1. GENETIK
läran om den biologiska arvet

2. •
•
•
•
•
En människa föder människobarn
En elefant får en elefant – unge.
En isbjörn får en isbjörns unge.
En groda får ett grodyngel.
Ett maskrosfrö blir en maskros.

3. • Det beror på ,att ungarna fått sina
arvsanlag från sina föräldrar.
• Hurdana de blir beror både på arvet och
miljön omkring dem.
• Vissa saker beror bara på arvet, tex
ögonfärg och hårfärg, andra sakar på
både arv och miljö, tex. Hur stor man blir
och hur bra spelare man blir.

4. Arvsmassan finns i cellkärna

5. Kromosomer består av DNA
• Det biologiska arvet finns lagrat i kromosomerna
i våra cellkärnor.
• kromosomerna består av ämnet DNA.
• Det är DNA som bär på arvet och den
information som styr våra biologiska
egenskaper, till exempel ögonfärg och hårfärg.
• Informationen i DNA är uppdelad i många små
budskap. Varje budskap kallas ett arvsanlag
eller en gen.

6. • Människan har ≈ 25000 olika gener i sina
kromosomer. Var och en har sitt speciella
budskap.

7. • Hur kan DNA skapa en ny människa från
en enda befruktad äggcell?
• Svaret ligger i att DNA kan läsas som en
instruktionsbok.

8. • Informationen i DNA är ”skriven” med det
genetiska alfabetets fyra bokstäver

9. I en kromosom ligger den långa DNAmolekylen lindad runt proteiner

10. • En gen innehåller instruktioner om hur
cellen ska tillverka ett speciellt protein

11. De fyra bokstäverna är det
genetiska alfabetet.
• DNA kan liknas vid en
repstege som vridits i spiral..
• Pinnarna i stegen består av
fyra bokstäver; A,C,G, och T.
• Bokstäverna står för kemiska
byggstenar som kallas
kvävebaser.
• De sitter alltid parvis

12. • Bokstäverna i DNA talar om i vilken
ordningsföljd cellen ska sätta ihop
aminosyror. Olika ordningsföljd till
proteiner ger olika sorters proteiner.
• Proteinerna fungerar som byggstenar,
signalämnen och enzymer.
• Alla celler i kroppen har samma
information i sitt DNA. Olika sorters celler
bildas genom att olika gener är aktiva.

13. Från generation till generation
• Vi växer genom att
celler delar sig. Vid
vanlig celldelning
kopierar DNA –
molekylen sig själv.
Då de två nya
cellerna genetiskt
exakt lika.

14. • När en cell ska dela
sig samlas
arvsmassan i
kromosomer

15. Vad är det som avgör vilket kön det
blir?
• Den mänskliga kroppen är uppbyggd av miljarder celler.
Inuti varje cell finns en cellkärna och inne i den våra
kromosomer
• Varje individ har normalt 46 kromosomer i varje cell, och
varje kromosom har en exakt kopia av sig själv därför
delar man in de 46 kromosomerna i 23 par.
• Det betyder att vi ärvt den ena kromosomen i varje par
från modern och den andra från fadern. Kromosomerna
delas in i olika nummer, de första 22 kromosomerna
kallas autosomer och är precis lika hos kvinnor och män,
medan det sista paret – KÖNSKROMOSOMERNA –
skiljer sig åt mellan könen. Könskromosomerna X och Y
avgör så oftast individens kön.

16. • Flickor har två X-kromosomer, XX, medan
pojkar har en X och en Y-kromosom, XY.
• När befruktningen sedan sker smälter spermien
samman med ägget och från ägget kommer en
X-kromosom och från spermien en X- eller en Ykromosom.
• För något år sedan var det trendigt att under
graviditeten veta vilket kön ens barn hade, idag
är det allt fler som väljer att vänta på the big
surprise!! Det vi kan vara säkra på är i alla fall att
det är ett fantastiskt barn som snart kommer att
födas!

19. • Barnet får ett anlag från vardera förälder. Detta gör att
barnet har två anlag för samma egenskap. Vissa av
dessa egenskaper är dominanta och andra är vikande
(recessiva).

20. • 1) Kan en brunögd kvinna och en brunögd man
få ett blåögt barn?
2) Eftersom sädesceller (spermier) med flick
respektive pojkanlag är lika vanliga är chanserna
till flickbarn respektive pojkbarn lika stora. Men i
själva verket visar statistiken att det föds något
fler pojkar än flickor. Använd dina kunskaper om
fortplantning, könsceller och kromosomer för att
försöka förklara varför.

21. • Vi skall följa två människor Lisa och Kalle och se hur
deras anlag för ögonfärg ärvs av barnen.
Lisa har bruna ögon och Kalle har blå ögon.

23. •
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Dominanta anlag
Brun och grön ögonfärg dominerar över blå och grå.
Normal syn
Grop i hakan.
Skrattgropar i kinderna.
Förmåga att rulla tungan till ett rör.
Mörkt hår dominerar över ljust.
Lockigt hår.
V-format hårfäste dominerar över rakt.
Medsols hårvirvel dominerar över motsols.
Normal pigmentering dominerar över albino.
Fräknar.
Fria örsnibbar dominerar över fastvuxna vid kinden.
Böjd näsa dominerar över rak.
Rak nästipp dominerar över uppnäsa.
Vida näsborrar dominerar över trånga.
Fylliga läppar dominerar över smala.
Skomakartumme med övre delen av tummen bakåtböjd.
Inåtböjda lillfingertoppar dominerar över raka.
Högerhänthet dominerar över vänsterhänthet.
Höger tumme överst vid knäppta händer.
Höger arm överst vid korslagda armar.

24. Mutationer är en förändring i
arvsmassan

25. En ganska vanlig mutation är albino.
Arvsanlagen för pigmentering försvinner
Albinos finns inom väldigt många arter.
Det är en skadlig mutation för det mesta.
Kamouflage försvinner och ögonen
fungerar dåligt.

26. • Mutationer beror på
att det uppstår fel vid
kopieringen av
kromosomerna vid
celldelning.
Det kan uppstå helt
slumpmässigt utan orsak.
Det kan också orsakas av
strålning, gifter eller
sjukdomar. Saker som stör
celldelningen.
Som tur är har kroppen
inbyggda skydd som
tar bort de flesta
mutationer som sker i
våra celler.
Dåliga celler tas helt
enkelt bort.

27. Mutationer
Dessa finkar härstammar från samma art, men
mutationer och uppdelningen längs vägen har
ändrat dem något.
Många viktiga steg i livets utveckling består av
mutationer.
Så trots att mutationer nästan alltid är dåliga, så
dyker det ibland upp en bra mutation som för
utvecklingen framåt.

28. Mutationer

30. • 1) Vad är en kromoson
• 2) Hur många kromosomer har du i varje
kroppscell?
• 3 ) Var finns arvsmassan?
• 4 )Vad heter det kemiska ämne som bär
på arvet ?
• 5 ) Vad är en gen ?

31. • En solbränd, brunögd kvinna föder i juli
månad en son.
Vilken/ vilka av hennes nämnda
egenskaper kommer han troligen att ärva?
Förklara varför du valde just den / de
egenskaperna

32. DNA, genterapi och stamceller - i
sjukvården - Film
• Våra arvsanlag, generna, styr våra liv.
Ibland ärver vi gener som är defekta och
kan orsaka sjukdomar. Hörselskador och
bröstcancer är exempel på sådana
sjukdomar. Forskarna söker nu metoder
att påverka generna så att de fungerar
som vi vill. Hur långt har de kommit?

33. •
•
•
•
•
Diskussionsfrågor
1. Vad är genterapi och hur går det till?
2. Vad är stamcellsterapi och hur går det till?
3. Vad innebär det att man gör ett gentest?
4. Vad tycker Du om att man kan förutsäga att du är
bärare på en sjukdom men inte kunna bota den? Kan
vetskapen att Du är bärare hjälpa Dig?
• 5. Skulle Du själv kunna göra ett genetiskt test?
• 6. Kan Du nämna några sjukdomar som är genetiska?
• 7. Varför tar det så lång tid innan resultatet av
forskningen blir en färdig behandlingsmetod i
sjukvården?

34. 1. Genterapi
• Vid genterapi ersätter man den sjuka genen
med en frisk, fungerande gen i de celler där just
den skadade genen är verksam. Men hur?
• Man använder faktiskt virus till att föra in nytt
DNA i patientens celler. Man tar bort "smittan"
som viruset egentligen ska föra vidare och tillför
genen istället.
• Med en spruta skickar man in viruset och den
nya genen i patienten. Genterapi fungerar bäst
om det är ett litet, begränsat och slutet område
som behandlas.

35. 2. Stamcellsterapi
• Stamceller är celler som kan utvecklas till många olika
celltyper som finns i kroppen. Det finns två huvudtyper
av stamceller. Den ena är embryonala stamceller. De
utvinns ur tidiga embryon, t ex från ägg som blivit över
vid en provrörsbefruktning.
• Det finns även vuxna stamceller. De kan tas fram ur
vuxna människor, till exempel från benmärgen.
• Stamcellsterapi är när man använder stamceller och får
dem att t ex omvandlas till hörselceller. Därefter kan de
transplanteras in i örat och förhoppningsvis fungera
• som hörselceller.

36. • Ärftlig bröstcancer
• Det finns många cancersjukdomar som
man misstänker är ärftliga. ett exempel
på ärftlig bröstcancer.
• Genom genetiska test kan vi testa oss
om vi är bärare av olika sjukdomar.