömarkompetens genom att en gång i månaden
arbeta med bedömning för lärande samtal.
Arbetsorganisation Utvecklingsorganisation
Alla pedagoger har mentorselever. Max 15 mentorselever per Lärgrupp om bedömning för lärande en gång i månaden.
pedagog.
Åldershomogena arbetslag Systematisk sambedömning inplanerad läsårsvis.
Gemensamma grovstrukturer för vad en lektion och ett
arbetsområde. Individuella förbättringsmål inom bfl för alla pedagoger; Var i
IUP-tid schemalagt förhållande till vår bedömningskultur är jag? Vad är nästa steg för mig? Hur
Inga handuppräckningssystem tänker jag ta mig vidare
Lärgrupper istället för klasser.
Alla löpande bedömninsaktiviteter synliggjorda i ett organisatoriskt
årshjul
Samtalsledare inom bfl.
16. En titt på hur en skola kan gå
tillväga för att skapa och
systematiskt odla en gemensam
bedömningskultur
17. Steg 1
Synliggör den bedömningskultur
och de pedagogiska
helhetsidéer som ni vill att
skolan ska genomsyras av.
Ett sätt att göra det är med
hjälp av en diskussionskarusell.
På så sätt får ni in underlag
både till visionen och de
pedagogiska helhetsidéerna på
1, 5 timme.
18.
19. Exempel på frågor
• Hur kan man lära sig att lära?
• Vad vill vi att bedömningen av elevers kunskaper ska leda till?
• Hur behöver vi tänka och arbeta med bedömning på skolan för att alla elever ska nå alla
mål?
• Vilken vision om bedömningens möjligheter och effekter har vi på denna skolan?
• Hur arbetar vi med summativ bedömning idag?
• Hur arbetar vi med formativ bedömning i dag?
• Hur tydliggör du mål och kunskapskrav under hela arbetsområdet?
• Vad känner du att du är riktigt bra på inom bedömning?
• Vad skulle du vilja bli bättre på inom bedömning?
• När våra elever lämnar skolan: Hur vill vi då att deras möte med bedömning på vår
skola ska ha bidragit till deras helhetsutveckling?
20. Sammanställ svaren
Sammanställning utan diskussion eller värdering!
Varje fråga kan sammanställas i t.ex. en tankekarta eller i
ett Google dokument.
Öppen och överskådlig form på sammanställningen.
Materialet från sammanställningen ska kunna fungera som
er utgångspunkt i det fortsatta arbetet.
21. Steg 2
•Formulera ett utkast till vision/
bedömningskultur.
•Formulera utkast till de pedagogiska
helhetsidéer som ska leda fram till er vision/
bedömningskultur.
•Använd former som gör att alla känner sig
delaktiga i skapandet av vision/helhetsidéer.
”Måla” bilden av detta tillsammans :)
22. Steg 3
Kvalitetsgranska er själva!
Granska era utkast över visionen och
pedagogiska helhetsidéer utifrån Skolverkets
krav i:
•Skollagen
•styrdokumenten
•Aktuell forskning om bedömning
•Er beprövade erfarenhet
•AR om planering och genomförande av
undervisning.
23. Steg 4 Fastslå och fira!
•Fastslå visionen och de
slutgiltiga helhetsidéerna
genom en gemensam ritual.
•Stanna upp och fira er nya
bedömningskultur!
•Aktiv,gemensam
återhämtning!
24. Steg 5
Se över er nuvarande
arbetsorganisation och forma
om den så att den ligger i
linje med er vision och era
pedagogiska helhetsidéer
kring bedömning
25. Steg 6
Kartlägg nuläget utifrån era
pedagogiska helhetsidéer
kring bedömning genom att
göra en SWOT över varje
helhetside´.
”Svagheterna” bildar
stommen i er
utvecklingsorganisation.
26. Boråsmodellen som
bas för utvecklings-
organisationen
Regelbundna, strukturerade,
lärsamtal om Bedömning för
lärande
1. Introduktion och mötesordning (5 min)
2. Så här har jag gjort – Så här går det nu (35
min).
3. Det här har jag lärt mig, slutsatser och
lärdomar hittills (15 min).
4. ”Nya rön om bedömning för lärande” (50
min). Påfyllnad....
5. Upprättandet av personliga handlingsplaner,
vad gör jag till nästa gång? (10 min).
6. Vad gav dagens lärmöte? Gruppreflektion
eller samtalsreflektion (5 min)
