En föreläsning /presentation om bibiioteksperspektivet på e-böcker för studenterna på kursen E-boksdesign och produktion. Elisabet Fornell och Anders Fredriksson http://webappl.web.sh.se/p3/ext/content.nsf/aget?openagent&key=sh_course_page_1089ME

1. Biblioteksperspektivet
för e-böcker
Södertörns högskola
13 december 2012
Elisabet Fornell
virtuella enheten, Stockholms stadsbibliotek
Anders Fredriksson
Södertörns högskolebibliotek

2. När kommer boomen?

4. Förutsättningar
• Intresse
• Mediebärare
• Aktörer
• Vettiga format, epub 3
etc
• Rimlig svårighetsgrad

5. E-medier på bibliotek
• Forskningsbibliotek (universitet, högskolor
etc)
• Folkbibliotek
• (Specialbibliotek)

6. Kan man låna e-böcker?
• Rent tekniskt lånar man inte
• Egentligen en kopia
• Gör det biblioteken till fildelare?
• Tekniska begränsningar som ger tex 28
dagar ”lånetid”, tillgång

7. Forskningsbibliotek
• 75% av mediebudget digitala medier - främst e-tidskrifter, men även e-böcker
• Främst utländskt
• < 1000 svenska kursböcker
• Nya sökmöjligheter. Webscale discovery.
• Hållbar affärsmodell, utlåningsmodell? PDA!
• Lärosätets eget material? DiVA!
• Open access (främst artiklar, en del böcker)

8. Södertörns högskolebibliotek

9. Användarstyrt förvärv PDA
Patron-Driven Acquisition
eller
Patron-Driven Access
också
Demand-Driven Acquisition

10. PDA-projektet
Uppsala universitet, Södertörns högskola, Malmö högskola
Dawsonera, EBL
Gratis MARC-poster
5 månader
Tre lån triggade inköp

11. Webscale Discovery 1

12. Webscale Discovery 2
Samlingar?
Böcker, kapitel, fulltextindexering…

13. Folkbibliotek: aktörer
• Elib - ägs av Bonnier, Norstedts,
Piratförlaget och Natur och Kultur
• Publit - samarbetar med Elib
• Ordfront
• Förlagett - mediejukeboxen
• Ebrary
• Ebsco

14. Utlåningsmodeller
• Elib-modellen (utlåningsmodellen)
• Overdrive -förvärvsmodellen
• Big deals - prenumerationsmodellen
• Låntagarmodellen
• Spotifymodellen

15. Elib-modellen
• Nästan alla svenska
folkbibliotek+några
nordiska
• Obegränsat antal utlån
• Kostnad (för biblioteket)
per utlån ca 20 kr
• Komplicerat ladda ner
• Biblioteken kan inte
förutse kostnader

16. Overdrive/förvärvsmod
ellen
• Som fysisk utlåning
• En licens/titel och
låntagare i taget
• Man får köa för digitala
böcker
• Aktörer: Overdrive,
Ebsco, MyiLibrary, Ebrary

17. Big deals
/prenumerationsmodell
• Årlig avgift för
biblioteket - baserat på
antal låntagare
• Tillgång till hela
beståndet
• Låna till flera samtidigt
• Bra för kurslitteratur
• Ebrary, MyiLibrary Ebsco

18. Låntagarmodellen
• Anglosaxisk modell
• Databas med boktitlar
• Låntagare väljer titel-
>biblioteket väljer köp
eller kortlån
• Begränsat antal lån
• Ebrary MyiLibrary EBL
Ebsco Overdrive

19. Andra länder: USA
• Kommit längst med e-
böcker
• Utlån via Overdrive och
förvärvsmodellen precis
som fysiska
• Amazon i samarbete
med Overdrive lån till
Kindle. 11000 bibliotek

20. Andra länder:
Storbritannien
• Också kommit långt
inom e-böcker (Kobo
erbjuder 2,2 miljoner
köp-titlar)
• 25% av kommunerna
lånar ut
• Vanligast med
låntagarmodellen

21. Andra länder: Danmark
• Ny modell testas sedan
oktober 2011
• eReolen (=e-bokhyllan)
• Kostar biblioteken14-
18DKK/lån
• Ungefär som Elib

22. Stockholms
stadsbibliotek, SSB
• 2001 försöksprojekt
med Elib och Nacka
• 20 kr/utlån
• Samma modell
fortfarande, börjar bli
ohållbar

23. E-utlåningen 2001-2011

24. Utlåningen på SSB 2010
1,3%!

26. Zlataneffekten

27. Problemområden
• På folkbiblioteken
• På forskningsbiblioteken
• Bokutgivningen i allmänhet

28. Folkbibliotek: problem
• Utbudet, bara 1,3% av SSB som ebok
• Kostnader: +100% sedan 2010
• Karens (från förlagen)
• 31% undanhålls
• DRM, begränsningar och tillgänglighet
• Inget urval, köps i paket
• Fria e-böcker hanteras inte alls

32. Folkbibliotek: problem
forts.
• Aktörerna står emot varandra
• Biblioteken missnöjda med dagens lösning, vill ha mer
flexibla lösningar
• Biblioteken vill erbjuda e-böcker med alla möjlighter
• Förlagen vill har fler begränsande Overdrive-lösningar
• Förlagen vill inte att folk vänjer sig vid att läsa e-böcker
gratis via biblioteken

33. Forskningsbiblioteken:
problem
• Olika plattformar, olika villkor: svårt hitta lösningar
för nedladdning, utskrifter
• Stora summor för avtal e-resurser, samtidigt stor
mängd tryckta böcker
• Svensk kurslitteratur – När? Hur?
• Hur hantera fria medier?

34. Affärsmodeller
”Jag har svårt att se att det
kommer att finnas någon
gångbar affärsmodell som
inkluderar biblioteken.”
Terje Höiseth - förre
överbibliotekarien vid Luleå
tekniska unversitet

35. EBS
Evidence Based Selection
•På förlagsplattformar (Springer, Elsevier, DeGreuyter)
•Tillgång en viss tid för en viss summa
•Väljer sedan vilka man vill ha kvar
•Begränsningar för utskrifter och nedladdningar mindre än hos aggregatorerna
•Krångligare för biblioteken (fler avtal)

36. Bokutgivningen
• Få svenska titlar
• Liten efterfrågan, små marginaler -> liten
produktion
• Nya romaner ges ut men inte äldre
litteratur, den så kallade backlisten

37. Få titlar
• 10, 5 miljoner svensktalande och 4000 e-
bokstitlar
• 400 miljoner engelsktalande, 1 miljard
engelskläsande och 2,2 miljoner ebokstitlar

39. Vad gör vi åt det här?
• Utvecklar det digitala biblioteket
• Publicerar egna titlar
• Bidrar till opinionsbildning
• Nya avtal med intresserade: Ordfront

42. Ordfront
• 20 månader
• 300 titlar
• Frontlist 25 kr/utlån
• Midlist 15 kr/utlån
• SSB digitaliserar 25 äldre titlar gratis utlån

43. Digitalisering
• Förlag - nya böcker
• Forskningsbibliotek
• Folkbibliotek, bara SSB
• Projekt Runeberg, Projekt Gutenberg
• Litteraturbanken
• Google book search

44. SSB:s egen utgivning

45. Egen e-boksproduktion
• Samarbete med Publit
• Skanning: 1000 kronor
• OCR-bearbetning, Epubformatering: 3500
kronor

46. Epub vanligast, men
• Topp i oktober för e-böcker i pdf
• Tranströmereffekten
• 25 tryckta ex, 23 beställda
• 133 fysiska lån, 344 e-lån

48. Opinionsbildning
• Public service: uppdrag att vara en arena för
demokrati och medborgardeltagande
• Vad händer om man inte kan nå e-böckerna
hos oss för att förlagen inte vill?
• För tryckta svenska böcker finns
pliktleveranslagar: alla ska till KB
• Lagförslag om pliktleverans av e-material

50. Framtiden?
• Vad betyder detta för biblioteken? Ingen vet
• Medielandskapet förändras raskt för alla:
tidningar, tv, radio, bokbranschen, bibliotek
• Flera utredningar på gång, bland annat
litteraturutredningen
• E-boksutredningen klar i oktober 2011

51. E-boksutredningen
• Många frågor att lösa
• Saknas struktur för utveckling av e-boken
• Tekniken fortfarande ny, men det löser sig
• Tillgången till titlar problem
• Hur ska biblioteken tillgängliggöra fria e-
böcker

52. E-boksutredningen tror
• Konsumenterna driver på ökat utbud
• Telecom-företag ger sig in på marknaden
• Ökad efterfrågan - > mer intressant
digitalisera äldre material
• Omfördelning av resurser från tryckt till e-
• Nya läromedel i skolan, online och e-
• Man hittar strategier för att hantera fria e-

53. E-boksutredningen
om struktur
• Kritisk massa av titlar (backlist) viktigt
• Nya flexibla affärsmodeller behövs
• Standardformat och standardläsare behövs
• Bibliotekens roll ÄR viktig och måste
utformas (jfr bidrag till subventionerade
tidskriftslicenser 1998-2002)

54. E-boksutredningen
om struktur forts.
• Folkbiblioteken behöver struktureras om
och hitta ny roll
• Specialbibliotekens unika samlingar behöver
digitaliseras
• Utvecklingen av e-läromedel måste följas

55. Kungliga biblioteket
• Numera nytt uppdrag även folkbibliotek
• Kan skapa förutsättningar för möten
• Kan bidra med kompetens inom
konsortiebildning
• Kan stimulera digitalisering
• Kan tillhandahålla samlad katalo över e-
• Kan främja och samordna open access
publicering

56. • E-boksutredningen
Läsa mer
http://www.kb.se/Dokument/Aktuellt/Eboksutredningen.pdff
• Pelle Snickars
http://www.svd.se/kultur/understrecket/biblioteken-sitter-fast-i-en-ravsax_6488902.svd
• http://www.kb.se/plikt/Eplikt/
• http://www.nytimes.com/2011/03/15/business/media/15libraries.html?_r=3&emc=eta1
• Biblioteksbladet sidan 25
http://www.biblioteksforeningen.org.test.levonline.com/bbl/bbl2010/Biblioteksbladet_nr10_2010.pdf
• http://www.dn.se/kultur-noje/staden-slapper-myrdals-verk
• Svensk bokhandeln nr 4, 2011. Ett uppslag finns att läsa på nätet:
http://www.mypaper.se/show/svb/show.asp?pid=345339750266619&page=18
• http://www.publit.se/cms/2010/12/17/e-bocker-pa-biblioteken-en-mojlig-dromlosning/
• http://www.svb.se/nyheter/bibliotek-satsar-p%C3%A5-digitala-b%C3%B6cker
• http://www.svd.se/kultur/litteratur/zlatanfebern-tar-alla-pengar_6683528.svd
• Rasmus Fleischer Boken och Biblioteket (i två volymer)
• http://www.svd.se/naringsliv/de-vill-fa-oss-att-lasa-digitalt_6486238.svd

57. Tack!
elisabet.fornell@stockholm.se
#geckolisa
#SSB_digibib
biblioteket.se
bloggar.biblioteket.se/digitalabiblioteket
anders.fredr