1. Stöd
Ombildade familjer samtal, föräldrautbildning och mötesplatser
för vuxna.
Det är skillnad.
De ombildade familjerna, har en ekono-
misk situation som i hög grad liknar de Könsskillnader
ensamstående fädernas.
Könsskillnaderna verkar vara avgörande för
Föräldrar i dessa familjer tillbringar mind- hur man har svarat på enkätens frågor.
re tid med tonåringarna och deltar inte lika
Totalt uppger fäderna att de har en bättre
Sammanfattning av en studie kring
mycket i tonåringarnas fritidsaktiviteter.
Man har även mindre kontakt med tonåring- ekonomi än mödrarna och i mindre utsträck- tonårsföräldrar och deras tonåringar på Södermalm
ens nätverk och med skolan. En fjärdedel av ning tvingas avstå saker. Mödrarna ägnar
föräldrarna tycker att samarbetet med den mer tid tillsammans med tonåringen, har
andre biologiske föräldern fungerar dåligt. mer kontakt med hans eller hennes nätverk,
vet i högre utsträckning vart tonåringen be-
Det finns också en tendens till att föräld- finner sig på sin fritid och känner ett större
rarna här känner sig mer osäkra än andra på förtroende från tonåringens sida.
att tonåringarna vänder sig till dem för att
få hjälp i problematiska situationer. Utsatta familjer
Generellt framstår de ombildade familjerna
En liten grupp känner sig mycket osäkra
som en grupp som inte i lika hög utsträckning
i sin roll som tonårsföräldrar och är i stort
som andra har ”koll” på tonåringen. Man
behov av stöd. De vet inte var tonåringen är
tillbringar lite mindre tid tillsammans, har lite
på fritiden, har ingen kontakt med hans eller
mindre kontakt med tonåringens nätverk, kän-
hennes nätverk och tycks inte heller själva ha
ner lite mindre förtroende från tonåringen etc.
ett fungerande socialt närverk. Tonåringarna i
När det gäller alkohol tycks föräldrarna vara dessa familjer ligger förmodligen i riskzonen
något mer liberala än andra och tre fjärdede- för en rad olika problem och svårigheter. Att
lar av tonåringarna i dessa familjer uppges ha närmare studera denna grupps villkor och Ensamma mamman och andra berättelser
druckit sig berusade före 16 års ålder. undersöka vilket stöd som behövs skulle vara
Många föräldrar skulle önska ett större stöd av stort intresse för att förhindra problem för
från skolan och är i behov av samarbets- dessa familjers ungdomar i framtiden.
Sveriges Makalösa Föräldrar bildades år 1996. Okunskap om vad det innebär att leva som
ensamförälder skapar negativa attityder och fördomar i samhället. Detta leder till känsla
av isolering och utsatthet. Makalösa Föräldrar arbetar för att ensamstående föräldrars
familjer ska ses som en sorts familj bland andra familjer. Vi tror att barn som växer upp
med föräldrar som har fungerande sociala nätverk, oberoende av boende- och familjeform,
har bättre förutsättningar i livet. Därför bygger vi nätverk mellan ensamföräldrar av alla
de sorter runt om i Sverige. Det är möjligt att hitta ett gott liv tillsammans med andra.
Sveriges Makalösa Föräldrar, Fatburs Brunnsgata 20, 118 28 Stockholm, 08-720 14 13,
www.makalosa.org

2. Det är skillnad Ekonomin i tonårsfamiljer
Våren 2003 utförde organisationen Sveriges ensamstående varav 207 var ensamstående Familjers välfärd har i hög grad att göra med Kontantbuffert
Makalösa Föräldrar en enkätundersökning mödrar och 118 ensamstående fäder. den ekonomiska situationen. En rimligt god
bland tonårsföräldrar på Södermalm i ekonomi är en nödvändig förutsättning men Att veta att man inte har ekonomisk be-
Som grupp betraktat är detta en mycket pri- redskap för oförutsedda utgifter är proble-
Stockholm. Avsikten var att studera skill- ingen automatisk garanti för välfärd.
viligerad och välmående grupp i samhället. matiskt i en akut situation men framförallt
nader mellan ensamstående föräldrar och
Högutbildade familjer med god ekonomi, Även om tonårsföräldrarna på Södermalm skapar det en generell oro i vardagen och en
tonårsfamiljer med två föräldrar för att få
boende i ett av de mest attraktiva områdena som grupp betraktat är högutbildade med ständig känsla av oro och bekymmer.
mer kunskap kring hur stöd till tonårsfamiljer
i staden. En låg andel arbetslösa, sjukskrivna goda inkomster finns det stora ekonomiska
ska kunna utformas och anpassas till de olika På frågan om möjlighet att skaffa fram
och socialbidragsberoende jämfört med res- skillnader mellan familjerna.
villkor och förutsättningar som finns. 14 000 kronor på en vecka har de allra
ten av Stockholm. Hushåll med två föräldrar har större möjlig-
Förhoppningarna var även att ensamstående heter att klara av en dräglig inkomststandard flesta föräldrar (92 procent) i de traditionella
Studiens olika teman har varit tonårsföräld- familjerna och 87 procent i de ombildade
föräldrar ska bli mer synlig- och tydliggjord medan ensamstående föräldrar har större
rarnas ekonomi, tid med barnen, sociala familjerna svarat ja. Även bland de ensam-
som grupp. svårigheter att få ekvationen mellan inkom-
nätverk, förhållningssätt till alkohol och stående fäderna är det många (82 procent)
Trots att dessa utgör en stor grupp i sam- ster och tid att gå ihop. De familjepolitiska
droger, känslan av förtroende samt behov som skulle klara detta.
hället så upplever de ofta att deras speciella stöd som särskilt riktar sig till ensamför-
av stöd i sin föräldraroll.
villkor inte syns, inte är tydliga och inte tas sörjande föräldrar förmår inte kompensera I familjer med ensamstående mödrar ser det
hänsyn till. Det kan gälla alltifrån hur mycket För att kunna fungera som en stödjande, upp- dessa skillnader. dock annorlunda ut. En tredjedel av möd-
man ska betala till klasskassan till hur mycket muntrande och gränssättande förälder till en rarna skulle inte klara att skaffa en sådan
tonåring i denna flexibla värld, där klyftorna Medelvärdet för hur samtliga hushålls brutto-
tid man har med olika aktiviteter runt sin kontantbuffert på en vecka.
ökar och där ”förr-i-tiden” kan betyda hur det inkomst per k.e. var knappt 17 000 kr per
tonåring. Normen är i de flesta sammanhang
var för ett år sedan krävs kunskap, insikt och månad. I de traditionella familjerna d.v.s.
att det finns två vuxna som kan dela utgifter Andel föräldrar som inte skulle klara att skaffa
samtal om förutsättningar, villkor och behov familjer med tonåringens båda biologiska
och engagemang och avviker man från denna fram 14.000 kr på en vecka. I procent.
som gäller för den tid som är nu. föräldrar var bruttoinkomsten 20 procent
norm så hanteras och upplevs detta som ett
14000 på en vecka
(ca 3 000 kronor) högre än bland hushållen
individuellt problem.
40
Hur upplever tonårsföräldrar på Södermalm totalt. Ombildade parfamiljer och ensam-
35
Södermalm valdes ut som undersöknings- sina möjligheter att stödja och underlätta stående fäder låg nära genomsnittet medan
30
område eftersom det här bor en förhållan- livet för sina tonåringar? Skiljer sig möjlig- ensamstående mödrar hade betydligt lägre
25
devis hög andel ensamstående föräldrar. heterna åt mellan olika typer av familjer?
20
inkomstnivå. Dessa hushåll hade i genom- 15
Enkäten besvarades av 734 föräldrar med Har utbildningsnivå, sysselsättning och kön snitt mer än en fjärdedel lägre bruttoinkomst 10
barn mellan 13 och 17 år. 408 av dessa inverkan på hur man förhåller sig? Vad spelar per k.e än tonårsfamiljerna i stort. I belopp 5
levde i parhushåll varav 289 i familjer med stor respektive liten roll för hur delaktig, innebär detta en lägre inkomstnivå på drygt
0
Trad. Fam.
Nej
Ombildad fam. Ensamst. mor
tonåringens båda biologiska föräldrar och tillitsfull och ansvarstagande man är som 4 300 kr varje månad för de ensamstående Ensamst. far Mödrar totalt Fäder totalt
120 i ombildade familjer. 325 föräldrar var tonårsförälder? mödrarna.
Skillnaderna har betydligt mindre att göra Att klara månadens utgifter
med sysselsättning och utbildningsbakgrund
än förälderns kön. Ett ytterligare sätt att belysa hur den ekono-
Ensamstående mödrar har systematiskt miska situationen ser ut i en familj är att fråga
lägre inkomster jämfört med ensamstående om hushållet haft svårt att klara de löpande
Ensamma mamman och andra berättelser fäder även när hänsyn tas till utbildnings- utgifterna för hyra, mat och nödvändiga räk-
bakgrund och i vilken grad man förvärvs- ningar under de senaste 12 månaderna.
arbetar. Skillnaden är störst bland de hög-
skoleutbildade.

3. Ekonomin i tonårsfamiljer Ekonomin i tonårsfamiljer
Andel föräldrar som någon gång under de Vad avstår tonåringarna? Föräldrar som avstått eller inte avstått någon- har hela hushållet avstått från någonting.
senaste 12 månaderna haft svårigheter att ting de senaste 12 månaderna. I procent. Det vanligaste är att familjen har avstått
klara de löpande utgifterna. I procent.
Vuxen avst.
Utg.prob I familjer med två vuxna har tre fjärdede- 80
från semester utomlands och det näst mest
lar av tonåringarna inte behövt avstå från vanliga är kapitalvaror till hemmet.
70
60
någonting alls medan det i familjer med en
60
Vad som är anmärkningsvärt är att en tredje-
50 50
vuxen bara är drygt hälften av ungdomarna
del av de ensamstående mödrarna avstår från
40
40
som inte behövt avstå från något. Var femte
30
dagstidning. Med tanke på hur viktigt kom-
tonåring i ensamförälderhushåll har avstått
30 20
munikation och information via nätet är för
10
ifrån tre eller fler av de alternativ som fanns
20
ungdomar idag är det också värt att notera att
0
med i enkäten medan bara var tjugonde ton-
10 Ej avst ngt Avst 1-2 Avst 3-
Trad.fam. Ombildad fam. Ensamst. mor många ensamstående, både mödrar och fäder
åring i hushåll med två föräldrar avstått från
0
har avstått från internetuppkoppling.
Ja
Ensamst. far Mödrar totalt Fäder totalt
Trad. Fam Ombildad fam. Ensamst. mor
lika mycket. Det vanligaste för tonåringar
Oroväckande är, att så många som en tred-
Ensamst. far Mödrar totalt Fäder totalt
att behöva avstå ifrån är kläder och det näst
vanligaste är teater, konserter eller bio. jedel av de ensamstående föräldrarna har Sammanfattning
uppgett att de avstått från tandvård under det
Det finns ett tydligt samband mellan senaste året. Detta är en av de faktorer som Sammanfattningsvis ser vi att tonåringar
Förälders uppfattning om hur mycket tonår-
materiella förutsättningar och nödvändiga kan användas för att mäta folkhälsan. Även som bor med båda sina biologiska föräldrar
ingen avstått från de senaste 12 månaderna.
vardagslivsvillkor. För barn och ungdomar I procent. i de traditionella familjerna har 7 procent överlag har en trygg ekonomisk situation.
handlar det i stora delar om att kunna delta Tonår.avst.
och i de ombildade familjerna 14 procent Raka motsatsen märks bland tonåringar till
i sammanhang tillsammans med sina kam- 90
uppgett att de avstått från tandvård. ensamstående mödrar.
rater och vänner.
80
70
Sammantaget har 71 procent av de ensam- Ensamstående mödrar är en av de mest
För de föräldrar som har låga inkomster så ekonomiskt utsatta grupperna i samhället.
60
50
stående mödrarna och 44 procent av de
handlar det om att, för sin tonåring, försöka
40
ensamstående fäderna avstått från något Föreställningar om förklaringar kan vara att
åstadkomma en situation där han/hon inte mödrar arbetar deltid i högre grad än fäder
30
20
överhuvudtaget jämfört med 25 procent av
känner sig avvikande. Detta blir naturligtvis 10
föräldrar i de traditionella familjerna och 45 och därför har det kärvare ekonomiskt.
svårare ju högre levnadstandard omgiv- Detta kan enbart förklara en mindre del av
0
Ej avst ngt Avst 1-2 Avst 3- procent i de ombildade familjerna.
ningen har. Trad. Fam. Ombildad fam. Ensamst. mor
de ekonomiska skillnaderna vilka snarare
Ensamst. far Mödrar totalt Fäder totalt Vad avstår hela hushållet? måste sökas i de traditionella könsskillnader
Med tanke på den allmänt höga inkomstni- som fortfarande råder inom arbetslivet och
vån på Södermalm och att det är just denna I 5 procent av familjerna med två vuxna familjesfären.
omgivning som tonåringarna relaterar till så Vad avstår föräldrarna? och i 16 procent av familjer med en vuxen
kan en låginkomsttagande förälder hamna i
en kravfylld situation. De flesta föräldrar prioriterar barnens behov
framför sina egna. I de traditionella famil-
Många familjer tvingas göra hårda priori-
jerna är det ingen större skillnad mellan hur
teringar och välja noggrannt vad man ska
mycket tonåringen och föräldern avstått
spendera pengarna på.
ifrån medan det i de övriga familjekon- Ensamma mamman och andra berättelser
Detta leder fram till nästa fråga: Tvingas man i stellationerna är betydligt fler föräldrar än
familjen avstå från något och i så fall vad? tonåringar som behövt avstå från något.

4. Tid tillsammans Tid tillsammans
Att tillbringa tid tillsammans är också en vik- till fyra timmar per dag. De flesta föräldrar Antal timmar per dag som föräldern till- familjerna är det dock något färre föräldrar
tig del för en familjs välbefinnande. Både den prioriterar också att spendera tid med sina bringar med sin tonåring. Utifrån tonåringens som är delaktiga.
tid man spenderar tillsammans utan att göra tonåringar framför att ägna sig åt egna fri- ålder. I procent.
”något särskilt” och då man ägnar sig åt ge- tidssysselsättningar. Skillnaden är dock stor
Hur många timmar spenderade du med din tonåring förra veckan?
Förälderns egen tid
55
mensamma aktiviteter har betydelse för hur mellan män och kvinnor. 50
stora möjligheter det finns för kommunikation 45
För att må bra själv och för att klara av sin
och förälderns insyn i tonåringens liv. Antal timmar per dag som föräldern tillbringar med föräldraroll behövs för de flesta ”påfyllnad” av
40
sin tonåring. Fördelat utifrån familjekonstellation energi. Vad var och en behöver är naturligvis
35
För vuxna som arbetar mycket och har många och förälderns kön. I procent. individuellt men risken att man som förälder
30
järn i elden är ”kvalitetstiden” en stor tröst men 25
blir utmattad och dränerad är stor om man inte
Hur många timmar per dag spenderar du med din tonåring?
det kan vara viktigt att också värdesätta och
20
har, eller inte har tid med egna energikällor.
50
måna om ”kvantitetstiden”. Den som har eller
45 15
Vad man ägnar sig åt har att göra med både
40
har haft tonåringar vet, att både stora funde-
10
tid och ekonomi.
35
13 år 14 år 15 år 16 år 17 år
ringar kring kärleken, livet och döden och
30
25 2 tim el mindre 2 till 4 tim Mer än 4 tim
sådana som handlar om knäppa lärare eller 20
Så många som en tredjedel, både totalt och
taskiga kamrater ofta tas upp lite i förbifarten. Föräldrar i de ombildade familjerna ägnar av de sammanboende föräldrarna, har inte
15
10
5
minst tid både tillsammans med tonåringen någon tid för egen fritidssysselsättning.
och för egna fritidsaktiviteter. Minst tid för detta använder de ensamstående
0
Tonåringens boende 2 tim el mindre 2 till 4 tim Mer än 4 tim
Trad. Fam. Ombildad fam Ensamst. mor
Ensamstående fäder spenderar mindre mödrarna där 41 procent inte har någon egen
De allra flesta som har svarat på enkäten Ensamst. far Mödrar totalt Fäder totalt
fritidssysselsättning. Många av dessa har
har sina tonåringar boende hos sig minst vaken tid med tonåringen men är i samma
utsträckning som ensamstående mödrar del- heller inte råd med avgifter och utrustning
halva tiden. Oavsett familjekonstellation ägnar mödrar för egen del. Mest tid har de ensamstående
Den gemensamma vårdnaden och det växel- betydligt mer tid med tonåringen än fäder. De aktiga i tonåringens fritidsaktiviteter. De har
också mest tid för egna fritidsaktiviteter. fäderna där det bara är var tionde som inte
visa boendet är nuförtiden betydligt vanligare ensamstående mödrarna ägnar lika mycket ägnar sig åt någon egen fritidsysselsättning,
än tidigare. Detta anses av de flesta vara en tid åt tonåringen som föräldrar i de traditio- sport eller hobby.
bra och viktig förändring. Kritik har dock ut- nella familjerna men har exceptionellt lite tid Delaktighet i fritidsaktiviteter
tryckts mot att det i många fall bara fungerar till egna fritidssysselsättningar. En liten grupp föräldrar saknar socialt
I en period där tonåringen vill fjärma sig från umgänge. Framförallt för de ensamstående
”på pappret” och att många tonåringar ändå Föräldrar i de ombildade familjerna till- sina föräldrar och skapa sig en egen identitet
vistas eller bor mest hos modern som då inte föräldrarna är detta oroväckande. Så många
bringar betydligt mindre tid med tonåringen kan ett gemensamt fritidsintresse eller ett en- som en tredjedel av de ensamstående fä-
får underhållsbidrag från pappan och i många än andra föräldrar. gagemang i fritidsintresset vara en bro mellan
fall minskat bostadsbidrag. derna ägnar mindre än två timmar i veckan
den vuxne och tonåringen. Ett neutralt område till socialt umgänge. Det visar sig också att
Endast 5 procent av mödrarna och 15 pro- Lågutbildade föräldrar och de med sämre
som inte handlar om gränssättning, regler, mer än 12 procent av de föräldrar som inte
cent av fäderna har sina tonåringar boende ekonomi tenderar att spendera mer tid med
förmaningar etc. Föräldern träffar också har någon egen fritidssysselsättning heller
mindre än halva tiden. Detta gäller både för sina tonåringar medan förälderns syssel-
tonåringens kamrater och deras föräldrar. inte har något socialt umgänge.
de ensamstående föräldrarna och för de som sättningsgrad spelar mindre roll.
lever i en ombildad familj. 60 procent av föräldrarna deltar på något
Tonåringarnas ålder har betydelse för hur
sätt i tonåringens fritidsaktiviter. Delak-
mycket tid föräldern spenderar med dem.
tigheten i fritidsaktiviteterna i relation till
Gemensam vaken tid Minst tid spenderas med 16-åringarna vilket
familjekonstellation skiljer sig inte mycket
Många föräldrar i studien tillbringar en stor förmodligen har att göra med att många av
åt. Vi ser ingen skillnad mellan mödrar
del av den vakna tiden tillsammans med sin dessa både är ointresserade av förälderns säll-
och fäder totalt och heller inte mellan
tonåring. Nästan hälften av både mödrarna skap och är tillräckligt självständiga att klara
familjer med ensamstående föräldrar och
och fäderna umgås eller finns tillgängliga två sig på egen hand i många situationer.
de traditionella familjerna. I de ombildade

5. Nätverk Nätverk
Förälderns inblick i och kunskap om ton- sysselsättning och antal barn är mödrarna, Trots att många föräldrar inte tycker att de I vilken utsträckning föräldern vet vart tonår-
åringens nätverk har ofta stor betydelse för både i parfamiljer och ensamstående mest har tillräckligt bra kontakt med tonåringarnas ingen befinner sig på sin fritid. Utifrån familje-
tilliten och förtroendet i relationen. tillfreds med dessa kontakter. vänner och deras föräldrar så vet de flesta konstellation och förälderns kön. I procent.
föräldrar vart tonåringarna befinner sig på
Vet du vart din tonåring befinner sig på fritiden?
En förälder som vet vart tonåringen befinner
80
Organiserade fritidsaktiviteter sin fritid. Endast totalt 3 procent vet inte 70
sig på fritiden och som känner kamraterna,
eller får otydliga svar kring vart tonåringen
60
deras föräldrar och lärare känner sig ofta Om tonåringen deltar i en organiserad fritids-
50
är och dessa har heller varken kontakt med
tryggare i sin föräldraroll. Om det finns aktivitet eller ej kan påverka möjligheter för
40
tonårsvännerna eller deras föräldrar. De som 30
gemensamma intressen eller om föräldern föräldern att ha inblick i tonåringens värld. säger sig alltid veta vart tonåringen befinner
20
är delaktig i tonåringens fritidsaktiviteter 10
sig på fritiden har också bra kontakt med
fungerar detta ofta som en neutral ”arena”
0
I vilken utsträckning tonåringen deltar i tonårsvännerna och deras föräldrar.
Nej För det mesta Alltid
för samtal och kontakt. organiserad fritidsaktivitet. I procent. Trad. fam Ombildad fam. Ensamst. mor
I turbulenta perioder är det ofta en svår
Ensamst. far Mödrar totalt Fäder totalt
balansgång för föräldern att ha inblick i vad Aktivitet/ Trad. Omb. Ensamst. Ensamst.
tonåringen sysslar med utan att upplevas vecka fam. fam. mor far
som kontrollerande eller alltför hindrande.
Ingen aktivitet 28 40 35 34
Alkohol och droger
Om den vuxne inte har någon kontakt med
En aktivitet 57 50 53 54
tonåringens värld är detta ofta svårare. Två aktiviteter 13 9 12 12
Tre aktiviteter 2 1 0 0 Svenska ungdomar dricker mer alkohol än De allra flesta föräldrar (84 procent) tycker
Att föräldern är tillfreds med sitt eget sociala andra europeiska ungdomar. Under 1990- att tonåringen ska få dricka alkohol först
nätverk underlättar också då man behöver råd, Skillnaden är mest markant mellan de talet ökade alkoholkonsumtionen i årskurs vid 18 års ålder. 11 procent tycker att 17
hjälp och kraft att vara en bra förälder. traditionella och de ombildade familjerna. nio och trots att konsumtionen har sjunkit år är en lämplig åldersgräns och 5 procent
Endast 60 procent av tonåringarna i de om- under 2000-talet så uppger 71 procent av tycker att tonåringen kan dricka alkohol
Kontakt med tonåringens nätverk bildade familjerna deltar i någon organise- pojkarna och 74 procent av flickorna att de före 17-års ålder.
rad fritidsaktivitet jämfört med 72 procent dricker alkohol.
Ungefär två tredjedelar av föräldrarna är nöj- Familjekonstellationen innebär inga stora
i de traditionella familjerna. Andelen ungdomar som dricker alkohol
da med de kontakter de har med tonåringens skillnader för när föräldern tycker att tonår-
minst en gång i månaden ökar drastiskt i
kamrater, deras föräldrar och med skolan. Många i de ombildade familjerna (45 pro- ingen kan få dricka alkohol. En något större
årskurs 8 och 9 jämfört med i årskurs 7.
Bland de som tycker sig ha otillräckliga eller cent) har varken kontakt med tonåringens andel föräldrar i de ombildade familjerna
inga kontakter alls med tonåringens nätverk vänner eller deras föräldrar. Också bland Det finns ett samband mellan alkoholkon- tycker att det är okej för 16-åringar att
finns det en genomgående skillnad mellan papporna är det många (34 procent) som sumtion och narkotikamissbruk. 35 procent dricka.
mödrar och fäder. Oavsett utbildningsnivå, saknar dessa kontakter. av ungdomar i den högsta alkoholkonsum-
Det finns en tendens till att föräldrarna
tionsgruppen har också använt narkotika.
tycker att flickor kan börja dricka alkohol
Det finns också generellt ett samband mel- något tidigare än pojkar. Fäder är något mer
lan föräldrars inställning till alkoholkon- toleranta än mödrar, 6 procent av fäderna
sumtion och hur mycket alkohol tonåringen och 2 procent av mödrarna tycker att tonår-
konsumerar. Av tonåringar vars föräldrar ingen kan dricka alkohol från 16 års ålder.
Ensamma mamman och andra berättelser tycker att det är naturligt att vara nyfiken
Det finns också en svag tendens till att ju
och vilja pröva på att dricka alkohol har
högre utbildning föräldern har desto tidi-
ungefär hälften blivit berusade fyra gånger
gare tycker de att det är okej att tonåringen
eller mer. Bland dem som har mer restriktiva
dricker alkohol.
föräldrar är det mindre än en femtedel som
blivit berusade lika många gånger.

6. Alkohol och droger Förtroende
Att få smaka alkohol hemma Relation mellan när föräldrar tycker att det Andel föräldrar som inte tror att tonåringen modligen också känslan av tillit och förtroende.
är okej att tonåringen dricker alkohol och när skulle vända sig till dem för att få stöd och Sambandet mellan om föräldern vet vart
Allmänt finns en något högre tolerans från han/hon får smaka alkohol hemma. Utifrån hjälp om han/hon varit inblandad i något tonåringen befinner sig på sin fritid och känslan
föräldrarna kring när tonåringen får smaka tonåringens ålder. I procent. brottsligt eller olovligt. Utifrån familjekonstel-
av förtroende är också starkt. Den lilla grupp
alkohol hemma. Många föräldrar (64 pro- lation och förälders kön. I procent.
Skulle din tonåring vända sig till dig för att få stöd och hjälp om han/hon varit inblandad i brottslighet, dricker alkohol eller använder narkotika?
av föräldrar som inte vet eller får otydliga
Relation mellan tonåringen får dricka alkohol och när det är okej attsmaka hemma.
60 Skulle din tonåring vända sig till dig för att få stöd och hjälp om han/hon varit inblandad i brottslighet, dricker alkohol eller använder narkotika?
cent) tycker att tonåringen kan få smaka
90
60
svar kring vart tonåringen befinner sig har
80 50
alkohol hemma tidigare än vad de tycker betydligt mindre förtroende för att tonåringen
50
70
40
det är okej att dricka.
60
skulle söka stöd och hjälp hos dem. Hos de
40
30
50
Så många som 13 procent säger att deras som alltid vet vart tonåringarna befinner sig
30
40 20
13-15 åriga flickor får smaka alkohol hemma. är känslan av förtroende markant högre.
20
30
10
För pojkarna är det 9 procent.
20
Samma mönster ser vi även när det gäller
10
0
10
sambandet mellan om föräldrarna har kontakt
0
Nej eller osäker
Åsikterna kring när föräldrarna tycker det
0
Trad.fam. Nej eller osäker
Ombildad fam. Ensamst. mor
13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år
är okej för tonåringen att dricka skiljer OK att dricka Smaka hemma
Trad.fam. far
Ensamst.
Ensamst. far
Mödrar totalt
Ombildad fam.
Mödrar totalt
Fäder totalt
Ensamst. mor
Fäder totalt
med tonåringens vänner eller inte.
sig alltså inte nämnvärt åt beroende på 14 år anses av många vara den mest turbu-
lenta och utsatta åldern för tonåringen och är När det handlar om andra problem än att
familjekonstellation men däremot mer när tonåringen är inblandad i något olovligt eller
det gäller frågan kring att få smaka alkohol 18 procent av alla föräldrarna vet att deras också den tid då föräldrarna är minst säkra på
tonåring har druckit sig berusad och var förtroendet från barnen. brottsligt t.ex. att inte klara sig i skolan eller
hemma. De ensamstående mödrarna är mest att inte må bra så är mödrarna överlag mer
restriktiva och föräldrar i de ombildade tionde vet ej. De föräldrar till tonåringar som deltar i någon säkra än fäderna på att tonåringen berättar
familjerna mest liberala. organiserad fritidsverksamhet tycks i högre om detta. De som är mest osäkra är de en-
Av föräldrarna totalt är fäder mer tillåtande utstäckning känna förtroende för att deras samstående fäderna.
än mödrar. barn vänder sig till dem om de varit inblandad
i något olovligt. Många föräldrar känner sig ganska säkra på att
Om tonåringen deltar i en kontinuerlig fri- de betraktas som ett stöd för sina tonåringar.
tidsaktivitet tillsammans med ett någorlunda Inte överraskande är man mer säker på att ton-
Förtroende stabilt kompisgäng kan det vara lättare för åringen berättar om de skulle råka ut för något
föräldern att lära känna, eller åtminstone än om de själva gjort något olovligt. Generellt
Nästan alla tonårsföräldrar oroar sig i varie- Om tonåringen är inblandad i något olag- veta, vilka tonåringen umgås med. Detta ökar tycks mödrar ha en mer förtroendefull relation
rande grad för saker som tonåringen kan råka ligt eller har använt alkohol eller droger är också kunskapen om tonåringens värld och för- till sina tonåringar än fäder.
ut för. Hur upplever föräldern förtroendet föräldrarna betydligt mer tveksamma till att
från tonåringens sida? Skulle tonåringen an- tonåringen skulle berätta det. Av samtliga
förtro sig åt föräldern om han/hon råkar ut, el- föräldrar så är 40 procent osäkra. Fäder Vänder sig tonåringen Totalt Sammanboende Ensamstående Totalt
till dig om följande Mor Far Trad.fam Ombild. S:a Mor Far S:a S:a
ler utsätter sig för något? Berättar tonåringen totalt och föräldrar i ombildade familjer är
inträffar: n=475 n=253 n=289 n=120 n=409 n=207 n=118 n=325 n=734
vart han/hon håller hus på sin fritid? Pratar ännu lite mer osäkra. Trafik- el. annan olycka 99 100 100 100 100 99 100 99 100
tonåringen med föräldern om hur han/hon Rånad 98 100 100 100 99 98 100 99 99
Föräldrar till flickor är något mer säkra än
mår, hur det är i skolan o.s.v.? Misshandel sex trak 97 95 97 96 97 96 95 96 97
föräldrar till pojkar på att tonåringen vänder
Inbl. Brottslighet 82 77 85 76 82 80 74 78 80
De allra flesta föräldrar tror att deras tonår- sig till dem om de varit inblandade i något Alkohol 70 63 71 59 68 69 66 67 68
ing skulle vända sig till dem om de har råkat olagligt eller otillåtet. Hasch el narkotika 9 55 63 50 59 62 59 61 60
ut för en olycka eller blivit rånade. Nästan Graviditet 85 79 85 83 84 83 81 82 84
lika många är säkra på att tonåringen skulle HIV 88 85 89 91 89 86 81 83 87
söka stöd hemma om de blivit misshandlade Misslyckas skolan 91 87 93 88 92 88 86 88 90
eller sexuellt trakasserade. Saknar kamrater 82 74 83 78 81 81 70 77 79
Psykiskt dåligt 85 81 87 81 85 83 78 81 83

7. Stöd Stöd
Behovet av stöd för föräldrar till tonår- Ekonomi Behov av stöd och ensamstående fäder önskar i första hand
ingar ser naturligtvis olika ut beroende på en Samarbetet med den andre föräldern och stöd från skolan och föräldrautbildning.
Behov och efterfrågan av stöd ser olika ut
mängd olika faktorer. Ekonomi och/eller tid familjens ekonomi tycks ha ett samband. I
beroende på familjesituationen. I enkäten Behov av ekonomiskt stöd skiljer sig åt mellan
är bristvaror för de flesta. Detta är också de de familjer som uppgett att de har utgiftspro-
har föräldarna angett vilket stöd de hade velat mödrar och fäder i samma omfattning som
områden där flest önskar någon typ av stöd. blem, där de ensamstående mödrarna
ha om de fick önska helt fritt. En tredjedel av behov av avlastning. Var fjärde mor och var
Men även andra typer av stöd kan behövas; dominerar, tycker nästan en tredjedel att
samtliga föräldrar tycker att de varken har va- tionde far önskar ekonomiskt stöd.
hjälp med praktiska saker, någon att prata samarbetet inte fungerar tillfredsställande
rit eller är i behov av stöd överhuvudtaget.
med om stora och små saker, kunskap och medan det i familjer med bättre ekonomi För de ensamstående föräldrarna är skillna-
information om tonåringars utveckling endast är 14 procent som är missnöjda. Andel föräldrar som inte behöver någon typ av den mellan könen ännu större. Nästan hälften
och villkor och, i perioder då man känner stöd. Utifrån familjekonstellation. I procent. av de ensamstående mödrarna och bara 15
sig otillräcklig, någon som kan avlasta och Vårdnadsform Inget behov av stöd
procent av de ensamstående fäderna behöver
hjälpa med råd och medkänsla. Många av de ensamstående föräldarna och ekonomiskt stöd.
50
45
även föräldrar i de ombildade familjerna har
40
Vad har den vuxne för stöd i sin roll som för- Stöd från skolan önskas av många. Ungefär
35
enskild vårdnad om sina tonåringar. Bara en 30
älder och vilket stöd skulle man behöva? var tredje förälder, dels från de ombildade
tredjedel av dessa föräldrar tycker att samarbe-
25
20
tet med den andre föräldern fungerar bra. familjerna och dels av föräldrar med ut-
15
10
Föräldrarnas samarbete 5
0
giftsproblem, önskar mer stöd från skolan.
Det mest önskvärda, både för föräldrar och Gemensam tid Inget behov av stöd
Bland de övriga är det runt 20 procent som
tonåringar, är förstås om föräldrarna kan De föräldrar som tillbringar mindre tid med Trad. Familj
Ensamst. far
Ombildad fam.
Mödrar totalt
Ensamst. mor
Fäder totalt
vill ha detta. De ensamstående mödrarna
stödja varandra i föräldrarollen oavsett sin tonåring uppger i högre grad än de som är mest nöjda med stödet från skolan. Det
om de lever tillsammans eller ej. Om inte spenderar mer tid att samarbetet med den Utbildningsnivån påverkar önskemålen om visar sig att mödrar totalt i betydligt högre
samarbetet fungerar tillfredsställande blir andre föräldern fungerar dåligt. En möjlig stöd såtillvida att mer stöd önskas ju högre utsträckning än fäder, har kontakt med ton-
vardagen ofta betydligt tyngre och svårare förklaring till detta kan vara att det ställs högre utbildning föräldern har. åringarnas lärare.
för både barnen och föräldrarna. krav på att den andre föräldern är tillsammans
I familjer med knapp ekonomi är behovet Mötesplatser för vuxna önskas i dubbelt så
med tonåringen om man själv har svårt att få
60 procent av föräldrarna i de traditionella av stöd avsevärt större än i familjer med en hög utsträckning av föräldrar i de ombildade
vardagen att gå ihop tidsmässigt.
familjerna tycker att samarbetet fungerar god ekonomi. familjerna och av de ensamstående mödrarna
mycket bra. En tredjedel tycker att det fun- Separaration p.g.a. missbruk eller psykisk än av föräldrar i de traditionella familjerna.
gerar tillräckligt bra. Många föräldrar skulle uppskatta om de kunde Skillnaden mellan de högskole- och universi-
sjukdom
För de föräldrar som har separerat ser det få stöd med en eller flera saker. På nästa sida tetsutbildade och de med lägre utbildning är
Av de föräldrar som separerat p.g.a. av
annorlunda ut. För några finns det ingen an- ser man vilken typ av stöd som önskas utifrån också stor i detta avseende. Dubbelt så många
missbruk eller psykisk sjukdom är det en
nan förälder. Så många som 13 procent av förälderns kön och familjekonstellation. En av de högutbildade skulle vilja ha mötesplatser
övervägande del (57 procent) som tycker att
de ensamstående fäderna i studien befinner faktor som också finns med är om en separa- för vuxna.
samarbetet med den andre föräldern fungerar
sig i den situationen. tion mellan föräldrar har skett p.g.a. missbruk
dåligt eller inte alls. Den grupp föräldrar som separerat på grund
En tredjedel av de ensamstående mödrarna eller psykisk sjukdom. Detta är en relativt
liten men utsatt grupp och deras behov och av missbruk eller psykisk sjukdom har betyd-
tycker att samarbetet med tonåringens pappa Nätverk
önskemål om stöd skiljer sig markant från ligt större behov av stöd än övriga föräldrar.
fungerar dåligt eller inte alls och likaså en Många av de föräldrar som inte har ett
övriga föräldrars. Det är en liten men utsatt grupp föräldrar
fjärdedel av de ensamstående fäderna och tillfredsställande samarbete med den andre och tonåringar som lever i en pressad och
föräldrar i de ombildade familjerna. föräldern uppger också i högre grad än an- I de traditionella familjerna önskar man riskfylld situation.
Att en separation oftast gör det mer kompli- dra att de inte har kontakt med tonåringens framförallt avlastning i hemmet medan för-
cerat att samarbeta kring barnen är ganska vänner eller deras föräldrar. äldrar i de ombildade familjerna helst skulle Inom andra grupper av föräldrar så varierar
självklart men det finns även andra faktorer vilja ha stöd från skolan. Ensamstående önskemål om stöd medan det i den här grup-
som påverkar. mödrar har mest behov av ekonomiskt stöd, pen finns ett mångfalt större behov i fråga