1. Bättre samhällsekonomisk metodik:
Vad har gjorts, vad behöver göras?
Jonas Eliasson
Professor Transportsystemanalys, KTH
Föreståndare Centrum för Transportstudier
2. Kalkylens syfte och funktion
• Samhällsekonomisk analys - ett strukturerat sätt att sammanfatta nyttor
och kostnader
+ Kan jämföra olika åtgärder och objekt
+ Hjälp att överblicka alla aspekter
+ Hjälp att bedöma effekters storleksordningar
- Värderingar av olika effekters relativa vikt inte okontroversiellt
- Vissa effekter kan saknas eller underskattas
• SEK-metoden ger en approximativ rangordning av åtgärder och objekt
• Kompletteringar:
– osäkerheter i förutsättningar och effektberäkningar
– ofullständigheter - effekter som inte kunnat beräknas eller värderas;
– överväganden utanför kalkylen: fördelningseffekter, rättighetsperspektiv, politiska visioner
• Förbättring:
– ”Samlad effektbedömning”
• Utvecklingsbehov:
– Samband med regional planering
– Rätt plats i beslutsprocessen
3. Kalkylens fyra steg
Omvärldsförutsättningar
Prognosmodeller
Effektsamband
Värdering, uppräkning,
diskontering, summering
Prioritering av åtgärder/objekt
4. Omvärldsförutsättningar
• Bestäms genom en blandning av prognoser, politiska beslut,
förhoppningar och partsintressen
• Önskvärt med ökad neutralitet, vetenskaplighet och faktaunderlag
• Bör ha standardiserade, fastslagna förutsättningar, tillgängliga och lika
för alla alltid. Inte börja från början varje gång.
• Känslighetsanalyser väsentligt
• Förbättringar:
– Gemensam process för BV+VV (+LFS, SjöfV, SIKA)
– Strategi för känslighetsanalyser ur ett ”beslutsperspektiv”
– Formulerad princip för tidtabeller (”kalkyl-SE-effektiv trafikering”)
• Utvecklingsbehov:
– Bättre faktaunderlag för förutsättningarna
– Vilka förutsättningar är viktigast? Hur robusta är resultaten?
– Metod för konstruktion av ”prognostidtabeller”
5. Prognosmodeller (1):
Persontrafik
• Sampers: Bra initiativ som inte förvaltats eller vidareutvecklats
• Förvaltning: bör finnas riggningar och databaser (sams/nät) tillgängliga
och lika för alla alltid. Inte börja från början varje gång.
• Finns kända problem – men lösningar finns eller går att utveckla
– Hittills: beställargrupp/användare gnällt i stället för att lösa (dvs. fråga dem som kan lösa
problemen)
• Förbättring:
– Kontakt upprättad mellan användare/beställare och modellutvecklare
– Långväga tågtrafik: analyser med både Sampers och Samvips
• Utvecklingsbehov:
– Hög vägträngsel: bättre nätutläggningsmetodik (kort sikt), simulering (längre sikt)
– Vidareutveckling av Sampers
6. Prognosmodeller (2):
Gods
• Dataunderlag, prognoser och analyser av gods- och yrkestrafik ligger
decennier efter persontrafiksidan
• Förbättring:
– Dialog med BV (Jacob Wajsman) om deras ”hemliga” prognoser
– På gång: Ny Samgods-version med bl a logistikmodul
• Utvecklingsbehov
– Vidareutveckling SamGods
– Lokala godstransporter + yrkestrafik (nu används NÄTRA o dyl)
7. Prognosmodeller (3):
Övriga prognosmodeller
• Förbättringar:
– Bilparken påverkas av styrmedel gm. bilparksmodellen
– Regionalekonomiska effekter prognoseras med SamLok
• Utvecklingsbehov:
– Påverkan på lokalisering (bebyggelse/flyttning). Ger ytterligare positiva och negativa
effekter. Storlek? Fångas allt ”på vägen”?
8. Effekter på regional ekonomi
- viktiga, men inte omöjliga att fånga
• Effekterna fångas delvis av resenärernas (och näringslivets)
värdering av bättre resmöjligheter, men inte helt
• Saknas:
– ändrade skatteintäkter pga. bl a matchning
– regionala löneskillnader
– ”övriga näringslivseffekter”
• Ny modell (Samlok) kvantifierar flera av dessa effekter
• Omflyttning mellan regioner ingen samhällsekonomisk vinst
9. Effektsamband
• Effektsamband för TS, utsläpp etc. verkar funka rätt OK
• Kodning och dokumentation ofta stort problem
• Förbättringar:
– Rättvisande producentkostnader för buss och flyg
– Restidsosäkerhet för vägtrafik
– Samlad bedömning av förseningar för spårtrafik
• Utvecklingsbehov:
– Effektsamband för restidsosäkerhet i kollektivtrafik (och värdering)
– Effektsamband för förseningar för spårtrafik
– Bilrestider vid hög trängsel
10. Värdering, uppräkning, summering
• Förbättringar:
– Värdering av restidsosäkerhet och förseningar
– Harmoniserad och mer rättvisande nyttouppräkning (särskilt spår)
– Investeringskostnad mha ”successiv kalkyl”
• Utvecklingsbehov:
– Metodik för uppräkning av förutsättningar, prognoser, effekter, värderingar.
(Nu: förutsättningar 2020, effekter 2020 + uppräkning prop. mot trafik,
prognostidsvärden 2020, värdering 2006).
– Värdering av restid (tjänste och privat)...
– ... och skillnaden ”ASEK-konsumentöverskott” – verkligt konsumentöverskott
– långsiktigt samhällsöverskott
11. Skillnad ”ASEK-konsumentöverskott” –
verkligt konsumentöverskott –
långsiktigt samhällsöverskott
Skillnad ASEK-verklighet:
Avsiktligt:
• Samma för alla medborgare oberoende av inkomst, region osv.
• Samma för alla färdmedel (regionala resor) (med flit??)
Oavsiktligt?:
• ASEK-tidsvärdena baseras på 1994 års tidsvärdesstudie
• Har valt det lägsta av flera möjliga tidsvärden
• Även lägre än senare bearbetningar och senare studier
• Mycket lägre än Sampers-tidsvärden
I långsiktigt samhällsöverskott ska också ingå:
• Ökade skatteintäkter pga. högre sysselsättning och produktivitet etc.
12. Alltså...
Nytt och förbättrat: Utvecklingsbehov:
• Gemensam process för BV+VV (+LFS, • Tidtabeller
SjöfV, SIKA) • Uppräkning och förändring av effekter
• ”Samlad effektbedömning” över tid
• Harmoniserad och mer rättvisande • ”Process”: Förutsättningar, riggningar,
nyttouppräkning databaser Vidareutveckling
• Princip för tidtabellsläggning prognosverktyg
• Restidsosäkerhet och förseningar • Robusthet: Hur påverkar förutsättningarna
• Investeringskostnad mha ”successiv • Gods- och yrkestrafik
kalkyl” • Påverkan på regional ekonomi
• Påverkan på regional ekonomi (SamLok) • Restidsosäkerhet och förseningar
• Prognos för bilparkens utveckling • Försummandet av ”regional utveckling”
• Rättvisande producentkostnader buss/flyg • Kilarna ”ASEK-konsumentöverskott” –
• Långväga tåg med Sampers/Samvips verkligt konsumentöverskott – långsiktigt
• Effekter under byggtiden samhällsöverskott
