2. Vad ska det bli av
ungdomarna?
Ingenting är nytt under solen
3. Hur kan vi som arbetar med barn
och unga ta ansvar för
ungdomarnas internetanvändning?
Vilket ansvar har Jag som förälder?
Vart tredje barn i Stockholm har
klagat på sina föräldrar för att de
använder mobilen för mycket!
7. Vem kunde tänka sig?
Alla över 13 år är
högkonsumenter av
Internet
8.
9.
10. Förutsättningar
• 90% har bredband i hemmet
• Hälften av tvååringarna använder Internet
• 97% har mobiltelefon
Källa: Svenskarna och Internet 2014/2015
Användningen
• Googlade (97%)
• Tittar på film (70%)
• Sökte nyheter/fakta
(90%)
• Letade efter
kartor/vägbeskrivningar
(88%)
• Betalade räkningar
(79%)
• YouTube (78%)
• Jämförde priser (72%)
• Boka resor (71%)
• Sociala medier (77%)
• Lyssnade på musik
(77%)
11. Vi kan konstatera
Källa: Hur Farligt är Internet? EU-kids online II 2012-2015
..”Att internet inte utgör ett allvarligt och stort problem för den
stora majoriteten barn och ungdomar. Det är dock tillräckligt vanligt
att barn stöter på vad som skulle kunna utgöra risker på internet för
att detta bör uppmärksammas mer”
14. Och vad gör de på nätet?
Spela spel
Lyssna på musik
Sociala medier
Skolarbete
9-12 åringar 13-18 åringar
Sociala sajter (youtube)
Lyssna på musik
Spela spel
Skolarbete
Källa: Statens mediaråd 2015 ungar och medier, Eleverna och Internet 2014
26. ”Sammantaget kan
man konstatera att
dessa former av
kränkningar och
trakasserier är relativt
ovanliga och de har
inte ökat sedan de
första jämförbara data
samlades in 2010.”
27. När flickor slutar spela
”Kunna orientera sig i en
komplex verklighet med ett
stort informationsflöde och
en snabb förändringstakt”
30. Få har blivit kontaktade mot sin vilja
EU-kids online 2011, Ungar och medier 2013
Har det hänt att någon mot din vilja har kontaktat dig på nätet för
att prata om sex under det senaste året? Du kan kryssa för flera svar.
Motorsågsmassakern orsakade stor debatt då den var aktuell och blev förbjuden i flera länder. Filmen innehåller till skillnad från sina uppföljare inga större mängder blod eller våld. Morden i filmen sker utanför bild och atmosfären i filmen är realistisk och hetsig. Mycket av debatten orsakades troligen av filmens fantasieggande namn och ett allmänt upphetsat klimat kring videovåld. De flesta kritiker verkade inte ens ha sett filmen. Den enda scen där man såg att någon blir sågad var när mördaren råkade ge sig själv en mindre skada i låret när han föll omkull med sågen.
Filmen är baserad på den amerikanska seriemördaren Ed Gein, även om den inte handlar om Gein så har den hämtat inspiration ifrån morden och hans liv.
Följdes av:
Motorsågsmassakern 2, 1986
Mannen med läderansiktet - motorsågsmassakern III, 1990
The Texas Chainsaw Massacre: The Next Generation, 1994
Alla fyra har av Statens Biografbyrå blivit totalförbjudna för offentlig visning i Sverige. Första filmen släpptes dock fri för videodistribution i nedkortad version 1994 och utan klipp slutligen 2001. En nyinspelning med samma titel hade svensk premiär på biograferna 16 januari 2004. Även den fick en uppföljare, The Texas Chainsaw Massacre: The Beginning, som enbart släpptes på DVD i Sverige i april 2007.
Källa: Wikipedia
Statens medieråd publicerar idag, 19 december, rapporten Föräldrar & medier 2012/13, en undersökning om föräldrars attityder till barns medieanvändning. Rapporten visar bland annat att föräldrarnas kön och ålder, liksom barnets kön har betydelse för attityden till barns medieanvändning. Det uppträder också attitydskillnader mellan olika medieformer.
Attityder till olika medieformer Generellt är det större andelar föräldrar som uttrycker positiva attityder till tv/film, internet och datorspel än som uttrycker negativa. Datorspel är dock den medieform som har högst andel negativa åsikter från föräldrarnas sida. Framför allt anser man att datorspel är beroendeframkallande. Däremot är det endast en liten andel föräldrar som anser att barn blir aggressiva av datorspel/tv-spel.Attityder till olika medieformer Generellt är det större andelar föräldrar som uttrycker positiva attityder till tv/film, internet och datorspel än som uttrycker negativa. Datorspel är dock den medieform som har högst andel negativa åsikter från föräldrarnas sida. Framför allt anser man att datorspel är beroendeframkallande. Däremot är det endast en liten andel föräldrar som anser att barn blir aggressiva av datorspel/tv-spel.
Oro Andelen föräldrar som oroar sig för att barn ska råka ut för obehagliga saker på internet har ökat sedan 2010. Den ökade oron motsvaras dock inte av att barn oftare råkar illa ut på nätet. Kvinnor oroar sig i betydligt högre grad än vad män gör i detta avseende. Föräldrar är också mer oroliga för att flickor ska råka illa ut på nätet än för att pojkar ska göra det. Detta gäller särskilt frågor med sexuell anknytning. Det enda man oroar sig mer för avseende pojkar än flickor är att de ska ägna så mycket tid åt spel eller internet att de blir socialt isolerade.
Skydd En majoritet av föräldrar uppger att skyddet av barn på internet fungerar dåligt. Man är också – i något mindre utsträckning – kritisk till hur skyddet av barn fungerar när det gäller datorspel medan man är ganska nöjd med hur det fungerar när det gäller tv och dvd. Mest nöjd är man med skyddet av barn på biografer. Kvinnor är betydligt mer kritiska än män till hur skyddet av barn fungerar och mer positiva till lagstadgade åldersgränser. En kraftig majoritet av de tillfrågade föräldrarna anser att föräldrar själva ska ha det största ansvaret för skydd av barn och unga när de använder medier.
Skadligt innehåll En majoritet av föräldrarna anser att det finns innehåll i medier som kan vara skadligt för barn (9–12: 80 %, 13–16: 67 %, 17–18: 67 %). Som exempel på skadligt medieinnehåll nämns huvudsakligen våld i olika former samt sex och pornografi. Andelen föräldrar som anger att barn mått dåligt av medieinnehåll de mött i film, tv, datorspel/tv-spel eller på internet har ökat jämfört med 2010. Det är dock stora skillnader mellan vad föräldrarna och barnen själva säger ha fått de senare att må dåligt: föräldrarna menar att det är fiktivt våld, porr och skräck, medan barnen framhåller dokumentärt material, nyheter och skildringar av barn och djur som far illa.
Tidsåtgång Föräldrarna har tillfrågats om de tycker att deras barn tillbringar för mycket tid, för lite tid eller lagom med tid på olika aktiviteter, såväl fysiska och sociala som medieanvändning. Medieanvändningen är det som föräldrarna anser tar för mycket tid. Missnöjet med den för stora tidsåtgången har ökat kraftigt sedan 2010, främst avseende åldersgruppen 13–16. Andelen som anser att barnet ägnar för mycket tid åt internet har ökat från 28 % till 41 % och när det gäller mobilanvändning från 23 % till 42 %. Detta är barnen överens med föräldrarna om, även om procentandelarna är lägre (se Ungar & medier 2012/13). Eftersom användningen av både internet och mobilen har ökat kraftigt i dessa åldersgrupper kan man konstatera att föräldrarnas ökade missnöje har en grund i reella förändringar av medieanvändningen. Så är dock inte fallet med föräldrarnas missnöje med dator- och tv-spelande. 2010 tyckte 25 % av föräldrarna till 9–12 att spelen tog för mycket tid. 2012/13 tycker 34 % detsamma. Under samma period har datorspelandet inte ökat nämnvärt i denna grupp.
Generellt anser föräldrarna i högre utsträckning att pojkar tillbringar för mycket tid med dator- och tv-spelande medan flickorna använder mobilen och sociala medier alltför mycket.
Om man sätter föräldrarnas missnöje i relation till hur mycket pojkar och flickor faktiskt använder de olika medierna visar det sig att föräldrar till flickor i flera avseenden är mer missnöjda med sitt barns medieanvändning i proportion till hur mycket tid de faktiskt ägnar åt medier.
Om undersökningen Föräldrar & medier 2012/13 redovisar resultatet av en undersökning som genomförts bland 2 000 föräldrar till barn i åldern 9–18 år och som gäller föräldrars attityder till barns medieanvändning. Undersökningen har genomförts av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Statens medieråd och ingår i den återkommande Ungar & medier-undersökningen. Årets rapport innehåller jämförelser med barnens svar i Ungar & medier 2012/13 samt med motsvarande undersökning av föräldrars attityder från 2010.
Läs hela rapporten på www.statensmedierad.se.
För mer information: kontakta Martina Högberg, kommunikationsansvarig, tel: 070-30 88 098, e-post: martina.hogberg@statensmedierad.se
Dela med dig:
80000 över 75 år
1.3 miljoner använder sällan eller aldrig Internet
Internetanvändningen hemma är ca 2h/dag.
Wikipedia används av sju av tio. Hälften av 16-25-åringarna använder Wikipedia dagligen! Var finns NE?
Nästan alla, 95% av 16-25-åringarna använder YouTube dagligen.
85% av flicktonåringarna läser bloggar dagligen.
21 h internetanvändning i snitt varav 8 i mobilen
Bland 13–16 och 17–18 närmar sig mobilinnehavet 100 %. Smarta mobiler dominerar helt jämfört med äldre varianter av mobiltelefoner, också bland 9–12. Det är ovanligt att man delar mobiltelefon med andra i familjen, endast 3 % av 9–12 och 1 % av 13–16 uppger att de gör detta. Flickor i samtliga åldersgrupper har i något högre utsträckning än pojkar en smart mobil. Den totala tillgången till mobiltelefoner – smarta mobiler och traditionella sammanlagt – skiljer sig dock inte åt mellan könen.
Mobilinnehavet har inte ökat i någon av åldersgrupperna sedan 2012/13, bland tonåringarna är detta inte förvånande eftersom det redan i den äldre undersökningen var nära nog hundraprocentigt.
Vad tycker ni om dessa siffror, är mest uppseendeväckande?
För att få underlag för sin nya forskning har Mikael Alexandersson intervjuat ungdomar som ligger i långt framme i sin IT-användning.
Likt asplöv (Mikaels metafor) som är känsliga för vinden, är dessa ungdomarna känsliga för hur den nya kulturen och tekniken kan användas och är extremt tidiga användare. Nu när alla är på Facebook letar de efter intressantare och mer spännande alternativ. Mikael Alexandersson ställer viktiga frågor om vilken betydelse dessa ungdomar har för hur vi kommer att förhålla oss till den fortsatta utvecklingen i samhället. Ett mycket konkret budskap gav han till auditoriet. Lyssna speciellt noga på de ungdomar som finns runt omkring oss som lever i nya gränslösa rum och var lite nyfiken på de dörrar som då öppnas.
Boston Consulting group,
Internetsektorn omsätter mer än hela byggsektorn 2015 är prognosen 7,8% av Bnp-
When it comes to access, knowledge and the use of ICT, Sweden is among the top users in the world. Only Korea is ahead of us. The use of ICT outside school is much higher than inside and this is one of the most important issues for us to work with. We believe that a learning platform combined with contuing ICT-training for teachers are essential if we shall suceed in helping our children in gaining understanding.
Det vanligaste jobbet i Stockholm – 35000 programmerare.
Bland 13–16 och 17–18 är de överlägset vanligaste aktiviteterna att använda sociala sajter och lyssna på musik. För 9–12 är det spela spel och lyssna på musik som har högst andelar för daglig användning. Användning av sociala medier kommer dock redan på tredje plats för 9–12. Den minst vanliga aktiviteten överlag är att spela om riktiga pengar. Bland 9–12 uppger 93 % att de aldrig twittrar. Flera påtagliga könsskillnader avseende internetbruk har redan konstaterats och de framträder även tydligt i denna fråga. Oavsett åldersgrupp ser pojkar oftare på filmklipp och spelar. Bland de båda äldre åldersgrupperna ser pojkarna också betydligt oftare på porr och bland 17–18 deltar de i högre utsträckning i forum. Flickorna både läser bloggar och bloggar själva oftare än pojkar, oavsett åldersgrupp. I de båda äldsta åldersgrupperna använder flickor oftare mejl än pojkar och bland 17–18 gör de i högre utsträckning skolarbeten på internet.
Barnen och föräldrarna har intervjuats i hemmiljö och fått svara på både muntliga och skriftliga frågor. De första resultaten från EU Kids Online 2 har redan publicerats. Det är en sammanställning av svaren på europeisk nivå. En rapport med de svenska resultaten kommer att publiceras senare i år.
Enligt undersökningen använder 93 procent av de europeiska barnen i åldersspannet 9-16 år Internet åtminstone någon gång varje vecka. Man använder Internet för skolarbete (85%), spela spel (83%), titta på videoklipp (76%) och Instant messaging (62%). Färre är det som lägger ut bilder (39%) eller meddelanden (31%), använder webbkamera (31%), fildelningssajter (16%) eller bloggar (11%).
– Undersökningen pekar på att flitig Internetanvändning underlättar digital kompetens och även gör det lättare för barnen att hantera Internet på ett säkert sätt. 67 procent instämmer helt eller delvis i påståendet: ” Jag vet mer om Internet än mina föräldrar gör”, säger Elza Dunkels.
Sätt er i grupper och kolla noga om filmerna är att lita på.
Kolla alla detaljer och håll ert svar inom gruppen.
500 000 000 bilder om dagen
2006 1 miljard
Pennan i bröstfickan, var är den
Barnens allmänna uppfattning om risk för obehag på internet
För att få veta de internetanvändande barnens allmänna uppfattning om risk för obehag på internet ställde
EU Kids Online följande övergripande fråga:
Tror du att det finns saker på internet som barn i din ålder kan bli oroade av på något sätt?
På denna fråga svarade 81 procent av barnen i Sverige ja. Denna andel är klart högre än genomsnittet i
EU-länderna (55%). Vidare svarade i Sverige fler äldre än yngre barn ja men här finns inte några signifikanta
skillnader mellan flickor och pojkar.
Det är svårt att tolka innebörden av den höga procentsiffran för Sveriges del. (Höga siffror finns också i
t ex Danmark, Norge och Spanien.) Innebär den att barnen har oroande erfarenheter av internet för egen del
och/eller att de har hört från andra som råkat ut för obehag och besvär? Delvis kan det vara så. Sambandsanalyser
med andra frågor i undersökningen tyder på det. Men det kan också vara uttryck för en ”third
person effect” – att man tror att något drabbar andra men inte en själv
Diagrammet visar att oron föräldrar känner inför sina barns medieanvändande inte motsvaras av andelen föräldrar som uppger att något av påståendena faktiskt inträffat. Det överlägset vanligaste svaret är ”inget av ovanstående”. Dock uppger 16 % (13–16) respektive 15 % (17–18) att deras barn har blivit mobbat eller hotat på internet eller via mobilen. Andelen föräldrar som uppger att deras barn blivit mobbat eller hotat korresponderar också med barnens egna uppgifter: samman-taget uppger 14 % av 13–16-åringarna och 15 % av 17–18-åringarna att de blivit mobbade eller hotade via internet eller mobilen (se även Ungar & medier 2015). Vidare uppger 18 % av föräldrarna till 13–16 respektive 17 % av föräldrarna till 17–18 att deras barn ägnat så mycket tid åt internet/spel att hen blivit socialt isolerad.
Jämfört med 2012/13 är svarsmönstret i stort sett det samma, med några mindre variationer i enskilda åldersgrupper.
Sid 60.
RådTips till föräldrar
PEGI-systemet ger råd om spelens lämplighet för olika åldrar. Alla barn är dock olika. Det är till sist föräldrarna som bör avgöra vad deras barn kan titta på och uppleva. Här kommer några tips:
Titta alltid efter åldersmärkningen på spelets förpackning eller via sökmotorn på den här webbplatsen.
Försök bestämma i förväg vad dina barn får spela, och hur länge och när. Förklara varför du bestämt så om ni inte är överens.
Försök hitta en sammanfattning eller recension av spelets innehåll eller bäst av allt, spela spelet själv först.
Spela dataspel tillsammans med dina barn, ha uppsikt över dem när de spelar och prata om det. Förklara varför vissa spel inte är lämpliga.
Uppmuntra dina barn att berätta om sina spelupplevelser.
Tänk på att onlinespel ibland gör det möjligt att ladda ned extra programvara som kan ändra spelets innehåll och kanske också spelets åldersmärkning.
Onlinespel brukar spelas i virtuella gemenskaper där spelarna måste interagera med okända medspelare. Säg till dina barn att inte lämna ut personuppgifter och att rapportera olämpligt beteende.
För mer information, se:
www.thinkuknow.co.uk
www.media-awareness.ca
Det är få som anger att de utsatts för dessa företeelser. Andelarna som svarar ”nej” är stora, mellan 84 % och 96 %. Diagrammet visar också att andelen ”vet ej” är betydligt lägre jämfört med förra frågan. Det är naturligt eftersom man har lättare att veta om man själv råkat ut för något än om någon annan gjort det. I den mån man uppger att något har hänt är det framförallt att någon varit elak eller mobbat.
Om man slår samman de tre alternativen ovan för att kalkylera hur många individer som utsatts för något av ovanstående, visar det sig att 9 % av 9–12, 18 % av 13–16 och 19 % av 17–18 råkat ut för detta. För majoriteten av dessa har detta hänt mindre ofta än en gång i månaden.
Bland 9–12 är könsskillnaderna obefintliga utom när det gäller att någon lagt upp bilder på dem som gjort dem ledsna, där detta är något vanligare bland flickorna. Könsskillnaderna är dock påtagliga bland 13–16. Avseende om någon varit elak mot eller mobbat har 6 % av pojkarna 13–16 och 18 % av flickorna sådana erfarenheter. Även att någon lagt ut bilder som gjort respondenten ledsen är vanligare bland flickor än pojkar: 13–16 pojkar 6 %, flickor 12 %. Könsskillnaderna bland 17–18-åringar är i princip obefintliga.
Skillnaderna mot 2012/13 är små, och rör sig om enstaka procentenheter utan urskiljbar tendens.
Diagrammet visar att det är ett närmast 100-procentigt nekande svar på denna fråga. Bland barn 13–16 år och 17–18 år anger ett fåtal, mellan 2 % och 6 %, att de varit elaka eller mobbat och då i regel mindre ofta än en gång i månaden. Det finns tre tänkbara förklaringar till de stora skillnaderna mellan att uppleva sig mobbad och att mobba själv. För det första kan det vara ett fåtal individer som mobbar 1 1 1 1 3 4 2 2 3 97 92 88 99 97 96 98 93 90 2 4 6 1 3 3 2 4 6 0% 20% 40% 60% 80% 100% 9–12 13–16 17–18 9–12 13–16 17–18 9–12 13–16 17–18 Ja, en eller flera gånger i veckan Ja, en eller flera gånger i månaden Ja, men mindre ofta än en gång i månaden Nej Vet ej Varit elak mot eller mobbat någon Hotat någon Har lagt ut bilder på någon som gjort dem ledsna 60
ett stort antal. Om detta är fallet är ovanstående siffror rättvisande. För det andra är det långt ifrån säkert att den som av offret uppfattas som mobbare, själv uppfattar det egna beteendet som mobbning. Att man inte ser konsekvenserna av det egna handlandet kan dessutom antas vara vanligare när det rör sig om medierad kommunikation via internet eller mobiltelefon då man inte är öga mot öga med den man agerar mot och kan se dennes reaktioner. För det tredje finns det ofta en benägenhet att svara mindre sanningsenligt på frågor som rör beteenden man skäms för. Det går inte att urskilja några könsskillnader i detta avseende.
Det går inte att urskilja några skillnader mot 2012/13.
Sammantaget kan man konstatera att dessa former av kränkningar oc
Bland 13–16 uppger en majoritet att de inte sett porr på nätet. Bland 17–18 svarar 45 % nej och 10 % vet inte. Könsskillnaderna är påtagliga, detta syns bl.a. när det gäller en eller flera gånger i veckan, pojkar 25 %, flickor 3 %, men också för svarsalternativet ”nej”. Betydligt fler pojkar än flickor har sett porr. Flickor är dock inte nollrepresenterade, 16 % anger att de sett porr.
Jämfört med 2012/13 märks en svag ökning av andelarna som sett porr bland både pojkar och flickor i båda åldersgrupperna. Av de barn som sett tydligt sexuella bilder på internet under det senaste året (21% i Sverige) menade ca
en fjärdedel i Sverige och i EU-länderna i genomsnitt att de blivit besvärade eller upprörda av detta. Omräknat
innebär det 5 procent av alla internetanvändande barn i Sverige. (EU-siffran är 4%.) Nästan dubbelt
så många flickor som pojkar i Sverige säger sig ha upplevt sådant obehag och fler äldre än yngre barn.
Det kan dock vara värt att nämna att – när yngre barn väl sett uppenbart sexuella bilder, vilket alltså är mer
ovanligt – det relativt sett är en större andel av de yngre än av de äldre barnen som blivit upprörda av det.
Figur 7 visar hur många i olika åldersgrupper (omräknat för alla internetanvändande barnen i den svenska
undersökningen) som blivit upprörda eller besvärade – och hur besvärade de blivit – av sexuella bilder
på internet det senaste året.
Av de barn som sett tydligt sexuella bilder på internet under det senaste året (21% i Sverige) menade ca
en fjärdedel i Sverige och i EU-länderna i genomsnitt att de blivit besvärade eller upprörda av detta. Omräknat
innebär det 5 procent av alla internetanvändande barn i Sverige. (EU-siffran är 4%.) Nästan dubbelt
så många flickor som pojkar i Sverige säger sig ha upplevt sådant obehag och fler äldre än yngre barn.
Det kan dock vara värt att nämna att – när yngre barn väl sett uppenbart sexuella bilder, vilket alltså är mer
ovanligt – det relativt sett är en större andel av de yngre än av de äldre barnen som blivit upprörda av det.
Figur 7 visar hur många i olika åldersgrupper (omräknat för alla internetanvändande barnen i den svenska
undersökningen) som blivit upprörda eller besvärade – och hur besvärade de blivit – av sexuella bilder
på internet det senaste året.
Värdegrunden slår tillbaka
0930 – start
9.45 –
11.00 smoothia
12.30 vad tar ni mer er?
Vad ska vuxna göra?
Se till att tydligt signalera att du är beredd att lyssna. Moralisera inte. Bit ihop om din första reaktion och sov på saken, hellre än att visa att du blir upprörd.
Fundera på, och diskutera med andra, hur annorlunda världen ser ut idag. Det faktum att alla finns på nätet gör till exempel att det inte är lika allvarligt om det finns en olämplig bild där ute. Avdramatisera digitala fotspår snarare än att hota med dem.
Lär dina barn att känna efter och följa sina känslor. Tala om att det är ok att svika ett löfte om det inte känns bra att följa det.
Ge lite tips på hur man kan ta sig ur en knivig situation utan att såra någon. Förklara att alla kan göra misstag men att inga är så allvarliga att de inte går att rätta till.
Vad ska unga göra?
Om du oroar dig, prata med nån. Det är alltid, alltid bättre att berätta än att gå med på att sånt du inte vill.
Träna dig själv att känna efter: Vill du göra det som den andra föreslår? Ger er relation dig något eller är det mest bara du som ger? Den typen av frågor behöver alla ställa sig på och utanför nätet.
Tänk på att inga misstag är så allvarliga att de inte går att rätta till. Berätta för någon!
Medierådet: Elevers internetvanor, källkritik och mediekunnighet. Hjälp barnen bli mediekunniga, följ med dem ut på nätet.
Skolverket: Har i uppdrag att främja it-användningen i skolan. Kolla källan är en del av detta uppdrag. Webbplatsen fokuserar källkritik och säkerhet på nätet.
Kolla källan är en del av Skolverkets webbplats. Kolla källan tar fram artiklar och samlar och utvecklar olika former av stöd- och inspirationsresurser för skolans arbete med informationssökning, källkritisk granskning, upphovsrätt och internetsäkerhet för barn och unga. Materialet vänder sig i första hand till lärare och skolbibliotekarier, men det finns också material som riktar sig direkt till elever.
The most important online safety strategy, regardless of the technology or issue involved, is to maintain an open dialogue with your child about their digital lives.
