![SL:s trafikkoncept idag ,[object Object],[object Object],[object Object],[object Object]]()
Empfohlen
Weitere ähnliche Inhalte
Was ist angesagt?
Was ist angesagt? (18)
Ähnlich wie Session 44 Stefan Persson
Ähnlich wie Session 44 Stefan Persson (20)
Mehr von Transportforum (VTI)
Mehr von Transportforum (VTI) (20)
Session 44 Stefan Persson
- 1. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionen Stefan Persson 2011-02-13 Pågående arbete 2010-2011
- 8. En gemensam vision lägger grunden
- 9. Metodik för etapp 1 Samhällsekonomiska kalkyler och fördjupade konsekvensbeskrivningar kommer att göras för respektive åtgärd i kommande planeringsskeden.
Hinweis der Redaktion
- Pågående arbete som genomförs under 2010 och 2011. SL gör det tillsammans med kommunerna i Stockholmsregionen. Och vi har Trivector som konsultstöd i arbetet. Jag tänkte inleda med att sätta strategin lite i sitt sammanhang, bl.a. genom att berätta m SL:s trafikkoncept idag och vilka redan framtagna strategiska dokument so vi har att luta oss mot. Sedan kommer jag in på arbetet med själva stomnätsstrategin.
- RUFS 2010 Vision och mål för Stockholmsregionens utveckling Strukturen på markanvändning och transportsystem Utbyggnadsåtgärder i transportsystemet till 2020 och 2030 Statliga investeringsplaner Åtgärderna fram till 2021 stämmer väl överens med de föreslagna åtgärderrna i RUFS fram till 2020. Trafikplan 2020 - Åtgärderna i de statliga investeringsplanerna kompletterat med ett antal åtgärder som helt finansieras av landstinget. Sådana åtgärder är bl.a.
- Är egentligen bara på TvB vi inte utnyttjar all befintlig kapacitet. Ca 40% av alla påstigningar sker i busstrafiken och i vissa delar av länet finns ingen annan kollektivtrafik. Förbättrad framkomlighet en av de viktigaste åtgärderna som kan vidtas för att höja kollektivtrafikens attraktivitet. Ex. Kungsgatan, E18/Hjulstavägen, Tappström
- Bakgrunden är alltså att det finns ett behov av en samlad strategi för spårvägsutbyggnaden i de centrala delarna av Stockholmsregionen Det finns också ett behov av strategisk samordning med Stockholms stad. Principer för prioritering av stomtrafik i gaturummet handlar om en utformning som medger hög medelhastighet. Det innebär: Eget utrymme skilt från vägtrafiken Signalprioritet Minimal fördröjning i korsningar Hållplatsavstånd som inte är för tätt. Effekterna av detta är ett attraktivt kollektivtrafiksystem med: Ökat resande Minskade restider Avlastning av tunnelbanan Strategi för trafikering: -Linjenät som stödjer visionerna i bland annat RUFS 2010, och kommunernas översiktsplaner
- Det centrala stomnätet omfattar tunnelbana, pendeltåg, Tvärbanan och de fyra centrala stombusslinjerna. Stombusslinjerna är de färgade strecken på kartan.
- Vision RUFS 2010: Stockholmsregionen ska vara den mest attraktiva storstadsregioen i Europa. Kollektivtrafiken, där spårvägen är en viktig del, utgör stommen i trafiksystemet. Stockholmsregionen har också utvecklats till en promenadstad och en ledande cykelstad.
- Arbetet med att identifiera spårvägsnätet genomförs i 3 steg: Steg 1. Länkoptimering – Analyser av kapacitet och trolig resandeutveckling för att identifiera de stråk som ur kapacitetsskäl är intressanta för spårväg. Därtill kommer ett antal givna länkar. Steg 2. Nätanpassning – sammanfogar länkarna till ett sammanhängande spårvägsnät I detta steg kan i vissa fall helt nya länkar bli intressanta för spårvägstrafik för att ett sammanhängande spårvägsnät ska kunna skapas. Framtida depå och nya byggnadsområden är viktiga att beakta. Steg 3. Sträckningsstudier – analys av sträckningsalternativ i respektive stråk. Valet av lämpligaste linjeföring baseras på avvägningar mot fyra grundläggande krav; bidra till en attraktiv stadsmiljö, bidra till positiva miljöeffekter, skapa en kollektivtrafik med hög framkomlighet och vara en ekonomiskt effektiv investering.