1. Konferens i Nacka Factory 20-21 maj 2010.
Konferensen bestod av korta föreläsningar och inspirationsmöten på 30 minuter.
Föreläsare:
21st Century Learners
New Millenium Learners, Francesc Pedró, OECD, Paris
Senioranalytiker på CERI och ansvarig för den fleråriga satsningen New Millennium Learners,
inledde. Hans presentation utgick från projektets senaste rapport, Are the New Millennium
Learners Making the Grade.
OECD har konstaterat att de kunskaper som mäts i de internationella testerna inte längre är
de mest relevanta och att testen måste förändras. Därför gäller det att fastställa nya mål för
skolans undervisning och eleverns lärande. Det är även nödvändigt att lärare tillsammans
med forskare kan ta fram undervisningssätt som hjälper eleverna utveckla den kompetensbas
de behöver för att ständigt kunna lära om, lära nytt och lära av.

2. Forskningen visar att vi lär oss på samma sätt som förut. Dock är det så att användning av
teknologi förbättrar prestation. Socialt skillnad: föräldrar, vänner, skola påverkar vår
skolprestation. Har man back-up av familj, skolan och vänner så är effekten av IKT högre -
det är inte bara underhållning utan för att lära och dela med sig. De som har dator i hemmet
presterar bättre i matematik. Risken är stor för att det uppstår en klyfta som är sociokulturellt
betingad.
I Sverige har nästan varje 15-åring tillgång till dator hemma (3t/dag) men i skolan använder
mindre än hälften dator i skolan (50 min/vecka). Orsaker till det är att skolorna saknar
resurser och främst brist på kompetens.
Vi lärare måste ta reda på hur elever vill lära sig - individualisera.
Vad gör eleverna i klassrummet i England tex
1. kopierar från bok eller anteckningar 52%
2. lyssna på läraren 33%
Hur vill eleverna lära sig?
1. Arbeta i grupper
2. Arbeta praktiskt
3. Arbeta med en vän
4. Arbeta med datorn.
Hur vill eleverna arbeta?
1. Ansiktet mot ansikte
2. Teknik fungerar bara om - om det är roligt och engagerande, underhållande, om det gör
arbetet enklare, om det gör arbetet effektivare.
Alltså - ställ frågan till eleverna: Hur vill du lära dig?
Vad behöver lärare för strategi?
1. Tillgång till tekniken

3. 2. Ha de rätta kunskaperna i IKT
3. Ha tiden och stödet
Sammanfattningsvis: siffror visar att hemmen i Sverige har nästan bäst tillgång till teknologi i
Europa men bland den sämsta utväxlingen i skolan..
Morgondagens skola: 12 st Gymnasieelever i Nacka kommun,
sommarjobb
Rapporten: Morgondagens skola – en drömfabrik
Ungdomarna fick i som sommarjobb uppdrag av Nacka kommun att formulera:
5 tankar om dagens skola
5 tankar om morgondagens skola
5 tankar om inflytande och delaktighet i morgondagens skola.
Elevernas tankar:
Möjlighetsfabriken - en skola där drömmar blir verklighet. Morgondagens skola är en öppen
mötesplats dit vi går för individuell utveckling och utmaning. Den är i konstant förändring och
ligger alltid steget för samhället. Utvecklas för morgondagens behov inte gårdagens.
Möjlighetsfabriken främjar kontinuerlig kreativitet genom positiv uppmuntran, utmaningar,
problemlösningar samt olika undervisningsmetoder anpassade efter individens behov. Eget

4. tänkande och engagemang är egenskaper som värdesätts. Kritiskt granskande tänkande
kring tillgänglig information är grundläggande.
Lokala strategier: Umeå, Malmö, Västerås kommunalråd
Skolan måste följa med i samhällsutvecklingen och integrera teknikutvecklingens möjligheter i
den pedagogiska vardagen. Inte minst gäller det att se till att alla elever får utveckla de
kompetenser som de behöver i samhället och på arbetsmarknaden.
Umeås kommunalråd: Det måste få ta tid. Helst ha samma lärplattformar i kommuner - elever
flyttar mellan. Salsutrymmen frigörs när datasalar inte behövs. Politiken får inte lägga sig i
Hur-frågorna utan skapa förutsättningar. Att ge tydliga uppdrag för att stödja rektorerna.
Kommunerna måste ha visioner precis som ett företag - vara en aktiv ägare.
Hur får man med politikerna? Att vara nyfiken och se på samhället utanför. Det finns ett tryck
på att nå resultat i skolan. Jämför med andra kostnader - vad kostar en rondell att bygga eller
en stad att flytta?

5. Lärande i digitala tider: Tomas Kroksmark prof i pedagogik i Jönköping
"Flum är all kunskap som inte går att mäta."
Vilka kunskaper är relevanta kunskaper för morgondagens samhälle?
Lärare måste bli bättre på sin egen kompetensutveckling. Att som lärare ta makten och själva
formulera sitt kompetensutvecklingsbehov. Vad behöver vi lära oss i förhållande till
måluppfyllelsefrågan. Det handlar inte om att locka bara de som är intresserade - när man är
tillbaka på skolan så är det slut med interaktion. Blir mer ett personligt pedagogiskt
utvecklingsarbete utan större spridning. Varför vänta på "kompetensutveckling" - det går att ta
ett litet steg i en ny riktning redan idag!
Hur tar vi systematiskt hand om olikheter i lärandet hos eleverna? Vi är alla olika, alla lär på
olika sätt. Hur tar vi som lärare reda på hur olikheterna ser ut? Vi ska inte alla bli lika utan
fortsätta utveckla olikheter.
Alla lärare har samma uppdrag. Lärande är det enda gemensamma frågan för alla
lärargrupper oavsett om du är lärare på industriprogrammet, omvårdnadsprogrammet,
naturvetenskapliga programmet osv. Det är en 1-19 skola. Ingen rangordning. Alla har
samma uppdrag. Alla barn är bara i olika åldrar och olika situationer.

6. Lärare är den yrkesgrupp som söker sig minst till forskning för att utveckla sig i yrket utan
använder istället beprövad erfarenhet.
Digitaliserat lärande: Forskning pågår i Jönköping om lärande via datorspel ex SimCity,
bloggar, Fanfiction, Google, Facebook, YouTube, EBay, Forum.
Slutklämmen:
- alla ska ha datorer från tidig ålder
- alla lagliga siter ska användas. Inte förbjuda.
- vilka problem löser datorer i skolan? Den frågan måste besvaras.
Pedagoger och skolledare utvecklar sin it-kompetens med PIM
Skolverket
http://pim.skolverket.se/

7. 140 kommuner deltar totalt av 290. 90000 går utbildning nu. Utbildade PIM examinatorer nivå
1,2,3. Funnits i 4 år. Kräver engagerade kommuner, skolledare, examinatorer och lärare.
PIM - praktisk it och mediakunskap. En nationell satsning av Skolverket för att höja
kompetensen för personal i hela landet. Word, pp och film, koll på webben motsvarar steg 3.
Göteborg:
- förskola till komvux
- examinatorer träffats en gång/månad, forum i lärplattform, nätverk
- alla rektorer nått nivå 3 i Göteborg, 84% av alla lärare.

8. Strategi:
Vi arbeta med de pedagagoger som vill - kan då söka medel. Alla personal fick frågan: Vill du
och ditt arbetslag var med och driva utveckling inom ikt-undervisning?
Kriterie: aktiva deltagare i PIM.
Innehåll:
Att använd en smartboard, mediekompetens, storyline med stöd av it, portfolio, blogg. Alla har
varit tvunga att starta en blogg och reflektera över i en blogg. Öppen eller stängd blogg. Krav:
dela med sig - illustrera på skärm och en mässa i Älvsborgs it-mässa. Kan lyssna på de små
projekten som pågår. Att ta del av vardagsarbeten har varit en framgångsfaktor.
Ystad:
Inledde med att göra en självskattning var man ligger i PIM.
Målsättning - lade fram ett förslag till ledningsgruppen.
Tid och pengar. 5-års projekt. Alla till nivå 3. 70% upp till nivå 3 hittills. Även skolledare.
Ett steg bort från lärobokens styrning.
Alla klasser skolor har bloggar. Delar med sig av det man gör. Filmer på hemsidan.
Photostory - gör film. Vinklar och grader. Digitalkameror att filma med och programmet
:Animoto storybird.
Stockholm:
- Inget som kan väljas bort - alla ska med
- det ska vara nåt som verksamheten efterfrågar
- grundskolans ledning såg till att det fanns ett tryck uppifrån
- alla skolledare går utbildning parallellt med personalen.
- engagerade och resultatinriktade skolledare
- inspiratörer som sätter igång ett tänk med 4 fysiska träffar per år.
- personalens förkunskaper

9. - tidsplan
- etappmål
Kartläggning:
Alla skolor får skolbesök där en vi genomför en kartläggning av skolans it-utveckling. Följer
upp med pimometer. Hur många klarat osv. uppföljningsverktyg
- Genomarbetat projektplan
- styrgrupp - grundskolans ledning och projektledare
- referensgrupp - rektorer
- projektgrupp - -projektledare, delprojektledare mot examinatorer, delprojektledare mot
skolledningen.
http://www.pedagogstockholm.se/utveckling/pim
Framgångsfaktorer? Vad tycker ni:
- skolan börjar sitt pim-arbete när handlingsplan är skriven,
- handlingplan görs i samråd med examinator
- etappmål
- arbetslaget har en pim-coach som träffar andra coacher
- ordna tid för arbete med pim
- kalendarium med pim.
- skapande, gestaltande och berättande - fler språk med PIM
- omtanke
- ge tid
- utmaning
- bra feedback av examinatorer
- Intresserade skolledare.
- OBS slutmål inte dra ut i tiden.

10. - Man ska nå resultat.
Hur går PIM vidare?
- PIM labb?
- Hur kan undervisning utvecklas med stöd av sociala medier och digitala lärresurser.
Design for the Creative Age, Randy Fielding, USA, Arkitekt och utbildare.
Arbetar med design av kostnadseffektiva och kreativa miljöer för lärande.
Informationsåldern har gått över i web 2.0 interaktionsålder. Att dela med sig och interagera
med omvärlden.
Hur ser skolorna ut nu? Klassrum med korridorer.
- inga korridorer
- globaliseringens effekt har blivit individualisering - att fördjupa sin egen kultur
- röriga, rörliga ytor och tysta ytor
- egna arbetsplatser
- företag, andra skolor, olika åldrar äter i samma matsal, fik
- Vad anser lärarna är viktigt i deras arbetsmiljö? Ståbord, tyst arbetsyta, små mötesbord,
whiteboard, trådlöst nätverk för rörlighet, förvaring, utsikt osv.

11. - stödja och vara mentor åt varandra
- Förändringsbar storlek på klassrum - inga isolerade celler
- kreativitet, flexibilitet, variation och yta
- uppmuntra olika typer av rörelse - ytorna ska spegla användningsområdet.
- dagsljusets betydelse påverkar vårt lärande
- inom och utomhuskontakt
Framgångsfaktorer för framgångsrika skolkommuner:
http://www.skl.se/web/framgangsrika_skolkommuner_lyfts_fram_i_ny_rapport
En studie gjord av SKL - "konsten att nå resultat". Utifrån styrnings- och ledningsperpektiv. De
kommuner som lyckats med sin strategi.
"Att gilla utveckling och förändring"
"Om nåt ska hända på bredd och på lång sikt så måste politik och förvaltning stå bakom"
I det här sammanhanget definierades framgång som goda resultet från de nationella proven.
Man gick igenom statistik från SCB om åren 2001-2008 och valde ut tio kommuner som
konstant legat bra samt sex kommuner som lyft sig mot slutet av perioden. Därefter gjordes
en detaljstudie av dessa sexton kommuner för att finna gemensamma drag. Måttstock: Att
alltid vilja bli bättre och om elever nått målen 2001-07. Man kom fram till 8 framgångsfaktorer
för framgångsrika skolkommuner:
- har bra ledare
- tar reda på hur det går
- lyfter fram kompetenta lärare
- har höga förväntningar på alla
- fångar upp barn med svårigheter
- har tydlig ansvarfördelning
- har fungerande relationer

12. - har enats om skolans mål.
Politiken kan göra skillnad. De ska ha visioner. De ska svara på frågan VAD. Kan man enas
om det. Lättare att vara långsiktig i kommuner med stabil politik. .
Skolledare och rektorer ska svara på HUR det ska gå till. Uppmärksamma och sätta fokus.
Vad gör jag själv som ledare! Bra ledare pratar om det som är viktigt.
Ta reda på hur det går: Det som följs upp blir viktigt, utifrån de mål som kommunen satt upp.
Har resultaten blivit bättre? Utvärdering och återkoppling på utvecklingssamtal. Plocka upp
goda exempel.
Lyft fram skickliga lärare: Utmana "jante" och satsa på de som vill. Kompetensutveckling och
mer lärande mellan lärare. It som en dörröppnare mellan klassrum - techmeet och bloggar.
Dela med av erfarenheter.
It kan utmana jante. Jag kan nåt - kolla på mig. För att det ska funka - krävs goda relationer
och att våga testa och vara innovativ och genom egna utmärkelser i kommunen.
Höga förväntningar på elevernas förmåga att ta till sig och att personalen kan ta till sig detta i
skolan. Det är centralt för att lyckas. Alla kommer att ställa sig bakom och lyckas. Att fokusera
på möjligheter. Vid implementering - lätt att prata om problemen. Om man ger eleverna ett
ansvar så kommer de att klara det. Höga förväntningar på pedagoger. Att man inte riktigt har
en tilltro att ta till sig att den nya tekniken. Kan bero på sin egen osäkerhet.
Viktigast för allt är Långsiktighet och Tålamod! "Framgång är att gå från ett misslyckande till
ett annat med bibehållen entusiasm" Churchill.
En framgångsrik kommun:
- De som når målen och har en vilja till ständig utveckling.
- Vad stoppar man i - i form av förutsättning till elever och lärare.
- Höga positiva förväntningar från politiker
Troed Troedsson, framgångsanalytiker
http://www.paradigmmaklarna.com/

13. Troedsson konstaterade att vi alldeles för ofta intresserar oss för produkten kunskap istället
för att ägna uppmärksamheten åt lärprocesserna. I ett samhälle där förändringarna går
snabbare än någonsin, har de allra flesta kunskaper kort livslängd. Det viktigaste är alltså inte
att besitta en stor mängd kunskaper, utan att ha förmågan att följa med i flödet, uppdatera
sina kunskaper och anpassa sig efter omständigheternas villkor och krav.
Framtidens lärande innebär alltså inte att undervisningen i skolan ska se ut på samma sätt
som tidigare. Enligt Troedsson handlar det istället om att läraren ska hjälpa eleverna att
skapa en god realtidsförmåga – att kunna tänka kortsiktigt, samarbeta och utveckla de
kunskaper och färdigheter som den konkreta situtationen kräver.
Vilka förmågor och kvaliteter behöver våra elever träna upp och bli bättre på så att de kan
möta samhällets krav just nu?
Investerade kostnader ska leda till avkastning och vinsten bli större än förlusten. Förutsätter
att man vet vad man håller på med och att fatta rätt beslut i rätt tid. Hur vet vi att det som är
rätt investerat idag är rätt om två år? Att tänka långsiktigt blir att tänka kortsiktigt.
Inspirationsmöten:
film av elever i åk5 från Myrsjöskolan från konferensen
http://korta.nu/framlarfavo
Rektors ledning av skolans IT-utveckling
Rektor i Mölndal.
- går före, dela med mig, visa vägen.
- information finns bara digitalt
- de som når PIM3 får en bärbar dator

14. - digital utvecklingsplan - skolledare, personal, föräldrar, elever
- rektorsblogg
- mail i mobil
- använder mobilen för film, foto, miniräknare, ljudinspelning
- varierad skoldag
- skickar ofta digitala enkäter
- skolnytt som film skickas ut istället för brev
- utbyte via Skype, webkonferenser
- it är ingen valfrihet
- omvärldsbevakning från rektorns sida

15. Globala gymnasiet, Nacka
Rektorn har ordet

17. Kommunal skola som funnits i 6 år. Skolan har en platt organisation. Organisation och
administration själv hos lärarna. 60 elever per program och årskurs. 6 klassrum och 6
grupprum med lärarna i mitten. Det händer hela tiden mycket och det är här och nu! - inte
så mycket sen!
Ämnesövergripande utifrån mål - vad vill vi göra över tre år. Alla sitter nu fram till vecka 24
och varje program och årskurs och planerar vad som ska göras nästa år. Lärare har en kurs 5
perioder och i en kurs kan flera kurser ligga. En levande grundstruktur. Man har en
samordnare och schemaläggare i varje arbetslag. Lektioner ligger i 80 minuters pusselbitar.
Varje lärare och elev har individuellt schema. Schemat är resultatet efter hur vi har bestämt
att jobba - inte tvärtom.
Erland Nyström, elev har ordet
Alla har egen dator. För att ha koll behöver man komma åt datorn och nätet hela tiden. Som
lärplattform har man Fronter som de tycker är en enkel och billig undervisningsportal. De
testar nu att låta lärare och elever själva få administrera sina datorer - vad man laddar ner, lär
ner vett och etikett. Utvärderingen visar att det har ökat effektiviteten. Det blir med fokus på
innehåll än tekniker.
Allt ligger i Fronterrummet. Projekt, ämnen som ingår, kriterier, föreläsningar, källor,
powerpoint-presentationer, kartor. Använder gratisverktyg från nätet. Allt lagras digitalt på
Fronter. Arbeten skrivs i Google Docs - där mer än en kan skriva i ett dokument och fler än en
kan läsa - samtidigt.
Sociala medier som Facebook använder projektgrupper för att ställa frågor, hjälpa varandra.
Läromedel som är gjorda av lärare ligger på Fronter som tex nya lärare kan använda sig av.
Alla elever har egna portfolio med bedömningar, betyg, inlämning av uppgifter, kommentarer
från lärare.
Framtiden?
De ska gå vidare med att publicera elevarbeten utåt.
Datorn är inte - istället för - vanliga lektioner. Det som händer - händer i möten med lärare och
andra elever.

18. Falkenberg Tänker Vidare - projektledare Kristina Björn för en-till-en
Pedagogiken har hela tiden stått i centrum. Vi måste våga vara kritiskt till det vi gör i skolan.
Vi måste utforma vår undervisning så att eleverna får möjlighet att visa alla färdigheter som
står i läroplaner och som står i betygskriterier.
Hur fyller vi lärarna?
- Förbättringsområden som pekas ut av forskare
- Pedagogisk utveckling med datorn som redskap
- "Tänk Om" - utbildning 4 träffar/år för lärare i kommunen
All utbildning sker i egen regi - it-ledare och it-pedagoger
Vad har vi för gemensamma nämnare:
- utgångläget att bygga vidare på
- tillgång till datorer
- ämneskompetens
- vilket stöd behövs
Pedagogisk forskning som stöd.
Vilka kunskaper/förmågor behövs i framtiden?

19. - nyfikenhet
- förmåga att tänka nytt
- kreativitet
- självkänsla
- ta ansvar för sitt lärande
- kommunikativa förmågor
Kompetensmodell för lärare:
Pedagogisk kompetens
Ämneskompetens
Teknisk kompetens
Ledarskaps kompetens
Pedagogerna och arbetslagen fick själva skatta sina styrkor - svagheter inom områdena.
Vad behöver stärkas? Ju bättre balans mellan kompetenserna - ju bättre prestation.
Puetedura
- en forskare inom pedagogik undersöker vad som händer de uppgifter man får i skolan när
man tillför exvis en ny teknik? Han undersöker också om det ges möjlighet för eleverna att
visa på kunskapsnivåer.
Typ av uppgift kan förbättra resultatet för eleven. Hur utformar vi elevernas uppgifter?
Blooms taxonomi
- värdering - MVG
- syntes - MVG
- analys - VG
- tillämpning - VG
- innebörd - G
- minnas - G

20. Självskattning, undervisning och typ av uppgifter.
De tre modellerna ligger till grund till diskussioner om den pedagogiska utvecklingen i skolan i
Falkenberg.
Hur skall en omdefiniering av elevernas uppgifter se ut för en ökad måluppfyllelse i skolan?
- dialog i mindre grupper
- tydligt uppdrag för diskussionerna
- diskussionerna inleddes med exvis en presentation av elevarbeten.
Hinder:
- Hinna mötas
- orka mötas
- kunna mötas
Skolledarnas uppgift att skapa tillfällen för möten och dialog.
Diskussioner för pedagoger kring:
- analysera styrdokument utifrån Blooms taxonomier
- är det bedömningen som driver undervisningen?
- hur kan vi arbeta med kompetens/förmågor än kunskapsmål?
- summativ kontra formativ bedömning?
- hur kan vi utforma prov som ger möjlighet att visa samarbetsförmåga?
Hur ska eleverna förväntas lära nytt om lärarna inte gör det?
Varför har det gått så bra för Falkenberg?
Kristina Björn, projektledare för En-till-En i Falkenberg:
- Att ha en it-strategi handlar om att jobba mot ett mål som ständigt skiftar
- Tekniken i ständig förändring så skolledare och lärare måste följa med

21. - har en klar linje för var satsningen på datorer skulle gå ut på
- ta tag i problem och komplikationer som uppstår
IT-pedagogerna i Stenungssund:
Lärare som lär.
Motto: Få till samtal och utbyte lärare emellan.
Skapa nätverksgrupper inom olika intresseområden. Prova, undersöka, träffas och dela
upplevelser och erfarenheter - lärande samtal.
Engagerar skolledare att gå in och kommentera både lärare och elever i bloggar som
skapas.
Kompetensutveckling - kompetensutveckla sig själva med stöd av it-pedagoger. PIM som
finns i flera steg 1-3 för både lärare och skolledare.
Att i färdiga nätverk som finns lägga in ett IT-perspektiv. Förutsättning: Intresserad. Hur kan
måluppfyllelsen öka med hjälp av tekniken. Insyn i varandras projekt och arbeten på skolan
genom mer öppenhet tex bloggar, nätverksträffar över ämnesgränser och sektorer.
Kommunala strategier för it och lärande:
Mats Östling, it-strateg i Stockholm stad: 3 nyckelpoänger för att få genomslag med
it-satsning:
- alla skolor, lärare och ämnen ska inbegripas
- valfriheten ökar - teknikutvecklingen öppnar för, ökar möjligheter för att undervisa och lära
på olika sätt
- it blir en självklarhet i skolans vardag när alla är med och valfrihet ökar
Stenungsund, Henrik Karlsson grundskolechef om satsning på varsin dator åk 6-9.
- bred politisk enighet kring satsningen

22. - har länge funnits konflikt mellan det tekniska perspektivet från kommunens it-avdelning och
det pedagogiska perspektivet av de som arbetar med barn och skola - men det går mycket
bättre sedan kommunen fick en ny kvinnlig it-chef som har bakgrund som lärare.
Berner Lindström, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet
- Lärare efterfrågar för ofta kurser för hur de ska förändra sin undervisning med ikt men
menar att det inte finns något facit utan det handlar om att dra nytta av den pågående
forskningen och utvecklingen. Skolutveckling genom läsning, reflektion, samarbete och
praktiskt arbete. Både på egen hand och tillsammans med andra.