1. Bör skolor undervisa datorkod
som ett andra främmande
språk?
Programmera eller bli programmerad?

2. Skal barnets intresse och färdighet styr?
Skapa fler alternativ för barn som är anpassade till barnen intressen och färdigheter.
Kan kunskaper datorspråk gör det möjligt barnen att bättre förstå och avslöja koderna i
främmande språk, att förstå hur språk är strukturerade och byggt?
Skal man räkna datorprogrammering klasser uppfylla krav som andra främmande språk i offentliga
skolor?
Föräldrar och lärare diskuterar om kodning ska vara ett komplement till, eller en ersättning för
undervisning i främmande språk.

3. Framtida utsikter till arbete
Många föräldrar håller med att lära barnen kodning är bra för deras framtida utsikter till arbete
Men att räkna datorprogrammering klasser mot att uppfylla krav främmande språk i offentliga
skolor leder till en debatt om detta är ett steg framåt eller bakåt i utbildningen
Nån säger att snarare än att ta tre år av spanska eller franska eller vad som helst, borde barnen
kunde välja att lära sig data koder
Om det är Java eller tyska, de är både tekniskt språk. Men de är också två mycket olika färdigheter
Om målet är att öka kunskaper i programmering, att fler studenter kan landa högt betalda jobb i
den växande databranschen , så är ju det ett viktigt poäng
Uppmaning över hela värden är att bättre förbereda eleverna för att bli mer kvalificerade
medarbetare till växande teknologi baserade sektorer

4. Resurser i skolan redo till detta?
Utmaningarna i att lägga ett ämne som data kodning i läroplanen inkluderar:
begränsade resurser skolan,
såsom tid i klassen,
kvalificerade lärare att hantera detta ämne
tillgängligheten av den teknik som behövs för att undervisa kodning
Dessa utmaningar kan förvärras i olika områden runt om i landet
Däremot kan möjligheten att erbjuda kodning vara ett alternativ till barn som släpar efter i
traditionella språkkurser - särskilt de studenter som är intresserade mer matematik och
naturvetenskapliga utbildningar.

5. Vad är språk och är det rum för båda?
Kodning kan leda kraften för att tillåta programmering klasser att glida in i mixen genom att
tillgodose krav på främmande språk
Att förvärva denna djupa kunskap, så måste vi hitta en väg till detta i en begränsade läroplan,
sedan studenter börjar med dessa områden av studier tidigare i gymnasiet
Ge högstadiets studenter chansen att ta högre nivå datakurser , och studenter förväntas ta
åtminstone två främmande språk poäng.
Lära kod och ett främmande språk uppnår olika resultat. "Dator språk” är gjord för att skapa
instruktioner för åtgärder av datorer. Talade språk är för kommunikation av idéer . En värld som
inte kommer att upptas av datorer snarast. Det är mycket viktigare för vår ras att skapa tydlig
kommunikation av idéer än datorinstruktioner .

6. På den andra sidan, så...
Det talade och skriftspråk är båda viktiga, men att lära sig ett traditionellt språk så har du bara lärt
en mindre del av det språket.
Visst, du får struktur, prat, tempus, men att lära sig ett datorspråk lär dig logiken bakom
användningen.
Programmeringsspråk är en vida bättre metod för språkundervisning i allmänhet än med
traditionella språk klasser och kan direkt appliceras på inte bara att lära sig främmande språk
senare men att förstå hur språket gäller inom vetenskapens värld.

7. Co grundare av
757 Makerspace
Mr Lewis hävdar, "det var inte
förrän jag tog en strukturerad
programmering klass som jag
kunde titta på ett otroligt
komplicerat språk som japanska
och kunna räkna ut struktur och
resonemanget bakom det."

8. Co grundare av
757 Makerspace
Beau Turner, och en far till två,
säger "Att ha alternativ skulle
vara en stor möjlighet som
socioekonomiska klasser
fortsätter skapar större division.

9. Kodning börjar tidigt: Python kör om
franska i grundskolan
En undersökning i England visar att barn i skolor väljer dator programmeringsspråk som Python
över franska.
Mer utredning ledde dock till sanningen om varför!
En av de mest lärde främmande språk i världen efter engelska, franska förlorar sin elegans till en
lika fint språket Python.
Tja, Python kanske inte lika historisk som den franska, men programmeringsspråket multi-
paradigmet är snabbt byte av romanskt språk som den mest populära språket i grundskolan.
Undersökningen genomfördes av Ocado Technology hade cirka 3000 deltagare; 1000 fem till 11-
åriga lågstadiebarn, 1000 elva till 16-åriga elever och 1000 föräldrar. Studien var att få en
återkoppling till den nya datorläroplanen infördes i England ungefär ett år sedan.

10. Python rankas ganska högt i topp
programmeringsspråk av 2015
Python rankas ganska högt i topp programmeringsspråk av 2015, och anses vara ett viktigt språk
för en person som planerar att gå in i allvarlig programvara utveckla verksamheten.
Cirka 75% av lågstadiebarn från studien föredrog att programmera en robot i stället för att lära sig
ett främmande språk som är ganska uppmuntrande.
Men när sonderas ytterligare, resultaten från den äldre grenen kom inte som förväntat.
Passionen till koden tycktes krympa och kursen antogs endast på grund av det hämtades dem
betyg.
53% av de sekundära skolbarn sägs välja datautbildning eftersom det var ett enkelt alternativ i sina
skolor.
Tyvärr är detta ett exempel på en bredare och mer allvarligt problem som vi står inför när det gäller
datavetenskap i Storbritannien inte behandlas som den allvarliga teknisk disciplin att det utan
tvekan är.

11. Python koding är populärt bland barn

12. Debatten fortsättar..
Debatten är skyldig att fortsätta, som föräldrar och lärare gå igenom detaljerna för hur kodning
kan komplettera eller ersätta krav främmande språk.
För nu för skolans räkningen finns en inbjudan att diskutera hur framtidens kodning kan fungera i
skolan.
Varför är språket så viktigt?
Borde inte innehållet vara det som är mest väsentligt?
Javisst, men språket är också det verktyg vi har för att föra vidare innehållet till någon annan (i
detta fall läsaren). Om inte verktyget fungerar kommer inte heller resultatet att fungera som det
var tänkt, dvs. läsaren kommer att missuppfatta innehållet eller, i värsta fall, inte förstå alls. Ett
korrekt språk är alltså A och O i vetenskapliga sammanhang, där noggrannhet och otvetydighet är
viktiga ledord.