1. Hejsan,
När jag skriver det här är vi bara någon vecka från att befinna oss i ett valår. Det
betyder att det är bråda dagar för oss moderater. Samtidigt som vi har fullt upp med
att leverera det vi lovat i kommunerna och landstinget så pågår förberedelserna för
den stundande valrörelsen. Inte minst arbetar vi med att ta fram en politik som möter
de samhällsproblem som vi ser i Sverige, men också här hemma.
Vi älskar Östergötland, men det finns också många problem som vi, tillsammans med
våra vänner i alliansen, vill möta upp. Det riktigt stora problemet är att länet under
många årtioenden har underpresterat när det gäller arbete, utbildning, skattekraft och
tillväxt. Det påverkar alla som vill ha ett arbete, alla som har barn i skolan eller som
finns i vår vård och omsorg.
Självklart är det en utveckling man inte vänder lätt. Det krävs kraftfulla åtgärder, stor
uthållighet och ett helhetsansvar i politiken. Mot den bakgrunden har vi under hösten
arbetat med ett handlingsprogram för hela Östergötland. Det lägger grunden för den
politik vi vill föra nästa mandatperiod.
Men för att vårt program och vår agenda ska bli så bra som möjligt vill vi också ha
synpunkter. Det mesta blir bättre om man i stor öppenhet kan diskutera och vända och
vrida på problemen. Vi vill därför veta vad våra moderata föreningar tycker, vad våra
medlemmar vill, vad allmänhet, företag, organisationer och fackförbund tycker om det
vi vill genomföra under nästa mandatperiod.
Jag är därför glad över att kunna hälsa dig välkommen att lämna dina synpunkter och
idéer. Bifogat finner du remissversionen av handlingsprogrammet. Och jag och mina
kollegor ser fram emot att ta del av dina tankar, senast den 28 februari.
Linköping den 21 december 2009
Christian Gustavsson
Förbundsordförande
p.s. Skicka svaret till vår medarbetare
Josefin Leone på josefin.leone@moderat.se.

2. Tillsammans bygger
vi föregångsregionen
Östergötland.
Olayoutad remissversion som behandlas av
förbundsrådet i mars 2010.
Sidan 1 av 62

3. Östergötland är ett fantastiskt län med stora möjligheter.
Universitetet, goda kommunikationer och en mångfald av
invånare och miljöer lägger en god grund för framtiden.
Men det sker inte av sig själv. Om Östergötland ska klara
av att vända utvecklingen - och bli den föregångsregion
som vi vill - måste politiken skapa förutsättningar för att
öka länets dragningskraft.
Människor och idéer måste få växa, rörligheten måste öka
och vi måste på allvar förbättra klimatet för företagande.
Det är inte en enkel uppgift och man ska inte lura sig att
tro att politiker kan skapa arbeten och välstånd. Däremot
förfogar vi över många av de verktyg som krävs för att
andra ska göra tillväxt och nya arbetstillfällen möjliga.
Och för att skapa en trygg plats där man vill leva och
bilda familj. En väl fungerande skola, en bra och
tillgänglig hälso- och sjukvård och trygga områden att bo i
är några av de saker som vi vill åstadkomma tillsammans.
Sidan 2 av 62

4. Jobb genom fler
och växande företag
Den svenska modellen bygger på arbete. Ett arbete ger möjlighet till egen försörjning,
delaktighet i samhällslivet och till en arbetsgemenskap med kollegor. Vår politik förstärker
arbetslinjen och säkrar att vi har en ekonomisk trygghet samtidigt som vi har en stark drivkraft
att arbeta.
Välstånd grundas genom arbete och fler och växande företag. Utan ett näringsliv som växer
och frodas minskar möjligheten till ett välmående framtida samhälle som på att bra sätt kan
sörja för omsorg, sjukvård, utbildning och andra viktiga samhällsfunktioner.
Företagande ger möjlighet till arbete. Samtidigt är näringslivet beroende av en fungerande
kompetensförsörjning genom utbildade och kompetenta medarbetare. Under mandatperioden
börjar avgångarna från arbetsmarknaden genom pensioneringar överstiga den teoretiska
tillgången hos inträdande yngre. Detta sätter fokus på vårt uppdrag att verka för ett samhälle
med balans och som fungerar på ett bra och effektivt sätt.
Tillväxtens betydelse
Avgörande för att Sverige och vår region ska klara de långsiktiga utmaningarna är en politik
som tar till vara och utvecklar vår tillväxtpotential. Ekonomisk tillväxt avgörs av en rad faktorer.
Det måste finnas starka drivkrafter till investeringar och nyanställningar i företagen.
Entreprenörskap som kan vara bärare av det nya och oprövade, måste uppmuntras.
Konkurrens mellan företagen sporrar till utveckling. Den administrativa bördan för företagen
får inte vara allt för betungande. Infrastrukturen måste underlätta handel och transporter, både
inom regionen och inom och över landets gränser. Öppenhet och frihandel ger tillgång till nya
idéer, produktionssätt och inte minst tillgång till större marknader, vilket är särskilt viktigt för ett
relativt litet land som Sverige. Här spelar EU och den inre marknaden en stor roll. Kvaliteten i
forskningen måste hålla högsta klass, för att den ska stå sig i konkurrensen. Därtill måste
forskning och innovationer kunna omsättas till produktion, för att de ska leda till tillväxt.
Ett växande näringsliv är en förutsättning för utveckling i och av regionen. Det är också en
förutsättning för att vi ska kunna behålla och utveckla den välfärd som vi vill finansiera
gemensamt. Förutsättningarna för nya jobb måste därför vara goda.
Vi är Fjärde Storstadsregionen men inom flera områden presterar vi inte i paritet med detta.
Nyföretagandet ligger under medel i landet, liksom utbildningsnivå och sysselsättningsnivå.
Insikten och kunskapen om varför det är som det är viktigt för att kunna göra rätt åtgärder för
framtiden.
Sidan 3 av 62

5. Mer lönsamt att arbeta
Moderaternas jobbpolitik har gjort det mer lönsamt att arbeta, billigare och enklare att
anställa samt mer attraktivt att starta och driva företag. Stora lättnader i inkomstskatten har
skett under mandatperioden, framför allt för låg- och medelinkomsttagare. Att ytterligare
förbättra drivkrafterna för låg- och medelinkomsttagare är viktigt för Sverige. Det ska vara
lönsamt att arbeta, utbilda sig och söka arbete på en annan ort.
Att inte ha jobb och egen försörjning är ofta ett stort individuellt problem förknippat med sämre
självkänsla, livsinkomst och hälsa. Att människors arbetsförmåga inte tas till vara innebär
också outnyttjad resurs för samhället i stort. Ett arbete ger möjlighet till egen försörjning,
delaktighet i samhällslivet och till arbetsgemenskap med kolleger.
När efterfrågan på arbetskraft efter hand stiger, är det av avgörande vikt att det lönar sig att
arbeta och att arbetsmarknaden fungerar väl så att sysselsättningen kan fortsätta öka under
många år utan att inflationstrycket tilltar. Annars riskerar vi att arbetslösheten befäster sig på
den höga nivån.
Arbetsmarknadspolitiken syftar till att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt genom att
underlätta matchningen mellan arbetssökande och lediga arbeten. En rad reformer har
genomförts som både påverkar utbudet av arbetskraft, efterfrågan på arbetskraft och
matchningen mellan arbetstagare och arbetsgivare. Arbetsförmedlingen har nu fått en effektiv
organisation och styrning samt nya instrument att arbeta med. Nystartsjobben, Jobb- och
utvecklingsgarantin och Jobbgarantin för unga samt arbetet med kompletterande aktörer till
Arbetsförmedlingen utgör viktiga redskap för att fler individer ska komma tillbaka till arbete.
Sverige och regionen behöver ta ytterligare steg för att förbättra förutsättningarna för full
sysselsättning. Det är framför allt viktigt i arbetet med att skapa förutsättningar för en stabil och
god konjunkturåterhämtning och den centrala uppgiften att förhindra att arbetslösheten biter
sig fast på en hög nivå. Det handlar om fortsatta reformer inom en rad områden för att stärka
drivkrafterna att arbeta, göra det enklare att anställa samt attraktivare att starta och driva
företag.
Ungdomar behövs och måste ges chansen
Under mandatperioden börjar avgångarna från arbetsmarknaden genom pensioneringar
överstiga den teoretiska tillgången hos inträdande yngre. Därför är det viktigt att
ungdomskullarnas resurser tas väl till vara och att alla ges en möjlighet till ett snabbt inträde
på arbetsmarknaden. Det är också viktigt för att ungdomar inte tidigt ska hamna i utanförskap.
Samverkan mellan skola och näringsliv är en mycket viktig nödvändig del av lärande. En ökad
samverkan kan bidra till en ökad genomströmning. Svenska elever kommer ut på
arbetsmarknaden allt senare. Det har negativa följder eftersom det innebär att både samhällets
kostnader ökar och att antalet arbetade timmar blir färre.
Sidan 4 av 62

6. I syfte att underlätta inträdet på arbetsmarknaden bör längre perioder av praktikarbete under
studietiden uppmuntras i samarbete med företag, kommuner och andra institutioner. Praktisk
erfarenhet är bra i fortsatta studier och ger bättre öppningar för anställning.
Nyanländas inträde på arbetsmarknaden
Nyanlända i Vår region besitter stor drivkraft och är en framtida resurs för vårt välstånd. Det
är viktigt att alla som startar ett nytt liv i vårt land och i vår region ges goda chanser till
kompletterande utbildning och språkkunskaper. Det är också viktigt för att de som invandrat hit
inte ska hamna i utanförskap.
Validering av den asylsökandes utbildning ska göras i ett tidigt skede. Systemet med
validering måste förbättras liksom att svensk-undervisning så långt det är möjligt är
företagsförlagd. Yrkesbedömning är ett viktigt komplement eller alternativ till validering.
Mottagandetorg som samlokaliserar den asylsökandes kontakter med myndigheter bör
upprättas.
Företagande
Vår framtid är beroende av människors skaparkraft, uppfinningsrikedom och mod att investera
i sina idéer. Villkoren för att starta och driva företag i Sverige har förbättrats bland annat
genom sänkta skatter och insatser för att lindra företagens regelbörda. Samtidigt återstår det
mycket att göra. Många mindre företag vittnar om en regelbörda som upplevs som
betungande. Andra vill nyanställa men uppger att de sammantagna kostnaderna är för höga.
Ett fritt näringsliv är en central del i den svenska modellen och i den utveckling som gjort
Sverige till ett rikt land. Entreprenören har en särskilt viktig roll att spela i en modern ekonomi.
Utan hängivna och hårt arbetande företagare hade Sverige inte varit det land det är idag.
Vid sidan av etablerade stora och medelstora företag spelar småföretag och småföretagare en
avgörande roll för tillväxten och jobben i regionen. Det finns ett stort behov av att förändra
attityderna kring företagande och uppmärksamma den betydelsefulla roll som företag och
entreprenörer spelar. Medvetenheten om företagandets och entreprenörers betydelse måste
öka hos alla i regionen. Därigenom skapas fler jobb och därmed ökad välfärd.
Det är viktigt med aktivt samarbete mellan Linköpings universitet och inte allra minst med
växande mindre och medelstora företag inom vardagsnära utvecklingsområden.
Ett varierat näringsliv är en förutsättning för att fler ska kunna få arbete och att fler företag och
människor ska söka sig till vår region. Det innebär att även nya områden som idag inte är så
utvecklade måste få en chans att blomma ut och att redan etablerade näringar får möjlighet att
utvecklas ytterligare.
Försvars- och säkerhetsindustrin betyder mycket för regionen.
Sidan 5 av 62

7. Livsmedelsindustrin i regionen kan utvecklas. Östergötland har alla möjligheter att bli en region
med starkt näringsliv inom det vi kalla ”från jord till bord”. Satsningen på Vreta Kluster som
science park för dessa näringar är oerhört viktig.
Miljö- och energiområdet är en viktig näringsgren för regionen. Många framtidsföretag inom
området är redan etablerade här. Även jordbrukets roll i energiförsörjningen är viktig eftersom
regionen har en del energikrävande industrier samtidigt som det finns stora odlingsarealer som
kan producera råvaror till energiproduktionen.
Kompetensförsörjning
Regionen måste ha ett utbildningssystem som ger människorna stor valfrihet och där samhällets
behov av välutbildad arbetskraft tillgodoses. Forskning och högre utbildning är en viktig
förutsättning för ett brett och varierat näringsliv och en kreativ och utvecklande miljö.
Lärande i alla former ökar människors förmåga att styra sina liv, lösa problem, förändra sig,
delta i det demokratiska samhället och sköta sin egen hälsa. Avgörande för Östergötlands
utveckling är att både människor och företag har lätt tillgång till utbildning och
kompetensutveckling som håller hög kvalitet och svarar mot arbetsmarknadens
kompetensbehov.
Satsningen på college- och lärlingsutbildning är oerhört viktig för att ge fler människor
möjlighet till en bra utbildning och arbete. Samtidigt ser vi att satsningen bör förstärkas
ytterligare. Regionen har hittills hållit sig väl framme med Teknikcollege, Vård- och
omsorgscollege och Transport- och servicecollege.
Utbildningen i regionen bör så långt det är möjligt motsvara framtida bedömda behov. Det är
oerhört viktigt att vid planering av kompetensförsörjning och utbildning att det sker nära
samarbete mellan näringsliv, arbetsförmedling och det offentliga i form av kommuner,
landstinget och regionförbundet.
Tidigt entreprenörsskap
Barn och ungdomar måste genom hela skolsystemet ges insikt och kunskap om
entreprenörskap. Flera studier visar att attityder till entreprenörskap har stor betydelse för
företagande i ett land. Det är viktigt att skolan utbildar eleverna i entreprenörmässigt
tänkande. Kunskaper om företagande behöver grundläggas tidigt. Framtidsfrön på
grundskolan och Ung företagsamhet på gymnasiet är en bra grund att stå på som kan
utvecklas på fler skolor i hela regionen. Det är viktigt att kommunerna och regionförbundet
backar upp verksamheten.
Försökslän för ny arbetsförmedling
Vi ser att arbetsförmedlingen inte alltid är bäst lämpad att matcha arbetssökanden till arbeten.
Därför vill vi se fler privata arbetsförmedlingar som kan hjälpa arbetssökande i alla åldrar till
en varaktig anställning.
Sidan 6 av 62

8. Vi vill göra Östergötland till ett försökslän för privata arbetsförmedlingar i stor skala. Några
försök har gjorts runt om i landet, bland annat i Norrköping, och tidiga utvärderingar visar att
de är minst lika bra som den statliga arbetsförmedlingen på att hitta arbeten och att de har
mer nöjda kunder.
Besöksnäringen
Regionen kan utveckla sin besöks- och turistnäring som är av stor betydelse för en positiv
utveckling av regionen. Den bidrar också i hög grad till att stärka regionens identitet och
marknadsföring i Sverige och utomlands. Med besöksnäringen inbegriper vi både privatturister
och besökande i arbetet och föreningslivet, exempelvis deltagare på kongresser och
konferenser. Det är viktigt i arbetet med besöksnäringen vara medveten om att en privatturist
kan bli affärsbesökare och tvärt om.
Vi har en stor potential i en bred kultursektor i regionen där vi kan bland annat inbegripa vårt
kulturarv, scenkonsterna och den museala sektorn. Vi borde vara oerhört intressanta inom alla
dessa områden. Vi har också attraktiva naturområden i regionen, till exempel Vättern,
Omberg, Tåkern, slättlandskapet, bergslagen i norr och skogs- och insjöområdet i söder, vilket
är områden som kan utvecklas kraftfullt med avseende på upplevelse- och turismnäringen.
Arbete för alla åldrar
Arbetsmarknadens struktur genomgår en omfattande förändring. De industriarbeten som
dominerat det senaste halvseklet blir allt färre. I deras ställe växer en ny tjänstemarknad fram
med arbeten vi inte kunnat föreställa oss för tio år sedan. Dagens ungdomars framtid skiljer sig
markant från den som dagens äldre hade. Att behålla samma arbete livet ut är inte längre ett
ideal och möjligheten att byta såväl arbetsgivare som bransch flera gånger under sin tid på
arbetsmarknaden blir alltmer vanligt.
Vi ser också att många av de okvalificerade arbeten som var tidigare generationers ungas
första steg in i arbetslivet idag har rationaliserats bort. Springpojkar, vaktmästare och andra
enkla arbeten utförs idag inte alls eller har effektiviserats så att antalet tillgängliga arbeten
minskat. Vi tror inte på en återgång till gårdagens arbeten, istället ser vi att lösningen ligger i
att förbereda dagens unga inför de arbeten som morgondagens arbetsmarknad har att
erbjuda.
Sverige har den näst högsta ungdomsarbetslösheten i EU. Enligt färska siffror stiger
arbetslösheten snabbast bland unga människor. Detta är särskilt allvarligt då vi vet att en liten
arbetslivserfarenhet kombinerat med arbetslöshet ökar risken att hamna i ett permanent
utanförskap.
Av dessa arbetslösa ungdomar har var fjärde varit arbetslös längre än sex månader och
klassas alltså som långtidsarbetslösa. Att vara långtidsarbetslös innebär att det är svårare att ta
sig tillbaks i arbete oavsett ålder. För ungdomar är det särskilt allvarligt eftersom man oftast
saknar eller bara har en mycket kort tid i arbete bakom sig.
Sidan 7 av 62

9. Även i Östergötland syns samma trend. I oktober 2009 låg ungdomsarbetslösheten i länet på
närmare 10 procent. Värst drabbat är Boxholm där 13 procent av ungdomarna saknar arbete.
Totalt är över 7 000 ungdomar inskrivna vid arbetsförmedlingarna. Vi ser med oro på
arbetslösheten bland ungdomar och föreslår kraftfulla insatser för att ge ungdomar ökade
möjligheter att skaffa ett arbete och kunna påbörja sin resa genom arbetslivet.
Praktik som en väg in i arbete
Ungdomar som får möjlighet till praktik förbättrar sina chanser att få en fast anställning efter
praktikperioden. Antingen hos den arbetsgivare dit praktiken är förlagd eller hos en annan
arbetsgivare som ser praktiken som en merit. Tyvärr är antalet praktikplatser begränsat och få
arbetsgivare anmäler spontant att de kan ta emot praktikanter.
Politiken kan verka för att öka antalet tillgängliga praktikplatser. Landsting och kommuner är
både stora arbetsgivare och genomför omfattande upphandlingar av tjänster varje år. Genom
att ställa krav på ett visst antal praktikplatser i de offentliga upphandlingarna kan man öka
utbudet av sådana.
Lärlingsutbildningar för bättre yrkeskompetens
Vi tror på en arbetsmarknad med många ingångar. Yrkesutbildningar, högskolestudier,
sommarjobb och praktik har varit några av de klassiska vägarna till en varaktig anställning.
Lärlingsutbildningarna har under Alliansregeringen åter införts som en ny väg in i arbete.
Vi ser positivt på lärlingsutbildningarna som en möjlighet för ungdomar som vill få en
yrkesutbildning. Genom att värva studier och praktik stärker man elevernas möjligheter att få
ett arbete efter avslutade gymnasiestudier. Därför vill vi utveckla lärlingsutbildningarna i länet
och erbjuda fler gymnasister detta alternativ.
Regional delaktighet
Östergötland är en dynamisk region och ett län med goda kommunikationer mellan
kommunerna. Östgötapendeln och länstrafiken ger goda möjligheter för människor att pendla
mellan hem och arbete. Ungdomsarbetslösheten är inte jämnt fördelad över länet, vissa
kommuner har färre ungdomar i arbete än andra. Därför är det viktigt att se till hela länet när
man försöker matcha arbetssökande med en lämplig anställning. Varje arbetslös ungdom är
en angelägenhet för hela regionen, inte bara den lokala arbetsförmedling som ligger närmst
ungdomens folkbokföringsadress.
Samverkan skola - näringsliv
En kritik som ofta hörs är att utbildningar på gymnasie- och högskolenivå inte i tillräcklig grad
är anpassad till förväntningarna från arbetsmarknaden. Ungdomar kan sällan konkurrera med
äldre i fråga om arbetslivserfarenhet, istället är en av deras främsta fördelar att de har färska
kunskaper i de senaste teknikerna. Därför är det viktigt att utbildningsgivarna i länet,
gymnasier och universitetet, arbetar nära näringslivet för att utforma så relevanta utbildningar
som möjligt.
Sidan 8 av 62

10. För att skapa tillväxt i Östergötland vill vi:
• Verka för att regionen presterar bättre inom flera områden, såsom
sysselsättningsgrad, nyföretagande, utbildningsnivå och
näringslivsklimat.
• Genom mångfald i sjukvården skapa förutsättningar för nya företag, fler
jobb, minskad arbetslöshet och ökad trygghet.
• Genom fler utövare inom kommuner och landsting öppnas upp för nya
arbetsgivare, inte minst för många kvinnor.
• Verka för låga skatter eftersom det är viktigt för att stimulera arbete och
företagande och för att en region ska vara attraktiv.
• Förbättra marknadsföringen av regionen. Det finns ett stort antal
organisationer, inte allra minst offentliga, som kan samordnas och
samverka effektivare.
• Fortsätta arbetet med att utveckla Fjärde Storstadsregionen till en
attraktiv region som skapar underlag för företagsetableringar,
arbetskraftsförsörjning och stark befolkningsökning. Som i sin tur bidrar
till tillväxt.
• Verka för en bra och väl utbyggd infrastruktur vilket är oerhört viktig för
regionens näringsliv. Bra hamn, järnväg, vägar och ett samordnat
flygutbud är betydelsefullt för vår tillväxt.
• Verka för hög sysselsättningsnivå, vilket är viktigt för människors
välbefinnande och vår framtida finansiering av välfärdstjänster.
• Den offentliga sektorn, som är en stor arbetsgivare med många
anställda, ska vara attraktiv med tanke bland annat på de stora behov
av nyanställningar som finns när stora åldersgrupper inom några år
lämnar arbetsmarknaden. Karriärmöjligheter, inflytande och en god
arbetsmiljö är viktigt för att behålla och kunna rekrytera personal.
• Arbetslösa ska ges möjlighet att erhålla den kompetens som efterfrågas.
Det kan göras genom fler i arbetspraktik och praktisk
kompetensutveckling.
• Uppmärksamma den offentliga och privata sektorn på vikten av att
erbjuda praktikplatser.
• Göra Östergötland till försökslän för privata arbetsförmedlingar, för att
öppna fler vägar för arbetssökanden att bli matchade till ett arbete.
Sidan 9 av 62

11. För att ta tillvara ungdomarnas resurser på arbetsmarknaden vill vi:
• Fortsätta erbjuda särskilda insatser för ungdomar, som jobbgarantin för
unga, samtidigt som ungdomar ges samma möjligheter som andra
arbetslösa, till exempel möjlighet till startbidrag för företagande. Det är
också viktigt att samhällets insatser och regler runt arbetssökande unga
samordnas bättre.
• Fler branscher måste använda sig av lärlingsutbildningar och
lärlingsanställningar för att underlätta övergången från skola till arbete
för dagens unga som annars riskerar att fastna i ett långvarigt
utanförskap.
• Fler arbetsplatsbesök kan och bör göras i grundskolan som
gymnasieskolan. Det gäller att öka elevernas kunskap om
arbetsmarknaden och ge dem ökad förståelse för hur teoretiska ämnen
får praktisk tillämpning.
• Kvaliteten i grundskolan och gymnasiet måste höjas genom en ökad
fokusering på kunskap i skolan.
För att stärka integrationen vill vi:
• Potentialen för nya företag hos invandrade måste tas tillvara. Varje
företag som startar och växer är en möjlighet till att fler får anställning
och arbete.
• Invandrade nya svenskar sitter på stora kompetenser som idag inte
tillräckligt tas tillvara. Validering av den asylsökandes utbildning ska
göras i ett tidigt skede.
• Svenskundervisning ska så långt det är möjligt vara företagsförlagd.
• Yrkesbedömning är ett viktigt komplement eller alternativ till validering
för att snabbt ta tillvara de resurser som de nyanlända besitter.
• Mottagandetorg som samlokaliserar den asylsökandes kontakter med
myndigheter bör upprättas.
• Sfi bör ersättas av Startsvenska, en funktionell språkutbildning som tar
sin utgångspunkt i förväntade studier eller arbete i Sverige.
• Introduktionen för den som har fått uppehållstillstånd i Sverige bör i
betydligt högre grad riktas in på insatser som främjar entreprenörskap.
Sidan 10 av 62

12. • Kommunerna ska inte längre ha monopol på att avgöra var en
nyanländ ska läsa svenska.
För att öka förutsättningarna för företagande i regionen vill vi:
• Verka för att regionen ska vara ett företagarområde utan onödiga
byråkratiska hinder.
• Regionen ska profileras med ett bra klimat för företagande.
• I rankinglistor över företagandeklimat ska regionens kommuner ligga
bland de främsta i landet.
• Staten måste ta sitt ansvar för att minska offentlig byråkrati och onödigt
regelkrångel, något som många företag, framför allt de mindre drabbas
av. Även på regional och kommunal nivå måste vi bidra till att mildra
krångel och byråkrati.
• Viktiga näringslivskluster ska uppmuntras och ges möjlighet till
utveckling.
• Regionen måste skapa en spetsig organisation för att underlätta
utländska direktinvesteringar.
• ALMI ska fungera som marknadskompletterande aktör när det gäller
finansiering, affärsrådgivning och innovationsstöd.
• Skapa goda förutsättningar för en bred utveckling av näringslivet i vår
region. Såväl mer traditionella näringar som bas- och livsmedelsindustri
som högteknologibranscher och servicenäringar ska kunna utvecklas
och skapa ökad sysselsättning.
• Vi ska tillsammans med näringslivet verka för att Östergötland ska bli
den ledande regionen inom informations- och kommunikationsteknik.
• Kvinnors företagande måste uppmuntras i högre utsträckning genom att
exempelvis den offentliga sektorn öppnas upp mer för företagande inom
sektorer som vård och omsorg genom bland annat bättre
upphandlingsregler anpassade också till småföretagare.
• Inom många utbildningar på gymnasienivå eller inom den nya
yrkeshögskolan måste det ges möjlighet att förbereda eleverna på att
driva företag. Förutsättningarna för främst kvinnors företagande kan
förbättras genom praktisk inriktad företagarutbildning inom vård och
omsorg.
Sidan 11 av 62

13. • Småföretag ska ha rimlig möjlighet att lämna anbud vid offentlig
upphandling. Ett exempel är att dela upp stora upphandlingar till flera
mindre.
• Vid upphandling bör den offentliga sektorn i regionen använda
standardiserade kravspecifikationer.
För att öka kompetensförsörjningen och matchningen på
arbetsmarknaden vill vi:
• För att ge människor rätt utbildning och möjlighet till arbete ska
regionen ska vara landets främsta region när det gäller
kompetensförsörjningsfrågor inom eftergymnasial yrkesutbildning.
Genom ökad samverkan mellan kommunerna kan bättre förutsättningar
skapas för att få mer resurser och utbildning till Östergötland.
• I regionen måste det satsas ordentligt på lärlingsutbildning, utbildning
inom yrkeshögskolan och yrkesvux.
• Kompetensförsörjning ska ses som en strategisk fråga på högsta
politiska nivå.
• Både den offentliga och den privata sektorn måste hålla med
praktikplatser för dem som är i behov av dessa för sin utbildning.
• Vi ser ett minskande antal gymnasieelever de närmaste åren och det är
nödvändigt att kommunerna samverkar i placeringar av
utbildningslinjerna så att bästa möjliga individ- och samhällsnytta
uppnås.
• Fler som studerar i regionen måste stanna kvar och kunna få arbete
efter examen. Många mer skulle kunna stanna kvar efter t ex studier vid
Linköpings Universitet. Men detta kräver ett brett och växande näringsliv
som också har centrala funktioner här.
• Kvaliteten inom Linköpings Universitet måste säkras. Satsningen på
Campus Norrköping ska fortsätta.
• Satsningen på distanshögskolor inom så kallade lärcentra är bra för
alla kommuner och bör fortsätta. Samarbetet med biblioteken kan
utvecklas vidare.
Sidan 12 av 62

14. För att öka besöksnäringen i regionen vill vi:
• Stimulera tillväxt i besöksnäringen!
• Bidra till att Östergötland blir ett av de viktigaste besöksområdena i
landet. Det kan bara åstadkommas genom ett aktivt näringsliv, men
gärna samverkan med Östsvenska Turistrådet.
• Verka för investeringsfrämjande åtgärder även inom besöksnäringen.
Den offentliga sektorn ska inte äga turistanläggningar men kan
underlätta att sådana kommer till stånd.
• Verka för att infrastruktur och kommunikationer inom och till länet som
är oerhört viktiga för besöksnäringen fungerar på ett bra sätt.
• Branschen ska kunna erbjudas bra entreprenörskapsutbildning.
• Göta kanal och Kinda kanal är unika besöksmål för regionen. Vi ser
gärna att de används för ge upphov till fler levande företag runt
kanalerna.
• Skärgårdsturismen ska kunna utvecklas i samverkan med
skärgårdsbefolkningen.
• Nätverken som är verksamma inom turismområdet måste utvecklas
ytterligare för att på sikt bli självgående och självfinansierade.
• Samarbetet med olika delar av näringslivet måste stärkas kring de unika
besöks- och turistmålen.
• Marknadsföringen av Östergötland som besökslän ska riktas både
gentemot privatturister på prioriterade marknader och målgrupper samt
den professionella mötesindustrin. Marknadsföring ska göras både
nationellt och internationellt.
• Det är viktigt att kommunerna och regionförbundet samverkar inom
besöksnäringen.
Sidan 13 av 62

15. En region där man vill leva
Ett jämställt samhälle
För moderaterna är jämställdhet en viktig del av människors frihet. Både kvinnor och män ska
själva kunna bestämma hur deras liv ska se ut. Ingen ska behöva bli styrd av förutfattade
meningar eller känna pressen att leva upp till andras könsbaserade förväntningar.
Sverige är idag ett av världens mest jämställda länder. Kvinnor och män har på flera sätt lika
förutsättningar att styra sitt liv och uppnå sina livsdrömmar. Så har det inte alltid varit. Länge
styrdes familjeliv, samhälle och yrkesliv på männens villkor. Även om det har förbättras under
senare år finns det kvar i den vardag som många kvinnor lever i.
Det är en politisk och medmänsklig uppgift att förbättra jämställdheten. Samtidigt är det heller
inte en enkel fråga att ta sig an. Vad som slås fast på papper, genom exempelvis politiska
beslut, gäller inte alltid i verkligheten och jämställdheten har också en viktig aspekt som inte
går att styra politiskt; hur familjer själva fördelar arbetet hemma, ansvaret för barnen eller de
könsroller som man väljer att leva efter och föra vidare till sina barn.
Jämställdhet är en förutsättning för frihet
Moderaterna är ett parti som i alla lägen vill utgå från den enskilda människan. Som individer
är vi alla lika i vårt värde, men på de flesta andra sätt är vi olika. Vi skiljer oss i vårt arv, våra
intressen, livsval och förutsättningar.
Vi moderater är inte, och kommer inte att bli, rödstrumpor. Våra lösningar kommer även
fortsatt utgå från varje enskild människa, men de måste också basera sig på en kunskap och
förståelse utifrån de strukturella problem som finns. För även om man inte kan hävda att varje
enskild man har det bättre än varje enskild kvinna får man inte missa det faktum att nästan
oavsett mått, finns det stora skillnader mellan kvinnor och män. Och nästan uteslutande till
kvinnors nackdel.
Om vi vägrar att se de problem som finns så kan vi inte med trovärdighet prata om halva
befolkningens vardag - eller föreslå lösningar som behövs för att göra Östergötland till ett
bättre län att leva i.
Vi tror inte att jämställdhet är en fråga som bäst hanteras vid sidan av. Allt för ofta bryts
viktiga områden - jämställdhet, demokrati, integration - ut och hanteras separat. Istället måste
de vara en del av allt som görs. Inför alla beslut måste vi som politiker ställa oss frågan hur
mäns och kvinnors situation påverkas. Bidrar vi till en lösning, eller skapar vi samtidigt en rad
nya problem?
Vi vill inte gärna lägga oss i människors privatliv. Det skapar i sig problem när det gäller
jämställdhetsfrågan. Många av de orättvisor som finns mellan män och kvinnor är just
Sidan 14 av 62

16. kopplade till hemmet. Även om vi inte vill lagstifta om att städning, barnhämtning och
matlagning borde fördelas mer lika mellan könen så kan vi ändå ha en åsikt och föregå med
gott exempel.
Ingenting förändras om någon inte säger ifrån. Däri ligger också vårt ansvar som politiker. Att
reagera när vi ser orättvisor, påtala dem och verka för en förändring.
En modern utbildning
En bra utbildning är varje människans nyckel till framtiden. Vi vill arbeta för en skola som ser
varje elev, som ser potentialen och som ger varje människa en möjlighet att växa. Alla elever
ska mötas utifrån sina förutsättningar oavsett om det extra stöd eller nya utmaningar som
behövs.
För att alla elever ska ges möjligheten att nå kunskapsmålen tidiga och tydliga signalsystem. Vi
tror att skriftliga omdömen är en viktig möjlighet för föräldrar, elever och skolpersonal att på
ett tydligt sätt kunna se om utvecklingen går åt rätt håll.
En viktig förutsättning för en bra skolgång är arbetsro. Lärarna har en viktig uppgift att bidra
till detta. Vi menar att alla skolor ska ha rutiner för hur man bekämpar mobbing med
evidensbaserade åtgärder.
En flexibel och kvalitativ förskola
Det spelar ingen roll hur bra grundskolan senare är, om grunden är svag och bräcklig.
Misslyckas vi med att fånga upp de elever som tidigt halkar efter är risken för framtida
skolmisslyckanden och utanförskap stort. Redan i förskolan läggs grunden för barnens
språkutveckling. Forskning visar att ett medvetet pedagogiskt arbete med små barn förbättrar
deras förmåga att senare lära sig läsa, skriva och räkna. En pedagogisk förskola är särskilt
viktig för barn med dyslexi samt att det motverkar socioekonomiska skillnader.
En kvalitativ och flexibel barnomsorg är viktig för både barn och föräldrar. Det finns ingen
lösning som passar alla. Det måste också finnas möjlighet till barnomsorg vid udda tider för att
möta behoven hos barn och föräldrar som arbetar utanför vanlig kontorstid. Och en öppenhet
för samarbete mellan länets kommuner, då allt fler människor väljer att bo och arbeta på olika
orter.
Använda tekniken
Trots att datorer och modern teknik är något som fyller våra ungdomars vardag är skolan en
plats där detta dåligt används. Det grundar sig dels på stor okunskap, men också en
gammeldags bild av vad lärande handlar om. Fokus måste flyttas från att försöka begränsa
användningen av teknik, i form av att jaga och beslagta mobiltelefoner, till att använda det
faktum att varje elev har en dator i fickan.
En förutsättning för att kunna ta detta viktiga steg är att lärare ges rimliga förutsättningar att
själva använda modern teknik i sin undervisning. Varje lärare ska självklart ha tillgång till en
egen dator och kunna använda den i sin undervisning.
Sidan 15 av 62

17. Frihet att välja
Vi är övertygade om att ungdomar som själva får välja sin utbildning också gör kloka val. Och
att man dessutom är mer motiverad som elev. Därför ser vi det som en självklarhet att tillämpa
ett fritt val av skola både på grundskole- och gymnasienivå i hela länet. I förlängningen driver
en valfrihet också på en kvalitetsutveckling av skolorna, då elever får möjlighet att välja mellan
de bästa utbildningarna, inte bara de som finns tillgängliga i den egna bostadsområdet eller i
kommunen.
Vi menar att det fria valet inte får begränsas vare sig direkt eller indirekt, exempelvis genom
indragna busskort.
Kulturen i skolan
Kultur bör integreras i grundskolans pedagogiska verksamhet då detta har en stor betydelse
för barnets lärandeprocess. Den moderna pedagogiska forskningen visar att lusten till lärandet
är en nyckel i allt framgångsrikt skolarbete. Barn och ungdomar lär sig bättre och fortare när
den ansvarige pedagogen använder sig av färg, form, dans, scenisk gestaltning, hörsel, syn
och känsel. Ett mer organiserat samarbete mellan utbildning och kultur skapar stora möjligheter
att göra den svenska skolan bättre utan att detta behöver innebära ökade kostnader.
Vår gemensamma ekonomi
Vår ekonomiska politik, oavsett om det handlar om stat, landsting eller kommun, kännetecknas
av omsorg om de offentliga finanserna och en strävan att inte låta dagens konsumtion ske på
bekostnad av framtida generationer.
I kommuner som har god ekonomi är det inte uteslutet att det kan vara klokt att under
kommande år av lågkonjuktur tidigarelägga vissa investeringar, dels för att stimulera
ekonomin, dels för att priserna på bland annat byggtjänster faller i en lågkonjunktur. Samtidigt
ska man vara medveten om att lagstiftningen om offentlig upphandling innebär att det inte alls
är säkert att det är kommunens egna invånare som får genomföra de aktuella investeringarna.
I kommuner som har en svag ekonomisk ställning förefaller det direkt oklokt att försöka ”satsa
sig ur krisen”. Det som kan uppnås i form av minskad arbetslöshet är sannolikt litet, medan
den långsiktiga ekonomiska bördan för kommuninvånarna riskerar att bli stor. Risken att det
kommande år krävs nedskärningar i välfärden för att kompensera för stora investeringar är
också påtaglig. En kommunal underskottspolitik strider mot det lagstadgade balanskravet och
innebär att ansvaret skjuts över på kommande generationer.
Låga skatter är en konkurrensfördel
För oss är skatternas storlek en fråga om frihet. När människor får behålla mer av sin lön
skapar det marginaler i livet, lägger grunden för ekonomisk trygghet och gör att man i
framtiden kanske kan uppfylla någon av sina drömmar.
Under den gångna mandatperioden har alliansregeringen arbetat för att sänka skatterna för
framförallt låg- och medelinkomsttagare. Sammantaget har det inneburit att en sjuksköterska
får behålla en hel månadslön extra varje år.
Sidan 16 av 62

18. De skatter vi betalar är det som till största delen finansierar kommunernas och landstingets
verksamhet. Inte minst skapar de förutsättningar för de välfärdsverksamheter som är så viktiga
för att vår vardag ska fungera. Att våra barn får en bra skola, att våra äldre får ett värdigt
omhändertagande och att vi alla får hjälp om vi blir sjuka. Allt detta oavsett plånbokens
storlek.
Vi menar att det är möjligt att säkra tillgången till en god hälso- och sjukvård med de resurser
som redan finns, under förutsättning att vi också fortsätter arbetet med att förbättra och
effektivisera landstingets verksamhet. Under den gångna mandatperioden har vi kunnat se hur
vår långsiktiga strategi givit effekt i form av en ökad produktion, bättre resultat och en god
tillgänglighet. Samtidigt som resurserna har minskat i finanskrisens kölvatten.
Fokus för de kommande åren måste därför vara att prata om hur vi använder de stora resurser
som redan finns, inte i första hand prata om de pengar vi inte har. Vi ser därför att vi kan ha
en oförändrad skattesats i landstinget under den kommande mandatperioden.
Vi strävar efter att inte ha högre skatter än nödvändigt. Anledningen är att vi vill att det ska
vara lönsamt att arbeta. Men det skapar också en konkurrensfördel och tvingar oss politiker att
ständigt förbättra den verksamhet vi är ansvariga för. Politikens utmaningar och misslyckanden
ska aldrig lösas genom att medborgarnas ombeds att skjuta till större resurser.
Man ska också vara medveten om att skattehöjningar som genomförs i kommun och landsting
slår mycket hårt mot de som har de lägsta inkomsterna. För dem märks ett par hundralappar
mindre i plånboken varje månad. Och det sätter sina spår genom att vardagen blir tuffare och
att fler tvingas söka stöd från kommunernas socialtjänst. Vi menar att det är orättvist att den
som arbetar inte ska kunna leva på sin lön.
En framtidsinriktad miljöpolitik
Få frågor är så viktiga för oss som den miljö som finns runt omkring oss. Vi har ett långt
engagemang för natur, miljö och klimatfrågor baserat på en fri marknadsekonomi och
personligt ansvar. Något som inte minst blivit tydligt under den gångna mandatperioden då vi
i regeringsställning drivit en tydlig linje för att ta ansvar för energiförsörjning och
klimatminskningar här hemma i Sverige, men också i resten av världen.
Också runt om i kommuner och landsting har vi vidtagit åtgärder för att minska för förbrukning
av jordens resurser och minska den påverkan vi har på miljön. Mycket bra har gjorts, men
många saker kan bli ännu bättre.
Klimatpolitiken ska hänga ihop ända från gemensamma internationella mål, till nationella och
regionala regelverk och är till slut beroende av den enskilda människans val och agerande. Att
klimatet är en global fråga får aldrig bli en ursäkt för att avsäga sig det personliga eller det
nationella ansvaret.
Sidan 17 av 62

19. Vi tror på framtiden
Förutsättningarna för att driva en offensiv klimatpolitik är goda. Vår politik för jobb och sunda
statsfinanser skapar förutsättningar för att möta klimatutmaningarna med kraftfulla åtgärder.
Och även i perioder med ekonomiska problem har vi tydligt visat att vi kan prioritera
klimatfrågan.
Framtida generationer ska liksom vi få uppleva en höjning av levnadsstandarden. Våra barn
ska kunna upptäcka världen på samma sätt som vi. Klimatinvesteringar och det ökade behovet
av smarta lösningar innebär inte att vi ska ta steg tillbaka i utvecklingen, som vissa partier
verkar tro. Tvärt om! Kampen för ett bättre klimat skapar förutsättningar för goda affärsidéer
och ger gröna företag möjlighet att utvecklas. Östergötland är hem för många Cleantech-
företag, vilket lägger en god grund för framtida tillväxt kopplat till en bättre miljö och större
ansvarstagande för miljön.
Framtidstro är viktigt för att med kraft möta klimatproblemen. Det är inte genom
domedagsprofetior som vi uppmuntrar varje enskild människa att ta sitt ansvar. Det är med
politik, information och utbildning som vi uppmuntrar människor till goda miljöhandlingar. Det
är så vi skapar framtidstron och kraften som behövs för att vända klimatutvecklingen.
Minskad energiförbrukning
En effektiv energiförbrukning innebär ofta minskad energikostnad och utsläppsminskningar.
Våra utmaningar är att minska energianvändningen inom befintliga och kommande bostäder,
fabriker och lokaler. För att möta utmaningarna krävs bland annat driftoptimering, mindre
oljeuppvärmning, introduktion av energieffektiv teknik, informations- och utbildningsinsatser
samt nya krav och standarder. Här tror vi att kommuner och landsting kan föregå med gott
exempel genom att vidta kraftfulla åtgärder i sin egen verksamhet.
Utveckla de miljövänliga bränslena
Alternativa bränslen är en viktig del av att minska trafikens miljöpåverkan, utan att minska
människors möjlighet att röra sig. Användningen av i första hand biogas, men även etanol,
innebär en kraftig minskning av bilismens klimatpåverkan. Även eldrift och olika
hybridvarianter är intressanta alternativ med stor potential för framtiden.
Inte minst användningen av biogas är beroende av en god tillgång till möjligheter att ”tanka”.
Vi vill därför verka för ett väl utbyggt nät av biogas i länet för att möjliggöra en mer
miljövänlig bilism och kollektivtrafik.
En bättre havsmiljö
Vår närhet till vatten och vår fantastiska skärgård är en stor tillgång för Östergötland och för
oss som bor här. Men välmående hav och vattendrag är inte bara viktiga för sina egenvärden,
utan också för att minska halten av växthusgaser i atmosfären. När surhetsgraden i hav och
sjöar ökar minskar deras förmåga att ta upp växthusgaser.
Haven är en viktig komponent i bekämpningen av våra utsläpp. De stora havsfrågorna löses
genom internationell politik och överenskommelser. Här finns en stor utmaning för oss i Sverige
att hälpa de länder som inte själva kan uppfylla sina åtaganden på havsområdet. Vi ska vara
ledande i arbetet med att bekämpa övergödningen och intensifiera det internationella
samarbetet och utbytet.
Sidan 18 av 62

20. Att värna om miljön i våra vattendrag innebär också att vi värnar om ett hållbart fiske. Fisket
är en del av den levande landsbygden. Skärgårdsbor och markägare runt våra kuster och
stora sjöar ska enkelt kunna samarbeta i fiskevårdsområden och kunna ansvara för
utvecklingen i sitt område. Samtidigt är det också viktigt att inom EU samarbeta kring
fiskefrågorna för att därigenom uppnå stabilare fiskebestånd och kvoter som är anpassade för
ett hållbart fiske.
Attraktivt boende
Vi vill skapa förutsättningar för en bostadsmarknad där människor själva kan välja boende
efter sina behov under olika skeden av livet. Detta är den långsiktigt bästa grunden för att få
till stånd det utbud av hyresrätter, bostadsrätter, äganderätter och småhus som människor vill
ha.
Det behövs nya bostäder på många håll i länet. Villkoren för byggande, fastighetsföretagande
och ägande av bostäder måste förbättras ytterligare, så att det lönar sig och blir möjligt att
bygga bostäder till rimliga kostnader. Vi vill förbättra konkurrensen inom byggsektorn. Vi vill
också göra det lättare att bygga nya bostäder genom att göra reglerna enklare och minska
krånglet.
Hyresrätten som boendeform är viktig för att skapa rörlighet på bostadsmarknaden. En
fungerande och rörlig bostadsmarknad kräver att det finns ett tillräckligt inslag av hyresrätter i
varierande lägen. Vi vill ha ett reformerat bruksvärdessystem, avskaffa allmännyttans
hyresledande roll men också ge skydd för hyresgästerna mot oskäliga hyreshöjningar vilket
skapar trygghet när det gäller framtida boendekostnader. Vi vill skapa goda förutsättningar för
fastighetsföretagen att kunna fortsätta bygga och förvalta hyresrätter på en fungerande
marknad.
För att öka valfriheten har regeringen infört ägarlägenheter som ny boendeform vid
nyproduktion. En ägarlägenhet äger man på samma sätt som man äger radhus eller villa. Vi
vill även göra det möjligt att ombilda till ägarlägenheter i det befintliga bostadsbeståndet.
Vi vill ge människor ökade möjligheter att påverka sitt boende. Det är inte politikernas uppgift
att avgöra vilken boendeform som är lämpligast, det ska människor bestämma själva.
Långsiktigt bör de kommunala bostadsföretagens andel av hyresmarknaden minska. Deras
dominerande ställning hämmar framväxten av privata företag och bidrar därmed till att
människor har färre hyresmöjligheter.
Energismarta boende
Vi vill möjliggöra att framtida husen blir än mer energieffektiva och utsläppssnåla. Det leder till
lägre boendekostnader och bättre klimat. Därför vill vi underlätta för konsumenter att bygga
energismart, men också nationellt satsa på forskning och utveckling inom byggsektorn.
Sidan 19 av 62

21. Många apparater i hemmet för med sig en stor användning av energi, även när vi tror att de
är avstängda. Vi vill att man som konsument ska få tydlig information om produkters
energiförbrukning.
Valfrihet i omsorgen
Undersökning efter undersökning visar att mer valfrihet är efterfrågat hos de äldre. Äldre vill,
liksom andra åldersgrupper, kunna bestämma över sin egen vardag. Exempelvis själv få
bestämma vem som ska komma hem och hjälpa till med uppstigning och frukost om man har
hemtjänst. Eller själv få bestämma var man ska flytta om man har rätt till ett särskilt boende. Att
också kunna välja bort omsorg eller vård som inte fungerar väl är en minst lika viktig aspekt
när det kommer till valfrihet.
Alliansregeringen har gjort mycket för att öka valfriheten hos äldre när det gäller den egna
omsorgen. Inte minst införandet av LOV, Lagen om valfrihetssystem, ska göra reglerna
tydligare och lättare för kommuner och landsting som vill öka valfriheten inom sina
verksamheter. Men är i första hand en frihetsreform för äldre. Man ska inte behöva förlora
inflytande, delaktighet och självbestämmande för att man blir äldre. Det ska vara självklart att
få råda över sin vardag också när man behöver hjälp eller vård.
Vi förväntar oss dock inte att en sådan lag ska räcka för att valfriheten inom äldreomsorgen i
kommunerna per automatik ska öka. De östgötska kommunerna måste här visa på goda
exempel och se till, med den nya lagen som verktyg, att det blir en reell valfrihet för de äldre i
kommunen.
Trygghet i boendet
Att känna trygghet är avgörande för det egna välbefinnandet. Oavsett Ålder. Att vara trygg i
sitt eget hem kan tyckas som självklart för de allra flesta. Men för många äldre ställer det en
hel del krav på boendet. Ofta kan det handla om relativt enkla Åtgärder för att de äldre ska
känna sig tryggare hemma. Det kan exempelvis handla om en panel som visar om ytterdörren
är olåst eller om kaffebryggaren eller strykjärnet står på.
För att äldre ska kunna bo kvar hemma så länge som möjligt behöver kommunerna säkerställa
att det finns olika former av boenden för äldre. Det behövs allt från boenden med service för
enkla vardagssysslor hela vägen till den biståndsbedömda hjälp som äldreomsorgen ger. Så
kallade trygghetsboenden och seniorboenden är exempel på nya boendeformer för äldre.
Att man som äldre har möjlighet att leva tillsammans, även om man har olika hälsotillstånd,
anser vi vara en självklarhet.
Kommunikationer är motorn
Avgörande för välstånd är en fri rörlighet för varor, tjänster och inte minst människor.
Östergötland är beroende av goda kommunikationer lokal, regionalt, nationellt och självklart
också internationellt.
Sidan 20 av 62

22. Kommunikationerna med resten av landet och andra länder är också viktigt för länets möjliga
välstånd. Framförallt goda tågförbindelser är en förutsättning för många människor som i dag
arbetar i andra delar av landet, men som av olika skäl väljer att fortsätta bo i Östergötland.
Även om kommunikationerna redan i dag är tämligen goda så räcker de dock inte till och brist
på utrymme och omodern infrastruktur skapar stora trafikstörningar för både människor och
gods.
Goda kommunikationer handlar inte bara om vägar, tåg och flyg – utan allt mer också om
tillgång till Internet. För att hävda sig och erbjuda intressanta kombinationer av boende och
arbetsmöjligheter för människor ska Östergötland har en väl utbyggd infrastruktur för tele- och
datatrafik. Detta sker i huvudsak genom en fri marknad, men kommun och region förfogar över
resurser att underlätta en sådan utveckling.
Särskilt viktiga infrastrukturområden
Centralt för Östergötlands framtida utveckling och därför högst upp på vår prioritering är
byggandet av höghastighetsbanan, Ostlänken. Här måste regionen och dess företrädare vara
starka ambassadörer för att peka på nyttan, både för oss och resten av landet. Vi arbetar för
att Ostlänken ska vara färdigställd 2020. Den vidare förverkligandet av
Europabanan/Götalandsbanan, med höghastighetståg också mot Göteborg, Malmö,
Köpenhamn och Hamburg, öppnar också nya möjligheter för vårt län.
Vägnätet i regionen ska hålla en hög standard och underlätta för både invånare och företag.
Det är också viktigt för att minimera olycksrisker och minska påverkan på miljön.
Goda flygförbindelser underlättar för människor och finns i Östergötland i dag. Samtidigt är
det nog få frågor, som så i onödan, skapat träta mellan Linköping och Norrköping. Vi menar
att båda dessa civila flygplatser kompletterar varandra, även om vi samtidigt vill se ett ökat
samarbete mellan dem.
Norrköpings hamn ska fortsätta att utvecklas och är en viktig del av att bibehålla och
vidareutveckla Norrköping som ett logistik- och transportcentrum. Strävan är att hamnen ska
vara en av landets största och viktigaste. Goda kommunikationer via båt är också en
angelägenhet för resten av Östergötland och skapar goda möjligheter för miljövänliga
transporter.
Under den gångna mandatperioden har flertalet projekt påbörjats eller beslutats som innebär
stora framgångar för Östergötland. Det handlar exempelvis om Skepparpinan i Motala, E22-
paketet med förbifart Söderköping och Norrleden i Norrköping. Dessa behöver färdigställas
och där måste regionen vara en bra samarbetspartner för att underlätta arbetet.
Utveckling av kollektivtrafiken
Den lokala och regionala kollektivtrafiken har stor betydelse för människors möjlighet att billigt,
miljövänligt och enkelt röra sig inom kommuner och över länet. Inte minst har östgötapendeln
bidragit till att avsevärt öka rörligheten bland östgötarna. Den vidare utbyggnaden mot
Motala, ny pendeltågsstation i Kimstad och utökningen med tåg till Jönköping gör att
kollektivtrafiken också framöver kommer stärka sin ställning och bli än viktigare för vår
konkurrenskraft.
Sidan 21 av 62

23. Vi ser gärna också en vidare utveckling av pendeltågstrafiken i form av ytterligare stationer i
Åby, Malmslätt och Gistad. Samtidigt måste också goda förbindelser säkras till Stockholm,
Nyköping, Katrineholm, Örebro, Tranås, Kalmar och Västervik. Det är viktigt för
arbetspendling, men också för att lägga en grund för kommunikationer i en tänkt
regionbildning.
Samtidigt menar vi också att mycket av kollektivtrafikens kraft i dag begränsas. Ett större inslag
av konkurrens om resenärerna, mellan olika operatörer och trafikslag, skulle sannolikt bidra till
att trafiken blev än mer anpassad till resenärerna och deras resemönster. Statliga förslag på
området är på väg fram och det skulle innebära nya möjligheter om länet anammar ett nyare
och friare tankesätt. Om en sådan utveckling uteblir ser vi som naturligt att överföra det totala
ansvaret för kollektivtrafiken till den regionala nivån, för att skapa en större nytta av insatta
resurser i form av ett sammanhållet trafiksystem. Vi menar också att den skattesubventionerade
delen av kollektivtrafiken i framtiden behöver minska ned mot tidigare avsedda 40 procent.
En tryggare och flexiblare kollektivtrafik
När man planerar nya kollektivtrafiknät finns det flera åtgärder som kan öka tryggheten.
Busshållplatser utgör samlingspunkter där många människor möts. Att dessa är ordentligt
upplysta och väl synliga har en lugnande effekt. Med tätare hållplatser blir det möjligt för
resenärerna att välja en annan hållplats för att undvika otrygga platser och komma så nära sin
destination som möjligt. Vältrafikerade busslinjer innebär att väntetiden vid hållplatserna
minskar. En intressant lösning är staden Torontos “Request stop-system”, där resenärerna kan
begära att få kliva på eller av bussar var som helst längs linjen. Centralt placerade
bussterminaler med korta väntetider är också viktiga.
Självklart ska det vara tryggt att åka med bussar och tåg. Här kan Östgötatrafiken och de
företag som på Östgötatrafikens uppdrag kör kollektivtrafik i Östergötland göra insatser för att
öka tryggheten på utsatta busslinjer. Väktare, mer ombordpersonal och kameraövervakning
kan samverka för att skapa en säkrare miljö.
Folkhälsa
Folkhälsa är en fråga om välbefinnande för den enskilde individen men också en tillväxtfråga.
En välmående befolkning har förutsättningar att klara den långsiktiga välfärden. Fler kan
arbeta och bidra till den skattefinansierade välfärden.
Kärnan i vår politik för ett friskare liv är att aktiva insatser alltid är bättre än passiv väntan.
Detta gäller även om aktiva åtgärder ibland kortsiktigt kostar något mer. Det handlar om
investeringar i individens framtida möjlighet att kunna försörja sig själv.
De omfattande reformer som har gjorts utgör betydande framsteg för att förbättra situationen
på ohälsoområdet och är en viktig del i återupprättandet av arbetslinjen. Sjukfrånvaro och
förtidspensionering har minskat kraftigt. Denna positiva utveckling väntas fortsätta de närmaste
Åren. Trots det kommer allt för många människor att befinna sig i utanförskap också framgent.
Arbetet med att förstärka arbetslinjen måste fortsätta.
Sidan 22 av 62

24. Att få ned sjuktal och ohälsa är viktigt. Men arbetet med folkhälsa handlar i första hand om att
preventivt verka för att ohälsa inte uppstår och att vi ges möjlighet att leva ett gott liv.
Kultur är viktigt för välbefinnandet
Ett nyskapande och fritt kulturliv är en av grunderna för såväl människors utveckling som
välbefinnande. Och vi konsumerar också allt mer kultur, även om formerna skiljer sig från
tidigare. Den tekniska utvecklingen gör det möjligt att med små medel skapa och sprida
kulturyttringar till hela världen. På samma sätt kan vi enkelt ta del av detsamma ensamma i
hemmet eller tillsammans med andra.
I Östergötland har vi ett brett kulturliv som i första hand baserar sig på enskilda individers
engagemang och ideella arbete, men också i form av våra större institutioner. Vi menar att ett
utökat samarbete mellan huvudmännen och institutionerna är avgörande för den framtida
utvecklingen för Norrköpings symfoniorkester, Östgötamusiken, Östgötateatern,
Vadstenaakademien och Östergötlands länsmuseum. Ett större regionalt ansvar behövs och
ges också genom den portföljmodell som nu införs och som överför ansvar från den nationella
till den regionala nivån.
Vi tror också att kulturen bättre kan användas för att stärka människor som har en sviktande
hälsa. Vi vill att Östergötland inför Kultur på recept som en del av sjukvårdande eller
rehabiliterande behandling.
Samtidigt ska man vara medveten om att kultur är inte detsamma som kulturpolitik.
Kulturskapandet har ett egenvärde i sig och formas i huvudsak i det civila samhället, bortom
politikens målsättningar och resurser. Att skapa en grund för fria kulturyttringar och inte minst
entreprenörskap inom kulturens område är viktigt och borgar för en levande samhällsdebatt.
Idrottsrörelsen är en viktig del av samhället
Idrotten en viktig del i Vårt samhälle, vilket inte minst visar sig genom att just idrottsrörelsen är
den ledande folkrörelsen i Sverige. Fler än tre miljoner svenskar är medlemmar i en
idrottsförening.
Vi anser att det ideella engagemanget utgör kärnan i idrottsrörelsen som inte ska styras av
politiska krafter. Samtidigt kan politiken bidra till att skapa goda och långsiktiga
förutsättningar för föreningarna och deras verksamhet. Inte minst ser vi att de offentliga medel
som går till idrottsrörelsen ska gå till barn- och ungdomsverksamhet, så att fler får möjlighet att
upptäcka idrotten och den gemenskap som kan byggas inom den.
Det kan också finnas anledning att utöka och stimulera samarbetet mellan handikapprörelsen,
handikappidrottsrörelsen och hälso- och sjukvården. Många människor med
funktionsnedsättning lever isolerade och inaktiva liv vilket medför ett försämrat allmäntillstånd.
Att hitta aktiviteter med en stor möjlighet till anpassning tror vi är ett effektivt sätt att bygga
starkare, tryggare och socialt aktiva människor.
Sidan 23 av 62

25. Vi kan också bidra till att få fler människor att upptäcka att ett liv i rörelse har många goda
effekter. Ett exempel på det är användningen av FAR, Fysisk Aktivitet på Recept, som används
i hälso- och sjukvården och som skulle kunna användas bredare och i större utsträckning.
En större region skapar möjligheter
Tillväxt är grunden för den välfärd som vi gemensamt ansvarar för. Men samtidigt är också en
väl fungerande gemensam välfärd också en förutsättning för att skapa tillväxtkraft. Utan väl
fungerande skolor, en god hälso- och sjukvård och en bra infrastruktur saknas viktiga
förutsättningar för att kunna rekrytera medarbetare, utveckla nya produkter och bygga
gemensamt välstånd genom företagande.
Utgångspunkten för bildandet av regionkommuner ska vara dess innehåll, eller verksamhet om
man så vill. Samtidigt är geografin inte ointressant. En av tankarna bakom regionbildning är
nämligen att vi inom flera delar av den offentliga verksamheten behöver ett större
befolkningsunderlag för att kunna möta de behov och önskemål som finns hos befolkningen.
Det är tydligt inom en lång rad frågor, inte minst infrastruktur och hälso- och sjukvård.
Diskussionerna kring regionbildning har hittills huvudsakligen utgått från Östergötland,
Jönköping, Kalmar, Kronoberg och Blekinge. Det finns däremot goda skäl att också tänka
norrut. Flera av kommunerna har goda samarbeten mot Örebro län och Södermanland. Norrut
finns också en viktig koppling mot Stockholm, vilket redan i dag öppnar för många östgötar att
pendla och arbeta i Mälardalsregionen.
Oberoende av vilken regionbildning Östergötland i framtiden kommer att ingå i så kommer
alltid de funktionella sambanden att vara viktiga. Vårt utbyte med stockholmsområdet kommer
alltid att vara betydelsefullt och omfattande. Liksom samverkan med Jönköping, inte allra minst
när järnvägsförbindelsen Götalandbanan byggts ut.
I Östergötland har vi ända sedan den så kallade Ansvarskommittén lade fram sitt förslag i
februari 2007 arbetat intensivt med regionbildningsfrågan. Diskussioner pågår för närvarande
med Våra grannar i söder, men kan också bli aktuella om och när länen i norr så önskar. Vi
avser dock inte ha frågan öppen allt för långt fram i tiden. Om inte en överenskommelse om
bildande av regionkommun i en större geografi klarats ut senast i juni 2012 är det Vår avsikt
att söka en regionbildning med Östergötland och de kommuner runt Östergötland som önskar
vara med.
Sidan 24 av 62

26. För att göra Östergötland till en mer attraktiv
region vill vi:
• Alltid använda skattepengarna på mest effektiva sätt, i alla lägen. Det
är pengar som medborgarna avstått för att vi ska kunna lösa vissa saker
gemensamt.
• Östgötarna ska ha tillgång till väl fungerande valfrihetssystem inom
välfärden.
För att förbättra infrastrukturen vill vi:
• Arbeta för att Ostlänken färdigställs till 2020.
• Arbeta för att vägnätet ska hålla en hög standard.
• Vara med och skapa förutsättningar för goda tele- och
datakommunikationer i hela Östergötland.
• Skapa förutsättningar för goda kommunikationer med flyg för
östgötarna genom ett utökat samarbete mellan flygplatserna. Vårt
ingångsvärde är att flygtrafik ska verka under marknadsmässiga
förhållanden.
• Bidra till att utveckla hamnen i Norrköping som ett intresse för hela
regionen.
För att öka jämställdheten vill vi:
• Var tydlig med vad som är acceptabelt och inte acceptabelt. Politiker är
också stora arbetsgivare i kommun och landsting. Oavsett var ska vi
vara tydliga med att vi inte accepterar omotiverade löneskillnader,
diskriminering, trakasserier och mobbing på arbetsplatsen.
• Kartlägg löneskillnader och anpassa lönesystemen så att de inte
missgynnar något kön.
• Gör en kravprofiler vid rekryteringar. Det är bra både för att vara säker
på att man får rätt person, men gör det också lättare att jämföra
kandidater utan skygglappar.
• Arbeta för att det ”sållas” fram både manliga och kvinnliga kandidater
till slutskedet vid en rekrytering.
Sidan 25 av 62

27. • Tillåt medarbetatare att vara tjänstlediga för att få pröva vingarna i
annan verksamhet eller alternativ regi.
• Uppmuntra och förenkla för föräldrar som vill vara hemma med sina
barn.
• Underlätta och uppmuntra medarbetarna till fysisk aktivitet och träning.
För att förbättra skolan vill vi:
• Att alla elever skall bli sedda och ha tillgång till den hjälp som behövs
för att nå kunskapsmålen.
• Garantera alla barn- och ungdomar en riktig valfrihet både i grund- och
gymnasieskolan.
• Att lärarnas formella kompetens skall gälla vid anställning.
• Användning av datorer, Internet och annan teknik ska vara en självklar
del av skolan och utbildningen. Och att lärare ges rimliga
förutsättningar att arbeta utifrån detta, exempelvis genom tillgång till en
egen dator.
• Att karriärvägledningen i skolan möjliggörs och förbättras för att öka
möjligheterna för eleverna att satsa på rätt utbildningsväg.
• Ett aktivt partnerskap mellan kultursektorn och utbildningssektorn.
För att möta klimatutmaningarna vill vi:
• Föregå med gott exempel i kommuner och landsting genom att vidta
energibesparande Åtgärder och minska verksamhetens miljöpåverkan.
• Att fler gröna företag etablerar sig i Östergötland.
• Underlätta för människor att göra klimatsmarta val.
• Underlätta för människor om fördelarna med att bygga klimatsmarta hus
och använda energieffektiv uppvärmning.
• Fortsätta inriktningen mot att offentliga färdmedel ska ske med
förnyelsebara bränslen.
• Verka för ett mer välutbyggt nät av biogaspumpar.
• Att motverka försurningen av Östersjön och värna det kustnära fisket.
Sidan 26 av 62

28. För att utveckla kollektivtrafiken vill vi:
• Fortsätta utvecklingen av östgötapendeln för att binda sam man länet,
men också för att stärka banden med grannlänen.
• Prioritera framkomligheten för kollektiva färdmedel i våra innerstäder i
syfte att öka dess konkurrenskraft.
• Anamma utvecklingen mot en mer marknadsanpassad kollektivtrafik.
Verka för att skattesubventioneringen av kollektivtrafiken sjunker ned
mot avsedda 40 procent.
• På sikt samla det totala ansvaret för kollektivtrafiken på den regionala
nivån i syfte att skapa ett mer sammanhållet trafiksystem.
För att öka tryggheten i kollektivtrafiken vill vi:
• Att busshållplatser ska vara väl upplysta och väl synliga.
• Att busshållplatser ska placeras så tätt som möjligt.
• Att fler busslinjer, där resenärerna kan begära att få kliva på och av var
som helst längs linjen, ska införas, särskilt i områden som uppfattas som
otrygga.
• Att väktare, mer ombordpersonal och kameraövervakning ska användas
för att öka tryggheten på Östgötatrafikens bussar och tåg.
För att skapa mer attraktiva boendemiljöer vill vi:
• Verka för att det finns en bredd av möjligheter till boende.
• Att de kommunala bostadsbolagens andel av hyresmarknaden
långsiktigt bör minska.
• Utbudet av olika former av boende ska på ett tydligt sätt möta de äldres
behov.
• Att äldre ska ha rätt att bo tillsammans, även om den ena partnern är i
behov av omfattande omsorgsinsatser.
För att förbättra folkhälsan vill vi:
• Se folkhälsa är ett viktigt tillväxtområde. En frisk befolkning kan arbeta.
Sidan 27 av 62

29. • Uppmärksamma att god folkhälsa är oerhört viktigt för var och ens
välbefinnande.
• Analysera och vidta åtgärder utfrån de undersökningar om folkhälsan
som görs nationellt och i Östergötland.
• Delta i arbetet med att ta fram ett nytt regionalt Folkhälsopolitiskt
program. Detta ska inte bli en hyllvärmare utan användas för en ökad
folkhälsa och därmed bidra till tillväxten.
För att stärka kulturlivet vill vi:
• Skapa bättre förutsättningar i länet för entreprenörskap inom
kulturområdet.
• Skapa långsiktiga förutsättningar för kulturinstitutionerna i länet. Det
kräver ett ökat samarbete och ett samlat agerande från kommuner,
landsting och Östsam.
• Införa Kultur på recept som en del av hälso- och sjukvården.
• Anamma utvecklingen mot att allt mer ansvar flyttas från den nationella
till den regionala nivån.
För att stärka idrotten vill vi:
• Skapa långsiktiga spelregler för idrottsrörelsens verksamhet. Vår
prioritering är framförallt barn- och ungdomars idrottsliv.
• Stimulera samverkan mellan handikapprörelsen,
handikappidrottsrörelsen och hälso- och sjukvården.
• Öka och bredda användningen av FAR, Fysisk aktivitet på Recept.
För att förbättra våra långsiktiga förutsättningar vill vi:
• Ta initiativet att bilda en större regionkommun där Östergötland ingår.
Utgångspunkten för bildandet av regionkommuner ska vara dess
innehåll och funktionella samband.
Sidan 28 av 62

30. En rättvis vård att lita på
Vår östgötska vård håller en mycket hög klass även i internationella jämförelser. Medarbetarna
är välutbildade och standarden hög på både behandlingar och teknik. Dessutom finns vården
tillgänglig över hela länet.
Viktiga insatser har genomförts under den senaste mandatperioden för att utveckla hälso- och
sjukvården ytterligare. Mycket görs för att höja kvaliteten, stärka patientens ställning och finna
nya sätt att bedriva och utvärdera vården som utförs. Trots det återstår det många viktiga
utmaningar att hantera innan sjukvården är så bra som vi kräver. Många människor får
fortfarande vänta för länge på operation eller annan behandling. Andra tycker att det är svårt
att komma i kontakt med vården för att boka en tid eller träffa en läkare. Kvaliteten på och
resultatet av behandlingar skiljer sig också mycket åt mellan olika delar av landet - och inom
Östergötland.
Vi är fast beslutna att ta ansvar för att fortsätta utveckla den östgötska hälso- och sjukvården.
Vårt mål är att stärka kvalitet och tillgänglighet. Utgångspunkten är att vården ska vara
gemensamt solidariskt finansierad via skatten, ges efter behov och vara tillgänglig för alla.
Bostadsort och storlek på plånboken ska inte vara avgörande för möjligheten att få en god
sjukvård.
En sjukvård med hög kvalitet
För oss moderater är det av avgörande vikt att sjukvården alltid håller en hög kvalitet. Som
patient ska man alltid kunna känna sig trygg med att den sjukvård som ges är den bästa
möjliga. Vad som definierar god kvalitet skiljer sig naturligtvis åt beroende på vem det gäller.
Trots det är det tydligt att det finns kvalitetsaspekter som är viktigare än andra. En sådan är att
man kan komma i kontakt med en sjuksköterska eller läkare, oavsett var man bor eller vilken
tid på dygnet det är. En annan är att rätt vård och omsorg ges redan i ett första skede, så att
patienten snabbt kan tillfriskna. Kvalitet kan också vara när patienten upplever att sjukvårdens
medarbetare tar sig tid för dem och finns tillgängliga för att svara på frågor.
En sjukvård av hög kvalitet kan endast uppnås om vårdbeslut fattas utifrån bästa tillgängliga
vetenskapliga underlag. Vi anser att man bör förstärka arbetet med evidensbaserad vård, vård
som medvetet och systematiskt använder bästa tillgängliga faktaunderlag.
Öppna jämförelser ger högre kvalitet
Avgörande för att kunna erbjuda en hälso- och sjukvård med hög kvalitet är att alla
medborgare och patienter har tillgång till en objektiv, lättillgänglig och faktabaserad
information. Informationen ska belysa olikheter mellan vårdgivare som till exempel
behandlingsresultat, vårdrelaterade infektioner, väntetider, serviceskillnader och bemötande.
Sidan 29 av 62

31. Möjligheten till att öppet kunna jämföra vårdgivare öppnar för att medborgare kan göra kloka
val, men också för att det driver kvalitetsutvecklingen framåt. Vårdmedarbetare drivs av att
kunna erbjuda sina patienter den bästa av vård och vara den som går före.
Det är också viktigt att genom öppna jämförelser visa för våra medborgare hur deras
skattemedel används, både inom Östergötland men också i relation till andra län. Här har
Östergötland varit drivande i utvecklingen och ska så fortsätta att vara. För att ytterligare
stärka trovärdigheten menar vi dock att arbetet i landstingen behöver kompletteras med en
oberoende myndighet som har uppgiften att redovisa och analysera resultaten.
Inför nollvision för skador i Vården
Många människor är rädda för läkarbesök och sjukhus. Att känna tillit till den svenska
sjukvården och att veta att den fungerar kan därför vara avgörande för om vissa människor tar
kontakt med sin läkare, distriktssköterska eller terapeut eller inte.
Att bli ännu sjukare eller skadad vid kontakt med vården försvagar tilliten till hela systemet,
vilket kan leda till att människor inte söker vård när det egentligen finns ett behov. Vårdskador
orsakar också mycket mänskligt lidande och enorma kostnader för landstingen. Det finns
nämligen få saker som är så dyrt som dålig Vård.
Vi vill införa en nollvision för skador i Vården på liknande sätt som för skador i trafiken. Vi vill
att nollvisionen genomsyrar hela den hälso- och sjukvården och kombineras med åtgärder som
till exempel bättre lokalvård och krafttag för att säkerställa en god hygien.
Det behövs också ökade incitament för vårdgivarna att premiera slutresultatet för patienten.
Särskilda insatser behöver också göras för våra äldre. Under principen ”0 fall av fall, trycksår
och undernäring i vården” ska hälso- och sjukvården systematiskt utveckla arbetssätt för vård
av äldre i hela vårdkedjan med kommun, hemsjukvård, primär- och specialistvård. Alla
patienter som är 70 år eller äldre, och som skrivs in i hemsjukvård eller på sjukhus, ska
utredas med riskbedömningsinstrument för de tre områdena fall, trycksår och undernäring. För
att uppnå visionen ska dessa patienter, oavsett diagnos, riskbedömas med hjälp av
evidensbaserade riskbedömningsinstrument. Uppgifterna sammanställs sedan i ett särskilt
formulär för att vidta eventuella åtgärder, följa upp resultaten och för att föras vidare i
vårdkedjan.
Ingen skada som går att undvika ska uppstå under vårdtiden. Detta förebyggande arbete
innebär ett bättre omhändertagande, samtidigt som hälso- och sjukvården kan minska sina
kostnader.
Digitala utvecklingen driver kvalitetsarbetet
Den digitala utvecklingen skapar nya möjligheter i hälso- och sjukvården. Tyvärr utnyttjas inte
detta tillräckligt i dag, även om förutsättningarna i Östergötland är goda inför framtiden.
Sedan ett par år tillbaka sker all patientdokumentation digitalt, vilket gör att information finns
tillgänglig för vårdmedarbetarna även när det inträffar oväntade och akuta situationer. Något
som självklart stärker tryggheten och kvaliteten för patienten.
Sidan 30 av 62

32. Vi strävar efter en förskjutning av fokus där det är patienten som äger sin journal, inte hälso-
och sjukvården. I en sådan utveckling är den digitala journalen en betydelsefull investering i
framtiden och öppnar möjligheter för bättre service gentemot patienterna, men också för
förändrade arbetssätt i hälso- och sjukvården.
Samtidigt som vi strävar efter en stor öppenhet kring patientinformationen, exempelvis mellan
vården och den kommunala omsorgen, behöver också stora insatser göras för att stärka
patientsekretessen. Sjukvårdshuvudmannen ska ha rutiner för kontroll och uppföljning. Genom
att låta patienten få tillgång till sin journal kan också denne granska vilka som tagit del av
information och slå larm om sekretessen kränkts.
Högre ambitioner i barn- och ungdomsvården
Människors hälsa eller ohälsa grundläggs tidigt i livet. Det finns därför goda skäl att lämna ett
gott stöd till blivande föräldrar och familjer. Men också till att stärka hälsovården runt barnen,
bland annat tillsammans med skolorna. Alla barn bör få fri tillgång till en vård av hög kvalitet.
Mer än vart tionde barn som är mellan två och nio år väger för mycket och två procent av de
svenska barnen klassas som feta. Bara hälften av barnen äter färska grönsaker varje dag.
Samtidigt äter barn som är mellan två till fyra år lika mycket kakor och godis som fem år äldre
barn. Minskad rörlighet och motion bland de yngre väcker oro för deras hälsa. Det är också
oroande att det har blivit vanligare att väga för lite, detta gäller särskilt flickor.
Fysisk aktivitet på recept, FAR, har under många år använts framgångsrikt för vuxna. Vi är
övertygade om att ett sådant arbete också skulle kunna få stor betydelse för barn. Vi vill att
särskilda koncept utarbetas tillsammans med skolhälsovården och idrottsrörelsen för att hitta
aktiviteter som är anpassade för olika intressen och åldrar.
Tillsammans med andra
Hälsan grundläggs tidigt. Ett utvecklat och sammanhållet föräldrastöd ska stärka föräldrarnas
möjlighet att ge barnen en god start. Det behövs en ökad samverkan mellan hälso- och
sjukvård, kommunerna och det civila samhället. Exempel på sådana former är dagens
familjecentraler och ungdomshälsor.
Den kanske viktigaste mötesplatsen för våra unga är skolan. Det är därför viktigt att förbättra
skolhälsovården med ökad betoning på prevention och psykisk ohälsa. Det förebyggande
arbetet mot bl.a. övervikt och onyttig kost bör ges större plats i skolan. Det behövs tydliga mål,
kraftfulla åtgärder, förnyad inriktning och förstärkt samarbete med andra aktörer samt bra stöd
till personal för att förbättra skolhälsovården.
Stort stöd till mest utsatta
För de barn som utsatts för övergrepp eller trauman ska ha rätt till den allra bästa av
omhändertagande. Här finns i dag skillnader mellan länets olika delar. Försöksverksamheten
med Barnahus, en spetsverksamhet för barn som utsatts för övergrepp, är i dag inte alla
kommuner anslutna till. På samma sätt finns det andra insatser i delar av länet, men som inte
kommer alla barn till del. Vi tycker inte att det är acceptabelt och vill arbeta, både i kommun
och landsting, för att ge alla barn och ungdomar rätt till samma stöd.
Sidan 31 av 62

33. Ökade insatser för äldre
Morgondagens äldre kommer vara friskare än tidigare generationer, men vårdbehovet
kommer ändå öka i takt med att de stora årskullar som är födda på 1940-talet åldras. Allt fler
lever också allt längre med sjukdomar, vilket ökar behoven av vårdinsatser. Många av dagens
och morgondagens äldre har heller inte vuxit upp i Sverige och därför kanske inte lär sig
svenska eller glömt språket på grund av en demenssjukdom.
Insatser behövs för att göra mer för våra äldre. Kompetensen måste finnas inom så väl vård
som omsorg för att förstå de behov som måste tillgodoses, både hos patienten och hos de
anhöriga. Tack vare den goda och moderna sjukvård som vi har kan allt fler svåra sjukdomar
med rätt behandling botas. Utvecklingens framsteg är naturligtvis glädjande, men också
utmanande. Den somatiska sjukvården har fokus på diagnoser och behandling av
organspecifika sjukdomar - oavsett ålder. Kvalitetsregister baseras på diagnos eller
behandlingsmetoder utan att ta hänsyn till patientens unika förutsättningar. Den äldres skörhet
och många gånger låga motståndskraft fångas inte. Faktum är att vården kan utgöra en risk
för många äldre. Det räcker inte alltid med kunskap om patienternas behov av kliniska
åtgärder och omvårdnad. Sjukvården behöver också veta vilka patienter som riskerar att
utveckla en skada.
Gemensamma uppdrag
Bristande samarbete mellan landsting och kommun, när det gäller vården av äldre, är ett
problemområde som sedan länge varit känt och visat sig svårt att komma till rätta med. Det
inledda arbetet där landstings- och kommunpolitiker bygger gemensam kunskap i syfte att
kunna ge gemensamma uppdrag, det så kallade Äldreuppdraget, behöver fortsätta och leda
till konkreta åtgärder. Kopplat till detta arbete vill vi också utse en regional samordnare för
gruppen äldre i syfte att förbättra samverkan mellan kommun och landsting.
Äldres psykiska hälsa
Att psykisk ohälsa är ett brett samhällsproblem är ett välkänt faktum för de flesta. Men när
psykisk ohälsa diskuteras i det offentliga rummet handlar det främst om problemen bland
unga. Det är naturligtvis viktigt att den psykiska ohälsan bland unga lyfts fram, tas på allvar
och att åtgärder kommer till. Men vi får för den delen inte glömma bort de äldre i detta
sammanhang.
Arbetet med äldres psykiska hälsa är eftersatt. Det är ett område som dels befinner sig mellan
psykiatri, geriatrik, äldreomsorg och primärvård - och som dels täcks av både kommuner och
landsting. Risken att denna grupp hamnar mellan stolarna, där ingen tar ett helhetsansvar, är
lika överhängande som farlig.
Äldres symptom på psykisk ohälsa skiljer sig ofta i relation till yngres symptom. Som äldre är
det inte ovanligt att man söker för en kroppslig ohälsa, kanske för att man har ont någonstans,
för trötthet eller för sömnbesvär. Den ena utesluter heller inte det andra. Ofta har äldre med
psykisk ohälsa sammansatta och komplexa behov som kräver både somatiska och psykiatriska
insatser.
Sidan 32 av 62

34. Fortfarande finns det en föreställning om åldrandet som en period av livet där ledsnad och
livströtthet är en naturlig del. Det finns en risk att den bilden bidrar till att äldre med en psykisk
sjukdom blir eftersatta i vården. Att depressioner hos äldre ibland kan ta sig uttryck i
demensliknande beteende med minnes- och uppmärksamhetsstörning gör också att det, genom
hela vårdkedjan, krävs god kunskap kring äldre och psykisk ohälsa.
Vi vill lyfta vikten av att äldre ges riktig vård och behandling vid psykisk ohälsa på samma
villkor som de unga. Lösningar på hur hela vårdkedjan på ett bättre och tydligare sätt kan
samordna stöd och vård till äldre med psykisk ohälsa måste till.
Vad det civila samhället kan bidra med ska heller inte underskattas. Många äldre är fullt
friska, men väldigt ensamma. Det civila samhället har i detta en viktig roll att fylla. Sociala
kontakter är centrala för den psykiska hälsan och studier visar att äldres välbefinnande ökar
genom frivilligarbete, studiecirklar och andra sociala aktiviteter.
Säker läkemedelshantering
Att ge vård till äldre kräver en särskild kompetens och kunskap. Symtomen hos äldre skiljer sig
från yngre vid vanliga sjukdomar. Vissa symtom är också tecken på ett vanligt åldrande och
ska inte behandlas. På grund av en ändrad kroppssammansättning reagerar äldre också
annorlunda på medicinsk behandling. Enkla mediciner som ögondroppar för starr kan ge
biverkningar som fall, förvirring och hallucinationer. Därför är det viktigt att vårdpersonal har
god kunskap, både om äldres sjukdomar och om det naturliga åldrandet.
En indikator på bristerna inom äldrevården är överförskrivning av läkemedel. Forskning visar
att en av tre akuta sjukhusinläggningar bland patienter över 70 år beror på
läkemedelsbiverkningar. Det innebär ett resursslöseri för samhället, men framförallt är det en
personlig tragedi när friska år går förlorade.
Multisjuka äldre har en komplex sjukdomsbild och träffar en mängd olika specialister. Men
ingen har en helhetsbild av patientens behov och behandlingar. Med en helhetsbild av
patienten och en god uppföljning ökar chanserna att rätt insatser sätts in - inte minst
förebyggande vård. Det blir lättare att bedöma om intaget av mat och vätska eller bristen på
motion eller sociala aktiviteter kan ersätta en medicinsk behandling. Det är inte alltid ett
läkemedel som är lösningen.
För att få en helhetsbild vill vi se att kommunala äldreteam finns som samarbetar kring
patienterna. Teamen bör ledas av en geriatriker eller allmänläkare med intresse för äldre som
tar huvudansvaret för de medicinska insatserna. Läkaren samarbetar med personal inom
primärvården och äldreomsorgen om vårdplanering och uppföljning av vårdinsatser.
Sidan 33 av 62

35. För att förbättra kvaliteten i hälso-
och sjukvården vill vi:
• Öppet och tydligt redovisa hälso- och sjukvårdens resultat för
medborgarna.
• Verka för en oberoende myndighet som har till uppgift att redovisa och
analysera resultat och skillnader mellan landstingen och olika
vårdgivare.
• Införa en nollvision för skador i vården.
• Göra de digitala patientjournalerna säkert tillgänglig för patienten, så
att denne har kontroll över och inblick i sin behandling. Men också
möjlighet att granska vem som tar del av patientinformationen.
• Förstärka uppföljningen utifrån hela vårdprocesserna kring patienten.
Och inrikta ersättningen till vårdgivare så att de premierar goda
slutresultat för patienten.
• Samla vårdens utförare, oavsett om de är offentliga eller privata, i ett
branschråd för att samlat ta ett ansvar för övergripande vårdprocesser.
För att stärka äldres ställning i vården vill vi:
• Införa riskbedömningar av patienter +70 år i syfte att förebygga
tryckskador, fallskador och undernäring hos äldre i samband med vård.
• Kommunala äldreteam byggs upp för att samla insatserna kring äldre.
• Ha den uttalade ambitionen att Östergötland ska vara ett föredöme när
det gäller att hitta samverkansformer mellan landsting, kommun och det
civila samhället.
• En särskild samordnare utses för att stärka upp det så kallade
Äldreuppdraget och omsätta de gemensamma uppdragen i konkreta
åtgärder.
Sidan 34 av 62

36. För att säkra barn- och ungdomars tillgång till bra hälso- och sjukvård
vill vi:
• Tillhandahålla en avgiftsfri hälso- och sjukvård för barn- och ungdomar
upp till 20 år.
• En särskild samordnare utses för att förbättra samverkan mellan
landsting och kommun.
• FAR, Fysisk Aktivitet på Recept, ska finnas särskilt anpassat för barn-
och ungdomar.
• Hälso- och sjukvården ska anpassa sig till ungdomars livsstil och söka
sig dit ungdomar finns.
• Samtliga barn- och ungdomar i Östergötland ska ha möjlighet att
komma till Barnahuset när man utsatts för övergrepp samt få stöd av
särskilda stödinsatser vid större trauman.
• Satsningen på Ungdomshälsan måste fortsätta. Alla ungdomar i
Östergötland ska ha kunskap om ungdomshälsan och ha möjlighet att
vända sig dit.
Sidan 35 av 62

37. Rättvis sjukvård
I hälso- och sjukvårdslagen uttrycks att målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en
vård på lika villkor för hela befolkningen. Trots detta finns det fortfarande stora skillnader i
väntetider, medicinsk behandlingspraxis och förekomst av vårdrelaterade skador både inom
och mellan landstingen. Det innebär att patienter inte får vård på lika villkor.
Beroende på var i Östergötland man bor tar det olika lång tid att få besöka en vårdcentral
eller få vissa behandlingar. På samma sätt finns också skillnader mellan landsting som gör att
möjligheten att få de nyaste och bästa läkemedlen vid exempel reumatism, multipel skleros
eller cancer skiljer sig åt.
Vi tycker inte att det är en acceptabel situation. Människors möjligheter att få en god vård i tid
ska inte vara direkt beroende av var någonstans de är bosatta. Vi är inte nöjda förrän svensk
sjukvård håller högsta kvalitet och är tillgänglig för alla som behöver den. Alla som är i behov
av sjukvård ska få läkartid och behandling inom rimlig tid.
Lika vård för kvinnor och män
Kvinnor och män ska behandlas likvärdigt av sjukvården. Jämställd vård kan innebära lika,
men också olika vård för kvinnor och män. I vissa fall är de medicinska behoven samma för
kvinnor och män men sjukvården ger olika vård. I andra fall kan det vara rätt att ge kvinnor
annan vård än männen. I dessa fall ger sjukvården ofta ändå samma vård oavsett kön.
Kvinnor blir oftare feldiagnostiserade och felopererade än män. Kvinnor får vänta längre på
tid för besök hos läkare och för behandling än män. Kvinnor är sjukare när de väl får vård än
män. Kvinnor har sämre tillgång till vård än män. Det finns exempel på att män får nyare och
dyrare mediciner. I Socialstyrelsens sammanställning av vårdrelaterade infektioner framkom
däremot att vårdinfektioner oftare drabbar män än kvinnor.
Att det finns så många skillnader mellan kvinnor och män i vården beror oftast inte på
medvetna val. Det är därför det är viktigt att synliggöra skillnaderna och medvetandegöra
såväl patienter som medarbetare i vården om detta. Vi kan aldrig acceptera att kvinnor och
män inte får likvärdig vård. Kunskapen om skillnaderna måste spridas, inte minst inom vården
och på vårdutbildningarna. Om man skall uppnå en lika vård för kvinnor och män är det
viktigt att forskning utförs på kvinnor för kvinnor.
Lika rätt till hjälpmedel
Många människor är beroende av hjälpmedel för det dagliga livet. Ibland handlar det om
enklare insatser som underlättar vardagen och minskar beroendet av omgivningen, för andra
handlar det om avancerad teknik som möjliggör kommunikation och förflyttning.
Sidan 36 av 62

38. För människor som är i behov av hjälpmedel är skillnaderna i dag stora beroende på var i
Sverige man bor. Östergötland tillhör de landsting som är mest restriktiva med sin förskrivning.
På sikt vill vi se en nationell reglering för att komma ifrån allt för stora skillnader och orättvisor
mellan olika landsting. På vägen dit behöver ändringar göras här hemma och vi tycker att
utbudsbegränsningarna och skillnaderna har blivit allt mer ohållbara. Vi vill därför se en
omprövning av hjälpmedelspolitiken där fokus flyttas från teknik till de behov som finns hos
brukaren. Det är också viktigt att hjälpmedel ses som en del av sjukvårdande behandling eller
rehabilitering, snarare än något som sker vid sidan av.
Det är rimligt att vi som medborgare tar ett eget ansvar för enklare hjälpmedel, men mycket
talar för att utbudsbegränsningarna har gått för långt. Första stegen mot en sådan översyn har
tagits redan under innevarande mandatperiod. Särskilt angeläget är det att se över
landstingets regelverk för arbetstekniska hjälpmedel. Med dagens regelverk begränsas
brukarnas valfrihet rejält och kostnader har vältrats över på enskilda brukare och företagen
som tillhandahåller LSS-stöd.
I samband med omprövningen är det också vår uppfattning att principen om fritt val ska
tillämpas så att brukare själva får välja sina hjälpmedel. På sikt anser vi att även det fria valet
av hjälpmedel ska regleras nationellt.
Stora behov av vård och omsorg
För människor som ofta har behov av hälso- och sjukvård är närhet och kontinuitet viktiga
delar av vården. För många är det också bäst att ge vården i anslutning till hemmet. Det kan
handla om allt från små barn till äldre. Vi vill att den lasarettsanslutna hemsjukvården (LAH)
ska utvecklas och omfatta alla patienter, oavsett ålder eller diagnos.
Det är också viktigt att vi bättre klarar av att ha ett palliativt förhållningssätt i hela hälso- och
sjukvården. För patienten och dennes anhöriga är det viktigt att kunna ge högsta möjliga
livskvalitet i livets slutskede. Palliativ vård ska tillgodose fysiska, psykiska, sociala och andliga
behov. De ska också kunna ge anhöriga stöd i sorgearbetet.
Rättvisa förutsättningar
Vi kan tydligt se att hälsan är ojämt fördelad över länet. Skillnader finns mellan städer, inte
minst Linköping och Norrköping, men också inom respektive kommun. Ett första steg att
motverka detta är den socioekonomiska viktning som görs i vårdvalet, vilket gör att människor
som bor i socialt utsatta områden får med sig större resurser till sin vårdcentral.
Vi tror dock att mer behöver göras, också utifrån ett strukturellt perspektiv. Mycket talar för att
särskilda insatser behöver tas till för att skapa mer jämlika förutsättningar till hälsa. Vi vill
därför se över dagens ersättningssystem till närsjukvården, för att utifrån dagens kunskaper se
om vi kan fördela resurserna mer rättvist.
Sidan 37 av 62