3. Bakgrund
• Hans motto var frihet, jämlikhet och
broderskap.
• Hans skrev boken Èmilie om uppfostrans
teori och praktik. Det var en kärleksroman
som var breddfylld av natursvärmeri,tårar
och känslosvall.
• Komponerade en opera i den moderna,
italienska stilen.
4. Bakgrund
• Hans mamma dog i samband med hans födelse,
hans pappa som var urmakare fick försörja
familjen.
• Han fick fem barn tillsammans med en
tjänstekvinna. Alla blev placerade på barnhem.
• Barnen blev placerade på barnhem pga att
föräldrarna var ett kringflackade folk.
• Dessa barn dog senare, barn som placerades
på barnhem på den tiden dog ofta, detta kan
bero på avsaknad av närhet, beröring.
5. Samhällssyn
• Pessimistisk, han menade att det onda i
världen uppstår genom samhället,
ojämlikheten har ställt människa mot
människa.
• De stora egendomarna drog undan
grunden för människans frihet:den rike
blev beroende av den fattigas arbetskraft
och den fattige av den rikes erbjudande
om arbete.
6. Samhällssyn
• Han trodde inte att samhällsordningen var
given av Gud. Tvärtom, var den ett
resultat av människan eget handlande,
därför kunde även samhället förändras, så
den bättre överensstämde med
människans ursprungliga natur.
7. Samhällsföredraget, hans viktigaste
statsteoretiska arbete
• Samhällsföredragets viktigaste norm är,
att alla som skall tvingas åtlyda en lag
skall ha varit med om att stifta lagen.
• Han är anhängare av vad som med ett
senare språkbruk kallas direkt demokrati.
8. Människosyn
• Han hade en optimistisk uppfattning om
människonaturen.
• Om människan fick vara sådan, som hon var av naturen,
hon god. Han menade att människan inte var aggressiv
av naturen.
• Han utvecklade i själva verket humanismen till en
livsåskådning med näst intill religiösa förtecken.
• Barndomen var en viktig period av människan liv. Barn
hade något vuxna inte har, de står närmare de goda
naturtillståndet.
• Rousseau och hans tid upptäckte barndomen.
9. kunskapssyn
• Rousseaus kunskapssyn hade en
logisk/empirisk utgångspunkt. Han
menade att man skulle kombinera logisk
tänkande med erfarenheter som man
upplevde med sina egna sinnen.
• Han menade att självupplevda
erfarenheter är mer värdefulla än teoretisk
läroboksundervisning.
10. Kunskapssyn
• Han delade in människans liv i olika
stadium. Varje stadium krävde en specifik
uppfostringsmetod. De olika stadierna:
• Naturens stadium - upp till 12 år
• Förnuftet stadium - 12 till 15 år
• Styrkans stadium – 15 till 20 år
• Klokhetens stadium – 20 till 25 år
• Lyckans stadium – 25 och uppåt
11. Kunskapssyn
• Han menade alltså att undervisning skulle
ske utifrån elevernas naturliga utveckling.
• Han hade en utopisk lärarsyn då han
tyckte att en lärare bör kunna allt, bör
kunna ordna allt och bör alltid finnas
tillgänglig. Inte minst viktigt är att han bör
ha kunskap om barn och barns utveckling.
12. Bildning och Kunskaps ur
Rousseaus perspektiv
• Enligt bildning och kunskap s.46 utvecklas
kunskap genom ett samband mellan vad
man vill uppnå, den kunskap man redan
har, problem man stöter på och
erfarenheter man gör.
• Rousseaus syn på detta är att man inte
behöver ett mål att uppnå utan att det är
utifrån erfarenheterna man gör som man
får kunskap, vilket sker på ett naturligt sätt
i en individs utveckling.
13. Bildning och Kunskap ur
Rousseaus perspektiv
• På s.46 beskrivs 4 olika kunskapsformer som fakta,
förståelse, färdigheter och förtrogenhet.
• Dessa skulle Rousseau kunna koppla till de olika
uppfostringsstadium där:
• Förnuftet stadium – Förtrogenhetskunskap dvs.
människans omdöme.
• Styrkans stadium – Färdighetskunskaper dvs. hur man
utför aktiviteter.
• Klokhetens stadium – Förståelsekunskap dvs. skapar
mening i tillvaron.
14. Bildning och Kunskap ur
Rousseaus perspektiv
• På s.47 beskrivs olika former av inlärning,
där skulle Rousseau anse att den yttre
kunskapen bör härstamma från egna
erfarenheter.
• Han skulle också hålla med om att
elevernas utvecklingsnivå bidrar till dess
förmåga att förstå olika företeelser.
16. Litteratur
Sven Hartman (2005) Det pedagogiska
kulturarvet Traditioner och idéer i svensk
undervisningshistoria. Stockholm: Natur
och Kultur
Sven-Eric Liedman (2008) Från Platon till
kriget mot terrorism. Falun: Albert
Bonniers förlag
