2. Mål och syfte
Att genom ett fyraårigt projekt skapa ett utvecklingsnätverk och en
programmodell för skola, näringsliv och fritid/föreningsliv.
Att integrera, och se det omgivande samhället som en resurs i
skolans vardagsarbete.
Att utveckla strategier för entreprenöriellt lärande med plats för
elevernas entreprenörsanda.
Att öka elevernas engagemang och delaktighet och ge dem egna
positiva bilder och erfarenheter av vad det omgivande samhället
har att erbjuda.
Att stimulera eleverna till att bygga egna bärkraftiga relationer med
företag/föreningar för att underlätta sina framtida yrkesval.
Att genom projektet medverka till att skolan blir en del i den
Smarta Ekonomin.*
3. Smart skola + Smarta företag = Smart ekonomi
•Den smarta ekonomin handlar om att skapa ett globalt
konkurrenskraftigt och miljövänligt näringsliv där människors
kunskaper, förmågor, kreativitet och förmåga till nytänkande
spelar en avgörande roll.
•Näringslivet måste i dessa processer ta en aktivare roll för
utvecklingen av en ny framtidsinriktad skola.
•Skolans roll är att göra det möjligt för unga människor att
utveckla den kunskap och de färdigheter som de behöver för
att förstå och kunna påverka sin framtid.
4. Smarta skolor på Irland 2010-2013
Skriven av Stefan Pålsson, Februari 5, 2010
16 november förra året presenterade Taoiseach, den irländske regeringschefen
Brian Cowen, en treårig plan för att utveckla skolan i en mer digital och samtida
riktning. Tanken är att försöka skapa ’smarta skolor’ och det är en del av det
allmänna ramverk för en smart ekonomi som lanserades senhösten 2008.
Den smarta ekonomin handlar om att skapa ett globalt konkurrenskraftigt och
miljövänligt näringsliv där människornas kunskaper, förmågor, kreativitet och
förmåga till nytänkande spelar en avgörande roll. Men för att det verkligen ska
fungera, är det nödvändigt att förändra såväl skolans verksamhet som
undervisningens mål och medel.
För ett par, tre år sedan tillsatte utbildningsministern en nationell it-strategigrupp
med representanter från skolvärlden, som i sin slutrapport pekade på behoven av
rejäla, långsiktiga satsningar på infrastruktur, digitala lärresurser och
lärarkompetens för att verkligen få fart på utvecklingen. Några månader senare
tillsattes en rådgivningsgrupp som dominerades av folk från IT och
telekombranschen och där irländska Microsofts vd Paul Rellis var ordförande.
Deras råd spelade en avgörande roll för planen och rapporten Smart Schools=
Smart Economy blev offentlig samtidigt som planen lanserades.
5. EU:s nyckelkompetenser för livslångt lärande.
1.Kommunikation på modersmålet.
2. Kommunikation på främmande språk.
3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och
teknisk kompetens.
4. Digital kompetens.
5. Lära att lära.
6. Social och medborgerlig kompetens
.
7. Initiativförmåga och företagaranda.
8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer.
6. •Entreprenör och ledarskap: Eleverna skall få möjlighet att delta i
ledarskapskurser.
•Skolan min arbetsplats: En arbetsplats för alla. Arbetslaget. En plats där alla trivs.
•Läsutveckling, bara böcker?. Mediekunskap, mediegenomgång, medieanalys,
andra berättarformer, dans, konst, teater, m.m. Både konsumtion och produktion.
•Den personliga berättelsen/Frukost gäst: Vad kan jag lära av andra människors
livsberättelser ?
•Kunskap och reflexion om framtiden: En idéhistoriker kommer på besök?
analyserar frågor om framtiden och vår del i den.
•Mentorer: Elever kommer att bygga relationer med vuxna som arbetar inom olika
företag/föreningar. Intervju, studiebesök, m.m
.
• Tematiskt arbete ur en ämnesövergripande perspektiv. Ge eleverna möjligheter
att bedriva en del av skolarbetet utanför skolan.
•Virtuella skolan: Hur kan man organisera det pedagogiska arbetet med hjälp av
IKT? Kommunicera med eleverna via PedNet, veckans planering, dagens
planering, egna studier, eleverna arbetar i små grupper i olika klassrum.
7. Höstterminen:
Läxhjälp :Onsdagar mellan 14.00 och 17.00
Samarbete med Släktforskarförening, koppling till historia(1900-talet?,
lådkameror, samhällskunskap, teknik, vetenskap, svenska, engelska, m.m.
Kommentar till Konsthallens sista utställning.
Frukostmöte i november?
I november startar vi med bokmentorer, 16 grupper? Grupperna kommer
inte att träffas på samma gång som under förra terminen, utan mentorerna
gör individuella överenskommelser om tid för möten med varje grupp.
•Flextider? Kompledighet?
•En gemensam kulturell aktivitet första gången.
Starta med Föreningsmentorer, eleverna får lära sig hur föreningar fungerar,
vad som krävs om man skall vara medlem, o.s.v. Man skall också få hjälp att
starta en egen förening, om det är något särskilt man ”brinner för”, t.ex. hur
kan jag hjälpa till att göra världen lite bättre? En del av allt detta kan också
vara prova på verksamhet.
8. Fortsättning av egen företagsverksamhet:
Analysera elevernas företagsskisser och välja några av dessa för att
kunna vidareutveckla företagsverksamheten:
Service företag: läxhjälp, passa små barn, hjälp att handla, organisera kalas, m.m.
Reklam: designa broschyrer, reklamblad, sandwichreklam, flygblad, m.m.
Trädgårdsmästare: plantera och sälja blommor, kryddor, medicinalväxter.
Miljövänliga alternativ. I samarbete med Paletten.
Kulturverksamhet för mindre barn, dans och målerikurser.
Mode, design, smycke. Återvinna gammal och skapa nytt. Klädoteketet
Företagarna hjälper oss att starta ett ”paraplyföretag” som ansvarar för de
Ekonomiska och administrativa delarna??
Eleverna lär sig företagsekonomi, juridik, m.m.
Företagscoacher.
9. Vilka dagar?
Blandade grupper, självständig arbete i grupp eller
ensam.
Arbete i alla rum, flera vuxna.
Teori, process, redovisning med hjälp av olika
uttrycksmöjligheter..
Utvärdering.
Arbete utanför skolan, museer, stan
Redovisning i det offentliga rummet.
Performance.
10. Vilka dagar?
Blandade grupper, självständig arbete i grupp eller
ensam.
Arbete i alla rum, flera vuxna.
Teori, process, redovisning med hjälp av olika
uttrycksmöjligheter..
Utvärdering.
Arbete utanför skolan, museer, stan
Redovisning i det offentliga rummet.
Performance.
