2. Årsredovisning 008
Innehåll 2008 (2007) i siffror
Innehåll – 2008 i siffror 2 Studenter i grundutbildningen 10 160 (11 000)
Prestationsgrad 79 % (83 %)
Rektors sammanfattning 3
Antal programsökande* 2 090 (1 696)
Profil och organisation 4
Antal sökande fristående kurser 12 763 (8 879)
Grundläggande högskoleutbildning 7
Antal examina, grundutbildning 1 271 (1 025)
Mål, strategier och organisation 7
Återrapportering av uppdraget 8 Antal forskarstuderande 42 (48)
Övrig återrapportering 14 Antal doktorsexamina 6 (8)
Forskning och forskarutbildning 18 Antal licentiatexamina 3 (3)
Mål, strategier och organisation 18 Antal professorer 18 (20)
Resurser och resultat 20 Internationella publikationer 70 (142)
Samverkan 24 Omsättning grundutbildningen 320 miljoner (305 miljoner)
Internationalisering 27 Omsättning forskning 52 miljoner (49 miljoner)
Kvalitetsarbete 28 Andel externa medel, forskning 31 % (35 %)
Uppdragsforskning 5 miljoner (3 miljoner)
Pedagogisk förnyelse 30
Omsättning totalt 373 miljoner (353 miljoner)
Jämställdhetsarbete 33
* antal förstahandssökande
Personal och personalutveckling 34
IT, Lokaler Miljö 36
Ekonomisk resultatredovisning 37
Förvaltningsberättelse 37
Redovisnings- och värderingsprinciper 38
Högskolan Kristianstad Holding AB 39
Resultaträkning 40
Balansräkning 41
Anslagsredovisning 42
Avgiftsbelagd verksamhet 42
Noter till resultat- och balansräkning 43
Sammanställning av väsentliga uppgifter 48
Myndighetskapital 49
Resultat per verksamhetsgren 50
Sammanställning av anslagsbelastning 51
Underlag för beräkning av belastning av anslaget
avseende grundutbildning 52
Bilaga till anslagsavräkning grundutbildning 53
Styrelsen vid Högskolan Kristianstad 54
Studentkårens kommentar till årsredovisningen 56
3. Högskolan Kristianstad
Rektors sammanfattning ten, studenter och avnämare. Under året stod Högskolan värd
för en rikskonferens kring verksamhetsförlagd utbildning och
Styrelsen har under 2008 antagit ett reviderat strategidoku- i Riksrevisionens särskilda undersökning av student-arbets-
ment. Där noteras särskilt att de planer och ambitioner som re- livsfrågor har Högskolan Kristianstad fått tjäna som ett po-
dovisades i det föregående strategiprogrammet i stort har för- sitivt exempel.
vekligats. För ett par år sedan såg allt annorlunda ut. Omkring Samarbetet med Kristianstad Studentkårs representan-
2006 drabbades Högskolan Kristianstad, liksom andra lärosä- ter har under verksamhetsåret varit mycket gott, utvecklande
ten, av försämrade söksiffror vilket påverkade ekonomin på ett och kvalitetsdrivande.
negativt sätt. Som framgår av årsredovisningen har situationen Under 2007 gavs Högskolan masterrättigheter inom
förändrats. Antalet studenter har ökat och uppgår nu till 10160 områdena Hälsovetenskap och Utbildningsvetenskap och
och de röda siffrorna har förbytts i ett ekonomiskt överskott. utbildningarna har redan startats. Under 2008 utveckla-
Detta är resultatet av ett målmedvetet arbete inom flera olika des också tre nya, yrkesinriktade utbildningar: Biomedicinsk
områden. Analytikerutbildning och ekonomprogrammet Bank och
Den 1 april 2008 infördes Högskolans nya organisa- Finans i samarbete med Lund universitet, samt en sjukskö-
tion. Sex institutioner jämte lärarutbildningscentrum för- terskeutbildning på distans. Samtliga har tillkommit i nära
svann och ersattes av en ny organisatorisk struktur bestående samverkan med det omgivande samhället. Under året har
av två sektioner med lärarna ordnade i 24 kunskapsgrupper. samarbetet med Lunds universitet fördjupats även inom det
Sektionscheferna, som har sina uppdrag på heltid, planerar, administrativa arbetet. Det arbete som inletts kring utveck-
leder och fördelar arbetet med ett stort inslag av samordning. landet av en gemensam ämneslärarutbildning har fortsatt
Även nämnderna strävar efter samordning och har numera tre med sikte på start under 2010. Målet är en gemensam utbild-
gemensamma utskott. Detta tillsammans har inneburit flera ning av högsta kvalitet och med ett större mått av internatio-
positiva saker. För det första har en större enhetlighet vad gäller nalisering. Samtidigt har arbete inletts för att vidareutveckla
policy och administrativa rutiner uppnåtts. Detta är något som Högskolans egen lärarutbildning så att vi kan stå bättre rus-
särskilt studenterna har efterfrågat. För det andra har personal- tade inför de förändringar som statsmakterna aviserar, vad
behov och risk för övertaligheter blivit synliga på ett annat sätt avser den utbildningsvetenskapliga ”kärnan” och prövning-
än förut. För det tredje har utbildningsutbudet reviderats på ett en av examinationsrättighet för olika typer av lärarexamina.
mer ändamålsenligt sätt. Det råder en bättre samordning, en Lärarutbildningen är Högskolans största utbildningsområde
minskad intern konkurrens och aktiva beslut har tagits för att och utgör därmed en särskilt viktig verksamhet.
ställa in ”olönsamma” kurser som inte är strategiskt motivera- När det gäller forskningen har en positiv utveckling
de. Slutligen bör man betona att den nya organisationen på ett noterats. Andelen disputerade lärare har ökat liksom även det
bättre sätt möjliggör strategisk planering för att förverkliga de statliga forskningsanslaget. Det senare är till stor del resultatet
mål som styrelsen och högskoleledningen ställer. av den produktivitet Högskolans forskning uppvisar men som
Den nya organisationen är ännu inte ett år gammal och i tidigare anslagssystem inte påverkat tilldelningen. Mellan
fortfarande finns många praktiska problem att lösa för att få 2009 och 2012 kan vi således förvänta oss en ökning på 23%,
den att fungera på ett mer ändamålsenligt sätt. Det gäller sär- bland de högsta i landet. Ett arbete har inletts för att skapa ett
skilt den administrativa verksamheten där utmaningen består tydligt incitamentsystem som befordrar externfinansiering,
i att utveckla nya rutiner och ibland också i att konvertera sex publicering och citeringar. Under 2008 inleddes också ett ar-
olika system till nya högskolegemensamma lösningar. Särskilda bete med att skapa ett öppet arkiv för personalens publice-
insatser har gjorts för att lösa de problem som noterats. ringar. Arbetet har letts av LärandeResursCentrum, som är en
I och med att den ekonomiska situationen väsentligen ny och unik organisatorisk konstruktion för studentstöd, pe-
förbättras har vi inför nästkommande år kunnat avsätta stra- dagogisk utveckling, biblioteksverksamhet, forskningskom-
tegiska resurser och därmed också på ett aktivt sätt antagit de munikation mm.
strategiska utmaningar som styrelsen fastslagit. Visionen om Sammanfattningsvis kan
anställningsbarhet står fast och har under året konkretiserats. Högskolan och alla dess med-
Det systematiska arbete som hittills kännetecknat utbyggnaden arbetare summera ett verksam-
och utvecklingen av Kristianstadmodellen för verksamhetsför- hetsår i förändringens tecken, ett
lagd utbildning har intensifierats. Därtill har särskilda resurser år kännetecknat av utveckling
avsatts för att bygga upp forskningen kring de kort- och långsik- och ett omfattande arbete för att
tiga effekterna av verksamhetsförlagd utbildning. Också i detta göra en redan bra högskola ännu
avseende gör Högskolan Kristianstad en pionjärinsats. Allmänt bättre. Det är min övertygelse
kan konstateras att Högskolans satsningar vad gäller Student att vi därmed med tillförsikt kan
Arbetsliv väcker allt större uppmärksamhet bland landets lärosä- blicka mot framtiden.
Rektor Lars Carlsson
4. Årsredovisning 008
Högskolan Kristianstad – profil och organisation
Högskolan Kristianstad är en högskola i den dynamis- mest eftertraktade på arbetsmarknaden, och som dessutom
ka Öresundsregionen och här läser 10 160 studenter. På ett svarar mot vetenskapssamhällets krav och behov. Visionen är
modernt högskoleområde – Campus – finns bibliotek, res- utgångspunkten för den strategi ”Strategi 2012 - från ord till
taurang, café, idrottshall, kårhus och studentbostäder. handling” som fastställdes av högskolestyrelsen i maj 2006.
Kommunikationerna är bra och det är nära till både centrum, Under året har strategidokumentet reviderats. Det nya stra-
hav och naturområden. En mindre del av Högskolan är ock- tegidokumentet ”Strategiska utmaningar i ett nytt högskole-
så lokaliserad till Hässleholm. Vi är stolta över våra studenter landskap” innehåller en färdriktning som kan beskrivas som
och den mångfald de representerar. Högskolan arbetar med en fortsättning på det arbete som inleddes 2006, men också
breddad rekrytering och mångfalden kommer till uttryck i en justering och anpassning till de förutsättningar som råder
olika kulturer, familjebakgrund, ålder, intressen och förut- för Högskolan idag.
sättningar. Begreppet anställningsbarhet utgör grunden för
Högskolan har ett brett utbud av yrkesinrikta- Högskolans vision och öppnar upp för en mångfald av akti-
de program, fristående kurser och uppdragsutbildningar. viteter. Satsningen på verksamhetsförlagd utbildning är den
Utbildningsverksamheten vilar på beteendevetenskap, eko- aktivitet som fått störst genomslagskraft. Detta visas kvan-
nomi, humaniora och samhällsvetenskap, hälsovetenskaper, titativt genom att alla programutbildningar vid utgången av
matematik och naturvetenskap samt teknik och data. Detta 2008 har minst fem veckors verksamhetsförlagd utbildning.
återspeglas bland annat i utbildningen av lärare, sjuksköter- Den kvalitativa dimensionen kan bland annat relateras till
skor, ekonomer och ingenjörer. Kännetecknande för dessa yr- Kristianstadmodellen för verksamhetsförlagd utbildning och
kesutbildningar är den starka regionala förankringen både när till det utvecklingsarbete som har initierats i anslutning till
det gäller rekrytering och arbetsmarknad. Speciella profil- denna. Projektet Student Arbetsliv har fått en etablerad
program, med en mer utpräglad nationell rekrytering och ar- roll i arbetet med att förbereda och stödja studenterna i de-
betsmarkand är gastronomi, landskapsvetare, interaktiv ljud- ras övergång från student till yrkesverksam. Lärverkstäderna
design och VA-teknik. Ungefär 1/3 av utbildningsutbudet vid LärandeResursCentrum liksom den verksamhet som be-
utgörs av fristående kurser vilka har en viktig roll i den regio- drivs av stiftelsen Futurum Creative Centrum bidrar också på
nala kompetensutvecklingen. olika sätt till att utveckla studenternas förmåga att etablera
Högskolan Kristianstad är en del av Öresundsuniversitet sig på arbetsmarknaden både som anställd och egen företa-
och har dessutom partneruniversitet i fler än 30 länder. gare. Utöver detta genomförs olika typer av programspecifika
Studenterna har därför goda förutsättningar att förlägga en aktiviteter. En viktig ledstjärna i arbetet är att all utbildning
del av sina studier och sin praktik utomlands. En av grund- ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vilket
förutsättningarna för att studierna ska fungera är en bra bo- är centralt i Kristianstadmodellen för verksamhetsförlagd ut-
stadssituation. Därför erbjuds studenterna en bostadsgaranti bildning, där utmaningen just är att praktiken vetenskaplig-
av Kristianstads kommun. görs och forskningsanknyts. Satsningen på anställningsbarhet
Ett viktigt inslag i verksamheten för att upprätthålla hög innebär också en kontinuerlig utveckling av Högskolans rela-
utbildningskvalitet är pedagogisk kompetensutveckling för tioner med det omgivande samhället.
lärarna. Under året har därför den högskolepedagogiska verk-
samheten fått en mer framträdande roll i form av ett utpekat
ansvarsområde inom det nyinrättade LärandeResursCentrum.
Anställningen av två högskolepedagoger med uppgift att ini-
tiera, stödja och driva pedagogiska utvecklingsfrågor och pro-
jekt är en tydlig markering från Högskolans sida. En annan
kvalitetspåverkande faktor är forskningsanknytningen av kur-
ser och utbildningsprogram. Därför satsar Högskolan mål-
medvetet på att öka andelen vetenskapligt kompetenta lärare,
främja forskningsverksamheten samt vårda och utveckla in-
ternationella forskarkontakter.
Högskolans vision är att utbilda Sveriges mest anställ-
ningsbara studenter. Med anställningsbara menas att studen- Den 1 april invigdes Högskolans nya organisation. Medarbetare och stu-
terna ska ha de kunskaper, färdigheter och förmågor som är denter bjöds på kaffe och tårta i strålande solsken.
5. Högskolan Kristianstad
Högskolan Kristianstads organisation 2008
Högskolans organisation
Under 2008 har ett stort förändringsarbete pågått vid Utbildningsprogrammen, vilka leds av programansvariga,
Högskolan och en ny organisation trädde i kraft den 1 april. är centrala i verksamhetsutvecklingen och i den externa kom-
Sex institutioner och ett lärarutbildningskansli ersattes av två munikationen med potentiella studenter, företag, kommuner
sektioner: Sektionen för Lärarutbildning och Sektionen för och andra organisationer. De personaladministrativa uppgif-
Hälsa och Samhälle vilka leds av heltidsanställda sektions- terna fullgörs av särskilt utsedda personalledare.
chefer. Samtidigt inrättades ett nytt LärandeResursCentrum I samband med omorganisationen fastställdes en ny orga-
med uppgift att ansvara för Högskolans gemensamma biblio- nisations- och beslutsordning. Liksom tidigare fullgörs den
teksservice, högskolepedagogik och studentstöd. Lärarna och verkställande ledningen under Högskolans styrelse av rektor.
forskarna vid sektionerna är organiserade i kunskapsgrupper Prorektor är rektors ställföreträdare. Prorektor och de två vi-
vilka utgör basen för genomförandet av Högskolans utbild- cerektorerna har utpekade ansvarsområden – grundutbild-
ning, forskning och samverkan med det omgivande samhäl- ning, internationalisering, kvalitet respektive samverkan.
let (se faktaruta). Kunskapsgruppernas ledare har titeln aka- Som stöd för rektors ledning och för uppgifter som är ge-
demiska ledare. mensamma för Högskolan finns en gemensam administration
6. Årsredovisning 008
och service vilken leds av en, under året nyanställd, förvalt-
nings- och planeringschef. Huvuduppgifterna för avdelningar- Kunskapsgrupper
Lärarna i Högskolans sektioner är organiserade i kunskapsgrup-
na inom den gemensamma administrationen är att skapa goda
per, som utgör basen för genomförandet av Högskolans utbild-
förutsättningar för utbildning och forskning vid Högskolan ning, forskning och samverkan med det omgivande samhället.
och samtidigt ansvara för att Högskolan uppfyller de krav som
ställs på en statlig myndighet. En större förändring har gjorts • Akvatisk biologi och kemi
genom att sammanföra funktionerna för ekonomi och perso- • Arbetsliv: organisation och människa
• Biomedicin
nal och anställa en controller för ökad verksamhetsstyrning,
• Centrum för ekonomi
som ersättare för den avgående ekonomichefen. Funktionen • Datalogi
för kommunikation har knutits direkt till rektors kansli liksom • Folkhälsovetenskap
Student Arbetsliv. Likaså har arbetet med att knyta sam- • Interdisciplinary teaching and learning
man IT-verksamheten med växel, vaktmästeri och produk- • Kunskap, lärande, examination och arbete i skola och lärar-
tion fortgått under verksamhetsåret. utbildning
• Kunskapsutveckling i samverkan
Sektionen för Lärarutbildning domineras av Högskolans
• Lean Production
breda utbildningsutbud och forskningsverksamhet knu- • Lek, utveckling, lärande
ten till lärarutbildningen med koppling till läraryrket/lärar- • Lärande och undervisning i matematik och naturvetenskap
kompetens samt för samarbete med kommuner och för sko- • Mat- och måltidsvetenskap
lutveckling i regionen. Vid den andra sektionen, Sektionen • Omvårdnadsvetenskap i verksamhetsförlagd utbildning
• Omvårdnadsvetenskap, medicinsk vetenskap, folkhälsove-
för Hälsa och Samhälle, dominerar hälsovetenskap, organisa-
tenskap och prekliniska kurser
tionsvetenskap och teknik. • Omvårdnadsvetenskap, teori och metod
Nämnden för utbildningsvetenskap har det övergripande • Oral hälsa
ansvaret för den grundutbildning, forskning och samverkan • Organisation, produktivitet, kreativitet
med det omgivande samhället som är knuten till sektionen • Psykologi
för Lärarutbildning. Utbildnings- och forskningsnämnden • Samhället, kultur och landskap
• Socialt arbete
har motsvarande ansvar för verksamheten vid Sektionen för
• Specialpedagogik
Hälsa och Samhälle. Nämnderna har ett utvecklat samarbe- • Språk, litteratur och medier
te och har även valt att gemensamt bereda forskningsärenden, • Undervisning och lärande för högre utbildning
läraranställningsärenden och samverkansärenden i tre ge-
mensamma utskott: forskningsutskottet, läraranställningsut-
skottet respektive samverkansutskottet.
Högskolan Kristianstad är ensamägare till Högskolan
Kristianstad Holding AB som verkar för företagande, entrepre-
nörskap och uppdragsutbildningar.
Den 21 augusti hälsades höstterminens nya studenter välkomna. Under en fullspäckad dag introduce-
rades de till studietidens möjligheter och livet som student vid Högskolan Kristianstad.
7. Högskolan Kristianstad
Grundläggande Högskoleutbildning
Mål, strategier och organisation
Högskolan Kristianstad har ett brett utbud av program och fri-
stående kurser på olika nivåer. Verksamheten är indelad i två
I Strategi 2012 angavs fem strategiska områden med två mål sektioner: Sektionen för Hälsa och Samhälle och Sektionen
vardera, följt av detaljerade åtgärdslistor. Framsteg har gjorts för Lärarutbildning.
inom alla områden: Sektionen för Hälsa och Samhälle:
• Målet ”starkare akademiska miljöer” har manifesterats • Data Ljud
i den omorganisation som genomförts och bildandet av • Ekonomi
• Gastronomi
kunskapsgrupper. En samarbetsöverenskommelse har slu-
• Hälsovetenskaper
tits med Lunds universitet – primärt knutet till en gemen- • Informatik
sam ämneslärarutbildning. • Arbetsliv
• Verksamhetsförlagd utbildning är en del av samtliga ut- • Teknik
bildningsprogram på Högskolan. Sektionen för Lärarutbildning:
• Pedagogisk utveckling har premierats, speciellt för nät- och • Biologi
• Biomedicin
distansutbildningar.
• Landskapsvetenskap
• Högskolans personal har erbjudits pedagogisk vidareut- • Lärarutbildning
bildning. • Pedagogik
• Psykologi
• Biblioteket som pedagogisk resurs har utvecklats och mani- • Sociologi
festerats genom inrättandet av ett LärandeResursCentrum. • Utbildningsledarskap
• Steg mot egen forskarutbildning har tagits. • Vattenvård
• VA- kretsloppsteknik
• Samarbeten med kommuner och lärcentra har utvecklats.
• Genom bildande av Uppdrag AB har organisatoriska åt-
gärder vidtagits för att stärka uppdragsverksamheten.
• Ett nytt kvalitetssäkringssystem infördes i juni 2008.
ska se Högskolans ambitioner att genom samverkan med an-
Med referens till den debatt som har förts kring profilering, dra högskolor aktivt bidra till en ändamålsenlig arbetsfördel-
koncentration, starka forskningsmiljöer och samverkan under ning, som motsvarar studenternas förväntningar och behov.”
2008 kan man konstatera att Högskolan står inför stora ut- Hur kan Högskolan med dess starka dominans av utbild-
maningar. Högskolan Kristianstad måste legitimera sin plats ningar som även ges vid andra lärosäten, utveckla en profil
i högskolesystemet. I det nya strategidokumentet ”Strategi i det nationella högskolelandskapet? I det nya strategidoku-
2009-2014 – Strategiska utmaningar i ett nytt högskoleland- mentet utpekas färdriktningen i form av fem strategiska ut-
skap” slås fast att Högskolan Kristianstad är en utbildnings- maningar varav tre har en direkt koppling till grundutbild-
dominerad högskola med inslag av professionsuniversitet och ningen. Inom varje strategisk utmaning utpekas också ett
med en för profilen ändamålsenlig forskningsöverbyggnad. antal delmål. Med utgångspunkt från strategidokumentet fat-
Vidare framhålls Högskolans starka regionala förankring tar styrelsen årligen ett inriktningsbeslut för verksamheten
och roll. Högskolans huvuduppgift är att bedriva utbildning och utifrån det beslutet ger rektor verksamhetsuppdrag till
inom avgränsade områden med betoning på yrkeskompetens sektionerna, LärandeResursCentrum och den gemensamma
samt den regionala och nationella arbetsmarknadens behov. administrationen. Verksamhetsuppdraget pekar, för det kom-
Utbildningen är den bas till vilken forskning och samverkan mande året, ut prioriterade områden. Hur-frågan operationa-
med det omgivande samhället knyts. Det är i detta ljus man liseras sedan i respektive enhets verksamhetsplan.
8. 8 Årsredovisning 008
Strategiska utmaningar inom grundutbildnings- tensiv fas när det gäller den planerade gemensamma ämnes-
området: lärarutbildningen. En projektledare från vart och ett av läro-
sätena leder gemensamt arbetet. En referensgrupp och flera
Utveckla Högskolan Kristianstads profil arbetsgrupper har utsetts under året och arbetet är i full gång.
Delmål 1: Högskolan Kristianstad ska vara en av landets mest att- Inom ramen för samarbetsöverenskommelsen har även andra
raktiva utbildningsdominerande högskolor 2014; för studenter områden inom såväl grundutbildning och forskning som ad-
och medarbetare. ministration identifierats och dialoger har inletts.
Delmål : Utveckla ”Kristianstadmodellen” för verksamhetsför-
Återrapportering av grundutbildningsuppdraget
lagd utbildning som bärande del i varumärket. Inom tre år ska
2008
modellen vara nationellt känd bland presumtiva studenter, arbets-
givare och kollegor i universitetsvärlden.
Sökbild och strategiska satsningar för ökad konkurrenskraft
Delmål : Nationellt erkänd för pedagogisk utveckling. Högskolan har en solid bas i framgångsrika yrkesinriktade
program och ett stort utbud av kompetensutvecklande fristå-
Öka andelen kurser och program med god rekrytering
ende kurser. Utbildningen av lärare, sjuksköterskor och eko-
Delmål : Årligen frigöra resurser till strategiska kvalitetssats-
nomer omfattar nästan 3/4 av programverksamheten. Andra
ningar.
professionsinriktade program med god sökbild är utbildning
Delmål : Den internationella rörligheten ska öka så att den av personalvetare, socionomer, dataingenjörer och tandhy-
omfattar 5 % av studenterna och personalen. gienister. Högskolan har också ett antal program som är na-
tionellt profilerade, så som gastronomi, folkhälsopedagogik,
Stärka kopplingen mellan forskning och utbildning landskapsvetare, VA-teknik och vattenvård. Det senare pro-
Delmål : Profilerade utbildningsområden knyts till starka interna grammet har nästan uteslutande utländska studenter. Det
och externa forskarmiljöer. tvååriga VA-teknikerprogrammet har tidigare haft problem
Delmål : Högskolans forskare ska aktivt delta i undervisning och med studentrekryteringen men från och med hösten 2008 ges
medverka i program- och kursutveckling. utbildningen framgångsrikt på distans med vissa campusför-
lagda inslag.
Att uppnå de ovan utpekade målsättningarna påverkas både Antalet sökande till Högskolans kurser och program har, i
av kompetenta, engagerade och lojala medarbetare och en likhet med vad som gäller för merparten av andra lärosäten i
samverkansstimulerande organisationsstruktur och kultur. landet minskat under de senaste åren. Nedanstående tabell vi-
Internt handlar det om att högskolegemensamma utveck- sar att nedgången fortsatte även under 2008. Däremot har an-
lingsprojekt och satsningar genomförs, förädlas och anpassas talet förstahandssökande ökat med drygt 10 %. Erfarenheten
till programspecifika förutsättningar. Ett exempel som bely- visar att antalet förstahandssökande vid antagningstillfället
ser detta är satsningen på fem utvecklingsområden i samband ger en bra bild av hur många studenter som kommer att finnas
med verksamhetsförlagd utbildning: pedagogisk och inne- när ett program eller en kurs startar. Antalet efteranmälning-
hållslig utveckling; utökad fältkapacitet; utveckling av en ar kompenserar ungefär den studentrörlighet som alltid finns
forskningsmiljö för verksamhetsförlagd utbildning; införan- i samband med studenternas slutgiltiga val av program, kurs
det av ett administrativt stödsystem samt marknadsföring. och utbildningsort.
Inom vart och ett av dessa bedrivs aktiviteter i samverkan
mellan centralt knutna aktörer och utbildnings- och forsk- Antal sökande till program och fristående kurser
ningsnära aktörer.
Högskolan är också beroende av att ha en organisations- År 2004 2005 2006 2007 2008
struktur och kultur som främjar samarbete med externa or- Program
ganisationer. Åter igen kan satsningen på verksamhetsförlagd
Sökande totalt 9 552 9 646 8 176 7 781 7 001
utbildning illustrera detta. Goda och välutvecklade relatio-
ner med ett stort antal företag, skolor, kommuner och andra Förstahands-
1 879 1 998 1 696 1 696* 2 090
sökande
organisationer är en förutsättning för att alla programstudier
ska innehålla verksamhetsförlagd utbildning. Samverkan mel- Fristående kurser
lan lärosäten, både på nationell och internationell nivå har Antal sökande 8 076 8 130 7 220 8 879 12 763
under en längre tid varit en självklarhet, men omfattningen
kan naturligtvis variera. Under 2008 har samarbetet mellan * Mellan 06 och 07 ändrades förstahandssökandebegreppet varför
Högskolan Kristianstad och Lunds universitet gått in i en in- siffrorna inte är helt jämförbara
9. Högskolan Kristianstad
Antalet sökande vid antagning till fristående kurser har ökat landets universitet och högskolor är målsättningen att pro-
med 44 % – en ökning som i absoluta tal i stort sett överens- grammens innehåll och pedagogiska form ska skapa konkur-
stämmer med antalet ansökningar från utländska studenter. rensfördelar. Högskolans satsning på verksamhetsförlagd ut-
När dessa ansökningar skulle behandlas fanns inte tillräck- bildning är ett led i denna strävan liksom goda möjligheter för
lig handläggningskapacitet och Högskolan kunde inte garan- studenterna till internationellt utbyte och en successiv utveck-
tera en juridiskt korrekt behandling. Situationen var likartad ling av distansbaserad utbildning. En annan viktig ingrediens
vid flera andra lärosäten i Sverige, Sveriges universitets- och för att stärka konkurrenskraften är en kontinuerlig högskole-
högskoleförbund utfärdade därför rekommendationer till lan- pedagogisk utveckling och förnyelse. Högskolepedagogisk ut-
dets lärosäten för handläggning av de utländska ansökningar- bildning för Högskolans personal, användandet av biblioteket
na. Högskolan Kristianstad valde att följa dessa. som pedagogisk resurs, IT-pedagogisk support, lärverkstäder
Det kan också konstateras att utbudet av fristående kur- och tematiska pedagogiska seminarier är exempel på aktivite-
ser har växt organiskt utan någon direkt styrning under ett ter inom ramen för detta. Ökat internationellt lärarsamarbe-
antal år vilket bland annat resulterat i en tilltagande intern te är också en förutsättning för att stärka Högskolans position
konkurrens. Kursutbudet har också årligen omfattat många på den akademiska arenan.
kurser som år efter år inte attraherat tillräckligt många stu- En förhållandevis stor andel av Högskolans studenter kom-
denter och därför fått ställas in. Ett åtgärdsprogram för att mer från icke-studievana miljöer. Dessutom är gruppen äld-
motverka detta inleddes 2007, men har utvecklats ytterliga- re studenter relativt stor med en social situation som är be-
re under 2008. De två sektionerna arbetar på ett likartat sätt. gränsande. Sannolikt har många av dessa i praktiken valt
Utbudet fastställs av respektive nämnd. Beslutet föregås av mellan att studera vid Högskolan Kristianstad eller inte alls.
ett beredningsarbete, utfört av programansvariga, vilka också Högskolans ambition är att bibehålla och vidareutveckla den
ansvarar för närliggande fristående kurser. Utöver nämnder- breddade rekryteringen och att samtidigt skapa goda utbild-
nas fastställda bedömningskriterier tar man hänsyn till kur- ningsförutsättningar.
sernas tidigare genomförande avseende antal studenter, kost-
nader, tjänstefördelning och lärarkompetens. Förslag på nya
kurser bedöms utifrån nämndernas kriterier men också uti-
från ett kompetensutvecklingsbehov och studentintresse.
Med antagningsstatistiken som grund och i samråd mellan
programansvariga, personalledare och studieadministratörer
diskuteras sedan vilka kurser och program som ska ges. Efter
dialog fattar sektionscheferna det slutliga beslutet om vilka
kurser som eventuellt ska ställas in.
Med tanke på den ansträngda ekonomiska situationen,
som Högskolan befunnit sig i under de senaste åren, har en
restriktiv hållning intagits, avseende inrättandet av nya pro-
gram. Under 2008 utökades programutbudet med ett biome-
dicinskt analytikerprogram. Detta är en professionsutbild-
ning där examinationsrätten, efter ansökan och prövning,
utfärdas av Högskoleverket. Ett tydligt och artikulerat behov
på arbetsmarknaden, befintlig kompetens på Högskolan och
begränsad regional konkurrens motiverade denna satsning.
Ansökningssiffrorna inför starten vårterminen 2009 ger in-
dikationer på en lyckosam satsning. Också ekonomprogram-
men har utökats med en inriktning; ”Bank och Finans”. Även
här fanns en tydlig markering från arbetsgivarsidan om be-
hovet av specialutbildade ekonomer. Sökbilden visade dessut-
om att intresse fanns bland studenterna. Vidare startade en
specialistsjuksköterskeutbildning till distriktssköterska under
2008.
Under året fick Högskolan Kristianstad examensrätt till den efterfrågade
Eftersom merparten av Högskolans programutbud utgörs
yrkeskategorin biomedicinsk analytiker. Programansvarig Ann-Sofi Rehn-
av traditionella yrkesinriktade program vilka, förutom de mer stam-Holm och Lars Jonsson, adjunkt i biologi och kemi, var två av dem
nationellt profilerade programmen, återfinns vid flertalet av som firade det glada beskedet.
10. 10 Årsredovisning 008
Helårsstudenter, helårsprestationer och examina Antal helårsstudenter, helårsprestationer och prestations-
I tabellen intill visas, per utbildningsområde, antal helårs- grad i procent
studenter och helårsprestationer över en femårsperiod liksom
prestationsgraden i procent. Noterbart är att prestationsgra- Utbildningsområde 2004 2005 2006 2007 2008
den är genomgående hög under perioden inom områdena un- Humaniora,
dervisning respektive vård/medicin och klart lägre i natur- samhällsvetenskap,
vetenskap/teknik och humaniora/samhällsvetenskap varför juridik
Högskolan som helhet hamnar på en prestationsgrad på 79%. Helårsstudenter 2 662 2 460 2 250 2 194 2 024
Överlag är detta en svag nedgång jämfört med föregående år, Helårsprestationer 2 161 2 021 1 852 1 700 1 491
delvis beroende på en ökad del distanskurser i utbildningsut- Prestationsgrad i % 81 82 82 77 74
budet. Naturvetenskap,
Antalet helårsstudenter bör uppgå till minst 830 inom de teknik
tekniska och naturvetenskapliga utbildningsområdena. Som Helårsstudenter 1 101 927 888 903 997
ses av tabellen ovan uppnås målet. Helårsprestationer 897 736 647 694 673
Inom det konstnärliga utbildningsområdet design kan Prestationsgrad i % 81 79 73 77 68
Högskolan högst avräkna 15 helårsstudenter (respektive hel- Undervisning
årsprestationer). Under 2008 har 6 helårstudenter registrerats
Helårsstudenter 866 818 770 725 664
inom utbildningsområdet design (Gastronomiutbildningen).
Helårsprestationer 788 748 743 685 627
Här finns alltså ytterligare potential.
Prestationsgrad i % 91 91 96 94 94
Då lärarutbildningen inte enbart redovisas under under-
visning ovan ges nedan en sammanställning över lärarutbild- Vård, medicin
ningens resultat när det gäller helårsstudenter och helårspres- Helårsstudenter 831 868 901 878 931
tationer. Helårsprestationer 799 843 839 821 831
Prestationsgrad i % 96 97 93 93 89
Helårsstudenter och helårsprestationer inom lärar- Idrott
utbildningen. Helårsstudenter 75 62 59 58 54
År 2006 2007 2008 Helårsprestationer 64 56 62 58 49
Förskola, förskoleklass, grund- Prestationsgrad i % 85 90 100 100 91
skola tidigare år fritidshem
Design
Helårsstudenter 833 716 644
Helårsstudenter 0 14 9 11 6
Helårsprestationer 831 721 602
Helårsprestationer 0 11 9 10 7
Grundskolans senare år och gym-
nasieskolan Prestationsgrad i % 0 79 100 91 100
Helårsstudenter 551 521 408 Övrigt
Helårsprestationer 506* 479 364 Helårsstudenter 105 109 77 63 57
Helårsprestationer 93 108 76 56 55
Totalt
Prestationsgrad i % 89 99 99 89 96
Helårsstudenter 1 384 1 237 1 052
Totalt
Helårsprestationer 1 337 1 200 966
Helårsstudenter 5 640 5 258 4 953 4 832 4 733
* 2006 påbörjades en utbildning på halvfart för studenter som redan Helårsprestationer 4 802 4 523 4 228 4 024 3 732
hade läst sina ämneskunskaper vilket påverkar antalet helårsprestationer Prestationsgrad i % 85 86 85 83 79
detta år.
Högskolans målsättning har varit att ha en antagning som
inte alltför mycket avviker från ett år till ett annat och att
volymerna ska anpassas till Högskolans totala intäktstak och
i överensstämmelse med regleringsbrev och regionala hänsyn
när det gäller arbetsmarknad.
Antalet nya lärarstudenter har de senaste åren varierat
kraftigt. Höstterminen 2005 registrerades 376 nya studenter,
11. Högskolan Kristianstad 11
Examina utfärdade under 2004–2008 vid Högskolan Kristianstad uppdelade på typ.
Generella examina* 2004 2005 2006 2007 2008
Högskoleexamen 7 12 16 10 26
Ekonomie kandidatexamen 85 84 78 56 65
Filosofie kandidatexamen 195 210 197 132 353*
Teknologie kandidatexamen 23 4 8 4 13
Kandidatexamen 12 11 3 8 18
Ekonomie magisterexamen 8 13 7 2 6
Filosofie magisterexamen 30 29 32 22 27
Teknologie magisterexamen 4 8 4 7 5
Magisterexamen med ämnesbredd 22 73 68 41 41
Magisterexamen inr inbyggda system 13**
Lärarexamina** 2004 2005 2006 2007 2008
Barn- och ungdomspedagogisk
4 3 1 0 0
examen
Grundskollärarexamen 1-7 12 4 2 2 5
Grundskollärarexamen 4-9 14 42 10 8 7
Gymnasielärarexamen 5 12 3 1 1
Lärarexamen - “tidigare åldrar” 271 194 214 220
Lärarexamen - “äldre åldrar” 2 24 57 66 94
Övriga yrkesexamina 2004 2005 2006 2007 2008
Högskoleingenjörsexamen 55 50 50 19 21
Sjuksköterskeexamen 134 154 156 193 165
Specialistsjuksköterskeexamen 50 56 3 15 2
Social omsorgsexamen 52 4 56 66 52
Socionomexamen 56 55
Tandhygienistexamen 18 16 15 21 16
Specialpedagogexamen 102 61 80 61
Yrkeshögskoleexamen 2 5
Totalt 2004 2005 2006 2007 2008
732 1 182† 1 021 1 025 1 271
(varav kvinnor) (549) (918) (783) (842) (1 029)
* Många av Högskolans studenter som fått en yrkesexamen har inom ramen för dessa studier även
uppfyllt kraven för en generell examen. Detta har redovisats i examensbeviset men tidigare inte inrap-
porterats. Från och med 2008 rapporteras även dessa examina varför framför allt kandidatexamina har
ökat jämfört med tidigare år.
** Högskolan har enbart utfärdat magisterexamen med inriktning inbyggda system enligt nya studie-
ordningen. Alla övriga är i enlighet med den äldre studieordningen.
Högskolans lärarutbildning fick fin kritik i Högskoleverkets granskning
av landets lärarutbildningar som publicerades i april. Bland annat skriver
Högskoleverket att ”Högskolan och medverkande kommuner och sko-
lor har på ett föredömligt sätt utvecklat en gemensam och välfungerande
verksamhetsförlagd utbildning”.
12. 1 Årsredovisning 008
2006 registrerades 360 studenter, 2007 registrerades 306 stu- sköterskor i närområdet men sjuksköterskor från Kristianstad
denter och höstterminen 2008 registrerades 252 studenter. återfinns i hela landet och även internationellt. Med en stor
Vid terminsregistrering i september 2008 var alltså 252 andel åldrad befolkning beräknas efterfrågan på sjusköter-
studenter nyregistrerade. 175 studenter var registrerade på in- skor inom den kommunala äldreomsorgen öka. Högskolan
riktningar för arbete med barn/elever under 12 år. 77 studen- Kristianstad har en stabil sjuksköterske- och specialistutbild-
ter var registrerade på inriktningar för arbete med elever över ning med lärarkompetens och utvecklingspotential för att
12 år; av dessa var enbart 9 studenter registrerade på inrikt- även under kommande år hålla en hög examinationsfrekvens
ningar innehållande naturvetenskap och teknik. med mycket god kvalitet.
Den nedgående trenden fortsätter. Faktorer som kan ha bi-
dragit till detta är den negativa mediabilden, av nuvarande lä- Tekniska examina
rarutbildningen och av läraryrket i stort, samt att en ny lärar- Flertalet rapporter ger en tydlig bild av att högskolein-
utbildning startas 2010-11. genjörer är och förblir en bristvara i framtiden. I prog-
En åtgärd att öka antalet studenter i lärarutbildningen som nosen från Arbetsmarknadsverket som gäller Skåne län
vidtogs 2008, var att erbjuda möjlighet att starta utbildning- nämns speciellt efterfrågan inom området inbyggda system.
en även under vårterminen. Vårintaget gällde inriktning- Dessa signaler har Högskolan beaktat och därför startat ett
ar för arbete med naturvetenskapliga ämnen och matematik Högskoleingenjörsprogram inom inbyggda system hösten
i förskolan samt grundskolans senare år och gymnasiesko- 2008.
lan. Satsningen mot förskolan lockade ett tjugotal studenter. Under våren 2007 togs beslut om att inte anta nya studen-
Tyvärr sökte enbart enstaka studenter till inriktningar för ar- ter på Högskoleingenjörsprogrammet Lean Production då stu-
bete i grundskolans senare år och gymnasieskolan. Samarbetet dentunderlaget inte räckte till. Högskolan hade tidigare fått
med Lunds universitet om ämneslärarutbildning kommer för- signaler från näringsliv och samhälle att Högskoleingenjörer
hoppningsvis ha en hög effekt på volymen framöver. med inriktningen Lean Production behövdes, men stu-
dentintresse och näringslivsintresse sammanfaller inte all-
tid. Utvecklingen föranledde en utredning som pågått under
Sjuksköterskeexamen
2008 om framtida Högskoleingenjörsutbildningar i samver-
För fyraårsperioden 2005–2008 har målet för avlagda sjuk-
kan med regionens näringsliv (start 2010).
sköterskeexamina (grundnivå) varit 600. Detta mål har
Det tekniska områdets examina återges i tabellen nedan.
uppnåtts. Utbildningen till sjuksköterska har fortsatt höga
Antalet kandidatexamina har ökat kraftigt på grund av ändrad
ansökningstal och prestationsgraden är hög. Den höga pre-
examen från Högskoleingenjörsexamen till Kandidatexamen
stationsgraden beror bl a på att utbildningen leder till av
för ett av programmen. Att Högskoleingenjörsexamen ligger
Socialstyrelsen utfärdad legitimation inom yrket vilken krä-
kvar på samma nivå, även om utfasning pågår av högskolein-
ver genomgången utbildning med godkända betyg i alla kur-
genjörsprogram, beror på att fler studenter från tidigare år ser
ser. Andelen specialistutbildningar har sjunkit markant,
till att ta ut sina examina.
vilket beror på en omorganisering och modernisering av ut-
bildningarna och uppehåll i antagningen. En utbildning till
Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriks-
sköterska startade emellertid under året.
Enligt Etablering på arbetsmarknaden (Rapport 2008:35R, Tekniska examina
Högskoleverket) är etableringsgraden för utbildade sjukskö-
terskor relativt snabb. I hela gruppen av dem med utfärdade År 2006 2007 2008
magister- eller kandidatexamen, d v s examinerade sjukskö-
Högskoleexamen med teknisk
terskor, etablerar de sig snabbast som har en inriktning inom 0 1 0
inriktning
t ex vårdområdet. Kandidat 1 6 18
Behovet av sjuksköterskor i samhället beräknas öka fram
Teknologie kandidat 8 4 13
till 2020 och efterfrågan kommer att öka mer än tillgång-
Högskoleingenjör 50 19 21
en (Högskoleutbildningar och arbetsmarknaden, Rapport
Teknologie magister 4 7 5
2007:7R, Högskoleverket). Framför allt gäller detta specialist-
utbildade sjuksköterskor, för vilka en grundläggande sjukskö- Magisterexamen med teknikinrikt-
19 28 22
ning
terskeexamen är första steget.
Högskolan Kristianstad ligger geografiskt i en tättbefol- Magisterexamen med inriktning
0 0 13
inbyggda system
kad del av Sverige med tre stora sjukhus och flera mindre.
Yrkeshögskoleexamen 0 2 5
Utbildningen tillgodoser först och främst behovet av sjuk-
13. Högskolan Kristianstad 1
Lärarexamen I enlighet med regleringsbrevets krav dimensioneras antalet
För fyrårsperioden 2005 – 2008 är planeringsförutsättning- platser inom lärarutbildningen så att en tredjedel av platserna
en att antalet avlagda lärarexamina ska uppgå till minst 1380 riktas mot inriktningar med matematik och naturvetenskap.
under perioden. Regleringsbrevets mål är att antalet lärarexa- Trots denna medvetna dimensionering har inte tillräckligt an-
mina med inriktning mot tidigare år ska uppgå till 930 varav tal studenter rekryterats för att nå målet. Samtidigt ska tilläg-
480 med inriktning mot förskola/förskoleklass samt 450 lä- gas att arbetsmarknadsläget nu och ett antal år framåt anty-
rarexamina med inriktning mot senare år. der mindre behov av lärare i grundskolan och gymnasieskolan
än vad som angetts i de prognoser som ligger till grund för
Antal examinerade med den nya lärarexamen regleringsbrevets period 2005–2008.
Examen 2005 2006 2007 2008 Magisterexamen och masterutbildningar
Lärarexamen avseende förskola I juni 2007 fattade Högskoleverket beslut om att ge Högskolan
106 59 64 50
och förskoleklass Kristianstad rätt att utfärda masterexamen inom både ut-
Lärarexamen avseende för- bildningsvetenskap och hälsovetenskap, med tilläggsbeslutet
skola, förskoleklass, grund- 38 39 42 57 att en uppföljning skulle ske ett år senare. Båda utbildnings-
skolans tidiga år och fritidshem områdena har varit föremål för ett gediget utvecklingsarbe-
Lärarexamen avseende förskole- te och nya utbildningsplaner har fastställts av berörda nämn-
klass, grundskolans tidiga år 39 16 20 26 der. Högskoleverkets uppföljning av beviljad ansökan om rätt
och fritidshem
att utfärda masterexamen inom området hälsovetenskap res-
Lärarexamen avseende pektive utbildningsvetenskap resulterade i fortsatt exami-
förskoleklass och grundskolans
tidiga år
88 80 88 87 nationsrätt. Inför antagningen till höstens kurser och pro-
gram fanns 19 sökande (varav 14 förstahandssökande) till
Lärarexamen avseende grund- ”Masterprogram Integrerad hälsovetenskap” och 7 sökande
2 8 9 25 (varav 6 förstahandssökande) till ”Masterprogram i utbild-
skolans senare år
Lärarexamen avseende ningsvetenskap”. Antalet sökande är färre än vad som önskats
grundskolans senare år och 22 49 56 65 men många av landets lärosäten har svårigheter att rekryte-
gymnasieskolan ra studenter till masterprogrammen. För båda utbildningar-
Lärarexamen avseende na gäller att studenterna tidigt blir introducerade i relevanta
1 2
gymnasieskolan forskningsmiljöer och deltar i forskningsseminarier.
Lärarexamen avseende
gymnasieskolans praktiska 2 Utfärdade magisterexamina 2005–2008
karaktärsämnen
Magisterexamen (djup) per ämne
Totalt 295 251 280 314
Examen 2005 2006 2007 2008
Äldre examina med de tidigare
61 16 11 13 Biologi 6 5 2 2
benämningarna
Engelska 11
Folkhälsovetenskap 0 2 2 0
Företagsekonomi 14 7 2 6
Historia 1 3 4 2
Lärarexamina med inriktning mot matematik, naturveten-
Litteraturvetenskap 3 0 2 1
skap eller teknik (minst 30 poäng)
Maskinteknik 8 4 7 3
Examen 2005 2006 2007 2008 Miljöteknik 2
Examen minst 140-160 p 36 27 21 37 Omvårdnad 2 5 8 3
Examen minst 180 p/AU60 24 17 17 31 Psykologi 12 6 2 2
Pedagogik 3 10 2 3
Av ovanstående tabeller kan utläsas att Högskolan Kristianstad Sociologi 1 1 0 3
torde nå målet när det gäller lärarexamen mot tidigare år, in- Totalt 50 43 31 37
kluderande delmålet för förskola/förskoleklass, men inte må- Magisterexamen per huvudområde (Bologna)
let avseende grundskolans senare del samt gymnasieskolan.
Examen 2005 2006 2007 2008
Tre lärarexamina avseende gymnasieskolans praktiska karak-
tärsämnen utfärdades under 2007-2008. Inbyggda system 13
14. 1 Årsredovisning 008
Övrig återrapportering
Främja rekrytering Syftet är att minska avståndet mellan studier och arbetsliv
Under 2008 har Högskolan Kristianstad deltagit i eller genom- och göra studenterna informerade och medvetna om sin fram-
fört en mängd olika aktiviteter för att inspirera presumtiva stu- tida arbetsmarknad och olika karriärmöjligheter. Genom att
denter till högskolestudier. Utbildningsutbudet finns tillgäng- studenterna görs mer medvetna blir de mer motiverade, vil-
ligt på webben och tryckt information sprids rikstäckande. ket i sin tur leder till ökad genomströmning. Sammanlagt har
Uppsökande verksamhet och det personliga mötet är en central Student Arbetsliv under 2008 anordnat och/eller deltagit i
del i studentrekryteringsarbetet, och varje år genomförs många 20 olika aktiviteter och ca 400 studenter har medverkat.
informationsturnéer. Högskolan har under året besökt över Även avnämare har hittat ingången till studenter-
60 gymnasieskolor, Komvux och utbildningsmässor på orter i na på Högskolan Kristianstad genom Student Arbetsliv.
Halland, Blekinge, Småland och Skåne. Högskolan har dess- Samarbetet med Kristianstad Studentkår, Framtidsdagen och
utom medverkat på de stora utbildningsmässorna i Göteborg, fackliga organisationer har utökats och utvecklats under året.
Malmö och Stockholm, där responsen och kunskapen om Sedan den 1 december tillhör Student Arbetsliv Rektors
Högskolan Kristianstad var överraskande stor. kansli och kommer därmed att knytas ännu starkare till
Målet för 2006-2008 har varit att nå 40 000 elever och och vara en tydligare del i att bygga varumärket Högskolan
2 000 föräldrar i aktiviteter som stimulerar till högre studier. Kristianstad. Till Rektors kansli knyts också alumniverk-
Utgående från antal mässdeltagare, besöksdeltagare och sam- samheten, som utgör en viktig komponent för Student
tal med presumtiva studenter på campusområdet och i telefon Arbetsliv.
har elevmålet uppnåtts med god marginal. Genom medverkan
på näringslivsmässor, Högskolans ”Öppet hus”, jobbmässor, Matematiksatsning
öppna arrangemang och olika utskick har även 2 000 föräld- Även under 2008 har medel från Kammarkollegiet använts
rar nåtts. för att driva en matematikverkstad, där Högskolans studenter
Ett av målen med rekryteringsaktiviteterna är att nå ut till har fått hjälp i sina studier i matematik eller i andra matema-
personer, som normalt inte besöker utbildningsmässor eller tikintensiva kurser. Under höstterminen har denna verksam-
kommer i kontakt med Högskolan. Under sommaren medver- het permanentats inom ramen för Högskolans lärverkstäder
kade Högskolan på den välbesökta Beachhandbollfestivalen i med finansiering från Högskolans egna medel.
Åhus och under hösten på Näringslivsmässan i Kristianstad. Medel från Kammarkollegiet har också använts för att för-
Högskolan har också vid ett par tillfällen medverkat med in- stärka handledning och övningar för nybörjarstudenter i mate-
formationstält under ”Långlördagar” i Kristianstad och matik inom lärarutbildningen. Inom ingenjörsutbildningarna
Hässleholm samt delat ut kataloger vid tågstationen och i cen- har medel gått till den matematikkurs som erbjuds studenter
trala Kristianstad i samband med katalogreleasen. De konkreta som endast har matematik A med sig från gymnasiet.
samarbetsprojekten med Kristianstads kommun avseende stu-
dentrekrytering och Kristianstad som studentstad utökas stän- Lärcentra
digt och har under året blivit fler. Samverkan med lärcentra utförs huvudsakligen tillsammans
Högskolan arbetar kontinuerligt med att utöka sitt upp- med ledningsgruppen för Lärcentra inom Skånes nordost-
tagningsområde för att få en större bredd bland studenter- kommuner. Högskolans särskilda samordnare deltar regel-
na. Andelen från Skåne har minskat och en större andel kom- bundet i ledningsgruppens möten och kan där fånga upp
mer därför från andra delar av landet. Den utökade nationella synpunkter och önskemål. Som stöd för samverkan finns en
marknadsföringen, som pågått sedan 2003, tycks ha haft ef- Ramhandbok, vilken regelbundet uppdateras. Bevakning
fekt. Högskolan deltar dessutom i Svenska Institutets nationel- av lärcentraområdet i sin helhet sker via samverkansorganet
la projekt kring gemensam, internationell marknadsföring. NITUS.
Största framgången under året är beslut om genomförandet
Arbetsmarknad av distansutbildning av sjuksköterskor. Samverkan sker här
Med visionen att utbilda Sveriges mest anställningsbara stu- mellan Högskolan, Centralsjukhuset i Kristianstad och ett
denter har Högskolan Kristianstad arbetat aktivt med att ut- antal skånska kommuner – också utanför nordöstra Skåne.
veckla Student Arbetsliv, en samlad ingång för studenterna Även fortsättningsvis kommer Högskolan att arbeta med
och det omgivande samhället när det gäller frågor kring arbets- kurser destinerade till lärcentra. Högskolan och Lärcentra i
liv och karriär. Studenterna erbjuds allt ifrån karriärvägledning Skåne nordost samverkar vidare i viss marknadsföring och
och CV-granskning, individuellt och i grupp, till möten med deltagande i olika former av introduktionsdagar kring högre
yrkesverksamma för samtal om framtida yrkesroller. studier.
15. Högskolan Kristianstad 1
Inom ett fåtal år kommer, som ett resultat av kraftigt Reell kompetens och alternativt urval
minskande årskullar, kampen om studenterna att hårdna. Vi En sökande till Högskolan kan ansöka om att bli bedömd
bedömer att lärosäten, som med en god kombination av dis- enligt reell kompetens (högskoleförordningen 1993:100).
tanskurser och utnyttjande av relevant teknik, kan i samver- Bedömningen görs utifrån ett personligt brev och åberopan-
kan med lärcentra skaffa sig ett litet försprång i rekryterings- de av handlingar. Det är Högskolans sektioner som gör be-
processen. dömningarna. Beslut om reell kompetens för grundläggande
behörighet tas fram i Studenträttsrådet.
Högskolan har inte använt sig av möjligheten att enligt
Vägledning av studenter på lärarutbildningen
7 kap.13§ högskoleförordningen (1993:100) bestämma vil-
Lärarutbildningen gör sedan flera år tillbaka en egen prognos
ka urvalsgrunder som ska användas för högst en femtedel av
över lärarbehovet, som bygger på uppgifter från fyra kommu-
platserna på en utbildning, som påbörjas på grundnivå och
ner i närområdet. Denna, tillsammans med nationella prog-
som vänder sig till nybörjare. Inte heller har möjligheten till
noser, är viktiga faktorer för dimensioneringen av de olika
urvalsgrunder för högst en tredjedel av platserna till en ut-
inriktningarna i lärarutbildningen. Detta har inneburit att
bildning som börjar efter den 30 juni 2008 enligt förordning-
vissa, ur ett studentperspektiv populära inriktningar, har fått
en (2007:644) tillämpats.
färre platser.
Till utbildningar med start våren 2008 ansökte 148 perso-
Lärarutbildningens flexibilitet och de val som studenterna
ner om bedömning av reell kompetens. 118 var redan formellt
förutsätts göra kräver en tydlig administrativ struktur. Med
behöriga, 5 beviljades, 7 fick dispens, 7 bedömdes som obe-
hjälp av ett webbaserat system planerar studenten själv hela
höriga och 11 bedömdes inte alls eftersom underlag saknades.
sin utbildning. Varje student med en ”avvikande” studiegång
Höstterminen 2008 ansökte 66 personer om bedömning av
får en individuell plan. Detta förtydligande av strukturen gör
reell kompetens. 13 var redan formellt behöriga, 27 bevilja-
det möjligt för varje enskild student att bättre förstå utbild-
des, 5 fick dispens och 20 bedömdes som obehöriga. En per-
ningens upplägg, sina egna möjligheter och sitt ansvar för den
son bedömdes inte alls eftersom underlag saknades.
egna utbildningen.
Under första terminen får varje studentgrupp en timmes
information av lärarutbildningens studievägledare. Fokus lig-
ger på studenternas egna frågor, samt att tydliggöra utbild-
ningens struktur, d v s inom vilket/vilka verksamhetsområden
man kan verka inom, i förhållande till de olika inriktningar-
na. Detta kompletteras med ett särskilt informationstillfälle
då varje inriktning informerar om upplägg och innehåll. Den
första terminens verksamhetsförlagda utbildning är förlagd
till andra delen av terminen. Tanken är att denna, tillsam-
mans med de två informationstillfällena, ska göra det möj-
ligt för studenten att reflektera över det val av inriktning man
gjorde då man sökte till lärarutbildningen. I slutet av termin
ett finns det möjlighet att ansöka om byte av inriktning.
Under termin tre får varje inriktning besök av en studie-
vägledare. Målet med träffen är att diskutera begreppen be-
hörighet, anställningsbarhet och kompetens, utifrån studen-
tens inriktning och de val av specialisering/inriktning som
sker under termin fyra och fem.
För studenter som läser sin fjärde termin anordnas en in-
formationsdag om valet av specialisering/inriktning. Dagen
består dels av information om de olika kurer som studenten
kan välja, och dels av en paneldiskussion där fackliga före-
trädare, skolledare från fältet samt representanter från lärar-
utbildning svarar på moderatorns och studenternas frågor. Den 21-23 maj stod Högskolan Kristianstad värd för den nationella väg-
Utgångspunkterna är behörighet, anställningsbarhet och ledarkonferensen. 130 studievägledare från hela Sverige samlades för att
kompetens. inspireras och utbyta erfarenheter.
16. 1 Årsredovisning 008
Reell kompetens inom lärarutbildningen Breddad rekrytering
Högskolan utgår ifrån att uppdraget är att bedöma den sö- Att göra presumtiva studenter medvetna om sina möjligheter
kandes möjlighet att klara av studierna, trots att en eller fle- är en av de viktigaste aspekterna med Högskolan Kristianstads
ra särskilda behörigheter saknas. Den som ansöker om att bli arbete med breddad rekrytering.
bedömd utifrån sin reella kompetens ska skriva ett person- En rapport från Högskoleverket och SCB visar att högsko-
ligt brev, där man utförligt beskriver vilka speciella kunskaper lornas rekrytering av studenter med arbetarbakgrund har av-
man anser sig ha och hur de införskaffats. Den sökande ska mattats. Det gäller numera även Högskolan Kristianstad som
även ange på vilket sätt man anser att dessa kunskaper gör det fram till 2007 ökade denna rekrytering. I rapporten framhålls
möjligt att klara av utbildningen. Alla kunskaper som tas upp att Högskolan Kristianstads arbete med mångfald och bred-
ska så långt som möjligt styrkas med intyg och betyg. dad rekrytering är väl genomtänkt och särskilt intressant med
När bedömning görs tas hänsyn till sådan erfarenhet, som tanke på långsiktigheten, helhetssynen och den utåtriktade
innehåller ämnesrelaterade kunskaper, i förhållande till den verksamheten. Men trots detta och trots att Högskolan be-
behörighet som saknas. Dessutom bedöms sådan arbetslivs- driver insatser före, under och efter utbildningen har rekryte-
erfarenhet, föreningserfarenhet m m som är relevant för den ringen minskat.
sökta utbildningen. Enligt en jämförande studie om bredd i studentrekryte-
Vid behov kan den sökande uppmanas att inkomma med ringen på svenska högskolor och universitet (URANK) har
vissa kompletteringar. I vissa fall kontaktas även referenser. Högskolan Kristianstad halkat ner på rankingen. Det som
Den grupp som behandlar ansökningarna består av program- drar ner resultatet jämfört med föregående år är att antalet
ansvariga i lärarutbildningen samt två studievägledare. studenter med utländsk bakgrund har minskat och andelen
kurser med ojämn könsfördelning har ökat. Det sistnämn-
Svårigheterna med bedömning av reell kompetens är flera: da har att göra med hur utbildningsutbudet ser ut, med flera
• Att enbart uttrycka behörigheten i gymnasiekurser är ett kvinnodominerade utbildningar såsom lärare och sjuksköter-
alltför trubbigt instrument. Dessa bör kompletteras med skor eller med mansdominerade såsom olika ingenjörsutbild-
en beskrivning av den kunskap och de färdigheter som den ningar, men visar också på ett rekryteringsarbete som inte
sökande behöver för att klara utbildningen. Detta under- lyckats fullt ut.
lättar både för den sökande och för lärosätet. Mentorsprojektet Näktergalen har efter tre år som lyckat
pilotprojekt under året fått sin fortsättning genom ett samar-
• Den tid som står till lärosätets förfogande att klara av den-
bete mellan Högskolan och Kristianstad kommun. 30 men-
na bedömning är kort, inte minst inför en vårtermin.
torer och lika många barn från fem mångkulturella skolor i
• Det är viktigt att hitta metoder och modeller som är tydli- kommunen har varit engagerade i projektet där ett syfte är att
ga för den sökande, kostnadseffektiva och rättssäkra. öka medvetenheten om högskolestudier redan i tidiga år hos
• Det skulle vara önskvärt med nationella metoder och mo- grupper med låg representation i dagens studentgrupper.
deller. Dels är det lättare för den som söker att förhålla sig Högskolan Kristianstad har ett brett besöksprogram för att
till endast ett arbetssätt, dels kan lärosätena lättare erkänna nå olika grupper och för att öppna upp Högskolan för dessa
varandras valideringsresultat. vid olika typer av aktiviteter på Campus. Budskapet och me-
toderna för att framföra budskapet anpassas efter behov och
Under perioden 2004–2006 var det 19 personer som påbör- önskemål hos aktuell målgrupp. Det kan handla om traditio-
jade lärarutbildningen baserat på reell kompetens. Endast en nell information om Högskolans utbildningsutbud, använ-
student av dessa har underkänts på en delkurs. dandet av My Way eller rollspel.
My Way handlar om att försöka förmedla det som inte pre-
sumtiva studenter kan hitta i kataloger eller på hemsidor, själ-
va kärnan med att vara student. Studenten beskriver sin väg
från grundskolan via gymnasieskolan eller motsvarande till
högskolan. Fokus sätts på känslor, tankar, eventuella rädslor,
hur studenten påverkats och av vad, vilka personer etc. för att
avslutas med en beskrivning av hur det är att vara student på
högskolan.
Rollspel är ett annat, lite roligare sätt, att förmedla tan-
kar, känslor och funderingar kring att bli och att vara student.
Studenterna spelar upp olika scener beroende på målgruppen.
Syftet är att få blivande studenter att kanske känna igen sig
och försöka förmedla vad det innebär att vara student.
17. Högskolan Kristianstad 1
Under 2003 startade Högskolan Kristianstad, Lunds uni- rella färdigheter. Under 2008 har fyra så kallade lärverkstäder
versitet och Malmö Högskola ett projekt tillsammans med varit i gång: IT-verkstad, Sökverkstad, Matematikverkstad
13 folkhögskolor i Skåne i syfte att bredda rekryteringen. och Språkverkstad. Till dessa har studenterna kunnat vända
Projektet har under året övergått i ett mer kontinuerligt ar- sig för att få hjälp med att utveckla språket, både muntligt och
bete. Vägledarna på de tre lärosätena anordnar årligen infor- skriftligt, med matematik eller om man haft svårigheter att
mationstillfällen för de ca 200 eleverna från folkhögskolorna. söka i databaser eller att utnyttja datorns möjligheter fullt ut i
I samband med detta trycks en för lärosätena gemensam bro- sina studier. Lärare har också kunnat utnyttja verksamheten.
schyr för att visa eleverna alla de möjligheter som finns att på Eftersom tidigare insatser för att bredda rekrytering till
olika sätt möta högskolan. Varje folkhögskola har en fadder i de utbildningar vid Högskolan Kristianstad, där snedre-
form av en vägledare från ett av lärosätena. Eleverna erbjuds kryteringen varit störst, fått dåligt genomslag har man un-
också individuella kontakter i form av vägledning. Årligen ar- der 2008 valt att inte göra någon särskild satsning på des-
rangeras också en fortbildningsdag för personal på samtliga sa utbildningar. De senaste årens statistik från exempelvis
folkhögskolor. Sjuksköterskeprogrammet vid Högskolan Kristianstad visar
Högskolan har även under året haft som målsättning att att 10–13 procent av studenterna på detta program är män,
under varje arbetsdag erbjuda intressanta arrangemang och vilket stämmer väl överens med övriga landet. En särskild in-
händelser. Detta har till stor del lyckats. Ett antal öppna fö- sats för att bredda rekryteringen på just denna utbildning kan
reläsningar och bildningsluncher har erbjudits på Högskolan. därför snarare vara en nationell angelägenhet än en lokal re-
Dessutom har Högskolan tillsammans med andra aktörer, kryteringsfråga.
däribland Folkuniversitetet, Musik i Syd, Regionmuseet, te- Högskolan är med i Include som är ett helt nybildat natio-
aterföreningar, Tekniska Föreningen och Kristianstadsbladet, nellt nätverk som arbetar med breddad rekrytering inom hö-
ordnat föreläsningsserier utanför Högskolan inom olika gen- gre utbildning. Nätverkets syfte är att stärka kunskapen om
rer. Framför allt Kulturluncherna, som anordnats varje mån- breddad rekrytering, genomströmning, mångfald och lika-
dag med soppa och något kulturellt tilltugg, har varit myck- behandling från genomförande till utvärdering. Att ge exem-
et populära. pel på evidensbaserade metoder och bra modeller för utvär-
Arbetet med breddad rekrytering genomförs inte bara i re- dering samt att vara en samlande kraft för dem som arbetar
kryteringssyfte. Även under studierna är det viktigt att tillhan- med frågor kring breddad rekrytering inom högre utbildning
dahålla olika sätt för studenterna att utveckla sina mer gene- i Sverige.
Mentorsprojektet Näktergalen får fint betyg i en utvärdering av åren Christina Lindholm, professor i klinisk omvårdnad, gick i pension under
2005-2008. Beata Pettersson och Elna Persson är två tidigare men- året, och behåller 10 procent av sin tjänst vid Högskolan Kristianstad.
torer, som under året arbetat som projektkoordinatorer för Näkter- I juni hedrades hon med den internationella utmärkelsen Lifetime
galen. Achievement Award för sin forskning inom sårbehandling.
18. 18 Årsredovisning 008
Forskning och forskarutbildning
Mål, strategier och organisation
sig som landets största forskningsmiljö inom sitt område: att
Forskningsstrategi bidra med kunskaper om skolan som arbetsmiljö och skolan
I Högskolans strategi betonas målet att bedriva forskning som som villkor för yrkesutövning, vilket utgör kunskap som ef-
tydligt knyter an till och utvecklar grundutbildningen och terfrågas, inte minst mot bakgrund av skolpersonalens öka-
som är av sådan kvalitet att den väcker nationell och interna- de ohälsa.
tionell uppmärksamhet. I den långsiktiga strategin ingår som
ett mål att fördubbla forskningens andel av verksamheten. Området hälsovetenskaper
Detta ska ske med hjälp av ett incitamentssystem som premie- Forskningen inom området hälsovetenskaper har breddats och
rar kvalitet, bland annat genom att belöna förmågan att att- innefattar under 2008 flera forskningsmiljöer. Temaforskning
rahera externa forskningsmedel liksom internationell publi- inom området Människa-hälsa-samhälle, behandlar bl a fy-
cering och citering. Med utgångspunkt i den framgångsrika sisk aktivitet, hälsofrämjande arbetsplatser och internatio-
forskning som bedrivs och i Högskolans mastersutbildningar nell hälsa. I temat samarbetar forskare inom folkhälsoveten-
är målet att uppnå möjligheten att bedriva egen forskarutbild- skap, sociologi, idrotts-, mat- och måltidsvetenskap och hälsa.
ning inom ett väldefinierat område. Ett exempel är samarbetet med Gastronomiutbildningen och
ämnesområdet Mat, måltid och hälsa som utvecklats vidare.
Forskningens organisation Flera doktorander är knutna till temat.
Högskolans forskning är väl förankrad i och stödjer grund- Forskningsplattformen för utveckling av närsjukvård
utbildningen. Den genomförs både inom speciella forsk- har med sin metodprofil, aktionsforskning, fortsatt etable-
ningsteman och inom den fasta forskningstiden för samtliga ra sig och utökat antalet medaktörer inom olika verksamhe-
Högskolans lektorer och professorer. Forskningen koordi- ter i Region Skåne, kommunerna i nordöstra Skåne och inom
neras av rektor och den under 2008 utsedde särskilde forsk- Högskolan. Forskningen är deltagarbaserad och syftar till
ningskoordinatorn i samråd med forskningsutskottet. Totalt verksamhetsutveckling och förändring i de verksamheter där
har Högskolan fyra forskningsteman, två inom utbildnings- de bedrivs. Flera doktorander är knutna till forskningsplatt-
vetenskap, ett inom hälso-/arbetsvetenskap och ett som ar- formen och är i slutfasen av sin forskarutbildning.
betar med multidisciplinär kulturlandskapsforskning vid Inom forskargruppen för Klinisk patientnära forskning
Kristianstads Vattenrike (se faktaruta). Högskolan arbe- är fokus riktat mot patientsäkerhetsaspekter inom områden
tar även med utvecklingsarenorna, mötesplatser för forska- som nutrition, hygien och sårvård. Forskningen knyter på ett
re och samhälle på Krinova Science Park, nämligen Human unikt sätt ihop ett vetenskapligt förhållningssätt med klinisk
Resource, Biosfär/Miljö och Livsmedel. verksamhet och med Högskolans utbildningar och studenter.
Detta sker genom student- och personalsamarbete vid datain-
Utbildningsvetenskaplig forskning samling. Inom området Oral hälsa fokuseras Hälsa-allmän-
Utbildningsvetenskap är ett prioriterat område för Högskolan hälsa-livskvalitet och här pågår projekt riktade mot diagnos-
Kristianstad, där fleråriga satsningar gjorts för uppbyggnad tik och behandlig (karies, parodontit, implantat), prevention
av starka forskningsmiljöer. Ett långsiktigt arbete pågår ock- (kost, tobak), utveckling av mätinstrument för bedömning av
så för att än starkare knyta forskningen till utbildningen, där livskvalitet, patienttillfredsställelse och dess samband med all-
det nystartade masterprogrammet i Utbildningsvetenskap ut- mänsjukdomar och parodontit. Inom forskargruppen Socialt
gör ett väsentligt inslag. arbete fokuseras på social exklusion och fattigdom.
Av Högskolans forskningsanslag har 11 Mkr (35%) för- Under 2008 har forskningen utvecklats och nya forsk-
delats till forskning och forskarutbildning inom det utbild- ningsområden etablerats. I den nya högskoleorganisatio-
ningsvetenskapliga området, vilket resulterat i 11 vetenskapli- nen har tre utbildningsområden etablerat en centrumbild-
ga publikationer. Huvuddelen av forskningen är koncentrerad ning, Centrum för ekonomi- och organisationsstudier, med
till två forskningsteman, som båda utgör kraftfulla och kon- möjligheter till tvärvetenskaplig forskningsproduktion
kurrenskraftiga forskningsmiljöer med rika internationella även inom Hälsovetenskapens område. Betydande externa
kontakter, god produktion och demonstrerad förmåga att re- forskningsanslag har kommit forskningen till del, bl a från
krytera extern finansiering. Temat Subject Based Educational Vetenskapsrådet, som tillsammans möjliggjort hög vetenskap-
Research är volymmässigt Högskolans största forskningsgrup- lig produktion och konferensmedverkan. Internationalisering
pering och arbetet bedrivs i fyra undergrupper med olika fo- och nätverksbyggande har ökat liksom studenternas medver-
kuseringar. Temat Arbete i skolan har på kort tid etablerat kan i forskningen.
19. Högskolan Kristianstad 1
Forskningsteman vid Högskolan* Andra större forskningsmijöer
Arbete i skolan Forskningsplattformen för närsjukvård
Här bedrivs forskning med fokus på arbete i skolan. Temats I samarbete med Region Skåne och kommunerna i nordöstra
avsikt är att svara upp mot de kunskapsbehov som skolor och Skåne deltar Högskolan i att utveckla en forskningsplattform
skolansvariga efterfrågar mot bakgrund av skolpersonalens öka- för närsjukvården. Det är ett tvärvetenskapligt och tvärprofes-
de ohälsa. Exempel på frågeställningar är: hur organiserar lärare sionellt samarbete som avser att främja och stärka tillgång till
sitt arbete, och hur hanteras fusk i skolan? Forskarna inom framtida närsjukvård i nordöstra Skåne.
temat tillhör ämnen som pedagogik, sociologi och psykologi.
Akvatisk biologi och kemi
Subject based Educational Research Här står vattenmiljöer och människans brukande av dem i
Här handlar forskningen om undervisning och lärande för centrum. Forskningen täcker in ett brett spektrum från andfåg-
tydligt avgränsade ämnesinnehåll. Fokus ligger på det specifika lar, musslor, björndjur, bakterier och pollen till algblomning,
innehållets betydelse för lärande och undervisning. Fyra stora läkemedelsrester, lakvatten och fågelburna sjukdomar.
projekt inom temat är: Learning Design, Learning in Science
and Mathematics, Minne och lärande, och Text, estetik, medier Specialpedagogik
och lärande. Forskarna tillhör ämnen som naturvetenskap, Fokus inom forskningen är kompetens för att möta alla elever.
matematik, engelska, svenska och pedagogik. Bland annat genomförs studier kring delaktighet och jämlikhet i
villkor för elever med funktionshinder.
Människa – hälsa – samhälle
Temat är orienterat mot arbetsrelaterad folkhälsovetenskap- Allmänna och odontogena faktorers betydelse för hälsa och
lig forskning. Det handlar bland annat om fysisk aktivitet, livskvalitet
hälsofrämjande arbetsplatser och internationell hälsa. Inom Här ligger fokus på sambandet mellan allmänhälsa och mun-
temat samverkar forskare från ämnen som folkhälsovetenskap, hälsa. Orsaken till och behandling av dålig andedräkt är ett
sociologi och idrott och hälsa. exempel på forskning inom området.
Människa och landskap i ett långtidsperspektiv Effekter av dofter ur ett tvärvetenskapligt perspektiv
Här bedrivs tvärvetenskaplig landskapsforskning. Hittills har Syftet är att skapa en forskningsmiljö som utifrån olika veten-
studierna varit inriktade mot vegetationshistoria, markan- skapliga aspekter har temat doft som fokuserande punkt. De
vändning, bebyggelse och ägarförhållanden inom slättbygden olika vetenskapliga ansatserna tar sin utgångspunkt i beteen-
i nedre Helgeådalen, ett undersökningsområde beläget inom devetenskap, hälsovetenskap, kemi, mat- och måltidskunskap
Biosfärområdet Kristianstads Vattenrikes gränser. Temats fors- samt teknik.
kare tillhör ämnen som biologi, historia och geografi.
Patientsäkerhet
* Med forskningstema avses grupper av fem till tio aktiva, veten- Forskningen har som syfte att undersöka om regelbundna stu-
skapligt kompetenta, lärare och doktorander. De arbetar konstruk- dier av omvårdnadssäkerhet kan minska problem för patienter
tivt för att skapa en egen forskningsmiljö och bli konkurrenskraftiga och bättre ta tillvara resurser. Studierna görs genom att under
i vetenskapssamfundet, samt för att bibehålla denna konkurrens- vetenskaplig ledning involvera såväl vårdpersonal som kliniska
kraft genom successivt ökande extern finansiering. Varje forsk- lärare och sjuksköterskestudenter.
ningstema har en inriktning som är av relevans för Högskolans
verksamhet.
Områdena teknik och naturvetenskap
Forskningen inom teknik bedrivs inom områdena akustisk
emission, strömchiffer, kvasicyklisk kodning samt komposit-
material. Forskningen sker till stor del i samverkan med fö-
reträdare för industrin, vården och olika brukargrupper. För
närvarande är fyra universitetslektorer aktiva inom teknisk
forskning.
Forskningen inom naturvetenskap är, bortsett från den di-
daktiska forskningen som redovisas under utbildningsveten-
skaplig forskning, i hög grad fokuserad på biologi, kemi och
miljövetenskap med en tydlig inriktning på akvatisk forsk- Britt-Marie Svensson är en av Högskolans forskare som disputerat under
ning: den nyligen bildade kunskapsgruppen Akvatisk Biologi året. I sin avhandling presenterar hon en ny metodik för att utvärdera mil-
och Kemi består av 25 personer och den under 2008 formera- jöfarliga ämnen från soptippar
