Talmanus för What's in it for me Bok & Bibliotek 2011

1. Vad finns det för mig?
Eller vad kan jag vinna på att vara med?
Jag ska tala om den digitala tillvaron,
digital delaktighet säger somliga,
IT –minister Anna-Karin Hatt talar om digitalt innanförskap.
På EU nivå talar vi om digital inculsion.
Den digitala tillvaron sträcker sig från individens perspektiv
till ett globalt perspektiv
Klick
I dag vill jag tala om den digitala tillvaron ur ett aktörs perspektiv.
Aktörerna är både individer och organisationer, samhället i stort.
Min mening är att visa
att vi alla har något att vinna på att fokusera på digitalt innanförskap eller
digital delaktighet.
Retoriken och ordvalet är ett kapitel för sig, som jag inte tänker kommentera i
dag.
Men jag tror att vi är alla överens om att digital teknik har radikalt förändrat
både oss och vårt samhälle. I dag är det svårt
att leva utanför det digitala samhället.

2. Jag vill försöka förmedla en menta karta eller bild: digidels logga får
symbolisera den digitala delaktigheten.
Jag vill att ni försöker föreställa er att min presentation är ett klot som går att
vrida på, allt eftersom klotet vrids kommer olika sidor upp och andra döljs.
Den här mentala bilden kommer att hjälpa oss
att förstå att allt som vi talar om har samband med något annat,
de befinner sig i samma klot,
det är inte separata delar eller enskilda frågor.

3. Erik närmar sig pension
och har i hela sitt yrkesverksamma liv varit bilmekaniker.
Till att börja med på Rolls Royce märkesverkstad i London,
på senare år på Volvo i Upplands Väsby.
Han har beklagat sig över att han med sina bristfälliga datorkunskaper inte
klarar service på nya bilar
som ju förutsätter uppkoppling mot dator
och kunskap om de program som används.
Han har varit tvungen att överlåta
dom arbetsuppgifterna på yngre kollegor.
En form av utanförskap...

4. Jag bad John och Malin att fundera på hur det skulle vara att inte ha tillgång
till Internet, för att man inte kan, eller för att man inte har råd.
Dom svarade så här
Klick
Att de sociala nätverken spelar stor roll i de ungas livhar mängder med
undersökningar visat, men när Johan och Malin verkligen funderade över vad
det skulle betyda blev domganska förskräckta.
Svårt i skolan dök upp nästan genast, det behövdes inte många sekunders
betänketid.
Ingen av dem läser dagstidningar, de har hela sitt nyhetsflöde via Internet.
Som sista punkt började de fundera på framtiden, hur hittar man jobb och
bostad?
Jag ställde en följdfråga: Hur skulle ni lösa problemet?
klick
Vi skulle gå till biblioteket!

5. Henrik är forskare inom informationsteknologi/beräkningsvetenskap.
Henrik beskriver situationen så här:
Som disputerad forskare inom informationsteknologi och lärare på
universitetet såg jag ofta exempel på problem med digitalt utanförskap.
Under mina 6 år vid universitet tvingades vi lägga allt mer tid på grundläggande
datautbildning i början av kurserna istället för att gå igenom det egentliga
kursinnehållet.
Detta är inte avgränsat till det tekniska området eftersom datorer och internet
blir en allt viktigare del av all den högre utbildningen, t.ex. vid
uppsatsskrivande, fallstudier och informationsinhämtning.
Henrik tillägger att kunskapskraven också gradvis sänktes. En allt större del av
kurstiden gick åt till grundläggande utbildning, vilket förde med sig att man inte
hann lika långt, och tvingades prioritera bort delar och hann sälla lika djupt i
ämnet som tidigare.

6. Jag ställde samma fråg till Kent Wallén, som skriver att "IT-
kompetensen" hos studenter är inte alls så stor som vi ofta tror.
Det gör att många, i vart fall i början av sin utbildning, har svårt att
hänga med.
Detta får tyvärr till följd att onödigt många hoppar av –det gäller
distansutbildningarna mer än Campusutbildningarna.
Campusstudenterna har inte högre kompetens, men där läggs, som
Henrik beskriver, ofta tid påkompletterande grundutbildning in i början av
kurserna.
Det är naturligtvis inte rimligt med hänsyn till kursernas egentliga innehåll
men ofta nödvändigt. De som läser rena "webbbaseradeutbildningar" har
inte den möjligheten vilket är ett viktigt argument för att bygga ut den
service som kommunernas lärcentra erbjuder.
Där finns datorer och viss handledning för de som är i behov av detta.
Kent Wallén ordförande för Nitus, ett rikstäckande nätverk med 133 medlemskommuner i Sverige och de
svensktalande delarna av Finland.

7. Digidel är en nationell kampanj för ökad digital delaktighet. Kampanjen vilar i
övertygelsen om att alla måste kunna använda digitala tjänster
för sitt eget och hela samhällets intresse.
Digital delaktighet är både en demokratifråga och en välfärdsfråga.
Kampanjens motton
Digital delaktighet är förutsättningen för en väl fungerade demokrati
Alla invånare i Sverige ska ha möjlighet att vara digitalt delaktiga
Kunskap om hur man gör är viktig för att bli digitalt delaktig
Användbarhet och tillgänglighet för alla är viktiga faktorer för digital
delaktighet
Många kan hjälpa många att bli digitalt delaktiga
Digital delaktighet är en angelägenhet för alla i samhället

8. Klick
Jag har redan berört problemen inom utbildningssidan, där finns även
grundskola, folkhögskolor etc. Här har jag fokuserat på den högre utbildning då
det är en ganska vanlig åsikt att de digitala kunskaperna är goda på den nivån.
Jag vill belysa att så är inte alltid fallet, det finns även här arbete att göra.
Inom grundskolan finns det fler olika scenarios; i den kommunala grundskolan
finns det i dag en högre grad av kunnande, undervisningen är på väg mot ett
mer digitalt upplägg, 1 till 1 satsningar m.m. En skolledare jag har intervjuat
menar att kunskaperna hos föräldrarna också är goda. Där det oftare brister är
på friskolor med särpräglad inriktning och särskolor där elevernas
begåvningsnivå är så låg att de inte använder Internet. Då gör inte föräldrarna
det heller.
Klick
Vård och omsorg är ett stort område där det kommer att ske en hastig
utveckling med många tjänster på nätet. Det finns en stor utvecklingspotential
och ett stort intresse för att utveckla t.ex. vårdval m.m. som nättjänster.
Vårdguiden och Mina vårdkontakter är exempel.
Att söka vårdupplysningar, upplysningar om mediciner, behandlingar etc. är ett
stort område som många har stor nytt av.
Inom vården kan digitala tjänster skapa bättre effektivitet och säkerhet inom
vården.
Klick
Vardagsnära sysslor – det är det som de flesta avvänder sig av i vardagen. Köpa,
sälja, boka, läsa, informationssökning.
Det kan handla om att beställa resor, leta tidtabeller, öppettider osv. Här ingår
även samhällstjänster som bostadskö, bygglov, barnomsorg, sjukanmälan,
deklaration etc.
Många tjänster är i dag nästan helt överflyttade till e-tjänster, vilket ställer allt
högre krav på medborgarnas kunskapsnivå. Somliga t.ex. skatteverket har

9. börjat utveckla appar för smart phones, men mycket ligger fortfarande kvar
som regelrätta e-tjänster.
Det har gjorts undersökningar som pekar mot att de är de mest utsatta
grupperna som har mest att tjäna på att använda det tjänster och erbjudanden
som ligger på nätet, att det finns stora summor pengar att spara på t.ex.
näthandel.
klick
Arbetslivet har jag exemplifierat med Erik, det finns grupper som är på väg att
bli utestängda när de traditionella arbetena blir allt mer beroende av digital
teknik.
Det är också viktigt för de som är på väg in på arbetsmarknaden att kunna söka
efter arbete och genomföra digitala ansökningar, registrera sin profil och CV i
de olika förmedlingstjänsterna. Arbetsförmedlingens A-kassetjänster ligger på
nätet, alla jobbsökande måste lägga in sin profil i Arbetsförmedlingens s
system.
För vissa yrken är digitala kunskaper ett måste, det går inte att få en tjänst utan
dessa kunskaper.
Klick
Det handlar i slutänden om demokrati och integration. Allas rätt att delta i
samhällslivet på lika villkor. Kampanjen vilar på öppenhet, frivillighet,
delaktighet och gemensamma insatser.

10. Søren Kirkegaard har skrivit
Om jag vill lyckas med
att föra en människa mot ett bestämt mål
måste jag först finna henne där hon är och börja just där.
Den som inte kan det
lurar sig själv
när hon tror att hon kan hjälpa andra.
Vi måste aktivt söka upp vissa grupper som inte naturligt kommer till oss,
erbjuda många olika kurser, med olika infallsvinklar i skiftande miljöer.

11. Projektet Transfer har under sommaren 2011 haft datorutbildning på fyra
äldreboenden i Örebro. Nysvenskar i ålder 17 till 19 år har utbildat seniorerna i
datoranvändning och Internet. Ungdomarna har begett sig till den de äldres
arena, där de har fått lära sig om Sverige, och seniorerna har tagit del av de
ungas kulturer.
Gunilla Lundberg, Transfer: (telefonintervju) beskriver vinster för ungdomarna:
Talar bättre svenska
Tar del av ”vår” musikkultur
Lär Svensk geografi
Lär sig stav och nya ord
Modigare att prata svenska
Svensk arbetsplatskultur, regler och sociala koder
Vinster för de äldre:
Ökat intresse - flera har köpt egna datorer
Lära sig i långsam takt med möjlighet till repetitioner
Bättre tillgång till information och nöjen

12. Det kommer en fortsättning under hösten med ”helgcafé”, 30
intresseanmälningar. Under hösten finansieras löner etc. med pengar från
Internetfonden.

13. I industrialismens barndom var uppdraget kunskap och bildning.
Men vad är uppdraget idag? När vi står på tröskeln till informations- och
kunskapssamhället.
Christer Bergqvists svar är att öka den digitala delaktigheten. Att inte vara
digitalt delaktig idag är som att inte vara läskunnig under tidigare epoker.
Christer Bergström skriver: Här ligger, folkbildningen nya uppdrag
Och här tror jag även bibliotekets nya uppdrag ligger.
Britten Månsson-Wallin, generalsekreterare Folkbildningsrådet sa så här om
folkbildnings uppdrag att motverka de digitala klyftorna som gavs av
regeringen:
- Det känns naturligt eftersom det överensstämmer i stor utsträckning
med vårt övergripande uppdrag. Syftet med statens stöd handlar ju om
att stärka och att utveckla demokratin, få människor att påverka sin egen
livssituation.
Öka människors förmåga att delta i samhällsutvecklingen och minska
klyftorna i samhället.
Så man kan säga att det uppdraget stämmer väldigt väl överens med
Folkbildningens grunduppdrag. Dessutom företräder ju Folkbildningen hela
landet och deltagare från alla samhällsgrupper

14. Bibliotekslagen
2§
Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och
utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt skall alla medborgare ha tillgång
till ett folkbibliotek.
Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för
alla medborgare.
Unescos Folkbiblioteksmanifest
Punkt 11.
Underlätta utnyttjandet av informationsteknologi och förbättra kunskaperna
om dess användning

15. Jalla världen är ett projekt i Bagarmossen, som kommer att pågå under hela
2011.
För att ge kvinnor större möjligheter att använda datorer och internet har Jalla
Världen under våren ordnat grundkurser i dator- och internetanvändande. Nu
under hösten fortsätter de med repetition och fördjupar arbetet med
matbloggen www.tagine.se.
Jag frågade Ingrid Paulsson vad ser du som bibliotekens roll?
Att finnas nära medborgarna och möta deras behov. Det behövs resurser och
datormiljöer ute i förorterna och kommunerna.
Samarbetet mellan biblioteket och det ideella är jätteviktigt i vårt projekt och
då menar jag närheten till verksamheten.
Den som inte är digitalt delaktig är ofta utanför på fler sätt och åker inte in till
stan utan behöver välkomnas in där hon finns. Biblioteken finns ju överallt och
är på så sätt en perfekt plattform för att nå ut till väldigt många.

16. IKT-lyftet växte ur sina kläder, och 1 januari i år startade kampanjen
Digidel2013. I december 2010 skrev ett gemensamt upprop under av ett drygt
20 tal organisationer, där ett gemensamt mål har satts. Vid utgången av 2013
ska 500 000 nya Internetanvändare börjat ta del av det digitala samhället.
Mätningen görs med hjälp av rapporten Svenskarna och Internet.
Utgångsvärdet är mätningen som gjordes för ett år sedan (dvsmätåret 2009)
som visade att 1,5 miljoner inte är digitalt delaktiga. Årets rapport, dvs. för år
2010 har just publicerats.
I årets rapport skriver Olle Findahl och Janne Elvelid
Samtidigt som det är allt fler som utnyttjar de möjligheter som Internet
erbjuder får vi inte glömma att,
fortfarande femton år efter det att Internet introducerades,
är det ungefär hälften av befolkningen som inte känner sig delaktiga i det nya
informationssamhället.

17. Jag vill visa exempel på hur det ser ut när en region är aktiva och kampanjar, jag
lånar ett exempel från Växjö!
Biblioteket, kommunen, försäkringskassan, Swedbank, Studieförbundet,
Nordea och Landstinget Kronoberg bjuder på introduktioner i sjukanmälan,
appar, bygglov, kolla saldo, introduktion allmänna datakunskaper, betala
räkningar och råd om vård.

18. KB:s strategi
Genom biblioteken ska fri tillgång till information, kunskap och kultur ges,
det representerar viktiga demokratiska värden.
Samverkande nätverk av starka, kompetenta bibliotek erbjuder människor
relevanta, lättillgängliga och innovativa tjänster.
Detta är en förutsättning för ett kunskapssamhälle som inkluderar alla.
• KB kommer att ha ett mer uttalat användarperspektiv
• Fokusera på den enskilda individens behov av biblioteket
och dess tjänster
• Aktivt bidra på ett nationellt plan till att underlätta för dem som står
utanför det digitala samhället
• Digidel binder samman användarnas behov
med bibliotekens tjänster i
ett digitalt samhälle

19. KB har genom mig varit delaktiga i IKT-lyftet då jag satt med som observatör. I
och med KB:s utvidgade uppdrag från årsskiftet kan KB även delta i kampanjen
som partner med åtaganden. KB verkar på en nationell nivå med stödjande
struktur, information och kommunikation.
I de sammanhang KB verkar väver vi in digital delaktighet och strävar efter att
föra arbetet framåt.
Vårt åtagande består av arbete i kampanjledningen,
samordningsgruppen,
statistikgruppen,
och i kommunikationsgruppen
KB bekostar den nationella samordnaren Ann Wiklund till årets slut
KB vill höja medvetenheten om digital delaktighet och kampanjmålet för
Digidel, genom KB:s inflytandestruktur
Som biblioteksmyndighet kommer KB att beakta perspektivet digital
delaktighet

20. Inom samordningsgruppen i kampanjen har resultatredovisningen länge varit
en het fråga, svår men angelägen.
Eftersom vissa projekt varit igång en längre tid nu, längtar alla efter att kunna
se statistik på det som hittills gjorts, och att kunna se insatserna växa.
KB har därför gjort ytterligare ett åtagande och kommer att samla in statistik
från de parter som tidigare var IKT-lyftet, dvs. biblioteken och folkbildningen.
Övriga parter måste kampanjen finna andra lösningar för.
KB:s statistiker Cecilia Ranemo kommer att leda arbetet med insamlingen i
samarbete med en mindre arbetsgrupp. Hur resultaten kommer att redovisas
är fortfarande en öppen fråga, och ska diskuteras tillsammans med kampanjens
kansli och webbgrupp.

21. Transfer:
Kommunen har bidragit med hårdvaran och uppkoppling,
Vad vill de äldre göra?
E-post, allmänna datorkunskaper, spela musik (YouTube) Läsa Tidningar, bankärenden, köpa/sälja,
söka i Google, bildhantering.

22. Projektet bedrivs på fyra Träffpunkter för äldre i Örebro och kallas Internetcafé. De nysvenska
ungdomarna hjälper de äldre med allt inom IT, grundläggande datakunskaper, lyssna på musik, läsa
tidningar, e-post, hitta köp- och säljsajter.
Syftet med projektet är att ungdomarna ska få prata svenska, lära sig mer om den svenska kulturen
och det svenska samhället samt att de äldre ska få en inblick vad IT är, och dessutom få möjlighet att
träffa ungdomar som är nya i Sverige
Ibrahim från Sudan hjälper Björn på ett äldreboende i Örebro
Aftonbladets Vardagshjältar
Under sommaren arbetade 2 ungdomar på varje Träffunkt, projektet hade dessutom två handledare,
dvs. totalt 10 personer. Handledarna hade lön, medan de 8 lotsarna hade feriepraktiklön.
_________________________________________________________________________________
www.nitus.se under "kvalitetsarbete"
Nätverket är en stödjande struktur för lärcentra som arbetar med utvecklings- och tillväxtfrågor genom
kompetensförsörjning och arbetskraftsmatchning. Nitus är en nationell organisation för kommuner med lärcentra
som i IKT-baserade former förmedlar universitetens, högskolornas och yrkeshögskolans kurser.
Britten Månsson-Wallin
(http://www.resurs.folkbildning.net/resurser/amnen/samhalle/demokrati/dem
okrati-och-digital-delaktighet/folkbildning-och-digital-delaktighet1/ )