2. Vad menas med
omdefiniering?
Ur ett ledarskapsperspektiv är omdefiniering om så mycket
mer än själva undervisningsmomenten och verktygen. ......
3. Att omdefiniera en skolan handlar om att skapa organisatoriska och pedagogiska
förutsättningar för en självgående lärprocess som är så stimulerande att den lärande
individen själv driver processen framåt.
Det handlar om att designa ett system där teknik och pedagogik förenas i en fantastisk
symfoni och där det formativa förhållningssättet används som naturligt bränsle och
styrdokumenten och EU:s åtta nyckelkompetenser får rollen som guidande kompass.
Det livslånga lärandet är i fokus både hos personal och elever.
4. Ibland kan det innebära att
du som ledare måste få
pedagoger att sluta göra
bra saker .......
För att istället göra saker som är ännu bättre för
lärandet!
5. Strategisk design för
lärande
Innebär medvetna, reflekterade val kring allt som rör
lärandeprocessen och verksamheten.
Organisation, rum för lärande, val av verktyg och metod bör
matcha verksamhetens förhållningssätt till lärande.
6. Er vision om det goda
lärandet och ert
förändringsarbete ska
synas i verksamheten!
7. Förnya vårt Organisera för
förhållningssätt informellt och
till kunskap och formellt lärande
lärande
Nya metoder och
Skapa nya rum för verktyg för lärande
lärande
8. Förnya vårt
förhållningsätt till
kunskap och
lärande
Från industrisamhälle till informations och kommunikationssamhälle.
Öka statusen på informellt lärande. Lgr 11 förespråkar ett
entreprenöriellt förhållningssätt.
Lgr11:s ämnesspecifika förmågor och EU: s åtta nyckelkompetenser
som kompass.
Formativt förhållningssätt till lärande.
10. EU:s åtta nyckelkompetenser
Kommunikation på modersmålet.
Kommunikation på främmande språk.
Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och
teknisk kompetens.
Digital kompetens
Lära att lära
Social och medborgerlig kompetens
Initiativförmåga och företagaranda
Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer
11. ”Digital kompetens innebär säker och kritisk
användning av informationssamhällets teknik i
arbetslivet, på fritiden och för kommunikations-
ändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-
färdigheter, dvs. användning av datorer för att
hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa
och utbyta information samt för att
kommunicera och delta i samarbetsnätverk via
Internet. ”
Källa: EU:s definition från 2006
11
Kunskaper om :hur teknik fungerar, både rent praktiskt och vilken roll den har i samhälle och arbetsliv. Det handlar om att kunna hantera viktiga
program, källkritik och informationssökningar.
Färdigheter kring att söka och samla in information samt bearnbeta, värdera,kritiskt granska informationen och använda informationen. Kritiskt
tänkande, kreativitet och innovation lyfts fram som viktiga färdigheter.
Attityd: En kritisk och reflekterande attityd i relation till det moderna informationssamhället och i användandet av digitala verktyg och resurser.
12. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder
att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och
förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.
Sålla, sortera och analysera!
14. Entreprenöriellt lärande
Att utveckla och
Samarbete med
stimulera
omvärlden,
kompetenser som
verklighetsanknut
att ta initiativ,
et, samverkan
ansvar och att
med arbetslivet
omsätta idéer till
handling…
Utveckla nyfikenhet,
självtillit, kreativitet,
och
samarbetsförmåga
Källa: Skolverket
16. ”Eleven ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en
snabb förändringstakt” (Skolans uppdrag s. 6).
”Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och
förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ” (Skolans uppdrag s. 6).
”Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik
som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande” (Långsiktiga målen
s.11).
Kursplanerna innehåller också mycket....
17. Lgr 11 uppmanar oss att ta
tillvara på de möjligheter
och resurser erbjuder som
tekniken medför!
18. Vi lever i en föränderlig värld där förmågan att ”lära om och lära nytt” är en av de viktigaste kompetenser vi behöver. Att lära att lära är en av EU:s åtta nyckelkompetenser och
grunden i allt formativt arbete. Vi vet i dag att bedömning för lärande främjar elevernas kommunikationsförmåga, ansvar, inflytande och kreativitet långt bättre än den
klassiska konventionella, summativa bedömningen. Genom att låta eleverna möta ett formativt förhållningssätt stimulerar vi deras förmåga att vara delaktiga, samtidigt som vi
tillsammans med dem synliggör kunskapskvalitéer i lärprocessen.
Hur, var och när vi lär påverkas också av Internets kraftfullhet. I dag kan vi skönja en allt otydligare gräns mellan formellt lärande och informellt lärande. Lärande sker överallt
och bortom tid och rum. Eleverna möter i dag en komplex mängd information i olika medier vilket ger dem många olika perspektiv på tillvaron.” Sanningen” har mer än ett svar
och problem en mängd olika lösningar. Elevernas sociala kontext har vidgats och förändrats tack vare tekniken. Socialt nätverkande via olika medier är idag en naturlig del av
unga människors vardag och begreppet social har fått en ny, vidare och mer global innebörd. Med hjälp av tekniken kan vi ta in hela världen i våra liv och möta människor som
vi tidigare inte hade möjlighet att möta. Detta påverkar givetvis vår metakognitiva utveckling och vårt sätt att lära. Genom möten med andra människor utvecklas, formas,
utmanas och förändras vi.
Ett gemensamt långsiktigt mål för alla skolformer är att skapa förutsättningar för individens möjligheter till ett livslångt lärande. För att nå dit behöver våra elever kunna
orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder för att tillägna sig, använda sig av, och
omforma ny kunskap är viktiga strategier.
Våra elever behöver därför ges möjlighet att träna och utveckla förmågan att "Lära att lära" i den dagliga verksamheten. Det kräver att vi organiserar lärandet och läraktviteter
på ett sätt som verkligen stimulerar och utmanar. Lära sig att lära behöver integreras som en naturlig del i all undervisning så att eleverna successivt får en möjlighet att
utveckla sin förmåga att organsiera sitt eget, personliga lärande.
19. Dokumentation av
Fotografering och naturvetenskapliga Källkritik, hur texters avsändare
Fotografering och filmande
överföring av bilder med undersökningar med text, bild påverkar innehållet
samt redigering i (sv, 1-3, s 224
hjälp av datorprogram och andra uttrycksformer
(Bild 1-3, s. 21)
datorprogram
(Bild 4-6, s. 21) (NO 1-3, s113)
Handstil samt att skriva,
Olika sätt att söka och välja texter och disponera och redigera texter för
Tydligt talat språk och talat språk på engelska från Internet och
hand och med hjälp av dator
texter som är instruerande Kombinationer av bild, ljud och andra medier (eng 4-6, s 32)
(sv, 4-6, s 224)
ifrån olika medier text i eget bildskapande
Modern Språk, 4-9 s. 78
Källkritisk granskning av
information och argument som
eleven möter i olika källor och Texter som kombinerar ord
Handstil och att samhällsdiskussioner med och bild, tex film, interaktiva
Digitala verktyg för ljud
och musikskapande
Musik, 4-6, så 102
skriva på dator
(sv, 1-3, s 223), svas 1-3,s 240 LGR 11 koppling till biologi (NO 4-6 , s. 115) spel och webbtexter
(sv, 4-6, s 225)
Alla elever ska lära sig
kommunicera, kunskapssöka, Tydligt talad engelska och texter från
Skapande av texter där skapa och lära med hjälp av olika medier (eng 4-6, s 31)
ord, bild och ljud modern teknik
samspelar Olika hjälpmedel, till exempel
(sv, 4-6, s 224) digitala verktyg, för att planera och
genomföra muntliga presentationer.
Metoder för att söka information från
Informationsspridning, reklam och (sv, 4-6, s 224)
Informationssökning i böcker, olika källor: intervjuer, observationer.
opinionsbildning i olika medier.Hur Hur mna kan värdera och bearbeta
tidskrifter och på webbsidor för barn
sexualitet och könsroller framställs i källor och information (SO, 1-3, s161)
(sv, 1-3, s 224, svas s. 241)
olika medier och populärkultur. Hur man jämför källor och
(SH 4-6, s. 201) prövar deras tillförlitlighet med
ett källkritiskt förhållningssätt.
(sv, 4-6, s 225)
Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till Informationssökning i några olika medier
exempel webbtexter, interaktiva spel och tv och källor, till exempel i uppslagsböcker,
program. Texternas innehåll, uppbyggnad och Dokumentation i form av skisser med
genom intervjuer och via sökmotorer på
typiska språkliga drag. (sv, 1-3, s 224) förklarande ord och begrepp, symboler
Internet.
och måttangivelser samt fysiska eller
(sv, 4-6, s 225)
digitala modeller (tk, 4-6, s. 271)
20. Förnya vårt
förhållningsätt till
kunskap och
lärande
Designa organisationen så att den är
rustad för att att stimulera skolans vision
av det goda lärandet och det
förhållningssätt till kunskap och lärande vi
vill förmedla.
21. Organisera för
informellt och
formellt lärande
Designa er organisation så att den kan
kan dra nytta av det informella lärandets
effekter.
24. Organisera för
informellt och
formellt lärande
Lär och basgrupper istället för fasta klasser?
Ramschema som möjliggör samarbete och ämnesövergripande arbete?
Längre sammanhängande block gynnar elever med lång startsträcka OCH kort
uthållighet?
Utmana 35 + 10 arbetsveckan? 40-timmars?
Nätnärvaro? Kvällsöppet?
Formativt förhållningssätt som organisationsform.
25. Skapa nya rum för
lärande
Gör nya fysiska rum för lärande tillgängliga med hjälp av tekniken.
Utnyttja digitala rum för lärande.
Vidga klassrummen med Skype!
Vilka rum för lärande missar dagens skola?
26. Bra tecken
När föräldrarna inte känner igen sin egen
skolgång........
En kreativ lärmiljö är ständigt under
förändring.
27. Nya metoder och
verktyg för lärande
Omdefiniera arbetsuppgifterna med hjälp av t.ex.
SAMR-modellen.
Medvetna val av läraktivitet och lärverktyg: mål,
läraktivitet, verktyg.
Tag hjälp av Hatties studie Synligt lärande.Vad kan vi
se ger effekt?
28. SAMR-modellen
ELEVERNA FÖRSES MED UPPGIFTER SOM
TIDIGARE VAR OMÖJLIGA ATT SKAPA. NYA TYPER
OMDEFINIERING AV INFORMATIONSKÄLLOR ANVÄNDS
KONTINUERLIGT OCH ELEVERNA MÖTER
REGELBUNDET EN SOCIAL KONTEXT SOM EJ VAR
TILLGÄNGLIG INNAN TEKNIKEN.
TEKNIKEN GER MÖJLIGHET TILL STORA
FÖRÄNDRINGAR I ARBETSSÄTTET. ELEVER OCH
ÄNDRING LÄRARE BÖRJAR ANVÄNDA NYA TYPER AV
INFORMATIONSKÄLLOR I UNDERVISNINGEN.
ARBETET MED ATT VIDGA DEN SOCIALA KONTEXTEN
HAR PÅBÖRJATS.
TEKNIKEN FUNGERAR FORTFARANDE SOM
ERSÄTTNING MEN NU MED FUNKTIONELL
FÖRBÄTTRING FÖRBÄTTRING. ELEVERNA ANVÄNDER SAMMA
INFORMATIONSKÄLLOR OCH SOCIALA KONTEXT
SOM TIDIGARE.
TEKNIKEN FUNGERAR SOM ERSÄTTNING FÖR
ERSÄTTNING
PAPPER OCH PENNA UTAN FUNKTIONELL
FÖRBÄTTRING. ELEVERNA ANVÄNDER SAMMA
INFORMATIONSKÄLLOR OCH SOCIALA KONTEXT
SOM TIDIGARE.
29. Tema Sagor
Eleverna skapar en webbsida tillsammans med en
andra klasser. Webbsidan fungerar som ett
OMDEFINIERING gemensamt ”bibliotek” där de publicerar sina
böcker i olika format: photostory, ljudböcker,
tecknade böcker. Eleverna skriver även recensioner
om varandras böcker.
Eleverna gör sagor i olika format. De spelar in
ljudsagor med effekter. De gör bildberättelser i
ÄNDRING verktyg som Storybird och Photostory. Klassen har
en blogg där de publicerar sina verk och får
kommentarer från läsare.
Eleverna gör digitala tankekartor om olika sagor.
FÖRBÄTTRING
De läser sagor och skriver egna alster. De målar
egna bilder som de scannar in och använder i sina
berättelser.
ERSÄTTNING Eleverna läser olika sagor och skriver sagor på
datorn. De skriver ut och målar till.
33. Maines fyra råd ...
En tydlig, implementerad vision kring lärande samt en strategisk plan
över förverkligandet är viktigt. Varför? Vad? Hur?
Fortbildningsplan måste göras tidigt i projektet.
Professionellt understödd utveckling och stöd är absolut nödvändigt.
Ledarskapet är avgörande. Lev som ni lär!
Källa: David Silvernail, University of Soutern Maine
34. Ha tålamod!
Utvecklingstiden i Maine har varit ca 3-5 år (75-80 % ).
Effektmål med små synliga tecken på utvecklingen hjälper er.
Fira framgången!
Det räcker inte att dela ut datorerna/surfplattorna. Design av processen
nödvändig!
Hur väl ni som skolledare och nyckelpersoner driver och formar
processen är helt avgörande.
