1. Vad görs för resenärerna i
kollektivtrafiken?
Hur samlar sig en ny bransch kring
interoperabilitet?
Sören Belin – VTI Transportform 2011, session 22
Christmas Consulting Belin Consulting
1

2. Vad betyder interoperabilitet
Resande med kollektivtrafik inom och
mellan trafiksystem*
där resenären vid ett betalningstillfälle
erhåller färdbevis för hela resan under en
definierad tidsperiod.
* med olika operatörer i ett eller flera geografiska områden 2

3. Vilka komponenter ingår i
interoperabilitet?
Köpet Resan Avräkning
Distribution: Cash
Bankkort
• Automat
internetbank
• Pressbyrå
• Kontor
• Xxx.se Produktval Ev maskin
Betala
Trafik
Info
Ladda produkten Visering Ev registrering
Ambitioner och
omfattning hittills
3

4. Den nya lagen reglerar inte betalsystem,
bara ett gemensamt informationssystem
Förarbeten
Ny lag
2012 Regeringen
Regeringen
förväntar sig att
Branschen löser
betalsystemet
Myndighet
Branschen
TV Anslutningsplikt 2012
”Ett kollektivtrafikföretag
ska lämna information Regeringen
§§ om sitt trafikutbud till ett avser att följa
gemensamt system för upp löpande
trafikantinformation
TrafikInfo Betalsystem
Om det inte
sker ev. ny
Samtrafiken? Operatör lagstiftning
4

5. Vad händer efter 2012-01-01?
 Alla som har grundläggande kompetens att
bedriva persontrafik kan etablera och driva
kollektivtrafik
5

6. NU SEN
Kollektivtrafikmyndighet
(KTM)
Trafikplikt?
Ja Nej
Trafikhuvudman
Regional
upphandlings-
enhet (Länet)
Kommersiella
aktörer
Upphandlad
Operatör trafik flera
operatörer
Resenärer = Resenärer

7. Vad händer efter 2012-01-01?
 Alla som har grundläggande kompetens att
bedriva persontrafik kan etablera och driva
kollektivtrafik
 Interoperabilitet har inte längre en geografisk
dimension
7

8. Trafikhuvudman A
Län A
Trafikhuvudman B
Län B
Trafikhuvudman C
Län C
8

9. Vad händer efter 2012-01-01?
 Alla som har grundläggande kompetens att
bedriva persontrafik kan etablera och driva
kollektivtrafik
 Interoperabilitet har inte längre en geografisk
dimension
 Branschen måste söka nya affärsmodeller och
avtalsformer för ett effektivt samarbete
 Aktörerna måste etablera en ny bransch
bestående av både myndigheter och företag
 Man förväntas etablera en ny betallösning
9

10. Branschen har börjat förbereda sig för
interoperabilitet med nya förutsättningar
En evolutionär utveckling
hellre än en revolutionär
Det
Stegvis perfekta
implementering systemet
februari 2011
Ny standard för
distribution,
Juni 2010 betalning och
Handlingsplan avräkning samt
för branschen kravspecifikation
för nya och
reviderade system
Strategiska
alternativ
2010 2011 2012 ????

11. Interoperabilitet och betalsystem utgör
bara en del av fördubblingsambitionen
11

12. Interoperabel trafik fungerar rimligt väl ur
ett kundperspektiv redan idag
 Interoperabel trafik mot viktiga närliggande
destinationer fungerar och har lösts med olika grad av
sofistikation i olika samarbetskluster
 Stockholm – Mälardalen
 Öresundstrafiken
 Norrland
 Värmland – Norge
 Etc
 Produkterna är inte alltid lättbegripliga eller lättköpta
och kräver nästan alltid multipla färdbevis
12

13. De stora volymerna finns inom, till och från
storstäderna
• De stora pendelflöden är
storstadsrelaterade. Minst
60% av all pendling
• Pendling över länsgräns i
övrigt är mindre än 1
procent
Källa: Analys av SCB Rams 2009, prop 13
2009/10:200 sid 33

14. Mindre än 1 procent av allt huvudresande
involverar kollektivt resande mellan kluster
bil
kollektivt
13, 4 miljoner
gång
huvudresor görs en
normal dag i Sverige cykel
Av dessa görs
800.000 kollektivt i
form av ca 3
Övriga THM millioner delresor
SL
Mellan kluster <100.000
delresor
Källa: Resvaneundersökning 2007 och SCB-Rams 14

15. Förutsättningarna för interoperabilitet är
inte de bästa
 Olika produktdefinitioner - allt ifrån ungdom, till vilka olika
periodprodukter som finns
 Olika tariffsystem, zonernas antal och storlek, check-out mm
 Olika kontrollfilosofier
 Olika avräkningsfilosofier - produktion, försäljning,
resvaneundersökningar etc
 Olika affärsmodeller
 Detaljstyrning från ägarna
Det är beundransvärt vad som åstadkommits givet denna splittrade bas
15

16. Produktens komplexitet och strävan
efter absolut rättvisa är ett hinder
Nyckelfråga:
Enkel produkt
Hur mycket ”nord-väst” kan vi gå?
Politiskt
No-Go
Ingen kontroll 100% rätt
Dagens utbud samt
RKF, IFM etc
Samordningsvilja, rättvisa,
exakthet Komplex produkt
16

17. Betalmedelmarknaden har börjat röra på
sig i snabbare takt – under galgen
 Kontanter är döende
 Kontanter enda alternativet för ungdomar – accepterar vi det?
 Behovet av att hantera mikrobetalningar med hög produktivitet
ökar
 Vissa specifikationer kring kontaklösa småbetalningar finns
utvecklade – få är dock implementerade
 Gränsen mobiltelefonbetalningar mellan kort är inte dragen
 Ett stort antal projekt försöker lösa mikrobetalningar
 Ett genombrott kanske sker i London fram till 2015
 Svenska kollektivtrafik bör noga följa detta som kan vara den
framtida lösningen
17

18. En omfattande handlingsplan utvecklas
under vintern 2010/2011
Harmonisering
Utveckla handlingsplaner och
Samordna
Gapanalys dagens Beslut om ny
system bättre systemgeneration
initiera projekten
baserad på en stabil
standard
Neutral plattform
Organisera Utveckla en ny specifikation inom ramen för
europaarbetet europeisk standard
Betalkort och
banker steg 1
Förbered avregleringen och
tillgång till system
2010 2011 2012 ----------------?
18

19. Genomförandet kommer kräva nya
former för samordning i en ny bransch
X2
Fördubblingen nationellt Styrgrupp
Handlingspl
an framtida Andra
Handlingsplaner styrgrupp betallösning projekt
ar
Förbättrad Exempel, .
Projektledning Harmoniserin
g
interoperabili
tet
Neutral
plattform
Anropsstyrd
trafik
Betalmedel Vägledning
Marknadstillträde
Projekt- och referensgrupper
Det kommer krävas en stabil samordning av aktörer som inte
traditionellt uppfattat sig vara i samma bransch. En central
serviceorganisation blir nödvändigt för att styra genomförandet.