SlideShare ist ein Scribd-Unternehmen logo

Future Magazine #1/2015 - Swedish edition

•
•
Semcon
Semcon

I magasinet Future by Semcon fokuserar vi på utmaningar i de branscher där vi verkar och vill skapa diskussioner och inpiration kring hur de kan lösas.

Technologie
1 von 44
Downloaden Sie, um offline zu lesen
SÅ FUNKAR FORMEL 1 E-LEARNING GER MÅNGA FÖRDELAR NY FORM NYTT INNEHÅLL! BY SEMCON #1 2015 BIG DATA LÖSER FRAMTIDENS TRANSPORTER SAMARBETE: DELA RISKER OCH VINSTER IDÉERNA KOMMER INTE I SÖMNENHJÄRNAN BAKOM ”THE EPIC SPLIT” AVSLÖJAR HUR HON HÅLLER KREATIVITETEN VID LIV FUTURE BY SEMCON #2 2014 FUTURE BY SEMCON #1 2015 FUTUREBYSEMCON#12015
2  FUTURE BY SEMCON 32 Stefan Sommer ”Alla har en viktig roll att spela här” Innehåll #1/2015 Det här är Future Noterat 4 Hur reser vi i framtiden? 6 Guiden 15 Lösningen 16 Satellitnavigering 18 E-learning 20 Trender 24 QA: Sophia Lindholm 30 Så funkar Formel 1 34 Semcon Brains 36 Vad hände sen? 41 Listan: 10 inspirerande formgivare 42 BY SEMCON UTGES AV Semcon WEBB semcon.se BREV Future by Semcon Semcon AB, 417 80 Göteborg ADRESSÄNDRING future@semcon.se ANSVARIG UTGIVARE Anders Atterling 070-447 28 19 anders.atterling@semcon.se PROJEKTLEDARE SEMCON Madeleine Andersson 076-569 83 31 madeleine.andersson@semcon.se REDAKTIONELL PRODUKTION Spoon, spoon.se REDAKTÖR Björn Jansson ART DIRECTOR Mathias Lövström REPRO Spoon TRYCK Trydells Tryckeri, Laholm ISSN 1650-9072 Creating the future
GEMENSAM UTVECKLING GYNNAR ALLA Ensam är inte alltid stark – det blir allt vanligare med konkurrerande företag som samverkar kring utveckling och affärer. 24 30 SOPHIA LINDHOLM: FAKTA ÄR GRUNDEN ”Det finns en föreställning om att vi kreatörer sover fram inspiration.” 6 SÅ RESER VI OM TIO ÅR Möjligheterna för framtidens transporter har förändrats enormt. Hur påverkar det vardagen för miljarder människor? FUTURE BY SEMCON har fått ett nytt utseende och en ny inriktning på inne- hållet. I det här numret fokuserar vi på teknikutveckling, framtid och kreati- vitet. Anledningen är att både vi själva och våra branschkollegor behöver börja tänka på ett mer okonventionellt sätt om vi ska lyckas behålla vår konkurrenskraft i framtiden. Vi lever i en tid där konsumenternas krav och deras sätt att leva och konsume- ra driver på utvecklingen i hög takt. Den ökande digitaliseringen, den växande och åldrande befolkningen och urbanise- ringen är bara några exempel på globala trender som innebär möjligheter och ställer oss inför utmaningar. Framtidens nya tjänster och lösningar kommer även att leda till förändringar i lagstiftning och regelverk som påverkar oss alla på många plan. Det finns mycket att vinna på ett utökat bransch- och kundsamarbete genom vilket vi med fördel kan utforska och implementera nya gemensamma modeller för leverans, ägande och ansvar. Vi på Semcon är övertygade om att vi måste våga vara kreativa och utveck- la morgondagens leveransmodeller och affärer i samverkan med andra. Ett sådant förhållningssätt skulle gynna alla och öka möjligheten att frigöra den stora potentialen i många idéer och initiativ. ✖ Ledare Kreativsamverkanärnyckelnframåt Markus Granlund Vd och koncernchef FUTURE BY SEMCON  3
Noterat I FLERA ÅR HAR Semcon jobbat tillsammans med kunder på den norska marknaden. Semcon i Sverige har bistått med både ingenjörstjänster och produktinformation. Som ett steg i den utvecklingen förvärvade Semcon nyligen det norska produktinformationsföretaget Ibruk AS. ­Företaget har över 13 års erfarenhet inom teknisk dokumentation och livscykelanalys (LCI), fram- för allt för den norska olje- och gasindustrin. ”Vår expansion in i Norge kommer att innebära nya möjligheter som gör Semcon till än en mer internationell tjänsteleverantör”, säger Johan Ekener, chef för affärsområdet Product Information. SPONSRING PONTUS LINDBERG började arbeta för Semcon 2011, samma år som han vann svenska Iron Man. Nyligen beslutade Semcon att under ett års tid sponsra Pontus så att han kan tävla på elitnivå i triathlon. Pontus bor just nu på Mallorca där han tränar på heltid för att lyckas i säsongens tävlingar. Semcon sponsrar mästar­ triatlet EXPANSION Semcon expanderar verksamheten till Norge 4  FUTURE BY SEMCON
UNDER HÖSTEN 2014 lanserade Semcon en ny blogg, med syftet att dela med sig av företagets kunskap inom området produkt- information. ­Bloggen kommer att uppdateras regel­bundet av skribenter som alla är verksam- ma inom olika expertisområden. – Vi har en passion för teknik och tror på att vara generösa och dela med oss av den kun- skap som finns inom företaget. Bloggen kommer att få växa över tid, och vi hoppas att den ska vara till hjälp både för våra kunder och för alla dem som har ett intresse av produktinforma- tion, säger Madeleine Anders- son, Global Marketing Manager på Semcon. LÄS MER: blog.semcon.com/ productinformation Nyblogg omprodukt- information SEMCON INNOVATION SÄKRARE BIL- FÄRD PÅ VÄG ATT BLI VERKLIGHET SEMCON DELTOG I Volvo Cars Active Safety Challenge 2013 och vann med innovationsprojektet PAW. Det är en användarvänlig funktion som använder sensorer i bilen – kamera och radar – för att göra bilfärden säkrare och mer komfortabel. Lösningen är nu patenterad, och tack vare utveck- lingsbidrag från Vinnova kommer Semcon tillsammans med Viktoria Swedish ICT och Volvo Cars att utveckla affärsmodeller och sam- verkan för en effektiv mjukvaru­ utveckling. SEDAN I VÅRAS är ­Semcon partnerföretag till SOS barnbyar. De interna ambassadörerna Alexandra Wagner och Amy-Marie Brown besökte nyligen Indien och är tagna av sina upplevelser. – Vi slogs av vilket fantas- tiskt arbete SOS Barnbyar utför som möjliggör för barn med tragiska livsöden att få en framtid, säger Amy-Marie Brown. Semcon har valt att sponsra renoverings- och upprustnings arbete av en barnby i Bhimtal i norra Indien. Dessutom bidrar medarbetarna på kontoret i Bangalore med aktiviteter för barnen i barnbyarna i Bangalore, Tirupati och Puducherry i södra Indien. Vid sitt besök i september i år fick Amy-Marie Brown och Alexandra Wagner möj- lighet att se verksamheten på plats. – Jag kommer alltid att minnas en kväll i Tirupati. Vi satt på golvet och åt ris och barnen var så tysta och blyga. Vid slutet av kvällen kom en av flickorna fram till oss. Hon berättade att dagen då hon hade kommit till barnbyn haft en avgö- rande betydelse i hennes liv, säger Alexandra Wagner. Alexandra Wagner och Amy-Marie Brown har nu i uppdrag att synliggöra samarbetet internt genom inlägg på intranätet, före- läsningar och aktiviteter. Förhoppningen är att med- arbetare över hela världen ska välja att engagera sig och bistå i arbetet. Semcon genomför även en global intern insamling inför julen för att ytterliga- re stödja SOS Barnbyar. ✖ CSR Oförglömligaupplevelser hosSOSBarnbyari­Indien Lodges digitaliserar produkt­informationen PRODUKTINFORMATION Digital information har många fördelar – men du behöver ett korrekt utformat använ- dargränssnitt och en effektiv distributionsplattform för att verkligen kunna utnyttja den. Semcons system Lodges gör produktinformationen tillgänglig online för alla digitala plattformar, både mobila enheter och inbäddade i produkterna själva. Det ger en bättre användarupplevelse, större affärsmöjligheter och minskade produktions- kostnader, samtidigt som innehållet uppdateras kan uppdateras kontinuerligt. FUTURE BY SEMCON  5
HUR RESER VI I FRAM­ TIDEN?
FAKTA DODGE GRANADA CONCEPT CAR Det här konceptet från Dodge presenterades 1954. Det är den första bilen som var gjord helt i glasfiber, byggd på ett konventionellt chassi. Interaktivitet, big data och multimodala lösningar. Framtidens transporter handlar om tekniken som sätter människan i fokus. Och det görs med allt från smarta appar och bildelning till fordon som kör sig själva. TEXT MARCUS OLSSON
ET HAR SKETT EN trafik­ olycka längre fram. Jag föreslår en alternativ rutt. Ta avfart 26 om 500 meter.” Navigationsappen talar med föraren och hjälper till att hitta en ny och effektivare resväg. Trafiken flyter smi- digare och tid sparas. Framtidens lösningar bygger på interaktivitet mellan användare och mjukvara. Redan i dag finns exempelvis Waze, en social gps-app för smarttelefoner. Genom crowdsourcing hjälper användarna själva till att förbättra Waze. Både genom att rapporte- ra trafikstörningar – men också genom att data automatiskt skickas till Wazes databas, som sedan upp- daterar trafikinformation i realtid. Waze kan dessutom tipsa om var du hittar den billigaste bensinen och låta dig ta del av olika reklamerbju- danden i din närhet. Det Israelbaserade företaget har fler än 50 miljoner användare och köptes av Google förra året för uppemot en miljard dollar. David Levinson är professor i trafikteknik på University of Min- nesota. Han har skrivit flera böcker och driver Transportationist.org, som är en av världens mest besökta bloggar om transporter. David Levinson ser en framtid där navigationsappen är integrerad i bilen, i stället för bara i enheter som surfplattan eller mobiltelefo- nen. Personbilar kommer att bli ännu mer uppkopplade, och an- vändargränssnitten mer personligt anpassade och intuitiva. – Det blir intressant att se hur mottagandet blir för Waze nu när den är tänkt att spridas mer globalt. Potentialen är stor. Smarta telefoner har för­ändrat vardagen för miljarder människor som ska förflytta sig dagligen. Och med det har möjligheterna för framtidens transporter förändrats enormt. Fler människor rör sig redan i dag med hjälp av mer än ett färdsätt under en och samma resa. I fram- tiden kommer ännu fler att göra så. Med hjälp av allt från hyrcyklar, bilpoo- ler, traditionella kollektiva D’’ FAKTA FRAMTIDENS TRANSPORTER Om du handlar på den amerikanska e-handels­sajten Amazon, kommer du i framtiden kunna få dina varor levererade direkt till dörren – transporten sköts av en drönare. Transportsättet hindras just nu av lagstiftning, men Amazon hoppas att nya lagar förändrar situationen under 2015. 8  FUTURE BY SEMCON
alternativ som pendlingståg och buss – till bilen som kör sig själv. OCH DET ÄR BIG DATA som är vägen dit. Professor David Levinson förut- spår tydliga förändringar i hur da- tan kommer att utveckla reseupple- velsen för de allra flesta. Systemens användare kommer att märka det i sina smarta enheter när de kopplar upp sig för att hitta de snabbaste färdsätten och resvägarna. – Folk kommer att använda olika transportsystem mer effektivt. Restider kortas ner eftersom man ännu enklare kommer att hitta en bättre resväg i realtid. Systemadmi- nistratörerna kommer att kontroll- era systemen bättre med hjälp av realtidsinformationen från egna sensorer och den användardata som skapas när folk rör sig i trafiknätet. Ett bussbolag kan sätta in ett extra fordon på en viss sträcka om de ser att det är mycket folk som reser just där. Man kan höja och sänka hastigheter med hjälp av informa- tionstavlor på motorvägar beroende på trafikläge. Dublin och Stockholm är två stä- der som utnyttjar data på det sättet. IBM har hjälpt de båda miljonstä- derna med olika trafiklösningar. – Vi gör mycket för att förbättra trafikmönster i olika städer, säger IBM:s Randall Howard, som är ex- pert på big data. Bland annat läser vi av trafiken under rusningstider för att bättre förstå exempelvis var bussarna bäst kan ta sig fram i Dublins innerstad när trafikbe- lastningen är som störst. I Dublin har de ansvariga bland annat blivit bättre på att förutse underhåll och hur de ska hantera hela sin bussflot- ta. Resvägarna blir effektivare, både i tid och för miljön. Det finns fler än 6 000 olika sensorer installerade runtom i den irländska huvudstaden. De skickar en direktfeed med realtidsinfor- mation till trafikledningscentralen som då kan leda om trafik när det behövs. I Stockholm har IBM byggt den digitala infrastrukturen för vägtullarna. 7 ”FOLK KOMMER ATT ANVÄNDA OLIKA TRANSPORT­SYSTEM MER EFFEKTIVT. RESTIDER KORTAS NER EFTERSOM MAN ÄNNU ENKLARE ­KOMMER ATT HITTA EN BÄTTRE RESVÄG I REALTID.” David Levinson är professor i trafik- teknik på University of Minnesota. FAKTA CHEVROLET BISCAYNE CONCEPT CAR När den lanserades 1955 var designen på Chevrolet Biscayne väldigt futuristisk. Borta var alla stora fenor och i stället andades bilen en sportighet som hör 1960-talet till. Vindrutan går upp en bit på taket och dörrarnas konstruktion gjorde att ingen B-stolpe behövdes. FUTURE BY SEMCON  9
Randall Howard har tillsammans med IBM-kollegan Kurt Wedg­ wood, som är big data-analytiker, författat rapporten ”Big Data and Analytics in Travel Transporta- tions”. Där kartläggs bland annat hur stora företag bäst använder sig av datan för att utveckla framtidens transporter. UTMANINGEN ÄR ATT analysera den enorma mängden informa- tion och sedan omvandla den till något användbart för varje enskild användare. Det är framför allt inom den privata sektorn som datan används för att förändra framtidens trans- porter, enligt Kurt Wedgwood. Han nämner biluthyrningsföretagen som potentiella vinnare. De kan skapa sig stora konkurrensfördelar genom att använda big data på ett smart sätt. – För företag som Enterprise, Avis och Hertz är nästa steg att de Tre lösningar för ­framtidens transporter  1 ”En större integrering av alla transportsätt – både offentliga och privata – kommer att skapa en bättre reseupplevelse. I Helsingfors finns redan en ambitiös plan att upp­rätta ett nätverk som integre- rar både delade ­transporter och kollektiv­trafiken. Användaren får fram alla till­gängliga färdmedel i samma sökruta – och kan betala för allt på ett och samma ställe. Vi kommer att se mer av detta i framtiden.”  2 ”De kommer att dra nytta av det alltmer skiftande ekosystemet med offentliga, privata och ideella organisationer som arbetar för att möta transportutmaningarna i framtiden. Det handlar om att öppna upp data för utveckling. Många privata företag använder sig av crowdsourcing i dag, och vi kommer att se fler samarbeten som bygger på att koppla sam- man information från flera olika nätverk.”  3 ”Byggandet av ny infra- struktur är oftast dyr och tar lång tid. De goda nyheterna är att många av framtidens lösningar bygger på att använda sig av befintlig infrastruktur. Andelsköp i bildel- ningspooler är ett exempel, den autonoma bilen är ett helt annat.” TIFFANY FISHMAN PEKAR PÅ TRE DELAR SOM ÄR VIKTIGA FÖR ATT FRAMTIDENS TRANSPORTER SKA FUNGERA BÄTTRE: INTEGRERADE TRANSPORTSÄTT, ÖPPNA SYSTEM OCH SMARTA SÄTT ATT ANVÄNDA BEFINTLIG INFRASTRUKTUR. Tiffany Fishman är manager på Deloittes forsk- ningsavdelning. Hon har skrivit rapporten ”Digi- tal-Age Transpor- tation:The Future of Urban Mobility”, som handlar om utmaningarna med framtidens transporter. FOTODAIMLER 10  FUTURE BY SEMCON
i realtid kan följa kundefterfrågan och därefter anpassa produkter och styra priser i väldigt små och avgränsade områden. B ildelningsindu- strin, eller ”car sharing” som det också kallas, är en annan bransch som kommer att ha stor nytta av datainsamlingen. – Innovation är nyckelordet just nu, säger Kurt Wedgwood. Företagen arbetar med att knyta samman produkter och kunder på nya sätt som vi ännu inte har tänkt på. Ett exempel är hur car sharing-företagen med hjälp av data kommer att kunna locka till sig en användare med en specifik bil som bäst passar den personens behov. Det kan handla om någon som har höga krav på exempelvis bilens in- fotainmentsystem eller motorpre- standa. Tidigare har detta bara varit en dröm för marknadsförare, att kunna marknadsföra sin produkt så specifikt som ner på individnivå. ALAN WOODLAND ÄR VD på Car Sharing Association, en samman- slutning av bildelningsföretag över hela världen. Han menar att synen på bilägandet har förändrats. – För tio år sedan var bildel- ning något radikalt, till och med politiskt laddat. Som en protest mot det rådande mönstret för hur vi ser på bilägandet. Numera är det mer ”mainstream”. Medierna och folk i allmänhet har en annan syn nu. En mer positiv sådan. Utveck- lingen har varit enorm, speciellt under de senaste fyra åren. Alla våra medlemsföretag märker av mer än tio procents tillväxt årligen på alla sina marknader. Bildelningen växer överallt. I USA använder drygt en miljon människor dessa tjänster nu- mera. Det är fyra gånger så många som för bara fyra år sedan. 7 är två exempel som finns redan i dag. Enligt Alan Woodland har bildel- ningsföretagen också en viktig roll att spela när det handlar om sam- ordning av olika transportmedel. – Relationen med kollektivtrafi- ken är viktig. ”One payment mode” är en lösning som vi kommer att se för dem som vill ta sig multimodalt från en plats till en annan. Det går ut på att du som användare söker på en plattform, får förslag på olika färdmedel och sedan betalar en enda gång för att få en enda biljett som tar dig genom hela resan. PÅ MÅNGA SÄTT är det lättare att samordna transport i stora städer med redan välutvecklad infra- struktur. Mindre städer kan snabbt halka efter i utvecklingen om de inte hakar på i tid, enligt Randall Howard på IBM. – Att kunna koppla samman de olika färdsätten och ge en service som täcker in flyg, tåg, buss och bil kommer att bli direkt avgörande för många företag i framtiden. Fler och fler som vill expandera En miljon människor motsvarar mindre än en procent av den totala mängden personer som har körkort i USA. Biltillverkarna följer utveck- lingen på nära håll. – De ser hur unga människor äger bil i mindre utsträckning än förut. Ungdomarna har ett nytt slags förhållande till bilen och ägan- det. Förr såg folk sin bil som ett ut- tryck för den egna personligheten eller som en statussymbol, typ: ”Jag har en svart Volkswagen och den säger något om mig som person.” Det har förändrats, säger Woodland och fortsätter: – Biltillverkarna kommer att vara viktiga aktörer i framtiden. I dag bygger och säljer de bilarna, men i framtiden kommer de att ha en helt annan kundrelation. Kunderna kommer mer och mer att se bilen som en tjänst snarare än något de köper som en egen tillgång. Vi kommer att se biltillverkarna rikta sig ännu mer direkt till sina kunder, snarare än att som i dag ha bildel- nings- och uthyrningsföretagen som mellanhänder. Daimler-ägda Car2Go liksom BMW:s Drive Now Kurt Wedgwood är big data-analytiker på IBM. FAKTA BRIGGS STRATTON HYBRID Briggs Stratton är ingen biltillverkare utan gör motorer för olika tillämp- ningar. Deras koncept från 1979 är ett tidigt exempel på en hybrid. Bilen har en gasmotor på 18 hk och en batteridriven motor på 8 hk. Batterierna vägde nästan 500 kg vilket gjorde att bilen måste ha dubbla bakaxlar. FUTURE BY SEMCON  11
sina affärsmodeller försöker nå resenärer som reser med flera olika transportmedel. Det kommer förmodligen att bli fler samarbeten mellan olika företag på det här området. Det kan handla om att städer samarbetar med bildelningsföretagen, som i sin tur är sammanlänkade med den offentliga och privatägda kollektiv- trafiken. Det viktigaste för utveckling- en är att de som tillhandahåller informationen öppnar upp den för andra. Det är också en av de största utmaningarna. Medan den offent- liga sektorn ofta tillgängliggör data i sina system, håller de stora privata företagen på sin information. För dem är målet i stället att själva utveckla framtidens transportlös- ningar. San Francisco är en av städerna som har öppnat upp sin data för olika mjukvaruutvecklare. Sedan 2011 kan bilresenärer använda sig av appen SF Park, som visar var det finns lediga parkeringsplatser. Med hjälp av marksensorer och anpas- sade prissättningar har målet varit att hålla 15 procent av p-platserna Vikbara bilar i Berlin Hiriko är baskiska och betyder ”stad”. Nu har Berlins styrande bestämt att den vikbara elektriska bilen ska ingå i stadens bildel- ningsprogram. Vad som är det kanske mest geniala med Hirikos Fold-modell är att bakdelen viks in under chassit. Det gör att när den är parkerad upptar bilen mi- nimalt med plats – bara 1,5 meter. Det är statliga tågjätten Deutsche Bahn som vill använda Hiriko som den sista delen i sin kedja av mo- bilitetslösningar. Bilens räckvidd är 12 mil – och den kan laddas upp fullt på bara 15 minuter. Association ser ett troligt scenario framför sig: många städer kommer att vidareutveckla sina koncept med exempelvis hyrcyklar, bildel- ning och samåkningsprogram. – Forskning visar att många bildelare säljer sina bilar och för- dröjer eventuella bilköp. En enda car sharing-bil kan ta bort mellan nio och tolv privatägda bilar från vägarna. Att det finns färre bilar – som används oftare – ger så klart po- sitiva miljömässiga effekter. Samma forskning visar att bildelare också reser mer med kollektivtrafiken, de promenerar mer och de åker tillsam- mans med sina vänner oftare. Kort och gott förändrar de sin livsstil. Om framtidens miljömål ska nås krävs förändringar både på individnivå och i hur stora städer och organisationer agerar. Enligt Texas Transportation Institute har den genomsnittliga amerikanska bilföraren ökat sin väntan i trafiken lediga, samtidigt som tids- och bränsleslöseri minskas drastiskt. En studie som University of Ca- lifornia presenterade i våras visade att p-böterna har gått ner till att utgöra 20 procent av de totala par- keringsintäkterna i staden. Tidigare var siffran 45 procent. Samtidigt har San Franciscos parkeringsbo- lag nått målet med en beläggning mellan 60 och 80 procent. Tiden som går åt till att köra runt enbart för att hitta parkeringsplatser har halverats. D et finns många olika sätt att för- söka nå miljö- och hållbarhetsmål. FN:s prognos är att 60 procent av jordens befolk- ning kommer att bo i städer år 2030. I USA kommer 85 procent av invånarna att bo i städer 2020. En fjärdedel av dem bor då i storstads- områden med fler än fem miljoner människor. Högre boendedensitet brukar betyda minskat fordons­ ägande. Alan Woodland på Car Sharing ”MÅNGA BILDELARE SÄLJER SINA BILAR OCH FÖRDRÖJER EVENTUELLA BIL- KÖP. EN ENDA CAR SHARING-BIL KAN TA BORT MELLAN NIO OCH TOLV PRIVAT­ ÄGDA BILAR FRÅN VÄGARNA.” Alan Woodland är vd på Car Sharing Association, en sammanslutning av bildelnings­ företag över hela världen. 12  FUTURE BY SEMCON
dit de skattepengarna är riktade. Levinson pekar på en annan teknologi som väntar runt hörnet och som kan ge positiv effekt. Bilen som kör sig själv – och som kom- municerar med andra uppkopplade fordon – kommer att revolutionera framtidens transporter. – Den autonoma bilen blir den största förändringen på individni- vå. Den i sig kommer att förändra synen på hur vi ser på bilägande. I framtiden kommer jag att kunna beställa en bil med min smarta enhet – och bilen kommer att dyka upp framför mig för att sedan ta mig dit jag vill. Att man får en ”fö- rarlös taxi” till sig ger en helt ny syn på resandet. Speciellt i medelstora städer där kollektivtrafiken är lite sämre. Allt färre människor kom- mer att vilja äga en bil när det finns något annat som är nästan lika bra, och som säkert kommer att vara en billigare lösning. ndra teknikförändringar för framtidens resenärer är de inom direkt syn- och hörhåll. Trafiken kommer att få ett helt nytt ljud. EU håller just nu på att ta fram direktiv för hur framtidens elbilar får låta. Det är i första hand en fråga om säkerhet. Att trafikbuller dödar är känt sedan länge. Men en utredning från amerikanska transportdeparte- mentet visar att tysta fordon i vissa situationer kan vara ännu farligare än traditionella bensindrivna bilar. För el- och hybridbilar som åker långsammare än 55 kilometer i tim- men är risken 37 procent större att köra på fotgängare och 66 procent högre att krocka med cyklister än vad det är för bilar med förbrän- ningsmotor. FREDRIK HAGMAN ÄR interaktiv ljuddesigner på Volvos ljudlabb 7 – på grund av olika trafikstockning- ar och andra förseningar – från 14 timmar årligen 1982 till så mycket som 34 timmar år 2010. MOTORVÄGSPENDLARE I många andra länder märker redan av flex- ibla vägavgifter, som anpassas efter trafikbelastningen. Det kommer att ske ännu mer förändringar i takt med att användandet av bilar med förbränningsmotor minskar, tror Levinson. – Om vi kan anpassa vägavgif- terna i realtid på ett bättre sätt kommer vi att kunna eliminera trafikstockning nästan helt genom att höja avgifterna vid vissa givna tidpunkter på dygnet. Det finns re- dan nu en finansieringskris när det gäller bränsleskatter i USA. Skatter- na har stått stilla i tio år, samtidigt som den totala bränsleförbrukning- en har minskat. Det har försvårat finansieringen av infrastrukturen, A FAKTA FORD FX-ATMOS Ford FX-Atmos är ett bra exempel på hur biltillverkarna var inspirerade av den rådande jetfebern. Den presenterades 1954 och har nålliknande radioantenner i fronten, glaskupol som tak och den styrdes med hand- tag i stället för ratt. Tanken var att bilen skulle drivas med kärnkraft. FUTURE BY SEMCON  13
för elbilar är ett informationsljud som indikerar för omgivningen att du är på väg. Vår utmaning är att inte ta bort fördelarna med den tysta eldrift som finns i dag. Vi vill att bilarna ska höras men utan att störa omgivningen. Bo Karlsson, sektionschef på NVH Centre: – Bilindustrin är ganska överens om att vi vill minimera varnings- signalerna så långt som möjligt, för det riskerar att försämra ljudmil- jön. Speciellt i städer. Tittar man i kristallkulan så kommer vi säkert att ha aktiva system i framtiden, som gör att man kan detektera personer. Det första steget för bilen kan vara att varna dem som behöver det i dess direkta närhet. Informationsdelen är viktig, att man måste höra att bilen kommer. EU-PARLAMENTET HAR beslutat att samtliga el- och hybridbilar måste möta speciella krav på hör- barhet före år 2021. Semcon driver under projektet Sonic Movement forskning och arbete kring hur el- och hybridbilar kan låta i framtiden. James Brooks är hybriddesigner på Semcon: – Vår rädsla var att när någonting implementeras blir det omöjligt att förändra. Om ett stort bilfö- retag introducerar ljudet från en V8-motor i ett eldrivet fordon eller lägger till ett irriterande pipljud ger det nästan genast upphov till lagstiftning. Projektet har väckt intresse både inom fordonsindustrin och hos teknikföretag. – I slutändan ställer vi bara frågor. Vi lägger fram koncept. Varför måste jag som förbipasse- rande höra en bil tuta långt borta? Varför kan inte det vara ett ljud som är riktat med riktade högtalare mot personen framför? Ny teknik ger nya möjligheter att lösa de här problemen, säger James Brooks. ✖ FAKTA AMC CONCEPT 80 AM VAN Det här konceptet presenterades 1977 och föregick den popularitet som minibussen skulle få i mitten av 1980-talet. Redan då förutspådde AMC att bränsleför- brukningen skulle bli allt viktigare, och ville göra en liten, bränsleeffektiv bil. Trots det har den fyrhjulsdrift och en turboladdad motor. NVH Centre (Noise, Vibration and Harshness). – Den största utmaningen med elbilsljud är att bevara de fördelar vi har med el- och hybriddrift, alltså den upplevda tystnaden, säger Hagman. Framtidens ljud 7 Handla maten i tunnelbanan Tescos sydkoreanska butiker Home Plus lanserade ett helt nytt sätt att shoppa för tre år sedan. Genom en mobilapp som skannar QR-koder registrerar tunnelbane­pendlare de varor de vill köpa med sig hem. Men inte genom att besöka en fysisk butik. I stället syns varorna vid perrongerna – på stora skyltar föreställande riktiga butikshyllor. Varorna levereras hem till dörren inom några timmar. Bara några knapptryck behövs. Biltrafiken till Tes- cos fysiska butiker har minskat – men den totala försäljningen har ökat tack vare onlineshoppingen. 14  FUTURE BY SEMCON
Fördel Projektmetodik XLPM Metodiken som tar alla projekt i mål  2 BEGRIPLIGT GRÄNSSNITT. Grunden till att XLPM fungerar i praktiken är den låga tröskeln för alla användare. Termer och definitioner är klara och känns igen från de flesta stora organisationer. Händelseförloppet och de olika stegen och nivåerna är tydligt färgkodade. Allt är förpackat i en pedagogisk visuell form.  9 ETT PROJEKT ÄR INTE ALLTID ETT PROJEKT. Ibland är det bara ett kort uppdrag. Ibland ett stort program med flera parallella projekt – och uppdrag. XLPM 2.0:s metodik är skalbar och rymmer olika arbetsformer. Funktio- nen portföljstyrning gör att du får kontroll på hela projektverksamheten. Fördelen med den töjbarheten är enklare koordine- ring – och i förlängningen bättre målupp- fyllelse.  4 AV MÄNNISKOR, FÖR MÄNNISKOR. Metodik och teknik i all ära, men alla projekt står och faller med den mänskliga faktorn. Det är individer som driver projektet och de måste ha rätt förutsättningar. Individ, team och coachande ledarskap är nyckelfaktorer i XLPM:s projektkultur.  6 PASSAR IN, FÖLJER MED. Allt som behövs för att komma i gång med XLPM är en webbläsare. En miljö som är välkänd för de flesta och gör att alla involverade från ledning till projektmedlemmar får koll och kort startsträcka. XLPM går också att använda med Microsofts samarbetsplattform Sharepoint och fungerar dessutom väl med Antura och Project Place.  5 TESTAT OCH MED BERÖM GODKÄNT. Redan det där 2.0 i namnet skvallrar om att XLPM inte är någon nyhet. Det är en metodik som har prövats och utveck- lats av flera stora organisationer. Semcon har implementerat metodi- ken hos både globala industrier, snabbfotade it-bolag och den offent- liga sektorn. Utvecklingen fortsätter och hittills plockar metodiken hem högsta poäng av dem som testar. MÖJLIGHETEN ATT LYCKAS MED DINA PROJEKT ÖKAR OM DU ANVÄNDER DIG AV EN KOMPETENT PROJEKTSTYRNINGSMETODIK. SEMCONS METODIK XLPM FINNS NU I VERSION 2.0 – HÄR ÄR TIO STEG SOM VISAR VARFÖR DEN ÄR ETT LYSANDE VAL. TEXT JOHAN JARNEVING BILD COLOURBOX  1 BEVISAD FRAMGÅNG. Vad skiljer framgångsrika organisationer från mer mediokra? Forskningen pekar tydligt ut strukturerad projektstyrning som en avgörande faktor. Enligt en rapport från Project Management Institute går 89 procent av de högpresterande organisationerna i mål med sina projekt; att jämföra med en resultatuppfyllelse om 36 procent hos övriga. Förutom att de når sina mål sparar de pengar, tid och frustration. 7 FÅ SNURR PÅ PROJEKTET. Metoden ser varje projekt som en livscykel. Olika projekt har olika livscykler, men det blir alltid mer effektivt att ta en fas i taget och följa en modell som synkar arbetsgruppen. I XLPM 2.0 finns flera livs­cykel­modeller integrerade från start. Det finns modeller för korta uppdrag, agila projekt, samlade program och hela portföljer. Livs­cykel­modellen ger alla i projektet tydliga ramar att förhålla sig till, och konkreta beslutspunkter att följa. 10 BARA BÖRJAN. Den färdiga uppsättningen verktyg och den använ- darvänliga tekniska plattformen är grundläggande. De praktiska hjälp­medlen förvandlar löst samman­satta planer till strukturera- de projekt som håller hela vägen i mål. Men XLPM 2.0 är ett arbetssätt att fortsätta utvecklas med. Det finns flera utbildningar, både klassiska på plats-utbildningar och givetvis också interaktiva e-versioner. FÖRDEL AFFÄREN. Projektet kan vara hur lyckat som helst, men om det inte kopplar till de strategiska målen står organisatio- nen och stampar på samma ställe. Med XLPM 2.0 tar såväl den hårda affärsstrategin som mjukare organi- satoriska värden plats i projektstyr- ningen.  3 DEN SOM BESTÄLLER FÅR OCKSÅ VARA MED. Ett vanligt problem inom projektledning är att beställaren – ”sponsorn” på XLPM-språk – av projektet inte deltar i själva arbetet. Ofta är det en chef som inte alltid har egen projekterfarenhet. XLPM 2.0 gör sponsorn till en naturlig del med egen rollbeskrivning och bra översikt tack vare en så enkel sak som färgkodning. 8 FUTURE BY SEMCON  15
Nyttkamerahusvisar flerdetaljerisämreljus Lösningen Så löste Semcon uppdraget för kunden TEXT KARIN AASE FOTO HASSELBLAD UPPDRAG: H4-kameran behövde dels ny hårdvara, dels ny mjukvara för att öka data­flödes­ hastigheten. Utmaningen i att utveckla en kamera för high- end-segmentet är att implementera programmerbar logik som klarar det höga dataflödet utan att förbruka eller dra för mycket ström då kameran strömförsörjs från batteri. LÖSNING: För att göra kommunikationen i kameran snabbare uppdaterades den med större minnen och en ny processor. I och med bytet och de nya drivrutinerna som togs fram passade man också på att byta till ett nytt operativsystem som bättre stödjer den nya arkitekturen. Kameran har även gjorts mer modulär vilket gör det enklare att bygga ut olika delar av mjukvaran vid framtida uppdateringar. RESULTAT: Den nya modellen H5D har fått väldigt bra respons från marknaden. Prestandan är bättre, användargränssnittet är snabbare och erbjuder användarna fler funktioner samtidigt som kameran har ett modernare utseende. Den nya sensorn gör det dessutom möjligt att ta riktigt bra bilder även utanför studion och utan extra ljussättning. 16  FUTURE BY SEMCON
200 MEGAPIXLAR Två av H5D-modellerna erbjuder multishot vilket innebär att ka- meran med hjälp av en avancerad piezo-modul klarar av att ta bilder upp till 200 megapixlar, en teknik som Hasselblad är helt ensamma om i sitt segment. HASSELBLAD-OBJEKTIV Det spelar ingen roll vad som finns inne i kamerahuset om objektivet är dåligt. Precis som med de tidigare H-modellerna är H5D anpassat till Hasselblads unika objektiv- program som bland annat gör det möjligt att använda blixt även på den kortaste exponeringstiden. DET PERSONLIGA ALTERNATIVET Hasselblads kunder är främst professionella fotografer och har alla sina egna krav på hur en kamera ska bete sig. Med H5D har Hassel- blad utökat möjligheten att anpassa kame- ran efter egna önskemål, bland annat med programmerbara knappar och inställningar. MODERNARE UTSEENDE I och med H5D har Hasselblad förstärkt kamerans karaktärsdrag. Formspråket runt sensorenhet- en har förändrats samtidigt som luckor, display och knappar har fått ett modernare utseende. Även färgsättningen har utvecklats för att förstärka ­Hasselblads-karaktären. BÄTTRE BILDER TROTS SÄMRE LJUS I och med att Hasselblad har lyft prestandan på elektroniken så har man kunnat implementera en helt ny CMOS-sensor. Det här ger en betydligt högre känslighet och ökar möjligheten till betydligt längre exponeringstider. Tillsammans ger det en mycket större möjlighet att använda kameran även i situationer med begränsat ljus. FINNS INGET DÅLIGT VÄDER, BARA DÅLIGA KAMEROR En kamera med så bra ljus att den kan fota var som helst måste också tåla lite ruffigare miljö. H5D är utrustad med tätare luckor och packningar vilket gör att den både tål mer väta men även dammiga industriella miljöer. FUTURE BY SEMCON  17
TANKEN ATT FÅ fram en exakt position i realtid började växa fram både i det amerikanska och sovjetiska försvaret under kalla kriget. Rymdkapplöpningen var i full gång, och forskare på båda sidor lärde sig mer om vad satelliter kunde användas till. Först ut var USA, som sköt upp sin första satellit för ändamålet 1978. Deras variant av ett satellitbaserat positione- ringssystem heter gps – global positio- ning system. Fyra år senare, 1982, sköt Sovjetunionen upp sin första satellit till systemet som heter Glonass. Drygt 30 år senare har tekniken förfinats, blivit tillgänglig för allmänheten och används varje dag av människor med smarta telefoner, färddatorer och i utrustning som behöver positioneras. Inte minst har sjösäkerheten för vanliga båtägare förbättrats – möjligheten att hitta en korrekt position vid en nödsituation har blivit allmäntillgänglig teknik, och inte bara något för båtar i premiumseg- mentet. Dessutom har ytterligare aktörer gett sig in positioneringsbranschen. Rent teoretiskt kan både USA och Ryssland släcka ner gps respektive Glonass med ett knapptryck. Det har fått både Indien, Kina och nu senast även EU att skapa egna system. Det europeiska navige- ringssystemet Galileo, som ska vara fullt utvecklat till år 2018, kommer dessutom vara nästan tio gånger mer exakt än gps, med en felmarginal på en meter. ✖ Kalla kriget var startskottet för satellit­navigering DE MUNTLIGA VÄGBESKRIVNINGARNAS TID ÄR FÖRBI. FÄRRE OCH FÄRRE KÖR RUNT MED EN BILATLAS I HANDSKFACKET. TEKNIKEN HAR TAGIT SIG IN I KARTBÖCKERNA OCH GETT OSS SATELLITNAVIGERING. FAKTA NAVIGERINGSSYSTEM I ett navigeringssystem med inbyggda kartor finns också inbyggd logik. Om ditt system känner av att du är i närheten av en väg, och rör dig i vägens riktning, bör du logiskt sett befinna dig på vägen. På så sätt kan många färddatorer upplevas som mer korrekta än vad de faktiskt är. Revolutionen Satellitnavigering TEXT FREDRIK HULDT FOTO 123RF COLOURBOX 18  FUTURE BY SEMCON
ÅR 1982 Kosmos 1413, Sovjet­ unionens första satellit i GLOSNASS- systemet (Global- naya navigatsionnaya sputnikovaya siste- ma), skjuts upp från Baikonur i Kazakstan. Den är operativ under 15 månader. ÅR 2015 Galileo är operativt. Arbetet med säkerhet och miljö i trafiken tar ett stort steg med systemupplösning på 1-0,01 meter. Bättre täckning nära polerna. Oändliga övervak- ningsmöjligheter. Integritet blir en allt större fråga. ÅR 2025 Den krockfria trafiken är verklig- het. För korta distanser kommer helt nya logistiska system med bland annat autonoma transport- drönare i städerna och i områden med skadad infrastruktur. Till ex- empel transport av förnödenheter i katastrofområden. För att lösa större transportbehov samverkar svärmar av soldrivna drönare. ÅR 2018 Europeiska Galileo är fullt utbyggt. Revolutionerande förbättringar i säkerhet och upplösning ner till en cen- timeter. Unik SAR-funktion (Search And Rescue), satel- literna utrustade med trans- ponder som vidarebefordrar signaler från nödställda och deras position. ÅR 1978 Satellit OPS 5111, den första av hittills 75 amerikanska satelliter för användning i GPS-systemet, skjuts upp från Vandenberg Air Force Base i Kalifornien. Idag är 32 GPS-satelliter i bruk. ÅR 1995 GPS-systemet är fullt utbyggt och operativt. Efter att ha varit öppet enbart för den ameri- kanska militären öppnas det nu för allmänheten och den civila markna- den. Kartans storhetstid som navigations­redskap är över. ÅR 2020 Kinesiska Beidou är fullt utbyggt och operativt. Autonoma fordon för både person- och godstransporter i trafik. Stor effektivisering av trafikflödet på våra vägar med intelligenta transporter som utnyttjar lågintensiva timmar, aldrig krockar och spar energi genom kolonnkörning. MOTTAGAREN Med hjälp av data från satelliterna och ljusets hastighet kan mottagar­ enheten (t.ex. en mobil­telefon) räkna ut avståndet till satelliten. Data från tre eller flera satelliter ger enheten möjlighet lokalisera sig själv. SATELLITEN Satelliterna skickar kontinuerligt ut sin position och en tidsangivelse från dess interna klocka exakt när datan skickades. Amerikanska GPS-systemet består av 32 satelliter i sex banor med 60-graders spridning runt jorden. Satelliterna kretsar på 20 200 kilometers höjd och är placerade så att mottagaren har kontakt (line of sight) med minst sex satelliter på majoriteten av jordytan. Positionering kräver data från tre satelliter. Angivelsen blir mer exakt ju fler satelliter man har kontakt med. SÅ FUNKAR GPS SÅ UTVECKLADES SATELLITNAVIGERING FUTURE BY SEMCON  19
Ämnet E-learning 20  FUTURE BY SEMCON
OFTA ANVÄNDS E-LEARNING som ett finare ord för distansundervisning på dator. Lyfter vi på locket är det dock ett lika komplext område som skolämnet i stort. Precis som det inte finns en skola som passar alla så består e-learning av en mångfald ingredienser och recept. Utvecklingen av e-learning går hand i hand med datoriseringen av samhället i stort. Förutom två tidiga försök – elektro- niska testmaskiner för studenter på amerikanska universitet på 1920-talet och Plato (Programmed Logic for Automated Teaching Operations), ett program för datorbaserad inlärning som togs fram vid universitetet i Illinois på 60-talet – så är det persondatorn och internet som gjort dagens e-learning möjligt. I DAG HAR e-learning en självklar plats både inom skolvärlden och ute i arbetslivet. Du kan läsa in allt från grundskolekompetens på komvux till en universitetsexamen från Stanford online. Du kan jobba i charken eller som specialiserad tekniker på ett kärnkraft- verk, chansen att du gått en elektronisk fortbildning de senaste åren är stor. Det verkliga genombrottet för e-learning kom på 1990-talet och under 2000-talet har det skjutit i höjden med ny teknik och fler mobila lösningar. Dagens e-learning är långt från korre- spondenskurser via e-post. Utbildningar med ett e framför har verkligen tagit vara på teknikens möjligheter. Från en till synes enkel sak som filmade föreläs- ningar till virtuella världar där deltagaren möter olika scenarion och webbaserade klassrum där lärare och elever interagerar i realtid. Eller en flygsimulator för blivan- de piloter eller ett simulerat kundmöte för butikssäljare. När framtidsforskare siar om en ny generation robotar som tar över alltmer kvalificerade uppgifter som ekonomisk redovisning och medicinsk diagnostice- ring, är det lätt att undra om lärarrollen också är hotad. ULRIKA FAGRELL ÄR säljchef för projekt- metodiken XLPM på Semcon, och har jobbat mycket med utbildning och e-lä- rande, särskilt inom projektledning. Hon tror att det är ett tag kvar innan datorn helt kommer att ta över lärarens roll. – Efterfrågan på e-utbildningar går uppåt. Dels för att utbudet har blivit stör- re och bättre och dels för att många av de chefer som köper in utbildningar räknar med att spara kostnader. Men så enkelt är det inte alltid – läraren och klassrummet kan inte ersättas av datorer rakt av. Självklart finns det ekonomiska vinster med e-lärande. Utgifterna för resor, lokaler, logi och lärare minskar – men de riktigt stora vinsterna ligger i distri- butionen och den interaktiva miljöns Digitalt, virtuellt och verkligt flexibelt E-LEARNING ERBJUDER MÅNGA MÖJLIGHETER. MEN LÄRARE OCH KLASSRUM KAN INTE ERSÄTTAS AV DATORER – DET BÄSTA ÄR ATT BLANDA DE BÅDA METODERNA. TEXT JOHAN JARNEVING FOTO COLOURBOX Ulrika Fagrell, säljchef på Semcon 7 FUTURE BY SEMCON  21
Ämnet E-learning möjligheter att prova sig fram; ”Learning by doing” som det populärt brukar kallas. Ulrika Fagrell rekommenderar alla att se till resultatet i första hand och kostnaden i andra. HUR SKA DÅ en inköpa- re av utbildningar tänka i valet mellan klassiska lektioner i ett klassrum kontra det webbasera- de lärandet? Både och, är det lika korta som självklara svaret. Blended learning som det kallas i branschen. – Inget ont om e-utbildning i sig, men människor fungerar inte alltid som förespråkarna har tänkt sig. För tio år sedan rådde eufori runt allt med webb, men i praktiken visade det sig att bara en bråkdel av del- tagarna gick kurserna som det var tänkt, förklarar Ulrika Fagrell. Blended learning är i stället en bland- form. Det bästa av två världar. Deltagarna får möjligheten att träffas på riktigt, lära känna övriga och bygga på sina informel- la nätverk. Något som förbättrar inlär- ningen när deltagarna sedan ses online. – E-utbildning är viktig i organisatio- ner där deltagarna är spridda, men man kan fråga sig om inte utbildning då också är ett bra tillfälle att ska- pa personliga kontakter. Med blended learning får man vinsterna från båda verkligt och virtuellt. För Ulrika Fagrell och Semcon är det självklart att ta till sig ny teknik och utveckla nya sätt att arbeta med utbildning. Men man är också noga med att tänka kritiskt. Utvärdera och göra sin egen kombination för att nå resultat. Det är arbe- tet med blended learning ett bra exempel på. – Gruppdynamiken och förtroendet för läraren är lika viktigt online som i klassrummet. FÖRDELARNA MED blandformer är lätta att se, men vad är det som det nya e-lear- ning bidrar med? Individuell anpassning är en viktig del. Det passar inte alla att läsa böcker. Med e-läromedel kan du lära dig genom film, grafik och spel. Och när du sitter framför datorn kan du jobba i din takt och alltid med uppdaterad information. Den digitala tekniken är också ett sätt att utbilda fler till lägre kostnader. Det är något som såväl företag som samhället i stort tjänar på när kunskap är den viktigaste konkurrens­för­ delen. ✖ FAKTA E-LEARNING E-utbildning i olika former har utvecklats snabbt sedan det slog igenom på allvar under 1990-talet. Främst används tekniken till virtuella klassrum för distanskurser, men de digitala inslagen ökar också i de fysiska klassrum- men. Att blanda traditionellt med ny teknik, så kallad blended learning, förespråkas av de flesta experter. Det går även att läsa universitetsutbildningar online. Fungerande projektarbete med samstämmighet över gränserna är en nödvändighet för internationellt verksamma företag. ETT SÄTT ATT nå dit är att utbilda sina medarbetare till PMP, Pro- ject Mangement Professional. En certifiering som ges av amerikan- ska Project Managment Institute. Semcon är en av de aktörer som förbereder företagens personal för PMP-examen. Preparandkursen för PMP och en kurs i projektekonomi hålls i ett virtuellt klassrum. Där möter deltagarna sin lärare i realtid och kan räcka upp handen, chatta och jobba i virtuella grupprum. Deltagarna kommer från hela världen. – Först var jag osäker på om tekniken skulle hålla, inte minst för att uppkopplingen är av varie- rande kvalitet. Men jag blev snabbt motbevisad och kursen har gått över förväntan, berättar Erika Klingler som har tagit fram Semcons virtuella klassrumskoncept. IT-verktyget som Semcon valt är Adobe Connect. En webbaserad miljö med alla funktioner du önskar från ett modernt klassrum, men utan stora anspråk på bandbredd eller någon speciell mjukvara. – Tekniskt har vi inte mött några hinder. Då är olika tidszoner ett större praktiskt problem. Den här typen av kurs som har en certifiering som hägrar passar väldigt bra som e-utbildning. Deltagarna är motiverade och klarar de självstudier som behövs. – Vi jobbar också mycket med övningar och direkt feedback där deltagarna kan se vad de behöver förbättra innan de går vidare till sluttestet hos PMI. ✖ Med e-läromedel kan du lära dig genom film, grafik och spel. 7 DEN DIGITALA TEKNIKEN GÖR DET LÄTT ATT UTBILDA FLER TILL LÄGRE KOSTNAD. HÄR ÄR TRE BRA EXEMPEL PÅ E-LEARNING. 1. GLOBALT KUNSKAPS­ UTBYTE I ­REALTID 22  FUTURE BY SEMCON
Den afrikanska organisationen LEAP har sin bas i Nigeria.Med hjälp av e-learning vill man förändra attityder och hjälpa människor att upptäcka nya möjligheter. LEADERSHIP, Effectiveness, Ac- countability, Professionalism är orden bakom LEAP. Organisationen utbildar och utvecklar ungdomar och företagare i 26 länder över hela kon- tinenten. På schemat står ledarskap, företagsamhet och mjuka värden som kommunikation och ansvarstagande. Deras visionära förhållningssätt skapar hopp och kopplar ihop kom- petens med en krass arbetsmarknad. LEAP jobbar på två nivåer. Direkt med ungdomar och tillsammans med företagsledare och affärsmän. En stor del av jobbet handlar om att förändra attityder och hjälpa människor att få upp ögonen för nya möjligheter. Ofta med ett helt land i skolbänken. Där är e-learning och multimedia viktiga framgångsfaktorer. Naija Junction är ett projekt där LEAP har jobbat tillsammans med African Leadershop Institute, för att väcka det politiska intresset hos nige- rianerna, främst hos ungdomar. I en serie scenariofilmer målar de upp olika framtidsbilder för landet. Projektet har en egen hemsida och filmerna är publicerade på YouTube. Tillgången till internet ökar hela tiden i Nigeria och filmerna har varit en dörröppnare när LEAP utbildar nya ledare. Enligt LEAP:s vd Iyadunni Olubode har framgångarna med Naija Junction lett till fler satsningar på e-learning. Det är en teknik som ökar i betydelse i hela Afrika. – Lyckas vi fördela utbildning jämnt till hela befolkningen, då är det afrikanska århundradet här. Med rätt innehåll och enklare tillgång till inter- net kommer e-learning öka kunskaps- nivån, säger Iyadunni Olubode. Hon nämner projektet ”Powering the impossible” som riktar sig till gymnasieskolor. I ett datorlabb helt drivet med solenergi kan lärare och elever använda tekniken för att för- bättra undervisningen. De får tillgång till bättre material och verktyg för inlärning och utvärdering. LEAP har även utvecklat ett format för webbseminarier, The LEAP Career Corner Speaker Series. Där får unga aspiranter lyssna på förebilder och interagera i realtid. ✖ Offentlig sektor och socialt arbete hör inte till vardagen för Henrik Montgomery och hans kollegor på Semcons avdelning för produktinformation. NOHALC – Norra Hisingens Arbets- livscentrum – är en vidareutveckling av metoden Supported Employment, som drivs med stöd från EU/ESF. Tanken är att man genom arbetsträ- ning och traineeplatser ska hjälpa dem som står allra längst från arbets- marknaden att komma närmare ett riktigt jobb. Ett ovanligt uppdrag för Semcon, där det oftare är stora industrikunder som står för uppdragen. – Vi såg direkt att det var ett uppdrag för vår kompetens. Att det dessutom var vår egen stad som var uppdragsgivare och att det var ett an- geläget projekt, gjorde beslutet enkelt, berättar Henrik. Semcons förslag blev början på ett givande samarbete – De delade vår bre- dare mer pragmatiska syn på e-learning som ett interaktivt lärande i olika förpackningar, så vi synkade direkt. Projektet hade också öppna ramar från start. – Vi har haft en dialog där norra Hisingens Arbetslivscentrum kommit med kunskapen om sin metod och vi har kompletterat med vår kompetens inom interaktiva lösningar. Den interaktiva läroplattformen bygger på det öppna gränssnittet Drupal. Ett system för att snabbt och billigt skapa och distribuera innehåll. Handläggarna inom socialtjäns- ten i Göteborgs Stad kommer att jobba på plattformen tillsammans med sina klienter. Bedömning- ar, självskattningar och presentation av statistik är några av funktionerna. Även arbetsgivare som deltar i programmet kan gå in och följa upp. – Det är enormt inspirerande att jobba med de här frågorna och se att våra lösningar gör skillnad i samhället. Plattformen lanseras till december 2014 och förhoppningsvis är det bara början. – Göteborgs Stad har varit väldigt framåt, vi har framtidssäkrat för appar och ser flera möjligheter, säger Henrik Montgomery. ✖ 2. E SOM I ENGAGEMANG 3. DIGITAL GENVÄG FRÅN UTANFÖRSKAP TILL ARBETE Henrik Montgomery, Semcon. FUTURE BY SEMCON  23
Trender Samarbete Trendenärtydlig–samarbete övergränsernaskaparnyaaffärs­ möjligheter.Utmaningenäratt kommuniceraochkommaöverens. Ochdärmänniskorinteräckertillkan artificiellintelligensvaraframtiden. TEXT JAKOB LUNDBERG OCH MARCUS OLSSON ALLA VINNER 24  FUTURE BY SEMCON
PÅ SAMARBETE FUTURE BY SEMCON  25
”ALLA HAR SAMMA INFORMATION SAMTIDIGT OCH ALLA HAR SAMMA MÅL ATT FÅ STADEN ATT FUNGERA EFFEKTIVT” ROHIT TALWAR ET FLYTER på i Rio de Janeiro. Po- lisen och ambulan- sen är snabbt på plats när något har hänt. Reparatören rycker ut när ett trasigt trafikljus ska fixas. Blir det stopp någonstans i avloppssystemet kan stora översvämning- ar förebyggas tack vare tidiga åtgärder. Tolvmiljonersstaden har genom ett unikt samarbete fått en sambandscentral där 30 organisationer samverkar. Väggarna är tapetserade med bildskär- mar som övervakar viktiga samhällsfunk- tioner. Centro de Operações samlar in enorma mängder data från övervaknings- kameror, sensorer, smarta trafiksignaler och privatanvändare av olika appar. In- formationen delas mellan myndigheterna och privata företag som ingår i projektet. Brasiliens näst största stad har hakat på samarbetstrenden. Gränslöst tänk kan få städer att funge- ra – och företag att växa. – Skälet till att Rio de Janeiro har lyckats är att de har en gemensam databas där man hämtar information för att fatta snabba beslut. Alla har samma informa- tion samtidigt och alla har samma mål att få staden att fungera effektivt, säger Rohit Talwar. Han är globalt arbetande futurist och driver den Londonbaserade konsultfir- man Fast Future Research, som hjälper företag med strategiskt framtidstänkande. – De mest framgångsrika företagen har en sak gemensamt. De skapar smarta sätt att starta konversationer och dela infor- mation mellan alla partners i företagets ekosystem. Fler och fler affärer omvand- las numera till stora projekt där många spelare är inblandade. Fokus ligger hela tiden på att hitta bättre sätt att samverka. ROHIT TALWAR TYCKER att det svåraste är att faktiskt starta samarbeten – och att sedan hålla igång dem. – Det är många krafter med i spelet. Politiken och motivationen är olika för olika organisationer. Personerna i toppen kanske är överens medan spelarna där- under inte vill passa bollen till varandra. Företagen blir ofta överraskade av hur svårt det är att få till bra samarbeten. Allt kokar ner till personerna. Om man får människor att arbeta med varandra och lita på varandra är mycket vunnet. Det finns inbyggda utmaningar när oli- ka företag, kulturer, språk och arbetssätt ska samverka. – Det är ingen naturligt smidig process när en indisk, en kinesisk och en ameri- kansk firma ska jobba tillsammans. De har olika sätt att leda och att fatta beslut. Informationen flyter fram på olika sätt, säger Rohit Talwar och fortsätter: – En annan viktig sak är hur vi jobbar D På Centro de Operações i Rio de Janeiro finns en sambandscentral där 30 organisationer samarbetar. Alla har tillgång till enorma mängder data och målet är att kunna göra snabbare och effektivare insatser. 26  FUTURE BY SEMCON
1FORSKNINGSPROJEKT MED FLERA FÖRETAG Läkemedelsjättarna Sanofi och Merck är två konkurrerande företag som samarbetar. I ett gemensamt forskningsprojekt jobbar de med att bland annat ta fram cancermedicin. Båda företagen samverkar dessutom med myndigheter och offentliga organisationer i mängder av sammanhang. 2GEMENSAM UTVECKLING MED KONKURRENTER PSA Peugeot och Toyota utvecklade komponenter tillsammans för att bygga tre olika små stadsbilar. Resultatet blev Peugeot 107, Citroën C1 och Toyota Aygo. Byggandet av alla tre bilarna startade i tjeckiska Kolin 2005 och har blivit försäljningssuccéer för biltillverkarna. 3ÖPPEN INNOVATION Wikipedia, det flerspråkiga webbaserade uppslagsverket, är det mest besökta på internet. Har i huvudsak fritt och öppet innehåll som utvecklas av sina användare. Den engelskspråkiga versionen är störst, med över fyra miljoner artiklar. Totalt innehåller Wikipedia 30 miljoner artiklar. 4DELA KUNSKAP South-South Cooperation är ett utbytesprojekt där kunskap, resur- ser och teknik delas mellan utvecklingsländer på södra halvklotet. Ett av målen är att starta en gemensam bank, att jämföras med Internationella valutafonden och Världsbanken. Mer än 450 miljoner dollar utlovades mellan investerare, företag, regeringar och andra parter på organisatio- nens senaste mässa. 5KUNDDRIVEN INNOVATION Blizzard Entertainment har skapat spelserien World of Warcraft (WoW). En av framgångsfaktorerna har varit att bjuda in användare för betatestan- de i utvecklingsarbetet. 2013 hade WoW intäkter över en miljard dollar – och en marknadsandel på 36 procent i sin genre. 6DELAD RISK – OCH BELÖNING Aera Energy är ett samarbete mellan energijättarna Exxon Mobil och Roy- al Dutch Shell. Aera är Kaliforniens ledande olje- och gasproducent (30 procent av totala produktionen i delstaten). Exxon och Shell har delat på kostnader för tillverkning och olika investeringar. 2013 var Aeras intäkter 5 miljarder dollar. Olika sätt att samarbeta 7 tillsammans inom arbetslag och mellan olika delar inom den egna organisationen. Hur tar vi tillvara en idé i ena änden, som kan användas på ett effektivt sätt någon helt annanstans i företaget? Där är it-delen viktig för att dela idéerna. Alla vill lära sig hur man ska göra i den digitala sfären, över kulturella och organisatoris- ka gränser. BYGGBRANSCHEN ÄR EN trendsättare där många entreprenörer, investerare och intressenter samverkar. Att dela informa- tion är en nyckel. – I ett byggprojekt värt en miljard euro kan det finnas uppemot 20 partners. Hur gör vi för att bäst arbeta tillsammans? Jo, vi jobbar med samma data samtidigt, så att informationen når alla på samma gång. Alla har samma möjligheter att påverka innehållet direkt. Då minimeras också risken att flera slösar tid på att göra samma sak. Dick Stroud är företagsstrateg från Storbritannien. Trots den tydliga samar- betstrenden ser han fortfarande tröghet på många håll. – Jag är förvånad över hur lite det ännu samarbetas mellan olika företag och organisationer. Behovet av att hemlighål- Rohit Talwar Bor: London, England. Yrke: Rådgivare, författare, föreläsare. Med humor, inspira- tion och provokation som vapen jobbar Rohit Talwar med rådgivning till flera globala företag, både inom riskanalys och utvecklingsstrategier. FUTURE BY SEMCON  27
la information verkar ha brett ut sig över generationerna. Många chefer i 30-års- åldern är lika besatta av att bevaka sina konkurrenter som vi i 60-årsåldern är. Det är verkligen en besvikelse eftersom jag tror att företagen kan lära mycket av var- andra utan att för den skull kompromissa bort sina kommersiella framgångar. Just konkurrensen mellan företagen skrämmer många av dem att söka nya gemensamma vägar för utveckling. Men det är där det finns mest möjligheter. Om man vågar. JOURNALISTEN ANDREAS EKSTRÖM har skrivit en bok om Google. Han är framtidsanalytiker och föreläser om den digitala omställningens sociala effekter. – Den digitala revolutionen har fött helt nya sätt att utveckla verksamheter på olika nivåer. Och trots att konkurrensen är hårdare än någonsin verkar det som om allt fler väljer ett mjukare sätt att samarbeta. Värdet av att lära av varandra är enormt. Det förstår alla i dag. Men samtidigt lider man viss risk för konfor- mism, alla rör sig mot en marknadsnisch i mitten som är säker snarare än ut- manande. När såg vi senast en verklig ”gamechanger”, en uppfinning som på djupet förändrade en marknad eller människors beteende? Jag skulle säga att inget sådant har hänt sedan surfplattan kom, säger Andreas Ekström. Det finns gott om tekniksamarbeten som har varit nödvändiga och lyckade. Gemensamma standarder som 3G, 4G, Bluetooth, USB är resultat av bred sam- verkan. I de fallen har jättar som Ericsson, Intel, IBM och Microsoft sett nyttan av att arbeta tillsammans med sina konkur- renter inom respektive bransch. – Den globala Bitcoin-communityn är ett annat exempel på hur tekniken har utvecklats genom samarbete, säger Rohit Talwar. Där jobbade människor tillsammans och tog fram gemensamma lösningar. De skapade ett helt nytt ekono- miskt system med den digitala valutan i grunden och blockchain-teknologin som säkerhetsmekanism. De här modellerna har helt omformat finansiella tjänster. På detta område är spelarna pionjärer och de måste jobba tätt tillsammans eftersom deras nytänkande möter stort motstånd. I MÅNGA BRANSCHER är det ett måste att ta hjälp utifrån. – Vissa läkemedelsföretag blir allt bätt- re på att ta in idéer från företag och andra som utför forskning. Astra Zeneca är ett företag som ofta tycks hamna rätt i sina samarbeten. Samma gäller konkurrenten GlaxoSmithKline, säger Rohit Talwar. Han menar att gemensamma för- delningsmodeller för risktagande och FOTOPONTUSTIDEMAN Här på Dallas/Fort Worths internationella flygplats sker ett unikt samarbete mellan flygplatsen och flygbolagen. All utveckling sker gemensamt, och flygbolagen har mycket att säga tuill om när det gäller hur vinsten ska spenderas. Andreas Ekström Bor: Lund, Sverige. Yrke: Journalist, författare och föreläsare. Andreas Ekström har bland annat skrivit boken ”Google- koden”, som neutralt beskriver hur Google resonerar och tänker. 28  FUTURE BY SEMCON
NÄR SÅG VI SENAST EN VERKLIG ”GAME­ CHANGER”, EN UPP­ FINNING SOM PÅ DJUPET FÖRÄNDRADE EN MARKNAD ELLER MÄNNISKORS BETEENDE? ANDREAS EKSTRÖM belöning är en annan del som kommer att växa sig ännu viktigare i framtiden. Som exempel nämner han DFW, Dal- las/Fort Worths internationella flygplats, som trafikeras av 30 olika flygbolag, bland andra American Airlines, Lufthansa och British Airways. – Flygplatsen har ett väldigt intressant sätt att fatta sina beslut på tillsammans med flygbolagen. Systemet bygger på hur tjänster och butiker förbättras och det finns ett bakomliggande sofistikerat system för hur intäkter från butiker, restauranger, hotell och andra företag fördelas. Dessutom har flygbolagen stort inflytande över hur eventuella ytterligare vinster spenderas och investeras. På DFW, som är en av världens tio mest trafikerade flygplatser, har konkurrenter alltså gått samman för att dela den slutli- ga vinsten. Inom andra sektorer är det vanligare att mötas i ett tidigt skede – för att sedan skiljas åt med ett gemensamt resultat som man var för sig går vidare med. – Detta ser vi i så kallade ”pre-com- petitive research projects” som ofta är delfinansierade av myndigheter. Det görs mycket för att få olika företag att dela med sig av information och sina resultat. Detta för att man ska kunna gå vidare med något som är till stor nytta för med- borgarna, och som företagen sedan kan försöka kommersialisera. Andreas Ekström ser att samarbetsmo- dellerna förfinas. En betydelsefull utveck- ling har skett när det gäller att samverka direkt med slutkunden. – Att släppa tidiga betaversioner av produkter har varit väldigt lyckosamt för många företag. Det skapar en känsla av gemenskap runt projektet mellan tillver- karen och användarna när de i ett tidigt skede är med och påverkar produkterna och innehållet. DELANDET AV INFORMATION är den röda tråden i samarbetstrenden. Det skapar förtroenden och ökar människors vilja att hjälpa varandra. I framtiden kan den mänskliga interaktionen ändå få en mins- kad roll. Välvilja mellan flera personer kan räcka långt men är inte alltid tillräckligt. När Rohit Talwar pratar om framtidens mest banbrytande samarbeten talar han inte ens om människor. – Det finns en annan väg. Artificiell intelligens (AI) kommer att förändra mycket. Vi kommer att få ”AI-agenter” som lär sig att agera rätt, säger han. ”Agenterna” kan exempelvis vara datorprogram som instrueras att utföra en specifik uppgift, och fattar egna beslut kring vilka samarbetspartner som behövs för att nå ett lyckat resultat. – De kommer att ha klara mål och hela tiden samarbeta med de som kan hjälpa dem att nå dit. Fördelen är att agenterna inte har någon politisk agenda. De blir inte befordrade, de får inga bonusar och de riskerar inte heller att få sparken. Deras enda motiv är att nå målet och de kom- mer att hitta de samarbeten som krävs. ✖ Dick Stroud Bor: Salisbury, England Yrke: Konsult, föreläsare och skribent. Dick Stroud arbetar mestadels på PR-byrån 20plus30 som har specialiserat sig på att nå ut till den nya gruppen av köpstarka konsumenter över 50 år. FUTURE BY SEMCON  29
QA Sophia Lindholm om kreativitet D u har säkert både sett den och pratat om den. Sekvensen där Jean-­Claude van Damme går ner i split mellan två backande Volvolastbilar är en av de mest klickade reklamfilmerna i Youtubes historia. Och dess genomslagskraft har ökat kännedomen om Volvo Trucks varu- märke i så hög utsträckning att konstmu- seet Louvren i Paris vill visa filmen som ett permanent inslag på sin avdelning för reklam. För Sophia Lindholm personligen är The Epic Split inte bara en av de största framgångarna i karriären. Det är även den storstilade avslutningen på en kam- panj som hon och hennes kollegor på Forsman Bodenfors arbetat med under flera års tid. När Volvo Trucks vände sig till den prisade svenska reklambyrån var det för att få hjälp med sin första produktlan- sering på nitton år. Fyra av Forsman Bodenfors kreatörer, däribland Sophia Lindholm, fick i uppdrag att väcka intresse och skapa något spektakulärt utifrån devisen ”Not just another truck – Not just another launch”. Och så blev det. Redan den första filmen i kampan- jen, den så kallade ”The Ballerina Stunt” där Faith Dickey går på lina mellan två körande lastbilar blev en omedelbar succé och därefter fortsatte framgångssagan. 7 SophiaLindholmär enavvärldensmest kreativapersoneroch enavhjärnornabakom VolvoTrucksvirala megasuccé”TheEpic Split”.Hurhållerhonsig ständigtkreativ? TEXT LINDA THOMSEN HÖGFELDT FOTO ANDERS DEROS 30  FUTURE BY SEMCON
Sophia Lindholm Jobbar med: Art director på Forsman Bodenfors i Göteborg. Hobby: Skidåkning, tennis och hummerfiske. Priser och utmärkelser: #14 Most Creative People in Business 2014 (Fast Company), 3 Grand Prix Cannes Lions, 5 Guldägg, utmärkelser i Black Cube, Art Directors Club, Best in Show, One Show, Black Pencil, DAD. FUTURE BY SEMCON  31
Höjdpunkten kom i juni då Sophia och hennes kollegor belönades med två Grand Prix i Cannes Lions – de finaste priser en reklamare kan få. Du anses som en av världens mest kreativa personer. Varifrån får du alla dina idéer? – Det finns nog en föreställning om att vi kreatörer är idésprutor som sover fram inspiration eller får en briljant idé när vi går runt på stan. Tyvärr är det inte riktigt så spännande i verkligheten. Att arbeta med reklam är ofta hårt arbete där vi sit- ter instängda i ett litet rum och diskute- rar och spånar oss fram till en idé. Någon kommer på något som arbetsgruppen se- dan utvecklar tillsammans. Inte sällan blir idén i slutändan något helt annat. För mig är det kreativa arbetet en sida av yrket, där förutsättningen för min kreativitet är att jag först har tillgodogjort mig till- räckligt mycket fakta för att kunna skapa något som är relevant och bra för kunden jag jobbar med. Visst går det att sitta och komma på fantastiska idéer, men om en idé inte kan grundas i fakta blir den inte relevant. Det är nog det som är min styrka som art director, att jag kan komma på något som är kreativt och intressant men som samtidigt har en relevans för min kund. När det gäller The Epic Split är det produkten som står i centrum och alla kan förstå varför just Volvo Trucks gör dessa stunts. Det vi i själva verket gör är ju produktdemonstrationer, om än på ett oväntat och spektakulärt sätt. Så fakta är en förutsättning för ditt skapande? – Fakta är otroligt viktigt för mig! Det är grunden för att kunna ta fram det budskap som ska kommuniceras och det är utifrån fakta vi sedan tar fram den idé som ska sälja. När vi arbetar med en kund och en kampanj börjar vi alltid med att göra research. När vi tog fram konceptet för Live Test Series för Volvo Trucks träffade vi otroligt många smarta medar- betare på företaget, allt från tekniker till produktansvariga, och lät dem berätta om hur de såg på den nya lastbilen och vad som var dess fördelar. Vad låg bakom idén till Live Test Series? – Vi hade utgångspunkt i att den mål- grupp vi skulle nå var både bred och svår att nå med traditionella medier. Vi skulle tala till den lilla åkeriägaren som både äger och själv kör sin lastbil och besluts- fattare på stora företag som Schenker eller DHL som köper in flera hundra lastbilar. Detta tvingade oss att tänka annorlunda och hitta målgruppens minsta gemensam- ma nämnare. Vilket är att de har många påverkare runt omkring sig, allt ifrån kollegor till familj och vänner och media. Vårt mål var att få till en snackis där en son skulle kunna komma till sin pappa och säga: Har du sett där här reklamen för Volvo Trucks? Eller att någon skulle läsa om kampanjen i en tidning och känna att ”det där får jag nog ta och kolla upp”. Så vi arbetade med att nå en bredare målgrupp och att göra lastbilarnas funktioner publika och intressanta för många, så att de breda lagren sedan kunde påverka den kärnmålgrupp vi i första hand ville nå. Hur skiljer sig arbetssättet på Forsman Bodenfors från andra reklambyråer? – Vi har ingen kreativ chef. Om man ser till de stora byråerna utomlands och även i Sverige är reklambranschen ganska  1 Skaffa nya intryck. Res, testa nya saker och framför allt: lyssna på andra människor. Jag tror att nya intryck hänger samman med förmågan att vara kreativ.  2 Våga släppa prestigen. Var inte rädd för att säga något som kanske inte är så genomtänkt eller som rentav känns dumt. Visst, det kanske inte alltid blir en bra idé men ibland kan det också leda till något fantastiskt. Så utmana dig själv och sluta oroa dig så mycket för vad människor ska tycka och tänka.  3 Träning ger färdighet. Precis som med alla förmågor kan din kreativitet förbättras om du tränar. Självklart spelar erfarenhet en stor roll, har du arbetat i många år har du hunnit öva längre. Kanske handlar det även om att den berömda ångesten lättar lite när du vet att du kan komma på något bra. Då kommer nästa idé lite enklare.  4 Utveckla dina idéer med andra. Många av mina bästa idéer har vuxit fram i samarbete med andra människor. När vi suttit och spånat eller bollat en idé som förbättrats med hjälp av andras input. För mig är kreativitet i mångt och mycket ett teamwork.  5 Glöm inspiration – jobba på. Att komma på idéer under natten eller bara helt apropå har aldrig varit en av mina starka sidor. I stället brukar idéerna växa fram när jag och mina kollegor sitter instängda i ett litet rum och diskuterar.  6 Ha roligt. För mig är det viktigt att känna glädje och att ha roligt på jobbet. Om jag inte hade haft kul, ja då hade mina idéer nog inte blivit speciellt bra. Så blir du mer kreativ – Sophia Lindholm tipsar QA Sophia Lindholm om kreativitet 32  FUTURE BY SEMCON
”VISST GÅR DET ATT SITTA OCH KOMMA PÅ FANTASTISKA IDÉER, MEN OM EN IDÉ INTE KAN GRUNDAS I FAKTA BLIR DEN INTE RELEVANT.” traditionell och toppstyrd, och den kreati- va chefen har stor bestämmanderätt över de kreativa teamens arbete. På Forsman Bodenfors är det tvärtom; hos oss är det arbetsgrupperna själva som har ansvaret för sitt arbete. Men vem bestämmer kan- ske man undrar då? Det låter ju ganska svårt, men ofta när vi kommer fram till en idé som är tillräckligt bra brukar alla i ar- betsgruppen hålla med. Om en eller flera i stället är tveksamma – ja, då bör vi nog vidareutveckla den eller försöka komma på något nytt. Sedan har vi en företags- kultur och ett arbetssätt där vi gärna ger input och tar emot feedback. Vi rådfrågar ofta andra kreatörer på byrån, men i slutändan är det vi själva som bestämmer hur vi tar tillvara på eventuell kritik. Vilka är fördelarna och nackdelarna? – Jag tror att arbetssättet har främjat allas kreativitet, både genom det förtro- ende och ansvar vi har som kreatörer. Sen bottnar såklart allt i att vi som medarbe- tare tror på arbetsmodellen och känner tillit till vår egen förmåga att leverera, att vi är tillräckligt duktiga och ansvarsta- gande. Därmed inte sagt att det alltid är enkelt med ett så demokratiskt arbetssätt. Exempelvis kan en ung kreatör som är ny i branschen hamna i samma arbetsgrupp och ha lika mycket ansvar som en person som jobbat i trettio år och kanske till och med varit med och grundat byrån. Själv- klart kan det då till en början vara svårt att våga kritisera eller ens våga uttala sina idéer högt. Samtidigt kan de som är äldre och mer rutinerade tjäna mycket på att arbeta med någon som är ung, ny och har ett annorlunda tänk. Det händer så myck- et i den här branschen, det kommer hela tiden nya medier och de unga kreatörerna kan vara minst lika duktiga som de som varit med länge. Det kan ta ett tag men alla brukar inse att de har något att vinna på den arbetsmodell vi har. Vi blir allt mer digitala. Hur ser du på den utvecklingen? – Jag tror att det är en positiv utveckling och att fantastiska idéer kan uppstå när någon som mestadels sysslat med print möter någon som är duktig digitalt. Det är sådana möten som utvecklar krea- tiviteten. Sen är det svårt att förutspå framtiden. Kommunikationslandskapet förändras och det var inte länge sedan det talades om att film skulle dö ut när vi inte längre tittar på tv, men i dag produceras det mer film än någonsin även om drama- turgin förändrats och sekvenserna blivit kortare – eller längre. När det gäller print är det självklart så att den digitala utveck- lingen gjort det klurigare att få samma genomslag. Samtidigt ser vi hela tiden på nätet och i sociala medier hur människor skickar och delar bilder eller texter som de tycker är roliga. Kanske är det så att vi, när vi tittar tillbaka på printen om ett par år, upptäcker en brytpunkt i utvecklingen där print tvingades bli mer kreativ och kanske även interaktiv? ✖ FUTURE BY SEMCON  33
Så funkar det Formel 1 PRESTANDA TILL VARJE PRIS HJÄLTEMOD, MILITÄRISK SKÄRPA OCH ENASTÅENDE TALANG. AVGÖRANDE BYGGSTENAR I EN SPORT DÄR DET MÄNSKLIGA MASKINERIET MÅSTE VARA MINST LIKA VÄLOLJAT SOM DE YLANDE MOTORERNA. TEXT FREDRIK HULDT FOTO GETTY IMAGES/RED BULL CONTENT POOL UTAN TVEKAN ÄR Formel 1 planetens mest extrema materialsport. En ursinnig smältdegel där tävlingsinriktade indivi- dualister tvingas till lagarbete av ett enda gemensamt mål. Att bli mästare i världens snabbaste racingserie. Här sätter mänsklighetens skarpaste ingenjörer sprätt på mångmiljardbelopp i försöken att mätta de skickligaste förarna och deras ständiga hunger efter snabbare varvtider. Rymd- och flygin- dustrins bästa hjärnor rekryteras för att programmera superdatorerna som vässar bilarnas allt mer avancerade aerodyna- mik med hjälp av snillrik datorsimule- ring. De smartaste strategerna penetrerar gigantiska mängder data i jakten på vinnande racestrategier. Och de mest revolutionerande fritänkarna designar och färdigställer den teknik och de tillverkningsprocesser som krävs för att leverera de häpnadsväckande chassi- och drivlinekoncept som sporten utnyttjar idag. Koncept som med lite tur också kommer oss vanliga dödliga till använd- ning när de så småningom dyker upp i våra vardagsbilar. Från 2014 har Formel 1 skiftat fokus. Med ett bredare och än mer ambitiöst mål än tidigare. De mest omfattande regeländringarna någonsin innebär en helt ny dimension där man inte bara jagar fart, utan även driver utvecklingen av mil- jövänlig teknik för bilindustrin. Plötsligt är effektivitet en lika självklar och viktig del av paketet som snabbhet. När varje bil plötsligt bara fick 100 kilo bensin per race tvingades bränsleförbrukningen i ett enda slag ner med 35 procent. Natur- ligtvis utan kompromisser med bilarnas prestanda. För i grund och botten är Formel 1 fortfarande ett gladiatorspel i skräck- injagande farter. En sport där förarna förväntas utmana både sig själva och sina bilar i en livsfarlig balansgång – med enorma belöningar på den ena sidan och ännu större risker på den andra. ✖ 34  FUTURE BY SEMCON
PÅFRESTNINGAR PÅ FÖRAREN Har du stressigt på jobbet? Jämför gärna med F1-förarens arbetsmiljö. Varje gång han sitter i bilen utsätts han för extrema påfrestningar. Höga g-krafter, cockpitt- emperaturer på upp till 60 grader och mördande stress pressar hans kropp till gränsen för vad en människa klarar av. Ett Grand Prix pågår 1,5-2 timmar. Under den tiden har föraren en snittpuls på 170 slag/ minut. Den högsta, under så lång tid, av alla idrottsmän. MEKANISKT GREPP Den viktigaste komponenten på en F1-bil är inte motorn, datorerna eller vingarna. Utan däcken. F1 använder 245–325 mm breda slicks på 13-tums- fälgar som förvärms till 110°C för att ge maximalt mekaniskt grepp. Gummits förväntade livslängd är dock bara cirka 25 minuter. Sedan måste alla fyra däck bytas. Det krävs 18 man för att sköta domkrafter, byta hjul och justera vingar. Det snabbaste depåstoppet gjordes av RedBull på Circuit of the Americas 2013. Det tog 1,923 sekunder. POWER UNIT ICE + MGU-K + MGU-H + ES + Turbo + CE = PU. Komplicerat? Minst sagt. Glöm motorer. F1-bilar har ett hyperkomplext hybridsystem kallat Power Unit med sex grundkomponenter. ICE (Internal Cumbustion Engine) är en turbolad- dad V6:a på 1,6 liter som ger cirka 600 hk. En kombinerad generator/elmotor (MGU-K) ”skördar” rörelseenergi till ES (Energy Store/batteri) från bakaxeln under inbromsningar. Vid acceleration levererar MGU-K 160 extra hk under 30 sekunder per varv. MGU-H skördar överskottsenergi från turbon till ES. Sammanlagd toppeffekt: 760 hk. För att hålla sportens skenande kostnader under kontroll styrs alltsammans med standardiserad CE (Control Electronics). HASTIGHET Beräkningar har visat att F1-bilar har en teoretisk toppfart på strax över 440 km/h. Ett faktum som ingen av sportens utövare bryr sig särskilt mycket om. I Formel 1 handlar allt om varvtider, dvs. snittfarten över ett varv. Toppfarten hålls därför nere av vingarnas luftmot- stånd. Högsta uppmätta fart 2014 var ”bara” 362 km/h. Det snabbaste varvet i F1-historien kördes av Juan Pablo Montoya under träningen till Italiens GP på Monza 2004. Snitthastigheten var 262,242 km/h. BROMSAR Under gastkramande inbromsningar omvandlas rörelseenergi till värme motsvarande 2 000 kW. Det är därför kolfiberskivorna glöder så vackert. Den hårdaste inbromsningen i F1 sker vid kurva 14 på Shanghai International Circuit i Kina. Från bromspunkten och 123 meter framåt belastar föraren bromspedalen med 131 kilos tryck. Bromsarna skalar av 254 km/h – från 317 km/h ner till 63 km/h – på bara 2,98 sekunder. I samma kurva upp- mättes den högsta decelerationen någonsin i en F1-bil till 6,41 g. AERODYNAMISKT GREPP För att passera genom en kurva med sidoaccelerationer på över 5 g behöver en F1-bil mer än bara kladdiga slicks. Därför har F1-bilar vingar som pres- sar chassit mot marken med hjälp av fartvinden och en diffusor som skapar undertryck under bilen. I 300 km/h genereras upp till 1,5 ton nedåtkraft. Det mest extrema exemplet på aerodyna- miskt grepp är kurva 8 på Istanbul Park. En lång 190-graders kurva med fyra apex – tangeringspunkter – där F1-fö- rarna utsätts för ihållande g-belastning på mellan 4,5–5,5 g i 7 sekunder. FUTURE BY SEMCON  35
Semcon Brains TEXT LINDA THOMSEN HÖGFELDT JOHAN JARNEVING FOTO SEBASTIAN BERGER, NICKE JOHANSSON, AASHITH SHETTY ANDERS DEROS DE SENASTE ÅREN har Stefan Sommer hjälpt Semcon att utveckla ett nytt affärs- område inom flygplanskökskonstruktion, med syfte att fungera som projektkontor för Semcons kund Sell. Hans team har vuxit för varje år och består i dag av 50 med- arbetare i Tyskland och Indien som i dag arbetar för flygbolag som Qatar Airways och Etihad Airways. Vad är skillnaden mellan din avdel- nings verksamhet i dag jämfört med när du först fick uppdraget? – När jag började som konstruktör 2009 hade jag bara tre kollegor. Semcon hade ingen erfarenhet av konstruktion för flygplan på den tiden, bara för fordon. Så första året arbetade jag och mitt team på Sells kontor. Vårt första uppdrag var en enkel konstruktion om man jämför med vad vi gör i dag, vilket är allt från komplexa köksstrukturer till elektriska delar, kylut- rustning, vatteninstallation och luftkondi- tionering, berättar han. Hur har du lyckats skapa ett så fram- gångsrikt team? – Avgörande för allt som avdelningen presterar är ett väl fungerande teamarbete, det betyder allt. Vårt team i Tyskland kon- struerar köken och överför sedan alla data till vårt team i Indien som gör ritningarna åt kunden. Därefter assisterar vårt tyska team kunderna i produktionen tills flygbo- laget har fått sitt kök. Så alla har en viktig roll att spela här. Vad är dina planer för framtiden och vad driver dig? De kommande åren tänker jag fortsätta utveckla mitt team och försöka öka Sem- cons framgångar på området. Det som in- spirerar mig i mitt arbete är att jag alltid har möjlighet att utveckla saker och sätta upp nya mål som ständigt driver mig framåt. ✖ Flygplans­ interiör­ designern Stefan Sommer, Semcon Tyskland 36  FUTURE BY SEMCON
FUTURE BY SEMCON  37
38  FUTURE BY SEMCON Semcon Brains Barnstolar Framsäte Baksäte Säten Bältes- påminnare Säkerhetsbälten Klimatreglage i baksätet Klimat Klimatreglage i framsätet Ämnes­ experten Johan Elisson, Semcon Sverige Ventilerade säten JOHAN ELISSON ÄR teknikinformatör och specialist på ämnesbaserad informa- tion. Ett område som utvecklas i snabb takt och där Semcon har en ledande roll. Just nu hjälper Johan och hans kollegor Volvo Cars att skifta sina förarmanualer till en digital verklighet. Hur skiljer sig ämnesbaserad från traditionell informationshantering? – Ta en instruktionsbok, den läser du i sekvenser, kapitelvis. Inom ämnesbaserat bryter vi ut sekvenserna till fristående delar. Användaren ska få just den infor- mation som behövs för tillfället och vi kan inte förvänta oss att någon har läst de andra delarna. Varje del ska täcka sitt område. Vilka fördelar får Volvo och Volvo­ förarna av ert jobb? – Framför allt handlar det om en bättre användarupplevelse. Informationen blir enklare att ta till sig. Topic-baserad in- formation är medieoberoende och vi kan publicera och uppdatera i olika gränssnitt som bilens multimediasystem. Det går också att bygga in system för individuella budskap och feedback på helt nya sätt. Hur ser din egen erfarenhet av topic-baserat skrivande ut? – Jag var med när Wikpedia tog fart och blev tidigt nominerad till en admi- nistratörspost. I efterhand ser jag stora likheter med skrivandet där och det vi gör på Volvoredaktionen. Vad är nästa steg för dig och alla på Semcon som jobbar med topic-base- rat skrivande – Vi jobbar mycket med utbildning, både internt och mot kunder, och utveck- lar erbjudandet. Vi tror på valfriheten som den här typen av informationssys- tem ger. Det går att anpassa efter vilken produkt eller tjänst som helst. ✖ Luftkonditionering Eluppvärmda säten Sätesklimat
FUTURE BY SEMCON  39 MADHURIMA PATRO ÄR elek- tronikdesigner och ingår i Semcons flygte- am, som har kontor i Tyskland och Indien. Tillsammans med sitt team i Indien konstruerar hon elsystem där minsta lilla misstag skulle innebära en enorm kostnad för kunden. Vad kännetecknar en bra elin- stallation? – Produkten jag levererar till mina kunder måste vara både enkel och robust. För mig är tanken bakom konstruktionen det avgörande för den måste vara helt perfekt redan när vi testar den i ett CAD-system för första gången. Som konstruk- törer måste vi också vara flexibla under hela produktionen och kunna hantera ändringar i sista stund. Så det är ett arbete som är lika utmanande som det är givande. Hur ser dina arbetsuppgifter och ditt uppdrag ut? – Jag ansvarar inte bara för elinstallationer utan även för att leda Semcons expansion till andra områden inom flygindustrin. Den första uppgiften jag fick var att förstå alla elektriska detaljer i ett flygplan- spentry och bygga dem. Det inbegrep allt från att skapa elsystemet och integrera de olika funktionerna till installationen i tillverkningsfabriken. Och nu, tillbaka i Indien, är det min uppgift att skapa ett Semcon-team i Bangalore för elinstallationer till flygplanspentryn. Hur fungerar samarbetet med Tyskland? – Vi arbetar i tät samverkan. När jag precis hade fått det här jobbet var jag en tid i Tyskland och arbetade nära Semcons elteam i Friedrichshall för att lära mig deras rutiner. Offsho- ring blir allt viktigare för tjänstesek- torn för det får vårt nätverk att växa. Vårt gemensamma mål är att ha ett team som kan assistera våra kunder i olika delar av världen. ✖ Elektronik- experten Madhurima Patro, Semcon Indien
40  FUTURE BY SEMCON Elkrafts­ experten Christoffer Grönberg, Semcon Sverige Semcon Brains CHRISTOFFER GRÖNBERG ÄR el-och auto- mationsingenjör. Ett arbete som inte sällan kräver en hel del detektivarbete, då många av de ritningar han ska utgå från stämmer dåligt överens med verkligheten. Varför är elkraft ett viktigt område? – Vårt samhälle är helt beroende av elektriska funktioner och ett elavbrott kan få allvarliga konsekvenser. Mitt jobb handlar bland annat om att ta fram säkra och robusta ellösningar för att vi ska slippa sådana problem. Hur ser ett typiskt uppdrag ut? – Mina uppdrag är varierande och kan handla om allt från felsökning till pro- blemlösning och utveckling, inte sällan under ett och samma projekt. Nyligen hjälpte vi ett svenskt energibolag att bygga utrustning för fjärrstyrning och kontroll av sina transformatorstationer. Det var ett komplext och viktigt arbete då bolaget leve- rerar el till både företag och privatpersoner och behövde hjälp med att öka sin distribu- tionssäkerhet. Vad är den största utmaningen? – Är det en gammal anläggning jag jobbar med kan dokumentationen i bästa fall bestå av kopierade handritade underlag. Det före- kommer att man måste gå igenom anlägg- ningen på plats och rätta upp underlagen efter hur verkligheten ser ut innan det går att påbörja det nya arbetet. Många av våra projekt handlar om att bygga om anlägg- ningen under full drift så det gäller att vara noggrann vid framtagning av rivnings- och montageunderlag. Det är detta som är så häftigt med mitt jobb, att det ställer krav både på kreativitet och ingenjörsmässig precision för att resultatet ska bli lyckat. ✖
FÖR TVÅ ÅR SEDAN skrev vi om Atlas Copco Mechanical Rock Excavation (MRE) och de gigantiska maskiner som gör jobbet i moderna gruvor. I artikeln mötte vi Andreas Stråth, Semconkonsult och mekanisk konstruktör på MRE. Då, 2012, var han och hans kollegor mitt uppe i fyra parallella utvecklingsprojekt. Vi ringde upp för att höra hur det gått. – Det rör på sig i gruvan. Sist ni skrev om oss fick jag av sekretesskäl inte säga något om min maskin. Ja, jag säger min maskin för jag har verkligen gått in för den här riggen och varit djupt inblandad i utvecklingen. Nu är den lanserad på marknaden, berättar Andreas. Nyheten heter Easer och är en mindre revolution inom gruvborrning. – Vi använder samma teknik som vid raiseboring [läs mer i Future By Semcon #2, 2012] men har förfinat den. Det är en traktor som har blivit en formel 1-bil. Namnet Easer låter inte bara lätt och ledigt, det är direkt hämtat från gruvin- dustrins begreppsvärld. ”Ease off”, säger man om det tryck som avlägsnas genom så kallade öppningshål vid bergsspräng- ning. Easers uppgift i gruvan är att borra sådana öppningshål. Den främsta nyhe- ten är att riggen är mobil och enormt mångsidig. Till skillnad mot tidigare riggar behöver Easer inte bultas fast vid någon betongplattform. Det tar mindre än en timma att få Easer på plats. Överljudshas- tighet med gruvans mått mätt. – Tittar vi på hastighetsmätaren har vi ökat från 2 till 15 km/h. En tidsbesparing på 50 procent för hela jobbet från instal- lation till färdigt hål. Med all rätt har Atlas Copco MRE höga förväntningar på ”Andreas rigg”. Två är redan levererade och i Australien väntar tio beställningar. – Trycket är hårt men vi kan tyvärr inte leverera riktigt än. Vi utvärderar fortfa- rande de två som vi fått ut. Innan vi lägger på för den här gången återkommer Andreas till de andra utveck- lingsprojekten. – Topphemligt. Det är kundprojekt och testas för fullt. Ring tillbaka om två år så får vi se. ✖ Vad hände sen? Future följer upp 24 FUTURE BY SEMCON 3.2012 FUTURE BY SEMCON 3.2012 25 A lla minns vi de sju dvärgarna isagan om Snövit. Med hackor och lyktor i nävarna kom de tras-kande tillbaka från ännu en dagi gruvan. Mycket mer hjälpme-del än så fanns inte förr i tiden. Var berget såhårt att hackor, kilar och spett inte räckte tillkunde man elda och hetta upp berget för attdärefter bryta vidare. Lite lättare blev det på1700-talet då krutet introducerades – ochsenare kom även dynamiten. Men det varfortfarande ett hårt, slitigt arbete med storarisker för alla inblandade. I dag ser det mesta annorlunda ut. På AtlasCopco Mechanical Rock Excavations (MRE) ljusa kontor i Örebro hänger fotografier påavancerade bergsbrytningsmaskiner, och detfinns även flera maskiner i miniatyrmodelluppställda runt om i lokalerna. Det är ocksåhär i kontorsbåsen som framtidens lösningarför bergavverkning utvecklas – såväl renanyutvecklingsprojekt som modifiering ochförbättring av befintliga produkter. – Att jobba här är både varierande ochspännande. Jag är med i framkant hela tidenoch det är en fantastisk möjlighet att få varamed och konstruera nya produkter, sägerAndreas Stråth, Semconkonsult och meka-nisk konstruktör på MRE, när han stolt visarrunt. MedsåkalladraiseboringharAtlasCopcoMechanicalRockExcavationblivitvärldsledandesomleverantörfördeninternationellagruvindustrin.DeenormamaskinernautvecklasiÖrebroochSemconärmedpåresan.TEXT LOTTA RINGDAHL FOTO ATLAS COPCO MATTIAS ERMANBRIX GIGANT I GRUVAN EN  EN MÅNGSIDIG, MOBIL RIGG SOM GÖR JOBBET PÅ HALVA TIDEN. DET BLEV RESULTATET NÄR SEMCON HJÄLPTE ATLAS COPCO MED EN NY GRUVBORR. OCH FLER PROJEKT ÄR REDAN PÅ GÅNG. TEXT JOHAN JARNEVING FOTO JOHAN BERGLING En revolution inom gruvborrning Artikeln i Future nummer 3/2012. FUTURE BY SEMCON  41
DIETER RAMS PHILIPPE STARCK I EN INTERVJU gjord vid Pasadena Art Center College of Design i Kalifornien, där Rams regelbundet gör besök, inspi- rerar han studenterna med sitt motto ”enklare men bättre”. Dieter Rams har hyllats för sin förmåga att foga samman olika designdiscipliner och på så sätt skapa gränsöverskridande konstruktioner. Kanske kommer sig detta av att han efter sina studier i arkitektur vid Werkkunstschule i tyska Wiesbaden också utbildade sig till snickare. Redan som liten hade Dieter sett sin farfar, också han snickare, skickligt använda sitt hant- verk till att ta fram nya möbelskapelser. I de första möbler Dieter Rams själv kom att designa blandade han flera olika material: trä fick fungera tillsammans med plast eller aluminium. Från 1955 och under 40 år framåt arbetade Rams på hemelektronikföretaget Braun AG, där han blev världskänd som skaparen av den omtalade ”Braunstilen”. Själv betonar han vikten av teamarbete och timing. En av de mest hyllade produkter- na hans team tog fram – och som genast hamnade i den permanenta utställningen på Moma i New York – var den kombi- nerade radio-skivspelaren Braun SK 4 med transparent plexiglaslock. Detta var nytt i en tid då standard var att alltid klä radio­apparater i högglansiga bruna träslag. ”MITT HJÄRTA TILLHÖR DETALJERNA. FAKTUM ÄR ATT JAG TYCKER ATT DE ÄR VIKTIGARE ÄN HELHETEN I SIG.” SÅ SÄGER DIETER RAMS – EN AV VÄRLDENS MEST INFLYTELSERIKA INDUSTRIFORMGIVARE. FÖR ATT BLI EN LYCKAD FORMGIVARE BEHÖVER DU IBLAND TÄNKA NYTT OCH BRYTA MOT TRADITIONELLA REGLER. FUTURE LISTAR TIO AV DE FORMGIVARE SOM HAR LYCKATS MED JUST DET. ”OM DET INTE VERKAR FINNAS NÅGOT PROJEKT PHILIPPE STARCK INTE KAN HANTERA, BEROR DET ANTAGLIGEN PÅ ATT DET ÄR SÅ.” SKRIVER DESIGNMAGASINET DESIGN BUREAU OM FRANSMANNEN. 10 INSPIRERANDE FORMGIVARE PHILIPPE STARK HAR formgett allt ifrån tandborstar till luxuösa yachter. Hans formspråk är ofta rent och avskalat med inslag av populärkultur, vilket bland annat syns i hans ikoniska alieninspirerade juicepress Juice Salif, hans grenliknande vattenkranar och i de lampfötter av guldmå- lade vapen som ingår i hans Gun Series. De sistnämnda representerar samverkan mellan pengar och krig, enligt Starck själv, som alltid sett sin formgivning som sitt främsta politiska vapen. Listan 10 formgivare 42  FUTURE BY SEMCON
3BRÖDERNA CASTIGLIONI 4CHARLOTTE PERRIAND DE ITALIENSKA industri- designerna – och bröderna – Castiglioni har gjort sig ett namn på att använda van- liga och ordinära material, i minimal mängd, för att ge produkter maximal effekt. Från början gjorde sig brö- derna kända för att redesig- na produkter, såsom stolar gjorda av traktorsäten och cykelsadlar. Senare skapade de stereoanläggningar med ansikten och lampor av nak- na hängande glödlampor – en trend lika het 2014 som på Castiglionibrödernas tid. 5YVES BEHAR 6DRIES VAN NOTEN 7THOMAS HEATHERWICK 8HARRY BECK HARRY BECK formgav Lon- dons tunnelbanekarta i början av 1930-talet. Han arbetade med tunnelbanans signalsys- tem men skissade på fritiden en karta som visade linjernas sträckning med fokus på håll- platser och de olika linjernas knytpunkter. Första upplagan gavs ut i 500 exemplar och försöket föll i god jord: andra upplagans 700 000 exemplar tog slut på bara en månad. Hans grafik skapade norm för tunnelbanekartor världen över.Kartan har röstats fram till den näst mest betydelse- fulla brittiska designklassikern. NÄR DU SER enkla stilrena trämöbler, med oväntade detaljer i knalliga färger, är det sannolikt något av Jo Nagasakas verk du beskådar. Mest känd är han kanske för sin ”ColoRing Series” – stolar och bord med raka snitt där träets naturliga linjer fyllts i med neonfärg. Nagasaka startade sin egen designbyrå Schemata Architects efter sin arki- tektexamen 1998. Han står också bakom den hyllade utställningen Happa Hotel som sägs visa en ny typ av gästfrihet: ett modernt hotell sammanbyggt med en galle- ria, bokhandel och café. 9JO NAGASAKA 10DAVID CHIPPERFIELD ARKITEKTEN DAVID CHIP- PERFIELD utsågs i april till vinnare i Nobelstiftelsens ar- kitekttävling om utformning- en av ett nytt Nobel Center på Blaiseholmen i Stockholm. Byggnaden är tänkt att ersätta Nobelmuseet i Gamla stan och ska inrymma alla faciliteter som rör den publika verksamheten runt Nobel- priset: utställningslokaler, mötes- och evenemangsrum samt bibliotek, restaurang och butik. Nobel Center vän- tas börja byggas nästa år och invigas 2018. FLER ÄN TVÅ miljoner barn och unga i utvecklingsländer har sedan 2007 fått var- sin XO, en enklare form av laptop, i utbildningsprojektet One Laptop per Child. Chefsdesigner i projektet är Yves Behar, schweizisk industridesigner och håll- barhetsförespråkare. I One Laptop per Child betonar han och hans medarbetare vikten av kraftfulla pedago- giska verktyg för barn värl- den över. Bärbarheten gör det möjligt att involvera hela familjen i lärandet och att dela med sig till andra. EN AV DE yngsta på listan, född 1970, men erfaren och erkänd. Brittiske designern Thomas Heatherwick är en av Storbritanniens mest fantasifulla formgivare. Heatherwick Studio, som i dag sysselsätter ett 80-tal designers, fick 2010 uppdra- get att utforma en ny buss för Londontrafiken. Bussen blev 40 procent mer bränsle- effektiv än de konventionella dieseldrivna dubbeldäckarna och ger med sin öppna platt- form baktill en blinkning till 1950-talets mycket omtyck- ta Routemaster-bussar. DEN BELGISKE modeskapa- ren Dries Van Noten presen- terade sin första kollektion 1986. Intresset för hans stil föll under 1990-talet, men han lyckades göra comeback i bör- jan av 2000-talet. Han använ- der sig mycket av tryck, färger, originella tyger och lager. Han har tilldelats priset Interna- tional Award från Council of Fashion Designers of America. Alla hans kläder finns att köpa i butik, han gör ingen haute couture. ”Jag är lite naiv men jag gillar inte idén med att visa saker som man inte kan köpa i butik”, har han sagt. ÅRET VAR 1927, platsen Paris. En dag klev 24-åriga Charlotte Perriand in i den legendariske fransk-schweiziske designern Le Corbusiers studio och upp- manade honom att anställa henne som möbeldesigner. ”Vi broderar inte kuddar här”, blev svaret. Men Perriand stod på sig och fick till slut sin vilja igenom. Tilltaget var början på ett tätt samarbete dem emellan, som resultera- de i flera tidlösa klassiker. Hon hade som motto att bättre design skapar bättre samhällen och anammade en mycket funktionell stil. FUTURE BY SEMCON  43
SÅ FUNKAR FORMEL 1 E-LEARNING GER MÅNGA FÖRDELAR NY FORM NYTT INNEHÅLL! BY SEMCON #1 2015 BIG DATA LÖSER FRAMTIDENS TRANSPORTER SAMARBETE: DELA RISKER OCH VINSTER IDÉERNA KOMMER INTE I SÖMNENHJÄRNAN BAKOM ”THE EPIC SPLIT” AVSLÖJAR HUR HON HÅLLER KREATIVITETEN VID LIV FUTURE BY SEMCON #2 2014 FUTURE BY SEMCON #1 2015 FUTUREBYSEMCON#12015

Empfohlen

Future Magazine #1 2015
Future Magazine #1 2015Future Magazine #1 2015
Future Magazine #1 2015Semcon
 
Future by Semcon "2 2015
Future by Semcon "2 2015Future by Semcon "2 2015
Future by Semcon "2 2015Semcon
 
Customer is king (Future by Semcon Magazine # 1 2013)
Customer is king (Future by Semcon Magazine # 1 2013)Customer is king (Future by Semcon Magazine # 1 2013)
Customer is king (Future by Semcon Magazine # 1 2013)Semcon
 
Dagens mobila samhälle
Dagens mobila samhälleDagens mobila samhälle
Dagens mobila samhälleXLENT Consulting Group
 
Digitala trender & strategi 2013
Digitala trender & strategi 2013Digitala trender & strategi 2013
Digitala trender & strategi 2013Fröjd Interactive
 
Skapa & Friends Mobil Marknadsföring 2014-03-06
Skapa & Friends Mobil Marknadsföring 2014-03-06Skapa & Friends Mobil Marknadsföring 2014-03-06
Skapa & Friends Mobil Marknadsföring 2014-03-06Erik Ekholm
 
iStone
iStoneiStone
iStoneCecilia Ekeberg
 
Webbstrategi Internetexpo 090217
Webbstrategi Internetexpo 090217Webbstrategi Internetexpo 090217
Webbstrategi Internetexpo 090217Bjorn Elmberg
 

Empfohlen

Future Magazine #1 2015
Future Magazine #1 2015Future Magazine #1 2015
Future Magazine #1 2015Semcon
 
Future by Semcon "2 2015
Future by Semcon "2 2015Future by Semcon "2 2015
Future by Semcon "2 2015Semcon
 
Customer is king (Future by Semcon Magazine # 1 2013)
Customer is king (Future by Semcon Magazine # 1 2013)Customer is king (Future by Semcon Magazine # 1 2013)
Customer is king (Future by Semcon Magazine # 1 2013)Semcon
 
Dagens mobila samhälle
Dagens mobila samhälleDagens mobila samhälle
Dagens mobila samhälleXLENT Consulting Group
 
Digitala trender & strategi 2013
Digitala trender & strategi 2013Digitala trender & strategi 2013
Digitala trender & strategi 2013Fröjd Interactive
 
Skapa & Friends Mobil Marknadsföring 2014-03-06
Skapa & Friends Mobil Marknadsföring 2014-03-06Skapa & Friends Mobil Marknadsföring 2014-03-06
Skapa & Friends Mobil Marknadsföring 2014-03-06Erik Ekholm
 
iStone
iStoneiStone
iStoneCecilia Ekeberg
 
Webbstrategi Internetexpo 090217
Webbstrategi Internetexpo 090217Webbstrategi Internetexpo 090217
Webbstrategi Internetexpo 090217Bjorn Elmberg
 
Nordic intranet Summit - 21-22 okt 2013
Nordic intranet Summit - 21-22 okt 2013Nordic intranet Summit - 21-22 okt 2013
Nordic intranet Summit - 21-22 okt 2013Sina Keshavarzi
 
Skapa för Företagarna Stenungsund & Tjörn 2013-11-29
Skapa för Företagarna Stenungsund & Tjörn 2013-11-29Skapa för Företagarna Stenungsund & Tjörn 2013-11-29
Skapa för Företagarna Stenungsund & Tjörn 2013-11-29Erik Ekholm
 
Det har redan hänt, vad gör vi? - Joel Bergqvist - MM360
Det har redan hänt, vad gör vi? - Joel Bergqvist - MM360Det har redan hänt, vad gör vi? - Joel Bergqvist - MM360
Det har redan hänt, vad gör vi? - Joel Bergqvist - MM360Daytona
 
IABs Säljchefslunch 2018
IABs Säljchefslunch 2018IABs Säljchefslunch 2018
IABs Säljchefslunch 2018Johanna Andersson
 
Därför behöver du responsiv design på din webbplats - Fakta och 6 tips - Site...
Därför behöver du responsiv design på din webbplats - Fakta och 6 tips - Site...Därför behöver du responsiv design på din webbplats - Fakta och 6 tips - Site...
Därför behöver du responsiv design på din webbplats - Fakta och 6 tips - Site...SiteVision AB
 
Drivkrafter bakom digitaliseringen (ppt)
Drivkrafter bakom digitaliseringen (ppt)Drivkrafter bakom digitaliseringen (ppt)
Drivkrafter bakom digitaliseringen (ppt)Capgemini
 
Berghs digital management - Kommunikation och affär, del 2
Berghs digital management - Kommunikation och affär, del 2Berghs digital management - Kommunikation och affär, del 2
Berghs digital management - Kommunikation och affär, del 2Patrik Åkerman von Knorring
 
Bemästra HUR:et – #FröjdFrukost
Bemästra HUR:et – #FröjdFrukostBemästra HUR:et – #FröjdFrukost
Bemästra HUR:et – #FröjdFrukostFröjd Interactive
 
IBM Lotus - Dokumentdelning i modern portalmiljö
IBM Lotus - Dokumentdelning i modern portalmiljöIBM Lotus - Dokumentdelning i modern portalmiljö
IBM Lotus - Dokumentdelning i modern portalmiljöIBM Sverige
 
Customer Experience Management 2017 170516
Customer Experience Management 2017 170516 Customer Experience Management 2017 170516
Customer Experience Management 2017 170516 Joakim Jansson
 
Smart Creative City - Culture drives innovation and new economies
Smart Creative City - Culture drives innovation and new economiesSmart Creative City - Culture drives innovation and new economies
Smart Creative City - Culture drives innovation and new economiesBrandon Jones
 
Makrotrender stian holst
Makrotrender stian holstMakrotrender stian holst
Makrotrender stian holstBjørn Sloth
 
Adimo presentation me mo
Adimo presentation me moAdimo presentation me mo
Adimo presentation me moCentre for Distance-spanning Technology
 
17 digitala trender inför 2017 – @FrojdAgency
17 digitala trender inför 2017 – @FrojdAgency17 digitala trender inför 2017 – @FrojdAgency
17 digitala trender inför 2017 – @FrojdAgencyFröjd Interactive
 
DIGITALISERING & BYGGBRANSCHEN
DIGITALISERING & BYGGBRANSCHENDIGITALISERING & BYGGBRANSCHEN
DIGITALISERING & BYGGBRANSCHENAnders Kammenhed
 
Sc forum 210603
Sc forum 210603Sc forum 210603
Sc forum 210603Per-Olav Gramstad
 
Svenskt Cv2
Svenskt Cv2Svenskt Cv2
Svenskt Cv2Fredrik Reinius
 
Mobilitet Tradlosa System 16 Oktober 2008 Finalagenda
Mobilitet Tradlosa System 16 Oktober 2008 FinalagendaMobilitet Tradlosa System 16 Oktober 2008 Finalagenda
Mobilitet Tradlosa System 16 Oktober 2008 FinalagendaAnna Näsmark
 
Growth and digitizing
Growth and digitizingGrowth and digitizing
Growth and digitizingMichael Siljoe
 
Point2point
Point2pointPoint2point
Point2pointFuture Position X
 
Future by Semcon # 2 20
Future by Semcon # 2 20Future by Semcon # 2 20
Future by Semcon # 2 20Semcon
 
Semcon Augmented Reality Presentation FTI Stockholm 2015
Semcon Augmented Reality Presentation FTI Stockholm 2015Semcon Augmented Reality Presentation FTI Stockholm 2015
Semcon Augmented Reality Presentation FTI Stockholm 2015Semcon
 

Weitere ähnliche Inhalte

Ähnlich wie Future Magazine #1/2015 - Swedish edition

Nordic intranet Summit - 21-22 okt 2013
Nordic intranet Summit - 21-22 okt 2013Nordic intranet Summit - 21-22 okt 2013
Nordic intranet Summit - 21-22 okt 2013Sina Keshavarzi
 
Skapa för Företagarna Stenungsund & Tjörn 2013-11-29
Skapa för Företagarna Stenungsund & Tjörn 2013-11-29Skapa för Företagarna Stenungsund & Tjörn 2013-11-29
Skapa för Företagarna Stenungsund & Tjörn 2013-11-29Erik Ekholm
 
Det har redan hänt, vad gör vi? - Joel Bergqvist - MM360
Det har redan hänt, vad gör vi? - Joel Bergqvist - MM360Det har redan hänt, vad gör vi? - Joel Bergqvist - MM360
Det har redan hänt, vad gör vi? - Joel Bergqvist - MM360Daytona
 
Därför behöver du responsiv design på din webbplats - Fakta och 6 tips - Site...
Därför behöver du responsiv design på din webbplats - Fakta och 6 tips - Site...Därför behöver du responsiv design på din webbplats - Fakta och 6 tips - Site...
Därför behöver du responsiv design på din webbplats - Fakta och 6 tips - Site...SiteVision AB
 
Drivkrafter bakom digitaliseringen (ppt)
Drivkrafter bakom digitaliseringen (ppt)Drivkrafter bakom digitaliseringen (ppt)
Drivkrafter bakom digitaliseringen (ppt)Capgemini
 
Berghs digital management - Kommunikation och affär, del 2
Berghs digital management - Kommunikation och affär, del 2Berghs digital management - Kommunikation och affär, del 2
Berghs digital management - Kommunikation och affär, del 2Patrik Åkerman von Knorring
 
Bemästra HUR:et – #FröjdFrukost
Bemästra HUR:et – #FröjdFrukostBemästra HUR:et – #FröjdFrukost
Bemästra HUR:et – #FröjdFrukostFröjd Interactive
 
IBM Lotus - Dokumentdelning i modern portalmiljö
IBM Lotus - Dokumentdelning i modern portalmiljöIBM Lotus - Dokumentdelning i modern portalmiljö
IBM Lotus - Dokumentdelning i modern portalmiljöIBM Sverige
 
Customer Experience Management 2017 170516
Customer Experience Management 2017 170516 Customer Experience Management 2017 170516
Customer Experience Management 2017 170516 Joakim Jansson
 
Smart Creative City - Culture drives innovation and new economies
Smart Creative City - Culture drives innovation and new economiesSmart Creative City - Culture drives innovation and new economies
Smart Creative City - Culture drives innovation and new economiesBrandon Jones
 
Makrotrender stian holst
Makrotrender stian holstMakrotrender stian holst
Makrotrender stian holstBjørn Sloth
 
17 digitala trender inför 2017 – @FrojdAgency
17 digitala trender inför 2017 – @FrojdAgency17 digitala trender inför 2017 – @FrojdAgency
17 digitala trender inför 2017 – @FrojdAgencyFröjd Interactive
 
DIGITALISERING & BYGGBRANSCHEN
DIGITALISERING & BYGGBRANSCHENDIGITALISERING & BYGGBRANSCHEN
DIGITALISERING & BYGGBRANSCHENAnders Kammenhed
 
Mobilitet Tradlosa System 16 Oktober 2008 Finalagenda
Mobilitet Tradlosa System 16 Oktober 2008 FinalagendaMobilitet Tradlosa System 16 Oktober 2008 Finalagenda
Mobilitet Tradlosa System 16 Oktober 2008 FinalagendaAnna Näsmark
 

Ähnlich wie Future Magazine #1/2015 - Swedish edition (20)

Nordic intranet Summit - 21-22 okt 2013
Nordic intranet Summit - 21-22 okt 2013Nordic intranet Summit - 21-22 okt 2013
Nordic intranet Summit - 21-22 okt 2013
 
Skapa för Företagarna Stenungsund & Tjörn 2013-11-29
Skapa för Företagarna Stenungsund & Tjörn 2013-11-29Skapa för Företagarna Stenungsund & Tjörn 2013-11-29
Skapa för Företagarna Stenungsund & Tjörn 2013-11-29
 
Det har redan hänt, vad gör vi? - Joel Bergqvist - MM360
Det har redan hänt, vad gör vi? - Joel Bergqvist - MM360Det har redan hänt, vad gör vi? - Joel Bergqvist - MM360
Det har redan hänt, vad gör vi? - Joel Bergqvist - MM360
 
IABs Säljchefslunch 2018
IABs Säljchefslunch 2018IABs Säljchefslunch 2018
IABs Säljchefslunch 2018
 
Därför behöver du responsiv design på din webbplats - Fakta och 6 tips - Site...
Därför behöver du responsiv design på din webbplats - Fakta och 6 tips - Site...Därför behöver du responsiv design på din webbplats - Fakta och 6 tips - Site...
Därför behöver du responsiv design på din webbplats - Fakta och 6 tips - Site...
 
Drivkrafter bakom digitaliseringen (ppt)
Drivkrafter bakom digitaliseringen (ppt)Drivkrafter bakom digitaliseringen (ppt)
Drivkrafter bakom digitaliseringen (ppt)
 
Berghs digital management - Kommunikation och affär, del 2
Berghs digital management - Kommunikation och affär, del 2Berghs digital management - Kommunikation och affär, del 2
Berghs digital management - Kommunikation och affär, del 2
 
Bemästra HUR:et – #FröjdFrukost
Bemästra HUR:et – #FröjdFrukostBemästra HUR:et – #FröjdFrukost
Bemästra HUR:et – #FröjdFrukost
 
IBM Lotus - Dokumentdelning i modern portalmiljö
IBM Lotus - Dokumentdelning i modern portalmiljöIBM Lotus - Dokumentdelning i modern portalmiljö
IBM Lotus - Dokumentdelning i modern portalmiljö
 
Customer Experience Management 2017 170516
Customer Experience Management 2017 170516 Customer Experience Management 2017 170516
Customer Experience Management 2017 170516
 
Smart Creative City - Culture drives innovation and new economies
Smart Creative City - Culture drives innovation and new economiesSmart Creative City - Culture drives innovation and new economies
Smart Creative City - Culture drives innovation and new economies
 
Makrotrender stian holst
Makrotrender stian holstMakrotrender stian holst
Makrotrender stian holst
 
Adimo presentation me mo
Adimo presentation me moAdimo presentation me mo
Adimo presentation me mo
 
17 digitala trender inför 2017 – @FrojdAgency
17 digitala trender inför 2017 – @FrojdAgency17 digitala trender inför 2017 – @FrojdAgency
17 digitala trender inför 2017 – @FrojdAgency
 
DIGITALISERING & BYGGBRANSCHEN
DIGITALISERING & BYGGBRANSCHENDIGITALISERING & BYGGBRANSCHEN
DIGITALISERING & BYGGBRANSCHEN
 
Sc forum 210603
Sc forum 210603Sc forum 210603
Sc forum 210603
 
Svenskt Cv2
Svenskt Cv2Svenskt Cv2
Svenskt Cv2
 
Mobilitet Tradlosa System 16 Oktober 2008 Finalagenda
Mobilitet Tradlosa System 16 Oktober 2008 FinalagendaMobilitet Tradlosa System 16 Oktober 2008 Finalagenda
Mobilitet Tradlosa System 16 Oktober 2008 Finalagenda
 
Growth and digitizing
Growth and digitizingGrowth and digitizing
Growth and digitizing
 
Point2point
Point2pointPoint2point
Point2point
 

Mehr von Semcon

Future by Semcon # 2 20
Future by Semcon # 2 20Future by Semcon # 2 20
Future by Semcon # 2 20Semcon
 
Semcon Augmented Reality Presentation FTI Stockholm 2015
Semcon Augmented Reality Presentation FTI Stockholm 2015Semcon Augmented Reality Presentation FTI Stockholm 2015
Semcon Augmented Reality Presentation FTI Stockholm 2015Semcon
 
Trend report: Everybody gains from cooperation
Trend report: Everybody gains from cooperationTrend report: Everybody gains from cooperation
Trend report: Everybody gains from cooperationSemcon
 
Future Magazine #1/2015 - German edition
Future Magazine #1/2015 - German editionFuture Magazine #1/2015 - German edition
Future Magazine #1/2015 - German editionSemcon
 
Doing more with less - Future by Semcon # 1 2014
Doing more with less - Future by Semcon # 1 2014Doing more with less - Future by Semcon # 1 2014
Doing more with less - Future by Semcon # 1 2014Semcon
 
5 trends in the automotive industries - Future by Semcon # 2 2013
5 trends in the automotive industries - Future by Semcon # 2 20135 trends in the automotive industries - Future by Semcon # 2 2013
5 trends in the automotive industries - Future by Semcon # 2 2013Semcon
 
The Aging Consumer - Future by Semcon # 3 2013
The Aging Consumer - Future by Semcon # 3 2013The Aging Consumer - Future by Semcon # 3 2013
The Aging Consumer - Future by Semcon # 3 2013Semcon
 
Time to market is crucial (Future by Semcon #1 2012)
Time to market is crucial (Future by Semcon #1 2012)Time to market is crucial (Future by Semcon #1 2012)
Time to market is crucial (Future by Semcon #1 2012)Semcon
 
The Lightweight Challenge (Future by Semcon # 2 2012)
The Lightweight Challenge (Future by Semcon # 2 2012)The Lightweight Challenge (Future by Semcon # 2 2012)
The Lightweight Challenge (Future by Semcon # 2 2012)Semcon
 
Megacities (Future by Semcon Magazine #3/2012)
Megacities (Future by Semcon Magazine #3/2012)Megacities (Future by Semcon Magazine #3/2012)
Megacities (Future by Semcon Magazine #3/2012)Semcon
 

Mehr von Semcon (10)

Future by Semcon # 2 20
Future by Semcon # 2 20Future by Semcon # 2 20
Future by Semcon # 2 20
 
Semcon Augmented Reality Presentation FTI Stockholm 2015
Semcon Augmented Reality Presentation FTI Stockholm 2015Semcon Augmented Reality Presentation FTI Stockholm 2015
Semcon Augmented Reality Presentation FTI Stockholm 2015
 
Trend report: Everybody gains from cooperation
Trend report: Everybody gains from cooperationTrend report: Everybody gains from cooperation
Trend report: Everybody gains from cooperation
 
Future Magazine #1/2015 - German edition
Future Magazine #1/2015 - German editionFuture Magazine #1/2015 - German edition
Future Magazine #1/2015 - German edition
 
Doing more with less - Future by Semcon # 1 2014
Doing more with less - Future by Semcon # 1 2014Doing more with less - Future by Semcon # 1 2014
Doing more with less - Future by Semcon # 1 2014
 
5 trends in the automotive industries - Future by Semcon # 2 2013
5 trends in the automotive industries - Future by Semcon # 2 20135 trends in the automotive industries - Future by Semcon # 2 2013
5 trends in the automotive industries - Future by Semcon # 2 2013
 
The Aging Consumer - Future by Semcon # 3 2013
The Aging Consumer - Future by Semcon # 3 2013The Aging Consumer - Future by Semcon # 3 2013
The Aging Consumer - Future by Semcon # 3 2013
 
Time to market is crucial (Future by Semcon #1 2012)
Time to market is crucial (Future by Semcon #1 2012)Time to market is crucial (Future by Semcon #1 2012)
Time to market is crucial (Future by Semcon #1 2012)
 
The Lightweight Challenge (Future by Semcon # 2 2012)
The Lightweight Challenge (Future by Semcon # 2 2012)The Lightweight Challenge (Future by Semcon # 2 2012)
The Lightweight Challenge (Future by Semcon # 2 2012)
 
Megacities (Future by Semcon Magazine #3/2012)
Megacities (Future by Semcon Magazine #3/2012)Megacities (Future by Semcon Magazine #3/2012)
Megacities (Future by Semcon Magazine #3/2012)
 

Future Magazine #1/2015 - Swedish edition

  • 1. SÅ FUNKAR FORMEL 1 E-LEARNING GER MÅNGA FÖRDELAR NY FORM NYTT INNEHÅLL! BY SEMCON #1 2015 BIG DATA LÖSER FRAMTIDENS TRANSPORTER SAMARBETE: DELA RISKER OCH VINSTER IDÉERNA KOMMER INTE I SÖMNENHJÄRNAN BAKOM ”THE EPIC SPLIT” AVSLÖJAR HUR HON HÅLLER KREATIVITETEN VID LIV FUTURE BY SEMCON #2 2014 FUTURE BY SEMCON #1 2015 FUTUREBYSEMCON#12015
  • 2. 2  FUTURE BY SEMCON 32 Stefan Sommer ”Alla har en viktig roll att spela här” Innehåll #1/2015 Det här är Future Noterat 4 Hur reser vi i framtiden? 6 Guiden 15 Lösningen 16 Satellitnavigering 18 E-learning 20 Trender 24 QA: Sophia Lindholm 30 Så funkar Formel 1 34 Semcon Brains 36 Vad hände sen? 41 Listan: 10 inspirerande formgivare 42 BY SEMCON UTGES AV Semcon WEBB semcon.se BREV Future by Semcon Semcon AB, 417 80 Göteborg ADRESSÄNDRING future@semcon.se ANSVARIG UTGIVARE Anders Atterling 070-447 28 19 anders.atterling@semcon.se PROJEKTLEDARE SEMCON Madeleine Andersson 076-569 83 31 madeleine.andersson@semcon.se REDAKTIONELL PRODUKTION Spoon, spoon.se REDAKTÖR Björn Jansson ART DIRECTOR Mathias Lövström REPRO Spoon TRYCK Trydells Tryckeri, Laholm ISSN 1650-9072 Creating the future
  • 3. GEMENSAM UTVECKLING GYNNAR ALLA Ensam är inte alltid stark – det blir allt vanligare med konkurrerande företag som samverkar kring utveckling och affärer. 24 30 SOPHIA LINDHOLM: FAKTA ÄR GRUNDEN ”Det finns en föreställning om att vi kreatörer sover fram inspiration.” 6 SÅ RESER VI OM TIO ÅR Möjligheterna för framtidens transporter har förändrats enormt. Hur påverkar det vardagen för miljarder människor? FUTURE BY SEMCON har fått ett nytt utseende och en ny inriktning på inne- hållet. I det här numret fokuserar vi på teknikutveckling, framtid och kreati- vitet. Anledningen är att både vi själva och våra branschkollegor behöver börja tänka på ett mer okonventionellt sätt om vi ska lyckas behålla vår konkurrenskraft i framtiden. Vi lever i en tid där konsumenternas krav och deras sätt att leva och konsume- ra driver på utvecklingen i hög takt. Den ökande digitaliseringen, den växande och åldrande befolkningen och urbanise- ringen är bara några exempel på globala trender som innebär möjligheter och ställer oss inför utmaningar. Framtidens nya tjänster och lösningar kommer även att leda till förändringar i lagstiftning och regelverk som påverkar oss alla på många plan. Det finns mycket att vinna på ett utökat bransch- och kundsamarbete genom vilket vi med fördel kan utforska och implementera nya gemensamma modeller för leverans, ägande och ansvar. Vi på Semcon är övertygade om att vi måste våga vara kreativa och utveck- la morgondagens leveransmodeller och affärer i samverkan med andra. Ett sådant förhållningssätt skulle gynna alla och öka möjligheten att frigöra den stora potentialen i många idéer och initiativ. ✖ Ledare Kreativsamverkanärnyckelnframåt Markus Granlund Vd och koncernchef FUTURE BY SEMCON  3
  • 4. Noterat I FLERA ÅR HAR Semcon jobbat tillsammans med kunder på den norska marknaden. Semcon i Sverige har bistått med både ingenjörstjänster och produktinformation. Som ett steg i den utvecklingen förvärvade Semcon nyligen det norska produktinformationsföretaget Ibruk AS. ­Företaget har över 13 års erfarenhet inom teknisk dokumentation och livscykelanalys (LCI), fram- för allt för den norska olje- och gasindustrin. ”Vår expansion in i Norge kommer att innebära nya möjligheter som gör Semcon till än en mer internationell tjänsteleverantör”, säger Johan Ekener, chef för affärsområdet Product Information. SPONSRING PONTUS LINDBERG började arbeta för Semcon 2011, samma år som han vann svenska Iron Man. Nyligen beslutade Semcon att under ett års tid sponsra Pontus så att han kan tävla på elitnivå i triathlon. Pontus bor just nu på Mallorca där han tränar på heltid för att lyckas i säsongens tävlingar. Semcon sponsrar mästar­ triatlet EXPANSION Semcon expanderar verksamheten till Norge 4  FUTURE BY SEMCON
  • 5. UNDER HÖSTEN 2014 lanserade Semcon en ny blogg, med syftet att dela med sig av företagets kunskap inom området produkt- information. ­Bloggen kommer att uppdateras regel­bundet av skribenter som alla är verksam- ma inom olika expertisområden. – Vi har en passion för teknik och tror på att vara generösa och dela med oss av den kun- skap som finns inom företaget. Bloggen kommer att få växa över tid, och vi hoppas att den ska vara till hjälp både för våra kunder och för alla dem som har ett intresse av produktinforma- tion, säger Madeleine Anders- son, Global Marketing Manager på Semcon. LÄS MER: blog.semcon.com/ productinformation Nyblogg omprodukt- information SEMCON INNOVATION SÄKRARE BIL- FÄRD PÅ VÄG ATT BLI VERKLIGHET SEMCON DELTOG I Volvo Cars Active Safety Challenge 2013 och vann med innovationsprojektet PAW. Det är en användarvänlig funktion som använder sensorer i bilen – kamera och radar – för att göra bilfärden säkrare och mer komfortabel. Lösningen är nu patenterad, och tack vare utveck- lingsbidrag från Vinnova kommer Semcon tillsammans med Viktoria Swedish ICT och Volvo Cars att utveckla affärsmodeller och sam- verkan för en effektiv mjukvaru­ utveckling. SEDAN I VÅRAS är ­Semcon partnerföretag till SOS barnbyar. De interna ambassadörerna Alexandra Wagner och Amy-Marie Brown besökte nyligen Indien och är tagna av sina upplevelser. – Vi slogs av vilket fantas- tiskt arbete SOS Barnbyar utför som möjliggör för barn med tragiska livsöden att få en framtid, säger Amy-Marie Brown. Semcon har valt att sponsra renoverings- och upprustnings arbete av en barnby i Bhimtal i norra Indien. Dessutom bidrar medarbetarna på kontoret i Bangalore med aktiviteter för barnen i barnbyarna i Bangalore, Tirupati och Puducherry i södra Indien. Vid sitt besök i september i år fick Amy-Marie Brown och Alexandra Wagner möj- lighet att se verksamheten på plats. – Jag kommer alltid att minnas en kväll i Tirupati. Vi satt på golvet och åt ris och barnen var så tysta och blyga. Vid slutet av kvällen kom en av flickorna fram till oss. Hon berättade att dagen då hon hade kommit till barnbyn haft en avgö- rande betydelse i hennes liv, säger Alexandra Wagner. Alexandra Wagner och Amy-Marie Brown har nu i uppdrag att synliggöra samarbetet internt genom inlägg på intranätet, före- läsningar och aktiviteter. Förhoppningen är att med- arbetare över hela världen ska välja att engagera sig och bistå i arbetet. Semcon genomför även en global intern insamling inför julen för att ytterliga- re stödja SOS Barnbyar. ✖ CSR Oförglömligaupplevelser hosSOSBarnbyari­Indien Lodges digitaliserar produkt­informationen PRODUKTINFORMATION Digital information har många fördelar – men du behöver ett korrekt utformat använ- dargränssnitt och en effektiv distributionsplattform för att verkligen kunna utnyttja den. Semcons system Lodges gör produktinformationen tillgänglig online för alla digitala plattformar, både mobila enheter och inbäddade i produkterna själva. Det ger en bättre användarupplevelse, större affärsmöjligheter och minskade produktions- kostnader, samtidigt som innehållet uppdateras kan uppdateras kontinuerligt. FUTURE BY SEMCON  5
  • 7. FAKTA DODGE GRANADA CONCEPT CAR Det här konceptet från Dodge presenterades 1954. Det är den första bilen som var gjord helt i glasfiber, byggd på ett konventionellt chassi. Interaktivitet, big data och multimodala lösningar. Framtidens transporter handlar om tekniken som sätter människan i fokus. Och det görs med allt från smarta appar och bildelning till fordon som kör sig själva. TEXT MARCUS OLSSON
  • 8. ET HAR SKETT EN trafik­ olycka längre fram. Jag föreslår en alternativ rutt. Ta avfart 26 om 500 meter.” Navigationsappen talar med föraren och hjälper till att hitta en ny och effektivare resväg. Trafiken flyter smi- digare och tid sparas. Framtidens lösningar bygger på interaktivitet mellan användare och mjukvara. Redan i dag finns exempelvis Waze, en social gps-app för smarttelefoner. Genom crowdsourcing hjälper användarna själva till att förbättra Waze. Både genom att rapporte- ra trafikstörningar – men också genom att data automatiskt skickas till Wazes databas, som sedan upp- daterar trafikinformation i realtid. Waze kan dessutom tipsa om var du hittar den billigaste bensinen och låta dig ta del av olika reklamerbju- danden i din närhet. Det Israelbaserade företaget har fler än 50 miljoner användare och köptes av Google förra året för uppemot en miljard dollar. David Levinson är professor i trafikteknik på University of Min- nesota. Han har skrivit flera böcker och driver Transportationist.org, som är en av världens mest besökta bloggar om transporter. David Levinson ser en framtid där navigationsappen är integrerad i bilen, i stället för bara i enheter som surfplattan eller mobiltelefo- nen. Personbilar kommer att bli ännu mer uppkopplade, och an- vändargränssnitten mer personligt anpassade och intuitiva. – Det blir intressant att se hur mottagandet blir för Waze nu när den är tänkt att spridas mer globalt. Potentialen är stor. Smarta telefoner har för­ändrat vardagen för miljarder människor som ska förflytta sig dagligen. Och med det har möjligheterna för framtidens transporter förändrats enormt. Fler människor rör sig redan i dag med hjälp av mer än ett färdsätt under en och samma resa. I fram- tiden kommer ännu fler att göra så. Med hjälp av allt från hyrcyklar, bilpoo- ler, traditionella kollektiva D’’ FAKTA FRAMTIDENS TRANSPORTER Om du handlar på den amerikanska e-handels­sajten Amazon, kommer du i framtiden kunna få dina varor levererade direkt till dörren – transporten sköts av en drönare. Transportsättet hindras just nu av lagstiftning, men Amazon hoppas att nya lagar förändrar situationen under 2015. 8  FUTURE BY SEMCON
  • 9. alternativ som pendlingståg och buss – till bilen som kör sig själv. OCH DET ÄR BIG DATA som är vägen dit. Professor David Levinson förut- spår tydliga förändringar i hur da- tan kommer att utveckla reseupple- velsen för de allra flesta. Systemens användare kommer att märka det i sina smarta enheter när de kopplar upp sig för att hitta de snabbaste färdsätten och resvägarna. – Folk kommer att använda olika transportsystem mer effektivt. Restider kortas ner eftersom man ännu enklare kommer att hitta en bättre resväg i realtid. Systemadmi- nistratörerna kommer att kontroll- era systemen bättre med hjälp av realtidsinformationen från egna sensorer och den användardata som skapas när folk rör sig i trafiknätet. Ett bussbolag kan sätta in ett extra fordon på en viss sträcka om de ser att det är mycket folk som reser just där. Man kan höja och sänka hastigheter med hjälp av informa- tionstavlor på motorvägar beroende på trafikläge. Dublin och Stockholm är två stä- der som utnyttjar data på det sättet. IBM har hjälpt de båda miljonstä- derna med olika trafiklösningar. – Vi gör mycket för att förbättra trafikmönster i olika städer, säger IBM:s Randall Howard, som är ex- pert på big data. Bland annat läser vi av trafiken under rusningstider för att bättre förstå exempelvis var bussarna bäst kan ta sig fram i Dublins innerstad när trafikbe- lastningen är som störst. I Dublin har de ansvariga bland annat blivit bättre på att förutse underhåll och hur de ska hantera hela sin bussflot- ta. Resvägarna blir effektivare, både i tid och för miljön. Det finns fler än 6 000 olika sensorer installerade runtom i den irländska huvudstaden. De skickar en direktfeed med realtidsinfor- mation till trafikledningscentralen som då kan leda om trafik när det behövs. I Stockholm har IBM byggt den digitala infrastrukturen för vägtullarna. 7 ”FOLK KOMMER ATT ANVÄNDA OLIKA TRANSPORT­SYSTEM MER EFFEKTIVT. RESTIDER KORTAS NER EFTERSOM MAN ÄNNU ENKLARE ­KOMMER ATT HITTA EN BÄTTRE RESVÄG I REALTID.” David Levinson är professor i trafik- teknik på University of Minnesota. FAKTA CHEVROLET BISCAYNE CONCEPT CAR När den lanserades 1955 var designen på Chevrolet Biscayne väldigt futuristisk. Borta var alla stora fenor och i stället andades bilen en sportighet som hör 1960-talet till. Vindrutan går upp en bit på taket och dörrarnas konstruktion gjorde att ingen B-stolpe behövdes. FUTURE BY SEMCON  9
  • 10. Randall Howard har tillsammans med IBM-kollegan Kurt Wedg­ wood, som är big data-analytiker, författat rapporten ”Big Data and Analytics in Travel Transporta- tions”. Där kartläggs bland annat hur stora företag bäst använder sig av datan för att utveckla framtidens transporter. UTMANINGEN ÄR ATT analysera den enorma mängden informa- tion och sedan omvandla den till något användbart för varje enskild användare. Det är framför allt inom den privata sektorn som datan används för att förändra framtidens trans- porter, enligt Kurt Wedgwood. Han nämner biluthyrningsföretagen som potentiella vinnare. De kan skapa sig stora konkurrensfördelar genom att använda big data på ett smart sätt. – För företag som Enterprise, Avis och Hertz är nästa steg att de Tre lösningar för ­framtidens transporter  1 ”En större integrering av alla transportsätt – både offentliga och privata – kommer att skapa en bättre reseupplevelse. I Helsingfors finns redan en ambitiös plan att upp­rätta ett nätverk som integre- rar både delade ­transporter och kollektiv­trafiken. Användaren får fram alla till­gängliga färdmedel i samma sökruta – och kan betala för allt på ett och samma ställe. Vi kommer att se mer av detta i framtiden.”  2 ”De kommer att dra nytta av det alltmer skiftande ekosystemet med offentliga, privata och ideella organisationer som arbetar för att möta transportutmaningarna i framtiden. Det handlar om att öppna upp data för utveckling. Många privata företag använder sig av crowdsourcing i dag, och vi kommer att se fler samarbeten som bygger på att koppla sam- man information från flera olika nätverk.”  3 ”Byggandet av ny infra- struktur är oftast dyr och tar lång tid. De goda nyheterna är att många av framtidens lösningar bygger på att använda sig av befintlig infrastruktur. Andelsköp i bildel- ningspooler är ett exempel, den autonoma bilen är ett helt annat.” TIFFANY FISHMAN PEKAR PÅ TRE DELAR SOM ÄR VIKTIGA FÖR ATT FRAMTIDENS TRANSPORTER SKA FUNGERA BÄTTRE: INTEGRERADE TRANSPORTSÄTT, ÖPPNA SYSTEM OCH SMARTA SÄTT ATT ANVÄNDA BEFINTLIG INFRASTRUKTUR. Tiffany Fishman är manager på Deloittes forsk- ningsavdelning. Hon har skrivit rapporten ”Digi- tal-Age Transpor- tation:The Future of Urban Mobility”, som handlar om utmaningarna med framtidens transporter. FOTODAIMLER 10  FUTURE BY SEMCON
  • 11. i realtid kan följa kundefterfrågan och därefter anpassa produkter och styra priser i väldigt små och avgränsade områden. B ildelningsindu- strin, eller ”car sharing” som det också kallas, är en annan bransch som kommer att ha stor nytta av datainsamlingen. – Innovation är nyckelordet just nu, säger Kurt Wedgwood. Företagen arbetar med att knyta samman produkter och kunder på nya sätt som vi ännu inte har tänkt på. Ett exempel är hur car sharing-företagen med hjälp av data kommer att kunna locka till sig en användare med en specifik bil som bäst passar den personens behov. Det kan handla om någon som har höga krav på exempelvis bilens in- fotainmentsystem eller motorpre- standa. Tidigare har detta bara varit en dröm för marknadsförare, att kunna marknadsföra sin produkt så specifikt som ner på individnivå. ALAN WOODLAND ÄR VD på Car Sharing Association, en samman- slutning av bildelningsföretag över hela världen. Han menar att synen på bilägandet har förändrats. – För tio år sedan var bildel- ning något radikalt, till och med politiskt laddat. Som en protest mot det rådande mönstret för hur vi ser på bilägandet. Numera är det mer ”mainstream”. Medierna och folk i allmänhet har en annan syn nu. En mer positiv sådan. Utveck- lingen har varit enorm, speciellt under de senaste fyra åren. Alla våra medlemsföretag märker av mer än tio procents tillväxt årligen på alla sina marknader. Bildelningen växer överallt. I USA använder drygt en miljon människor dessa tjänster nu- mera. Det är fyra gånger så många som för bara fyra år sedan. 7 är två exempel som finns redan i dag. Enligt Alan Woodland har bildel- ningsföretagen också en viktig roll att spela när det handlar om sam- ordning av olika transportmedel. – Relationen med kollektivtrafi- ken är viktig. ”One payment mode” är en lösning som vi kommer att se för dem som vill ta sig multimodalt från en plats till en annan. Det går ut på att du som användare söker på en plattform, får förslag på olika färdmedel och sedan betalar en enda gång för att få en enda biljett som tar dig genom hela resan. PÅ MÅNGA SÄTT är det lättare att samordna transport i stora städer med redan välutvecklad infra- struktur. Mindre städer kan snabbt halka efter i utvecklingen om de inte hakar på i tid, enligt Randall Howard på IBM. – Att kunna koppla samman de olika färdsätten och ge en service som täcker in flyg, tåg, buss och bil kommer att bli direkt avgörande för många företag i framtiden. Fler och fler som vill expandera En miljon människor motsvarar mindre än en procent av den totala mängden personer som har körkort i USA. Biltillverkarna följer utveck- lingen på nära håll. – De ser hur unga människor äger bil i mindre utsträckning än förut. Ungdomarna har ett nytt slags förhållande till bilen och ägan- det. Förr såg folk sin bil som ett ut- tryck för den egna personligheten eller som en statussymbol, typ: ”Jag har en svart Volkswagen och den säger något om mig som person.” Det har förändrats, säger Woodland och fortsätter: – Biltillverkarna kommer att vara viktiga aktörer i framtiden. I dag bygger och säljer de bilarna, men i framtiden kommer de att ha en helt annan kundrelation. Kunderna kommer mer och mer att se bilen som en tjänst snarare än något de köper som en egen tillgång. Vi kommer att se biltillverkarna rikta sig ännu mer direkt till sina kunder, snarare än att som i dag ha bildel- nings- och uthyrningsföretagen som mellanhänder. Daimler-ägda Car2Go liksom BMW:s Drive Now Kurt Wedgwood är big data-analytiker på IBM. FAKTA BRIGGS STRATTON HYBRID Briggs Stratton är ingen biltillverkare utan gör motorer för olika tillämp- ningar. Deras koncept från 1979 är ett tidigt exempel på en hybrid. Bilen har en gasmotor på 18 hk och en batteridriven motor på 8 hk. Batterierna vägde nästan 500 kg vilket gjorde att bilen måste ha dubbla bakaxlar. FUTURE BY SEMCON  11
  • 12. sina affärsmodeller försöker nå resenärer som reser med flera olika transportmedel. Det kommer förmodligen att bli fler samarbeten mellan olika företag på det här området. Det kan handla om att städer samarbetar med bildelningsföretagen, som i sin tur är sammanlänkade med den offentliga och privatägda kollektiv- trafiken. Det viktigaste för utveckling- en är att de som tillhandahåller informationen öppnar upp den för andra. Det är också en av de största utmaningarna. Medan den offent- liga sektorn ofta tillgängliggör data i sina system, håller de stora privata företagen på sin information. För dem är målet i stället att själva utveckla framtidens transportlös- ningar. San Francisco är en av städerna som har öppnat upp sin data för olika mjukvaruutvecklare. Sedan 2011 kan bilresenärer använda sig av appen SF Park, som visar var det finns lediga parkeringsplatser. Med hjälp av marksensorer och anpas- sade prissättningar har målet varit att hålla 15 procent av p-platserna Vikbara bilar i Berlin Hiriko är baskiska och betyder ”stad”. Nu har Berlins styrande bestämt att den vikbara elektriska bilen ska ingå i stadens bildel- ningsprogram. Vad som är det kanske mest geniala med Hirikos Fold-modell är att bakdelen viks in under chassit. Det gör att när den är parkerad upptar bilen mi- nimalt med plats – bara 1,5 meter. Det är statliga tågjätten Deutsche Bahn som vill använda Hiriko som den sista delen i sin kedja av mo- bilitetslösningar. Bilens räckvidd är 12 mil – och den kan laddas upp fullt på bara 15 minuter. Association ser ett troligt scenario framför sig: många städer kommer att vidareutveckla sina koncept med exempelvis hyrcyklar, bildel- ning och samåkningsprogram. – Forskning visar att många bildelare säljer sina bilar och för- dröjer eventuella bilköp. En enda car sharing-bil kan ta bort mellan nio och tolv privatägda bilar från vägarna. Att det finns färre bilar – som används oftare – ger så klart po- sitiva miljömässiga effekter. Samma forskning visar att bildelare också reser mer med kollektivtrafiken, de promenerar mer och de åker tillsam- mans med sina vänner oftare. Kort och gott förändrar de sin livsstil. Om framtidens miljömål ska nås krävs förändringar både på individnivå och i hur stora städer och organisationer agerar. Enligt Texas Transportation Institute har den genomsnittliga amerikanska bilföraren ökat sin väntan i trafiken lediga, samtidigt som tids- och bränsleslöseri minskas drastiskt. En studie som University of Ca- lifornia presenterade i våras visade att p-böterna har gått ner till att utgöra 20 procent av de totala par- keringsintäkterna i staden. Tidigare var siffran 45 procent. Samtidigt har San Franciscos parkeringsbo- lag nått målet med en beläggning mellan 60 och 80 procent. Tiden som går åt till att köra runt enbart för att hitta parkeringsplatser har halverats. D et finns många olika sätt att för- söka nå miljö- och hållbarhetsmål. FN:s prognos är att 60 procent av jordens befolk- ning kommer att bo i städer år 2030. I USA kommer 85 procent av invånarna att bo i städer 2020. En fjärdedel av dem bor då i storstads- områden med fler än fem miljoner människor. Högre boendedensitet brukar betyda minskat fordons­ ägande. Alan Woodland på Car Sharing ”MÅNGA BILDELARE SÄLJER SINA BILAR OCH FÖRDRÖJER EVENTUELLA BIL- KÖP. EN ENDA CAR SHARING-BIL KAN TA BORT MELLAN NIO OCH TOLV PRIVAT­ ÄGDA BILAR FRÅN VÄGARNA.” Alan Woodland är vd på Car Sharing Association, en sammanslutning av bildelnings­ företag över hela världen. 12  FUTURE BY SEMCON
  • 13. dit de skattepengarna är riktade. Levinson pekar på en annan teknologi som väntar runt hörnet och som kan ge positiv effekt. Bilen som kör sig själv – och som kom- municerar med andra uppkopplade fordon – kommer att revolutionera framtidens transporter. – Den autonoma bilen blir den största förändringen på individni- vå. Den i sig kommer att förändra synen på hur vi ser på bilägande. I framtiden kommer jag att kunna beställa en bil med min smarta enhet – och bilen kommer att dyka upp framför mig för att sedan ta mig dit jag vill. Att man får en ”fö- rarlös taxi” till sig ger en helt ny syn på resandet. Speciellt i medelstora städer där kollektivtrafiken är lite sämre. Allt färre människor kom- mer att vilja äga en bil när det finns något annat som är nästan lika bra, och som säkert kommer att vara en billigare lösning. ndra teknikförändringar för framtidens resenärer är de inom direkt syn- och hörhåll. Trafiken kommer att få ett helt nytt ljud. EU håller just nu på att ta fram direktiv för hur framtidens elbilar får låta. Det är i första hand en fråga om säkerhet. Att trafikbuller dödar är känt sedan länge. Men en utredning från amerikanska transportdeparte- mentet visar att tysta fordon i vissa situationer kan vara ännu farligare än traditionella bensindrivna bilar. För el- och hybridbilar som åker långsammare än 55 kilometer i tim- men är risken 37 procent större att köra på fotgängare och 66 procent högre att krocka med cyklister än vad det är för bilar med förbrän- ningsmotor. FREDRIK HAGMAN ÄR interaktiv ljuddesigner på Volvos ljudlabb 7 – på grund av olika trafikstockning- ar och andra förseningar – från 14 timmar årligen 1982 till så mycket som 34 timmar år 2010. MOTORVÄGSPENDLARE I många andra länder märker redan av flex- ibla vägavgifter, som anpassas efter trafikbelastningen. Det kommer att ske ännu mer förändringar i takt med att användandet av bilar med förbränningsmotor minskar, tror Levinson. – Om vi kan anpassa vägavgif- terna i realtid på ett bättre sätt kommer vi att kunna eliminera trafikstockning nästan helt genom att höja avgifterna vid vissa givna tidpunkter på dygnet. Det finns re- dan nu en finansieringskris när det gäller bränsleskatter i USA. Skatter- na har stått stilla i tio år, samtidigt som den totala bränsleförbrukning- en har minskat. Det har försvårat finansieringen av infrastrukturen, A FAKTA FORD FX-ATMOS Ford FX-Atmos är ett bra exempel på hur biltillverkarna var inspirerade av den rådande jetfebern. Den presenterades 1954 och har nålliknande radioantenner i fronten, glaskupol som tak och den styrdes med hand- tag i stället för ratt. Tanken var att bilen skulle drivas med kärnkraft. FUTURE BY SEMCON  13
  • 14. för elbilar är ett informationsljud som indikerar för omgivningen att du är på väg. Vår utmaning är att inte ta bort fördelarna med den tysta eldrift som finns i dag. Vi vill att bilarna ska höras men utan att störa omgivningen. Bo Karlsson, sektionschef på NVH Centre: – Bilindustrin är ganska överens om att vi vill minimera varnings- signalerna så långt som möjligt, för det riskerar att försämra ljudmil- jön. Speciellt i städer. Tittar man i kristallkulan så kommer vi säkert att ha aktiva system i framtiden, som gör att man kan detektera personer. Det första steget för bilen kan vara att varna dem som behöver det i dess direkta närhet. Informationsdelen är viktig, att man måste höra att bilen kommer. EU-PARLAMENTET HAR beslutat att samtliga el- och hybridbilar måste möta speciella krav på hör- barhet före år 2021. Semcon driver under projektet Sonic Movement forskning och arbete kring hur el- och hybridbilar kan låta i framtiden. James Brooks är hybriddesigner på Semcon: – Vår rädsla var att när någonting implementeras blir det omöjligt att förändra. Om ett stort bilfö- retag introducerar ljudet från en V8-motor i ett eldrivet fordon eller lägger till ett irriterande pipljud ger det nästan genast upphov till lagstiftning. Projektet har väckt intresse både inom fordonsindustrin och hos teknikföretag. – I slutändan ställer vi bara frågor. Vi lägger fram koncept. Varför måste jag som förbipasse- rande höra en bil tuta långt borta? Varför kan inte det vara ett ljud som är riktat med riktade högtalare mot personen framför? Ny teknik ger nya möjligheter att lösa de här problemen, säger James Brooks. ✖ FAKTA AMC CONCEPT 80 AM VAN Det här konceptet presenterades 1977 och föregick den popularitet som minibussen skulle få i mitten av 1980-talet. Redan då förutspådde AMC att bränsleför- brukningen skulle bli allt viktigare, och ville göra en liten, bränsleeffektiv bil. Trots det har den fyrhjulsdrift och en turboladdad motor. NVH Centre (Noise, Vibration and Harshness). – Den största utmaningen med elbilsljud är att bevara de fördelar vi har med el- och hybriddrift, alltså den upplevda tystnaden, säger Hagman. Framtidens ljud 7 Handla maten i tunnelbanan Tescos sydkoreanska butiker Home Plus lanserade ett helt nytt sätt att shoppa för tre år sedan. Genom en mobilapp som skannar QR-koder registrerar tunnelbane­pendlare de varor de vill köpa med sig hem. Men inte genom att besöka en fysisk butik. I stället syns varorna vid perrongerna – på stora skyltar föreställande riktiga butikshyllor. Varorna levereras hem till dörren inom några timmar. Bara några knapptryck behövs. Biltrafiken till Tes- cos fysiska butiker har minskat – men den totala försäljningen har ökat tack vare onlineshoppingen. 14  FUTURE BY SEMCON
  • 15. Fördel Projektmetodik XLPM Metodiken som tar alla projekt i mål  2 BEGRIPLIGT GRÄNSSNITT. Grunden till att XLPM fungerar i praktiken är den låga tröskeln för alla användare. Termer och definitioner är klara och känns igen från de flesta stora organisationer. Händelseförloppet och de olika stegen och nivåerna är tydligt färgkodade. Allt är förpackat i en pedagogisk visuell form.  9 ETT PROJEKT ÄR INTE ALLTID ETT PROJEKT. Ibland är det bara ett kort uppdrag. Ibland ett stort program med flera parallella projekt – och uppdrag. XLPM 2.0:s metodik är skalbar och rymmer olika arbetsformer. Funktio- nen portföljstyrning gör att du får kontroll på hela projektverksamheten. Fördelen med den töjbarheten är enklare koordine- ring – och i förlängningen bättre målupp- fyllelse.  4 AV MÄNNISKOR, FÖR MÄNNISKOR. Metodik och teknik i all ära, men alla projekt står och faller med den mänskliga faktorn. Det är individer som driver projektet och de måste ha rätt förutsättningar. Individ, team och coachande ledarskap är nyckelfaktorer i XLPM:s projektkultur.  6 PASSAR IN, FÖLJER MED. Allt som behövs för att komma i gång med XLPM är en webbläsare. En miljö som är välkänd för de flesta och gör att alla involverade från ledning till projektmedlemmar får koll och kort startsträcka. XLPM går också att använda med Microsofts samarbetsplattform Sharepoint och fungerar dessutom väl med Antura och Project Place.  5 TESTAT OCH MED BERÖM GODKÄNT. Redan det där 2.0 i namnet skvallrar om att XLPM inte är någon nyhet. Det är en metodik som har prövats och utveck- lats av flera stora organisationer. Semcon har implementerat metodi- ken hos både globala industrier, snabbfotade it-bolag och den offent- liga sektorn. Utvecklingen fortsätter och hittills plockar metodiken hem högsta poäng av dem som testar. MÖJLIGHETEN ATT LYCKAS MED DINA PROJEKT ÖKAR OM DU ANVÄNDER DIG AV EN KOMPETENT PROJEKTSTYRNINGSMETODIK. SEMCONS METODIK XLPM FINNS NU I VERSION 2.0 – HÄR ÄR TIO STEG SOM VISAR VARFÖR DEN ÄR ETT LYSANDE VAL. TEXT JOHAN JARNEVING BILD COLOURBOX  1 BEVISAD FRAMGÅNG. Vad skiljer framgångsrika organisationer från mer mediokra? Forskningen pekar tydligt ut strukturerad projektstyrning som en avgörande faktor. Enligt en rapport från Project Management Institute går 89 procent av de högpresterande organisationerna i mål med sina projekt; att jämföra med en resultatuppfyllelse om 36 procent hos övriga. Förutom att de når sina mål sparar de pengar, tid och frustration. 7 FÅ SNURR PÅ PROJEKTET. Metoden ser varje projekt som en livscykel. Olika projekt har olika livscykler, men det blir alltid mer effektivt att ta en fas i taget och följa en modell som synkar arbetsgruppen. I XLPM 2.0 finns flera livs­cykel­modeller integrerade från start. Det finns modeller för korta uppdrag, agila projekt, samlade program och hela portföljer. Livs­cykel­modellen ger alla i projektet tydliga ramar att förhålla sig till, och konkreta beslutspunkter att följa. 10 BARA BÖRJAN. Den färdiga uppsättningen verktyg och den använ- darvänliga tekniska plattformen är grundläggande. De praktiska hjälp­medlen förvandlar löst samman­satta planer till strukturera- de projekt som håller hela vägen i mål. Men XLPM 2.0 är ett arbetssätt att fortsätta utvecklas med. Det finns flera utbildningar, både klassiska på plats-utbildningar och givetvis också interaktiva e-versioner. FÖRDEL AFFÄREN. Projektet kan vara hur lyckat som helst, men om det inte kopplar till de strategiska målen står organisatio- nen och stampar på samma ställe. Med XLPM 2.0 tar såväl den hårda affärsstrategin som mjukare organi- satoriska värden plats i projektstyr- ningen.  3 DEN SOM BESTÄLLER FÅR OCKSÅ VARA MED. Ett vanligt problem inom projektledning är att beställaren – ”sponsorn” på XLPM-språk – av projektet inte deltar i själva arbetet. Ofta är det en chef som inte alltid har egen projekterfarenhet. XLPM 2.0 gör sponsorn till en naturlig del med egen rollbeskrivning och bra översikt tack vare en så enkel sak som färgkodning. 8 FUTURE BY SEMCON  15
  • 16. Nyttkamerahusvisar flerdetaljerisämreljus Lösningen Så löste Semcon uppdraget för kunden TEXT KARIN AASE FOTO HASSELBLAD UPPDRAG: H4-kameran behövde dels ny hårdvara, dels ny mjukvara för att öka data­flödes­ hastigheten. Utmaningen i att utveckla en kamera för high- end-segmentet är att implementera programmerbar logik som klarar det höga dataflödet utan att förbruka eller dra för mycket ström då kameran strömförsörjs från batteri. LÖSNING: För att göra kommunikationen i kameran snabbare uppdaterades den med större minnen och en ny processor. I och med bytet och de nya drivrutinerna som togs fram passade man också på att byta till ett nytt operativsystem som bättre stödjer den nya arkitekturen. Kameran har även gjorts mer modulär vilket gör det enklare att bygga ut olika delar av mjukvaran vid framtida uppdateringar. RESULTAT: Den nya modellen H5D har fått väldigt bra respons från marknaden. Prestandan är bättre, användargränssnittet är snabbare och erbjuder användarna fler funktioner samtidigt som kameran har ett modernare utseende. Den nya sensorn gör det dessutom möjligt att ta riktigt bra bilder även utanför studion och utan extra ljussättning. 16  FUTURE BY SEMCON
  • 17. 200 MEGAPIXLAR Två av H5D-modellerna erbjuder multishot vilket innebär att ka- meran med hjälp av en avancerad piezo-modul klarar av att ta bilder upp till 200 megapixlar, en teknik som Hasselblad är helt ensamma om i sitt segment. HASSELBLAD-OBJEKTIV Det spelar ingen roll vad som finns inne i kamerahuset om objektivet är dåligt. Precis som med de tidigare H-modellerna är H5D anpassat till Hasselblads unika objektiv- program som bland annat gör det möjligt att använda blixt även på den kortaste exponeringstiden. DET PERSONLIGA ALTERNATIVET Hasselblads kunder är främst professionella fotografer och har alla sina egna krav på hur en kamera ska bete sig. Med H5D har Hassel- blad utökat möjligheten att anpassa kame- ran efter egna önskemål, bland annat med programmerbara knappar och inställningar. MODERNARE UTSEENDE I och med H5D har Hasselblad förstärkt kamerans karaktärsdrag. Formspråket runt sensorenhet- en har förändrats samtidigt som luckor, display och knappar har fått ett modernare utseende. Även färgsättningen har utvecklats för att förstärka ­Hasselblads-karaktären. BÄTTRE BILDER TROTS SÄMRE LJUS I och med att Hasselblad har lyft prestandan på elektroniken så har man kunnat implementera en helt ny CMOS-sensor. Det här ger en betydligt högre känslighet och ökar möjligheten till betydligt längre exponeringstider. Tillsammans ger det en mycket större möjlighet att använda kameran även i situationer med begränsat ljus. FINNS INGET DÅLIGT VÄDER, BARA DÅLIGA KAMEROR En kamera med så bra ljus att den kan fota var som helst måste också tåla lite ruffigare miljö. H5D är utrustad med tätare luckor och packningar vilket gör att den både tål mer väta men även dammiga industriella miljöer. FUTURE BY SEMCON  17
  • 18. TANKEN ATT FÅ fram en exakt position i realtid började växa fram både i det amerikanska och sovjetiska försvaret under kalla kriget. Rymdkapplöpningen var i full gång, och forskare på båda sidor lärde sig mer om vad satelliter kunde användas till. Först ut var USA, som sköt upp sin första satellit för ändamålet 1978. Deras variant av ett satellitbaserat positione- ringssystem heter gps – global positio- ning system. Fyra år senare, 1982, sköt Sovjetunionen upp sin första satellit till systemet som heter Glonass. Drygt 30 år senare har tekniken förfinats, blivit tillgänglig för allmänheten och används varje dag av människor med smarta telefoner, färddatorer och i utrustning som behöver positioneras. Inte minst har sjösäkerheten för vanliga båtägare förbättrats – möjligheten att hitta en korrekt position vid en nödsituation har blivit allmäntillgänglig teknik, och inte bara något för båtar i premiumseg- mentet. Dessutom har ytterligare aktörer gett sig in positioneringsbranschen. Rent teoretiskt kan både USA och Ryssland släcka ner gps respektive Glonass med ett knapptryck. Det har fått både Indien, Kina och nu senast även EU att skapa egna system. Det europeiska navige- ringssystemet Galileo, som ska vara fullt utvecklat till år 2018, kommer dessutom vara nästan tio gånger mer exakt än gps, med en felmarginal på en meter. ✖ Kalla kriget var startskottet för satellit­navigering DE MUNTLIGA VÄGBESKRIVNINGARNAS TID ÄR FÖRBI. FÄRRE OCH FÄRRE KÖR RUNT MED EN BILATLAS I HANDSKFACKET. TEKNIKEN HAR TAGIT SIG IN I KARTBÖCKERNA OCH GETT OSS SATELLITNAVIGERING. FAKTA NAVIGERINGSSYSTEM I ett navigeringssystem med inbyggda kartor finns också inbyggd logik. Om ditt system känner av att du är i närheten av en väg, och rör dig i vägens riktning, bör du logiskt sett befinna dig på vägen. På så sätt kan många färddatorer upplevas som mer korrekta än vad de faktiskt är. Revolutionen Satellitnavigering TEXT FREDRIK HULDT FOTO 123RF COLOURBOX 18  FUTURE BY SEMCON
  • 19. ÅR 1982 Kosmos 1413, Sovjet­ unionens första satellit i GLOSNASS- systemet (Global- naya navigatsionnaya sputnikovaya siste- ma), skjuts upp från Baikonur i Kazakstan. Den är operativ under 15 månader. ÅR 2015 Galileo är operativt. Arbetet med säkerhet och miljö i trafiken tar ett stort steg med systemupplösning på 1-0,01 meter. Bättre täckning nära polerna. Oändliga övervak- ningsmöjligheter. Integritet blir en allt större fråga. ÅR 2025 Den krockfria trafiken är verklig- het. För korta distanser kommer helt nya logistiska system med bland annat autonoma transport- drönare i städerna och i områden med skadad infrastruktur. Till ex- empel transport av förnödenheter i katastrofområden. För att lösa större transportbehov samverkar svärmar av soldrivna drönare. ÅR 2018 Europeiska Galileo är fullt utbyggt. Revolutionerande förbättringar i säkerhet och upplösning ner till en cen- timeter. Unik SAR-funktion (Search And Rescue), satel- literna utrustade med trans- ponder som vidarebefordrar signaler från nödställda och deras position. ÅR 1978 Satellit OPS 5111, den första av hittills 75 amerikanska satelliter för användning i GPS-systemet, skjuts upp från Vandenberg Air Force Base i Kalifornien. Idag är 32 GPS-satelliter i bruk. ÅR 1995 GPS-systemet är fullt utbyggt och operativt. Efter att ha varit öppet enbart för den ameri- kanska militären öppnas det nu för allmänheten och den civila markna- den. Kartans storhetstid som navigations­redskap är över. ÅR 2020 Kinesiska Beidou är fullt utbyggt och operativt. Autonoma fordon för både person- och godstransporter i trafik. Stor effektivisering av trafikflödet på våra vägar med intelligenta transporter som utnyttjar lågintensiva timmar, aldrig krockar och spar energi genom kolonnkörning. MOTTAGAREN Med hjälp av data från satelliterna och ljusets hastighet kan mottagar­ enheten (t.ex. en mobil­telefon) räkna ut avståndet till satelliten. Data från tre eller flera satelliter ger enheten möjlighet lokalisera sig själv. SATELLITEN Satelliterna skickar kontinuerligt ut sin position och en tidsangivelse från dess interna klocka exakt när datan skickades. Amerikanska GPS-systemet består av 32 satelliter i sex banor med 60-graders spridning runt jorden. Satelliterna kretsar på 20 200 kilometers höjd och är placerade så att mottagaren har kontakt (line of sight) med minst sex satelliter på majoriteten av jordytan. Positionering kräver data från tre satelliter. Angivelsen blir mer exakt ju fler satelliter man har kontakt med. SÅ FUNKAR GPS SÅ UTVECKLADES SATELLITNAVIGERING FUTURE BY SEMCON  19
  • 21. OFTA ANVÄNDS E-LEARNING som ett finare ord för distansundervisning på dator. Lyfter vi på locket är det dock ett lika komplext område som skolämnet i stort. Precis som det inte finns en skola som passar alla så består e-learning av en mångfald ingredienser och recept. Utvecklingen av e-learning går hand i hand med datoriseringen av samhället i stort. Förutom två tidiga försök – elektro- niska testmaskiner för studenter på amerikanska universitet på 1920-talet och Plato (Programmed Logic for Automated Teaching Operations), ett program för datorbaserad inlärning som togs fram vid universitetet i Illinois på 60-talet – så är det persondatorn och internet som gjort dagens e-learning möjligt. I DAG HAR e-learning en självklar plats både inom skolvärlden och ute i arbetslivet. Du kan läsa in allt från grundskolekompetens på komvux till en universitetsexamen från Stanford online. Du kan jobba i charken eller som specialiserad tekniker på ett kärnkraft- verk, chansen att du gått en elektronisk fortbildning de senaste åren är stor. Det verkliga genombrottet för e-learning kom på 1990-talet och under 2000-talet har det skjutit i höjden med ny teknik och fler mobila lösningar. Dagens e-learning är långt från korre- spondenskurser via e-post. Utbildningar med ett e framför har verkligen tagit vara på teknikens möjligheter. Från en till synes enkel sak som filmade föreläs- ningar till virtuella världar där deltagaren möter olika scenarion och webbaserade klassrum där lärare och elever interagerar i realtid. Eller en flygsimulator för blivan- de piloter eller ett simulerat kundmöte för butikssäljare. När framtidsforskare siar om en ny generation robotar som tar över alltmer kvalificerade uppgifter som ekonomisk redovisning och medicinsk diagnostice- ring, är det lätt att undra om lärarrollen också är hotad. ULRIKA FAGRELL ÄR säljchef för projekt- metodiken XLPM på Semcon, och har jobbat mycket med utbildning och e-lä- rande, särskilt inom projektledning. Hon tror att det är ett tag kvar innan datorn helt kommer att ta över lärarens roll. – Efterfrågan på e-utbildningar går uppåt. Dels för att utbudet har blivit stör- re och bättre och dels för att många av de chefer som köper in utbildningar räknar med att spara kostnader. Men så enkelt är det inte alltid – läraren och klassrummet kan inte ersättas av datorer rakt av. Självklart finns det ekonomiska vinster med e-lärande. Utgifterna för resor, lokaler, logi och lärare minskar – men de riktigt stora vinsterna ligger i distri- butionen och den interaktiva miljöns Digitalt, virtuellt och verkligt flexibelt E-LEARNING ERBJUDER MÅNGA MÖJLIGHETER. MEN LÄRARE OCH KLASSRUM KAN INTE ERSÄTTAS AV DATORER – DET BÄSTA ÄR ATT BLANDA DE BÅDA METODERNA. TEXT JOHAN JARNEVING FOTO COLOURBOX Ulrika Fagrell, säljchef på Semcon 7 FUTURE BY SEMCON  21
  • 22. Ämnet E-learning möjligheter att prova sig fram; ”Learning by doing” som det populärt brukar kallas. Ulrika Fagrell rekommenderar alla att se till resultatet i första hand och kostnaden i andra. HUR SKA DÅ en inköpa- re av utbildningar tänka i valet mellan klassiska lektioner i ett klassrum kontra det webbasera- de lärandet? Både och, är det lika korta som självklara svaret. Blended learning som det kallas i branschen. – Inget ont om e-utbildning i sig, men människor fungerar inte alltid som förespråkarna har tänkt sig. För tio år sedan rådde eufori runt allt med webb, men i praktiken visade det sig att bara en bråkdel av del- tagarna gick kurserna som det var tänkt, förklarar Ulrika Fagrell. Blended learning är i stället en bland- form. Det bästa av två världar. Deltagarna får möjligheten att träffas på riktigt, lära känna övriga och bygga på sina informel- la nätverk. Något som förbättrar inlär- ningen när deltagarna sedan ses online. – E-utbildning är viktig i organisatio- ner där deltagarna är spridda, men man kan fråga sig om inte utbildning då också är ett bra tillfälle att ska- pa personliga kontakter. Med blended learning får man vinsterna från båda verkligt och virtuellt. För Ulrika Fagrell och Semcon är det självklart att ta till sig ny teknik och utveckla nya sätt att arbeta med utbildning. Men man är också noga med att tänka kritiskt. Utvärdera och göra sin egen kombination för att nå resultat. Det är arbe- tet med blended learning ett bra exempel på. – Gruppdynamiken och förtroendet för läraren är lika viktigt online som i klassrummet. FÖRDELARNA MED blandformer är lätta att se, men vad är det som det nya e-lear- ning bidrar med? Individuell anpassning är en viktig del. Det passar inte alla att läsa böcker. Med e-läromedel kan du lära dig genom film, grafik och spel. Och när du sitter framför datorn kan du jobba i din takt och alltid med uppdaterad information. Den digitala tekniken är också ett sätt att utbilda fler till lägre kostnader. Det är något som såväl företag som samhället i stort tjänar på när kunskap är den viktigaste konkurrens­för­ delen. ✖ FAKTA E-LEARNING E-utbildning i olika former har utvecklats snabbt sedan det slog igenom på allvar under 1990-talet. Främst används tekniken till virtuella klassrum för distanskurser, men de digitala inslagen ökar också i de fysiska klassrum- men. Att blanda traditionellt med ny teknik, så kallad blended learning, förespråkas av de flesta experter. Det går även att läsa universitetsutbildningar online. Fungerande projektarbete med samstämmighet över gränserna är en nödvändighet för internationellt verksamma företag. ETT SÄTT ATT nå dit är att utbilda sina medarbetare till PMP, Pro- ject Mangement Professional. En certifiering som ges av amerikan- ska Project Managment Institute. Semcon är en av de aktörer som förbereder företagens personal för PMP-examen. Preparandkursen för PMP och en kurs i projektekonomi hålls i ett virtuellt klassrum. Där möter deltagarna sin lärare i realtid och kan räcka upp handen, chatta och jobba i virtuella grupprum. Deltagarna kommer från hela världen. – Först var jag osäker på om tekniken skulle hålla, inte minst för att uppkopplingen är av varie- rande kvalitet. Men jag blev snabbt motbevisad och kursen har gått över förväntan, berättar Erika Klingler som har tagit fram Semcons virtuella klassrumskoncept. IT-verktyget som Semcon valt är Adobe Connect. En webbaserad miljö med alla funktioner du önskar från ett modernt klassrum, men utan stora anspråk på bandbredd eller någon speciell mjukvara. – Tekniskt har vi inte mött några hinder. Då är olika tidszoner ett större praktiskt problem. Den här typen av kurs som har en certifiering som hägrar passar väldigt bra som e-utbildning. Deltagarna är motiverade och klarar de självstudier som behövs. – Vi jobbar också mycket med övningar och direkt feedback där deltagarna kan se vad de behöver förbättra innan de går vidare till sluttestet hos PMI. ✖ Med e-läromedel kan du lära dig genom film, grafik och spel. 7 DEN DIGITALA TEKNIKEN GÖR DET LÄTT ATT UTBILDA FLER TILL LÄGRE KOSTNAD. HÄR ÄR TRE BRA EXEMPEL PÅ E-LEARNING. 1. GLOBALT KUNSKAPS­ UTBYTE I ­REALTID 22  FUTURE BY SEMCON
  • 23. Den afrikanska organisationen LEAP har sin bas i Nigeria.Med hjälp av e-learning vill man förändra attityder och hjälpa människor att upptäcka nya möjligheter. LEADERSHIP, Effectiveness, Ac- countability, Professionalism är orden bakom LEAP. Organisationen utbildar och utvecklar ungdomar och företagare i 26 länder över hela kon- tinenten. På schemat står ledarskap, företagsamhet och mjuka värden som kommunikation och ansvarstagande. Deras visionära förhållningssätt skapar hopp och kopplar ihop kom- petens med en krass arbetsmarknad. LEAP jobbar på två nivåer. Direkt med ungdomar och tillsammans med företagsledare och affärsmän. En stor del av jobbet handlar om att förändra attityder och hjälpa människor att få upp ögonen för nya möjligheter. Ofta med ett helt land i skolbänken. Där är e-learning och multimedia viktiga framgångsfaktorer. Naija Junction är ett projekt där LEAP har jobbat tillsammans med African Leadershop Institute, för att väcka det politiska intresset hos nige- rianerna, främst hos ungdomar. I en serie scenariofilmer målar de upp olika framtidsbilder för landet. Projektet har en egen hemsida och filmerna är publicerade på YouTube. Tillgången till internet ökar hela tiden i Nigeria och filmerna har varit en dörröppnare när LEAP utbildar nya ledare. Enligt LEAP:s vd Iyadunni Olubode har framgångarna med Naija Junction lett till fler satsningar på e-learning. Det är en teknik som ökar i betydelse i hela Afrika. – Lyckas vi fördela utbildning jämnt till hela befolkningen, då är det afrikanska århundradet här. Med rätt innehåll och enklare tillgång till inter- net kommer e-learning öka kunskaps- nivån, säger Iyadunni Olubode. Hon nämner projektet ”Powering the impossible” som riktar sig till gymnasieskolor. I ett datorlabb helt drivet med solenergi kan lärare och elever använda tekniken för att för- bättra undervisningen. De får tillgång till bättre material och verktyg för inlärning och utvärdering. LEAP har även utvecklat ett format för webbseminarier, The LEAP Career Corner Speaker Series. Där får unga aspiranter lyssna på förebilder och interagera i realtid. ✖ Offentlig sektor och socialt arbete hör inte till vardagen för Henrik Montgomery och hans kollegor på Semcons avdelning för produktinformation. NOHALC – Norra Hisingens Arbets- livscentrum – är en vidareutveckling av metoden Supported Employment, som drivs med stöd från EU/ESF. Tanken är att man genom arbetsträ- ning och traineeplatser ska hjälpa dem som står allra längst från arbets- marknaden att komma närmare ett riktigt jobb. Ett ovanligt uppdrag för Semcon, där det oftare är stora industrikunder som står för uppdragen. – Vi såg direkt att det var ett uppdrag för vår kompetens. Att det dessutom var vår egen stad som var uppdragsgivare och att det var ett an- geläget projekt, gjorde beslutet enkelt, berättar Henrik. Semcons förslag blev början på ett givande samarbete – De delade vår bre- dare mer pragmatiska syn på e-learning som ett interaktivt lärande i olika förpackningar, så vi synkade direkt. Projektet hade också öppna ramar från start. – Vi har haft en dialog där norra Hisingens Arbetslivscentrum kommit med kunskapen om sin metod och vi har kompletterat med vår kompetens inom interaktiva lösningar. Den interaktiva läroplattformen bygger på det öppna gränssnittet Drupal. Ett system för att snabbt och billigt skapa och distribuera innehåll. Handläggarna inom socialtjäns- ten i Göteborgs Stad kommer att jobba på plattformen tillsammans med sina klienter. Bedömning- ar, självskattningar och presentation av statistik är några av funktionerna. Även arbetsgivare som deltar i programmet kan gå in och följa upp. – Det är enormt inspirerande att jobba med de här frågorna och se att våra lösningar gör skillnad i samhället. Plattformen lanseras till december 2014 och förhoppningsvis är det bara början. – Göteborgs Stad har varit väldigt framåt, vi har framtidssäkrat för appar och ser flera möjligheter, säger Henrik Montgomery. ✖ 2. E SOM I ENGAGEMANG 3. DIGITAL GENVÄG FRÅN UTANFÖRSKAP TILL ARBETE Henrik Montgomery, Semcon. FUTURE BY SEMCON  23
  • 26. ”ALLA HAR SAMMA INFORMATION SAMTIDIGT OCH ALLA HAR SAMMA MÅL ATT FÅ STADEN ATT FUNGERA EFFEKTIVT” ROHIT TALWAR ET FLYTER på i Rio de Janeiro. Po- lisen och ambulan- sen är snabbt på plats när något har hänt. Reparatören rycker ut när ett trasigt trafikljus ska fixas. Blir det stopp någonstans i avloppssystemet kan stora översvämning- ar förebyggas tack vare tidiga åtgärder. Tolvmiljonersstaden har genom ett unikt samarbete fått en sambandscentral där 30 organisationer samverkar. Väggarna är tapetserade med bildskär- mar som övervakar viktiga samhällsfunk- tioner. Centro de Operações samlar in enorma mängder data från övervaknings- kameror, sensorer, smarta trafiksignaler och privatanvändare av olika appar. In- formationen delas mellan myndigheterna och privata företag som ingår i projektet. Brasiliens näst största stad har hakat på samarbetstrenden. Gränslöst tänk kan få städer att funge- ra – och företag att växa. – Skälet till att Rio de Janeiro har lyckats är att de har en gemensam databas där man hämtar information för att fatta snabba beslut. Alla har samma informa- tion samtidigt och alla har samma mål att få staden att fungera effektivt, säger Rohit Talwar. Han är globalt arbetande futurist och driver den Londonbaserade konsultfir- man Fast Future Research, som hjälper företag med strategiskt framtidstänkande. – De mest framgångsrika företagen har en sak gemensamt. De skapar smarta sätt att starta konversationer och dela infor- mation mellan alla partners i företagets ekosystem. Fler och fler affärer omvand- las numera till stora projekt där många spelare är inblandade. Fokus ligger hela tiden på att hitta bättre sätt att samverka. ROHIT TALWAR TYCKER att det svåraste är att faktiskt starta samarbeten – och att sedan hålla igång dem. – Det är många krafter med i spelet. Politiken och motivationen är olika för olika organisationer. Personerna i toppen kanske är överens medan spelarna där- under inte vill passa bollen till varandra. Företagen blir ofta överraskade av hur svårt det är att få till bra samarbeten. Allt kokar ner till personerna. Om man får människor att arbeta med varandra och lita på varandra är mycket vunnet. Det finns inbyggda utmaningar när oli- ka företag, kulturer, språk och arbetssätt ska samverka. – Det är ingen naturligt smidig process när en indisk, en kinesisk och en ameri- kansk firma ska jobba tillsammans. De har olika sätt att leda och att fatta beslut. Informationen flyter fram på olika sätt, säger Rohit Talwar och fortsätter: – En annan viktig sak är hur vi jobbar D På Centro de Operações i Rio de Janeiro finns en sambandscentral där 30 organisationer samarbetar. Alla har tillgång till enorma mängder data och målet är att kunna göra snabbare och effektivare insatser. 26  FUTURE BY SEMCON
  • 27. 1FORSKNINGSPROJEKT MED FLERA FÖRETAG Läkemedelsjättarna Sanofi och Merck är två konkurrerande företag som samarbetar. I ett gemensamt forskningsprojekt jobbar de med att bland annat ta fram cancermedicin. Båda företagen samverkar dessutom med myndigheter och offentliga organisationer i mängder av sammanhang. 2GEMENSAM UTVECKLING MED KONKURRENTER PSA Peugeot och Toyota utvecklade komponenter tillsammans för att bygga tre olika små stadsbilar. Resultatet blev Peugeot 107, Citroën C1 och Toyota Aygo. Byggandet av alla tre bilarna startade i tjeckiska Kolin 2005 och har blivit försäljningssuccéer för biltillverkarna. 3ÖPPEN INNOVATION Wikipedia, det flerspråkiga webbaserade uppslagsverket, är det mest besökta på internet. Har i huvudsak fritt och öppet innehåll som utvecklas av sina användare. Den engelskspråkiga versionen är störst, med över fyra miljoner artiklar. Totalt innehåller Wikipedia 30 miljoner artiklar. 4DELA KUNSKAP South-South Cooperation är ett utbytesprojekt där kunskap, resur- ser och teknik delas mellan utvecklingsländer på södra halvklotet. Ett av målen är att starta en gemensam bank, att jämföras med Internationella valutafonden och Världsbanken. Mer än 450 miljoner dollar utlovades mellan investerare, företag, regeringar och andra parter på organisatio- nens senaste mässa. 5KUNDDRIVEN INNOVATION Blizzard Entertainment har skapat spelserien World of Warcraft (WoW). En av framgångsfaktorerna har varit att bjuda in användare för betatestan- de i utvecklingsarbetet. 2013 hade WoW intäkter över en miljard dollar – och en marknadsandel på 36 procent i sin genre. 6DELAD RISK – OCH BELÖNING Aera Energy är ett samarbete mellan energijättarna Exxon Mobil och Roy- al Dutch Shell. Aera är Kaliforniens ledande olje- och gasproducent (30 procent av totala produktionen i delstaten). Exxon och Shell har delat på kostnader för tillverkning och olika investeringar. 2013 var Aeras intäkter 5 miljarder dollar. Olika sätt att samarbeta 7 tillsammans inom arbetslag och mellan olika delar inom den egna organisationen. Hur tar vi tillvara en idé i ena änden, som kan användas på ett effektivt sätt någon helt annanstans i företaget? Där är it-delen viktig för att dela idéerna. Alla vill lära sig hur man ska göra i den digitala sfären, över kulturella och organisatoris- ka gränser. BYGGBRANSCHEN ÄR EN trendsättare där många entreprenörer, investerare och intressenter samverkar. Att dela informa- tion är en nyckel. – I ett byggprojekt värt en miljard euro kan det finnas uppemot 20 partners. Hur gör vi för att bäst arbeta tillsammans? Jo, vi jobbar med samma data samtidigt, så att informationen når alla på samma gång. Alla har samma möjligheter att påverka innehållet direkt. Då minimeras också risken att flera slösar tid på att göra samma sak. Dick Stroud är företagsstrateg från Storbritannien. Trots den tydliga samar- betstrenden ser han fortfarande tröghet på många håll. – Jag är förvånad över hur lite det ännu samarbetas mellan olika företag och organisationer. Behovet av att hemlighål- Rohit Talwar Bor: London, England. Yrke: Rådgivare, författare, föreläsare. Med humor, inspira- tion och provokation som vapen jobbar Rohit Talwar med rådgivning till flera globala företag, både inom riskanalys och utvecklingsstrategier. FUTURE BY SEMCON  27
  • 28. la information verkar ha brett ut sig över generationerna. Många chefer i 30-års- åldern är lika besatta av att bevaka sina konkurrenter som vi i 60-årsåldern är. Det är verkligen en besvikelse eftersom jag tror att företagen kan lära mycket av var- andra utan att för den skull kompromissa bort sina kommersiella framgångar. Just konkurrensen mellan företagen skrämmer många av dem att söka nya gemensamma vägar för utveckling. Men det är där det finns mest möjligheter. Om man vågar. JOURNALISTEN ANDREAS EKSTRÖM har skrivit en bok om Google. Han är framtidsanalytiker och föreläser om den digitala omställningens sociala effekter. – Den digitala revolutionen har fött helt nya sätt att utveckla verksamheter på olika nivåer. Och trots att konkurrensen är hårdare än någonsin verkar det som om allt fler väljer ett mjukare sätt att samarbeta. Värdet av att lära av varandra är enormt. Det förstår alla i dag. Men samtidigt lider man viss risk för konfor- mism, alla rör sig mot en marknadsnisch i mitten som är säker snarare än ut- manande. När såg vi senast en verklig ”gamechanger”, en uppfinning som på djupet förändrade en marknad eller människors beteende? Jag skulle säga att inget sådant har hänt sedan surfplattan kom, säger Andreas Ekström. Det finns gott om tekniksamarbeten som har varit nödvändiga och lyckade. Gemensamma standarder som 3G, 4G, Bluetooth, USB är resultat av bred sam- verkan. I de fallen har jättar som Ericsson, Intel, IBM och Microsoft sett nyttan av att arbeta tillsammans med sina konkur- renter inom respektive bransch. – Den globala Bitcoin-communityn är ett annat exempel på hur tekniken har utvecklats genom samarbete, säger Rohit Talwar. Där jobbade människor tillsammans och tog fram gemensamma lösningar. De skapade ett helt nytt ekono- miskt system med den digitala valutan i grunden och blockchain-teknologin som säkerhetsmekanism. De här modellerna har helt omformat finansiella tjänster. På detta område är spelarna pionjärer och de måste jobba tätt tillsammans eftersom deras nytänkande möter stort motstånd. I MÅNGA BRANSCHER är det ett måste att ta hjälp utifrån. – Vissa läkemedelsföretag blir allt bätt- re på att ta in idéer från företag och andra som utför forskning. Astra Zeneca är ett företag som ofta tycks hamna rätt i sina samarbeten. Samma gäller konkurrenten GlaxoSmithKline, säger Rohit Talwar. Han menar att gemensamma för- delningsmodeller för risktagande och FOTOPONTUSTIDEMAN Här på Dallas/Fort Worths internationella flygplats sker ett unikt samarbete mellan flygplatsen och flygbolagen. All utveckling sker gemensamt, och flygbolagen har mycket att säga tuill om när det gäller hur vinsten ska spenderas. Andreas Ekström Bor: Lund, Sverige. Yrke: Journalist, författare och föreläsare. Andreas Ekström har bland annat skrivit boken ”Google- koden”, som neutralt beskriver hur Google resonerar och tänker. 28  FUTURE BY SEMCON
  • 29. NÄR SÅG VI SENAST EN VERKLIG ”GAME­ CHANGER”, EN UPP­ FINNING SOM PÅ DJUPET FÖRÄNDRADE EN MARKNAD ELLER MÄNNISKORS BETEENDE? ANDREAS EKSTRÖM belöning är en annan del som kommer att växa sig ännu viktigare i framtiden. Som exempel nämner han DFW, Dal- las/Fort Worths internationella flygplats, som trafikeras av 30 olika flygbolag, bland andra American Airlines, Lufthansa och British Airways. – Flygplatsen har ett väldigt intressant sätt att fatta sina beslut på tillsammans med flygbolagen. Systemet bygger på hur tjänster och butiker förbättras och det finns ett bakomliggande sofistikerat system för hur intäkter från butiker, restauranger, hotell och andra företag fördelas. Dessutom har flygbolagen stort inflytande över hur eventuella ytterligare vinster spenderas och investeras. På DFW, som är en av världens tio mest trafikerade flygplatser, har konkurrenter alltså gått samman för att dela den slutli- ga vinsten. Inom andra sektorer är det vanligare att mötas i ett tidigt skede – för att sedan skiljas åt med ett gemensamt resultat som man var för sig går vidare med. – Detta ser vi i så kallade ”pre-com- petitive research projects” som ofta är delfinansierade av myndigheter. Det görs mycket för att få olika företag att dela med sig av information och sina resultat. Detta för att man ska kunna gå vidare med något som är till stor nytta för med- borgarna, och som företagen sedan kan försöka kommersialisera. Andreas Ekström ser att samarbetsmo- dellerna förfinas. En betydelsefull utveck- ling har skett när det gäller att samverka direkt med slutkunden. – Att släppa tidiga betaversioner av produkter har varit väldigt lyckosamt för många företag. Det skapar en känsla av gemenskap runt projektet mellan tillver- karen och användarna när de i ett tidigt skede är med och påverkar produkterna och innehållet. DELANDET AV INFORMATION är den röda tråden i samarbetstrenden. Det skapar förtroenden och ökar människors vilja att hjälpa varandra. I framtiden kan den mänskliga interaktionen ändå få en mins- kad roll. Välvilja mellan flera personer kan räcka långt men är inte alltid tillräckligt. När Rohit Talwar pratar om framtidens mest banbrytande samarbeten talar han inte ens om människor. – Det finns en annan väg. Artificiell intelligens (AI) kommer att förändra mycket. Vi kommer att få ”AI-agenter” som lär sig att agera rätt, säger han. ”Agenterna” kan exempelvis vara datorprogram som instrueras att utföra en specifik uppgift, och fattar egna beslut kring vilka samarbetspartner som behövs för att nå ett lyckat resultat. – De kommer att ha klara mål och hela tiden samarbeta med de som kan hjälpa dem att nå dit. Fördelen är att agenterna inte har någon politisk agenda. De blir inte befordrade, de får inga bonusar och de riskerar inte heller att få sparken. Deras enda motiv är att nå målet och de kom- mer att hitta de samarbeten som krävs. ✖ Dick Stroud Bor: Salisbury, England Yrke: Konsult, föreläsare och skribent. Dick Stroud arbetar mestadels på PR-byrån 20plus30 som har specialiserat sig på att nå ut till den nya gruppen av köpstarka konsumenter över 50 år. FUTURE BY SEMCON  29
  • 30. QA Sophia Lindholm om kreativitet D u har säkert både sett den och pratat om den. Sekvensen där Jean-­Claude van Damme går ner i split mellan två backande Volvolastbilar är en av de mest klickade reklamfilmerna i Youtubes historia. Och dess genomslagskraft har ökat kännedomen om Volvo Trucks varu- märke i så hög utsträckning att konstmu- seet Louvren i Paris vill visa filmen som ett permanent inslag på sin avdelning för reklam. För Sophia Lindholm personligen är The Epic Split inte bara en av de största framgångarna i karriären. Det är även den storstilade avslutningen på en kam- panj som hon och hennes kollegor på Forsman Bodenfors arbetat med under flera års tid. När Volvo Trucks vände sig till den prisade svenska reklambyrån var det för att få hjälp med sin första produktlan- sering på nitton år. Fyra av Forsman Bodenfors kreatörer, däribland Sophia Lindholm, fick i uppdrag att väcka intresse och skapa något spektakulärt utifrån devisen ”Not just another truck – Not just another launch”. Och så blev det. Redan den första filmen i kampan- jen, den så kallade ”The Ballerina Stunt” där Faith Dickey går på lina mellan två körande lastbilar blev en omedelbar succé och därefter fortsatte framgångssagan. 7 SophiaLindholmär enavvärldensmest kreativapersoneroch enavhjärnornabakom VolvoTrucksvirala megasuccé”TheEpic Split”.Hurhållerhonsig ständigtkreativ? TEXT LINDA THOMSEN HÖGFELDT FOTO ANDERS DEROS 30  FUTURE BY SEMCON
  • 31. Sophia Lindholm Jobbar med: Art director på Forsman Bodenfors i Göteborg. Hobby: Skidåkning, tennis och hummerfiske. Priser och utmärkelser: #14 Most Creative People in Business 2014 (Fast Company), 3 Grand Prix Cannes Lions, 5 Guldägg, utmärkelser i Black Cube, Art Directors Club, Best in Show, One Show, Black Pencil, DAD. FUTURE BY SEMCON  31
  • 32. Höjdpunkten kom i juni då Sophia och hennes kollegor belönades med två Grand Prix i Cannes Lions – de finaste priser en reklamare kan få. Du anses som en av världens mest kreativa personer. Varifrån får du alla dina idéer? – Det finns nog en föreställning om att vi kreatörer är idésprutor som sover fram inspiration eller får en briljant idé när vi går runt på stan. Tyvärr är det inte riktigt så spännande i verkligheten. Att arbeta med reklam är ofta hårt arbete där vi sit- ter instängda i ett litet rum och diskute- rar och spånar oss fram till en idé. Någon kommer på något som arbetsgruppen se- dan utvecklar tillsammans. Inte sällan blir idén i slutändan något helt annat. För mig är det kreativa arbetet en sida av yrket, där förutsättningen för min kreativitet är att jag först har tillgodogjort mig till- räckligt mycket fakta för att kunna skapa något som är relevant och bra för kunden jag jobbar med. Visst går det att sitta och komma på fantastiska idéer, men om en idé inte kan grundas i fakta blir den inte relevant. Det är nog det som är min styrka som art director, att jag kan komma på något som är kreativt och intressant men som samtidigt har en relevans för min kund. När det gäller The Epic Split är det produkten som står i centrum och alla kan förstå varför just Volvo Trucks gör dessa stunts. Det vi i själva verket gör är ju produktdemonstrationer, om än på ett oväntat och spektakulärt sätt. Så fakta är en förutsättning för ditt skapande? – Fakta är otroligt viktigt för mig! Det är grunden för att kunna ta fram det budskap som ska kommuniceras och det är utifrån fakta vi sedan tar fram den idé som ska sälja. När vi arbetar med en kund och en kampanj börjar vi alltid med att göra research. När vi tog fram konceptet för Live Test Series för Volvo Trucks träffade vi otroligt många smarta medar- betare på företaget, allt från tekniker till produktansvariga, och lät dem berätta om hur de såg på den nya lastbilen och vad som var dess fördelar. Vad låg bakom idén till Live Test Series? – Vi hade utgångspunkt i att den mål- grupp vi skulle nå var både bred och svår att nå med traditionella medier. Vi skulle tala till den lilla åkeriägaren som både äger och själv kör sin lastbil och besluts- fattare på stora företag som Schenker eller DHL som köper in flera hundra lastbilar. Detta tvingade oss att tänka annorlunda och hitta målgruppens minsta gemensam- ma nämnare. Vilket är att de har många påverkare runt omkring sig, allt ifrån kollegor till familj och vänner och media. Vårt mål var att få till en snackis där en son skulle kunna komma till sin pappa och säga: Har du sett där här reklamen för Volvo Trucks? Eller att någon skulle läsa om kampanjen i en tidning och känna att ”det där får jag nog ta och kolla upp”. Så vi arbetade med att nå en bredare målgrupp och att göra lastbilarnas funktioner publika och intressanta för många, så att de breda lagren sedan kunde påverka den kärnmålgrupp vi i första hand ville nå. Hur skiljer sig arbetssättet på Forsman Bodenfors från andra reklambyråer? – Vi har ingen kreativ chef. Om man ser till de stora byråerna utomlands och även i Sverige är reklambranschen ganska  1 Skaffa nya intryck. Res, testa nya saker och framför allt: lyssna på andra människor. Jag tror att nya intryck hänger samman med förmågan att vara kreativ.  2 Våga släppa prestigen. Var inte rädd för att säga något som kanske inte är så genomtänkt eller som rentav känns dumt. Visst, det kanske inte alltid blir en bra idé men ibland kan det också leda till något fantastiskt. Så utmana dig själv och sluta oroa dig så mycket för vad människor ska tycka och tänka.  3 Träning ger färdighet. Precis som med alla förmågor kan din kreativitet förbättras om du tränar. Självklart spelar erfarenhet en stor roll, har du arbetat i många år har du hunnit öva längre. Kanske handlar det även om att den berömda ångesten lättar lite när du vet att du kan komma på något bra. Då kommer nästa idé lite enklare.  4 Utveckla dina idéer med andra. Många av mina bästa idéer har vuxit fram i samarbete med andra människor. När vi suttit och spånat eller bollat en idé som förbättrats med hjälp av andras input. För mig är kreativitet i mångt och mycket ett teamwork.  5 Glöm inspiration – jobba på. Att komma på idéer under natten eller bara helt apropå har aldrig varit en av mina starka sidor. I stället brukar idéerna växa fram när jag och mina kollegor sitter instängda i ett litet rum och diskuterar.  6 Ha roligt. För mig är det viktigt att känna glädje och att ha roligt på jobbet. Om jag inte hade haft kul, ja då hade mina idéer nog inte blivit speciellt bra. Så blir du mer kreativ – Sophia Lindholm tipsar QA Sophia Lindholm om kreativitet 32  FUTURE BY SEMCON
  • 33. ”VISST GÅR DET ATT SITTA OCH KOMMA PÅ FANTASTISKA IDÉER, MEN OM EN IDÉ INTE KAN GRUNDAS I FAKTA BLIR DEN INTE RELEVANT.” traditionell och toppstyrd, och den kreati- va chefen har stor bestämmanderätt över de kreativa teamens arbete. På Forsman Bodenfors är det tvärtom; hos oss är det arbetsgrupperna själva som har ansvaret för sitt arbete. Men vem bestämmer kan- ske man undrar då? Det låter ju ganska svårt, men ofta när vi kommer fram till en idé som är tillräckligt bra brukar alla i ar- betsgruppen hålla med. Om en eller flera i stället är tveksamma – ja, då bör vi nog vidareutveckla den eller försöka komma på något nytt. Sedan har vi en företags- kultur och ett arbetssätt där vi gärna ger input och tar emot feedback. Vi rådfrågar ofta andra kreatörer på byrån, men i slutändan är det vi själva som bestämmer hur vi tar tillvara på eventuell kritik. Vilka är fördelarna och nackdelarna? – Jag tror att arbetssättet har främjat allas kreativitet, både genom det förtro- ende och ansvar vi har som kreatörer. Sen bottnar såklart allt i att vi som medarbe- tare tror på arbetsmodellen och känner tillit till vår egen förmåga att leverera, att vi är tillräckligt duktiga och ansvarsta- gande. Därmed inte sagt att det alltid är enkelt med ett så demokratiskt arbetssätt. Exempelvis kan en ung kreatör som är ny i branschen hamna i samma arbetsgrupp och ha lika mycket ansvar som en person som jobbat i trettio år och kanske till och med varit med och grundat byrån. Själv- klart kan det då till en början vara svårt att våga kritisera eller ens våga uttala sina idéer högt. Samtidigt kan de som är äldre och mer rutinerade tjäna mycket på att arbeta med någon som är ung, ny och har ett annorlunda tänk. Det händer så myck- et i den här branschen, det kommer hela tiden nya medier och de unga kreatörerna kan vara minst lika duktiga som de som varit med länge. Det kan ta ett tag men alla brukar inse att de har något att vinna på den arbetsmodell vi har. Vi blir allt mer digitala. Hur ser du på den utvecklingen? – Jag tror att det är en positiv utveckling och att fantastiska idéer kan uppstå när någon som mestadels sysslat med print möter någon som är duktig digitalt. Det är sådana möten som utvecklar krea- tiviteten. Sen är det svårt att förutspå framtiden. Kommunikationslandskapet förändras och det var inte länge sedan det talades om att film skulle dö ut när vi inte längre tittar på tv, men i dag produceras det mer film än någonsin även om drama- turgin förändrats och sekvenserna blivit kortare – eller längre. När det gäller print är det självklart så att den digitala utveck- lingen gjort det klurigare att få samma genomslag. Samtidigt ser vi hela tiden på nätet och i sociala medier hur människor skickar och delar bilder eller texter som de tycker är roliga. Kanske är det så att vi, när vi tittar tillbaka på printen om ett par år, upptäcker en brytpunkt i utvecklingen där print tvingades bli mer kreativ och kanske även interaktiv? ✖ FUTURE BY SEMCON  33
  • 34. Så funkar det Formel 1 PRESTANDA TILL VARJE PRIS HJÄLTEMOD, MILITÄRISK SKÄRPA OCH ENASTÅENDE TALANG. AVGÖRANDE BYGGSTENAR I EN SPORT DÄR DET MÄNSKLIGA MASKINERIET MÅSTE VARA MINST LIKA VÄLOLJAT SOM DE YLANDE MOTORERNA. TEXT FREDRIK HULDT FOTO GETTY IMAGES/RED BULL CONTENT POOL UTAN TVEKAN ÄR Formel 1 planetens mest extrema materialsport. En ursinnig smältdegel där tävlingsinriktade indivi- dualister tvingas till lagarbete av ett enda gemensamt mål. Att bli mästare i världens snabbaste racingserie. Här sätter mänsklighetens skarpaste ingenjörer sprätt på mångmiljardbelopp i försöken att mätta de skickligaste förarna och deras ständiga hunger efter snabbare varvtider. Rymd- och flygin- dustrins bästa hjärnor rekryteras för att programmera superdatorerna som vässar bilarnas allt mer avancerade aerodyna- mik med hjälp av snillrik datorsimule- ring. De smartaste strategerna penetrerar gigantiska mängder data i jakten på vinnande racestrategier. Och de mest revolutionerande fritänkarna designar och färdigställer den teknik och de tillverkningsprocesser som krävs för att leverera de häpnadsväckande chassi- och drivlinekoncept som sporten utnyttjar idag. Koncept som med lite tur också kommer oss vanliga dödliga till använd- ning när de så småningom dyker upp i våra vardagsbilar. Från 2014 har Formel 1 skiftat fokus. Med ett bredare och än mer ambitiöst mål än tidigare. De mest omfattande regeländringarna någonsin innebär en helt ny dimension där man inte bara jagar fart, utan även driver utvecklingen av mil- jövänlig teknik för bilindustrin. Plötsligt är effektivitet en lika självklar och viktig del av paketet som snabbhet. När varje bil plötsligt bara fick 100 kilo bensin per race tvingades bränsleförbrukningen i ett enda slag ner med 35 procent. Natur- ligtvis utan kompromisser med bilarnas prestanda. För i grund och botten är Formel 1 fortfarande ett gladiatorspel i skräck- injagande farter. En sport där förarna förväntas utmana både sig själva och sina bilar i en livsfarlig balansgång – med enorma belöningar på den ena sidan och ännu större risker på den andra. ✖ 34  FUTURE BY SEMCON
  • 35. PÅFRESTNINGAR PÅ FÖRAREN Har du stressigt på jobbet? Jämför gärna med F1-förarens arbetsmiljö. Varje gång han sitter i bilen utsätts han för extrema påfrestningar. Höga g-krafter, cockpitt- emperaturer på upp till 60 grader och mördande stress pressar hans kropp till gränsen för vad en människa klarar av. Ett Grand Prix pågår 1,5-2 timmar. Under den tiden har föraren en snittpuls på 170 slag/ minut. Den högsta, under så lång tid, av alla idrottsmän. MEKANISKT GREPP Den viktigaste komponenten på en F1-bil är inte motorn, datorerna eller vingarna. Utan däcken. F1 använder 245–325 mm breda slicks på 13-tums- fälgar som förvärms till 110°C för att ge maximalt mekaniskt grepp. Gummits förväntade livslängd är dock bara cirka 25 minuter. Sedan måste alla fyra däck bytas. Det krävs 18 man för att sköta domkrafter, byta hjul och justera vingar. Det snabbaste depåstoppet gjordes av RedBull på Circuit of the Americas 2013. Det tog 1,923 sekunder. POWER UNIT ICE + MGU-K + MGU-H + ES + Turbo + CE = PU. Komplicerat? Minst sagt. Glöm motorer. F1-bilar har ett hyperkomplext hybridsystem kallat Power Unit med sex grundkomponenter. ICE (Internal Cumbustion Engine) är en turbolad- dad V6:a på 1,6 liter som ger cirka 600 hk. En kombinerad generator/elmotor (MGU-K) ”skördar” rörelseenergi till ES (Energy Store/batteri) från bakaxeln under inbromsningar. Vid acceleration levererar MGU-K 160 extra hk under 30 sekunder per varv. MGU-H skördar överskottsenergi från turbon till ES. Sammanlagd toppeffekt: 760 hk. För att hålla sportens skenande kostnader under kontroll styrs alltsammans med standardiserad CE (Control Electronics). HASTIGHET Beräkningar har visat att F1-bilar har en teoretisk toppfart på strax över 440 km/h. Ett faktum som ingen av sportens utövare bryr sig särskilt mycket om. I Formel 1 handlar allt om varvtider, dvs. snittfarten över ett varv. Toppfarten hålls därför nere av vingarnas luftmot- stånd. Högsta uppmätta fart 2014 var ”bara” 362 km/h. Det snabbaste varvet i F1-historien kördes av Juan Pablo Montoya under träningen till Italiens GP på Monza 2004. Snitthastigheten var 262,242 km/h. BROMSAR Under gastkramande inbromsningar omvandlas rörelseenergi till värme motsvarande 2 000 kW. Det är därför kolfiberskivorna glöder så vackert. Den hårdaste inbromsningen i F1 sker vid kurva 14 på Shanghai International Circuit i Kina. Från bromspunkten och 123 meter framåt belastar föraren bromspedalen med 131 kilos tryck. Bromsarna skalar av 254 km/h – från 317 km/h ner till 63 km/h – på bara 2,98 sekunder. I samma kurva upp- mättes den högsta decelerationen någonsin i en F1-bil till 6,41 g. AERODYNAMISKT GREPP För att passera genom en kurva med sidoaccelerationer på över 5 g behöver en F1-bil mer än bara kladdiga slicks. Därför har F1-bilar vingar som pres- sar chassit mot marken med hjälp av fartvinden och en diffusor som skapar undertryck under bilen. I 300 km/h genereras upp till 1,5 ton nedåtkraft. Det mest extrema exemplet på aerodyna- miskt grepp är kurva 8 på Istanbul Park. En lång 190-graders kurva med fyra apex – tangeringspunkter – där F1-fö- rarna utsätts för ihållande g-belastning på mellan 4,5–5,5 g i 7 sekunder. FUTURE BY SEMCON  35
  • 36. Semcon Brains TEXT LINDA THOMSEN HÖGFELDT JOHAN JARNEVING FOTO SEBASTIAN BERGER, NICKE JOHANSSON, AASHITH SHETTY ANDERS DEROS DE SENASTE ÅREN har Stefan Sommer hjälpt Semcon att utveckla ett nytt affärs- område inom flygplanskökskonstruktion, med syfte att fungera som projektkontor för Semcons kund Sell. Hans team har vuxit för varje år och består i dag av 50 med- arbetare i Tyskland och Indien som i dag arbetar för flygbolag som Qatar Airways och Etihad Airways. Vad är skillnaden mellan din avdel- nings verksamhet i dag jämfört med när du först fick uppdraget? – När jag började som konstruktör 2009 hade jag bara tre kollegor. Semcon hade ingen erfarenhet av konstruktion för flygplan på den tiden, bara för fordon. Så första året arbetade jag och mitt team på Sells kontor. Vårt första uppdrag var en enkel konstruktion om man jämför med vad vi gör i dag, vilket är allt från komplexa köksstrukturer till elektriska delar, kylut- rustning, vatteninstallation och luftkondi- tionering, berättar han. Hur har du lyckats skapa ett så fram- gångsrikt team? – Avgörande för allt som avdelningen presterar är ett väl fungerande teamarbete, det betyder allt. Vårt team i Tyskland kon- struerar köken och överför sedan alla data till vårt team i Indien som gör ritningarna åt kunden. Därefter assisterar vårt tyska team kunderna i produktionen tills flygbo- laget har fått sitt kök. Så alla har en viktig roll att spela här. Vad är dina planer för framtiden och vad driver dig? De kommande åren tänker jag fortsätta utveckla mitt team och försöka öka Sem- cons framgångar på området. Det som in- spirerar mig i mitt arbete är att jag alltid har möjlighet att utveckla saker och sätta upp nya mål som ständigt driver mig framåt. ✖ Flygplans­ interiör­ designern Stefan Sommer, Semcon Tyskland 36  FUTURE BY SEMCON
  • 38. 38  FUTURE BY SEMCON Semcon Brains Barnstolar Framsäte Baksäte Säten Bältes- påminnare Säkerhetsbälten Klimatreglage i baksätet Klimat Klimatreglage i framsätet Ämnes­ experten Johan Elisson, Semcon Sverige Ventilerade säten JOHAN ELISSON ÄR teknikinformatör och specialist på ämnesbaserad informa- tion. Ett område som utvecklas i snabb takt och där Semcon har en ledande roll. Just nu hjälper Johan och hans kollegor Volvo Cars att skifta sina förarmanualer till en digital verklighet. Hur skiljer sig ämnesbaserad från traditionell informationshantering? – Ta en instruktionsbok, den läser du i sekvenser, kapitelvis. Inom ämnesbaserat bryter vi ut sekvenserna till fristående delar. Användaren ska få just den infor- mation som behövs för tillfället och vi kan inte förvänta oss att någon har läst de andra delarna. Varje del ska täcka sitt område. Vilka fördelar får Volvo och Volvo­ förarna av ert jobb? – Framför allt handlar det om en bättre användarupplevelse. Informationen blir enklare att ta till sig. Topic-baserad in- formation är medieoberoende och vi kan publicera och uppdatera i olika gränssnitt som bilens multimediasystem. Det går också att bygga in system för individuella budskap och feedback på helt nya sätt. Hur ser din egen erfarenhet av topic-baserat skrivande ut? – Jag var med när Wikpedia tog fart och blev tidigt nominerad till en admi- nistratörspost. I efterhand ser jag stora likheter med skrivandet där och det vi gör på Volvoredaktionen. Vad är nästa steg för dig och alla på Semcon som jobbar med topic-base- rat skrivande – Vi jobbar mycket med utbildning, både internt och mot kunder, och utveck- lar erbjudandet. Vi tror på valfriheten som den här typen av informationssys- tem ger. Det går att anpassa efter vilken produkt eller tjänst som helst. ✖ Luftkonditionering Eluppvärmda säten Sätesklimat
  • 39. FUTURE BY SEMCON  39 MADHURIMA PATRO ÄR elek- tronikdesigner och ingår i Semcons flygte- am, som har kontor i Tyskland och Indien. Tillsammans med sitt team i Indien konstruerar hon elsystem där minsta lilla misstag skulle innebära en enorm kostnad för kunden. Vad kännetecknar en bra elin- stallation? – Produkten jag levererar till mina kunder måste vara både enkel och robust. För mig är tanken bakom konstruktionen det avgörande för den måste vara helt perfekt redan när vi testar den i ett CAD-system för första gången. Som konstruk- törer måste vi också vara flexibla under hela produktionen och kunna hantera ändringar i sista stund. Så det är ett arbete som är lika utmanande som det är givande. Hur ser dina arbetsuppgifter och ditt uppdrag ut? – Jag ansvarar inte bara för elinstallationer utan även för att leda Semcons expansion till andra områden inom flygindustrin. Den första uppgiften jag fick var att förstå alla elektriska detaljer i ett flygplan- spentry och bygga dem. Det inbegrep allt från att skapa elsystemet och integrera de olika funktionerna till installationen i tillverkningsfabriken. Och nu, tillbaka i Indien, är det min uppgift att skapa ett Semcon-team i Bangalore för elinstallationer till flygplanspentryn. Hur fungerar samarbetet med Tyskland? – Vi arbetar i tät samverkan. När jag precis hade fått det här jobbet var jag en tid i Tyskland och arbetade nära Semcons elteam i Friedrichshall för att lära mig deras rutiner. Offsho- ring blir allt viktigare för tjänstesek- torn för det får vårt nätverk att växa. Vårt gemensamma mål är att ha ett team som kan assistera våra kunder i olika delar av världen. ✖ Elektronik- experten Madhurima Patro, Semcon Indien
  • 40. 40  FUTURE BY SEMCON Elkrafts­ experten Christoffer Grönberg, Semcon Sverige Semcon Brains CHRISTOFFER GRÖNBERG ÄR el-och auto- mationsingenjör. Ett arbete som inte sällan kräver en hel del detektivarbete, då många av de ritningar han ska utgå från stämmer dåligt överens med verkligheten. Varför är elkraft ett viktigt område? – Vårt samhälle är helt beroende av elektriska funktioner och ett elavbrott kan få allvarliga konsekvenser. Mitt jobb handlar bland annat om att ta fram säkra och robusta ellösningar för att vi ska slippa sådana problem. Hur ser ett typiskt uppdrag ut? – Mina uppdrag är varierande och kan handla om allt från felsökning till pro- blemlösning och utveckling, inte sällan under ett och samma projekt. Nyligen hjälpte vi ett svenskt energibolag att bygga utrustning för fjärrstyrning och kontroll av sina transformatorstationer. Det var ett komplext och viktigt arbete då bolaget leve- rerar el till både företag och privatpersoner och behövde hjälp med att öka sin distribu- tionssäkerhet. Vad är den största utmaningen? – Är det en gammal anläggning jag jobbar med kan dokumentationen i bästa fall bestå av kopierade handritade underlag. Det före- kommer att man måste gå igenom anlägg- ningen på plats och rätta upp underlagen efter hur verkligheten ser ut innan det går att påbörja det nya arbetet. Många av våra projekt handlar om att bygga om anlägg- ningen under full drift så det gäller att vara noggrann vid framtagning av rivnings- och montageunderlag. Det är detta som är så häftigt med mitt jobb, att det ställer krav både på kreativitet och ingenjörsmässig precision för att resultatet ska bli lyckat. ✖
  • 41. FÖR TVÅ ÅR SEDAN skrev vi om Atlas Copco Mechanical Rock Excavation (MRE) och de gigantiska maskiner som gör jobbet i moderna gruvor. I artikeln mötte vi Andreas Stråth, Semconkonsult och mekanisk konstruktör på MRE. Då, 2012, var han och hans kollegor mitt uppe i fyra parallella utvecklingsprojekt. Vi ringde upp för att höra hur det gått. – Det rör på sig i gruvan. Sist ni skrev om oss fick jag av sekretesskäl inte säga något om min maskin. Ja, jag säger min maskin för jag har verkligen gått in för den här riggen och varit djupt inblandad i utvecklingen. Nu är den lanserad på marknaden, berättar Andreas. Nyheten heter Easer och är en mindre revolution inom gruvborrning. – Vi använder samma teknik som vid raiseboring [läs mer i Future By Semcon #2, 2012] men har förfinat den. Det är en traktor som har blivit en formel 1-bil. Namnet Easer låter inte bara lätt och ledigt, det är direkt hämtat från gruvin- dustrins begreppsvärld. ”Ease off”, säger man om det tryck som avlägsnas genom så kallade öppningshål vid bergsspräng- ning. Easers uppgift i gruvan är att borra sådana öppningshål. Den främsta nyhe- ten är att riggen är mobil och enormt mångsidig. Till skillnad mot tidigare riggar behöver Easer inte bultas fast vid någon betongplattform. Det tar mindre än en timma att få Easer på plats. Överljudshas- tighet med gruvans mått mätt. – Tittar vi på hastighetsmätaren har vi ökat från 2 till 15 km/h. En tidsbesparing på 50 procent för hela jobbet från instal- lation till färdigt hål. Med all rätt har Atlas Copco MRE höga förväntningar på ”Andreas rigg”. Två är redan levererade och i Australien väntar tio beställningar. – Trycket är hårt men vi kan tyvärr inte leverera riktigt än. Vi utvärderar fortfa- rande de två som vi fått ut. Innan vi lägger på för den här gången återkommer Andreas till de andra utveck- lingsprojekten. – Topphemligt. Det är kundprojekt och testas för fullt. Ring tillbaka om två år så får vi se. ✖ Vad hände sen? Future följer upp 24 FUTURE BY SEMCON 3.2012 FUTURE BY SEMCON 3.2012 25 A lla minns vi de sju dvärgarna isagan om Snövit. Med hackor och lyktor i nävarna kom de tras-kande tillbaka från ännu en dagi gruvan. Mycket mer hjälpme-del än så fanns inte förr i tiden. Var berget såhårt att hackor, kilar och spett inte räckte tillkunde man elda och hetta upp berget för attdärefter bryta vidare. Lite lättare blev det på1700-talet då krutet introducerades – ochsenare kom även dynamiten. Men det varfortfarande ett hårt, slitigt arbete med storarisker för alla inblandade. I dag ser det mesta annorlunda ut. På AtlasCopco Mechanical Rock Excavations (MRE) ljusa kontor i Örebro hänger fotografier påavancerade bergsbrytningsmaskiner, och detfinns även flera maskiner i miniatyrmodelluppställda runt om i lokalerna. Det är ocksåhär i kontorsbåsen som framtidens lösningarför bergavverkning utvecklas – såväl renanyutvecklingsprojekt som modifiering ochförbättring av befintliga produkter. – Att jobba här är både varierande ochspännande. Jag är med i framkant hela tidenoch det är en fantastisk möjlighet att få varamed och konstruera nya produkter, sägerAndreas Stråth, Semconkonsult och meka-nisk konstruktör på MRE, när han stolt visarrunt. MedsåkalladraiseboringharAtlasCopcoMechanicalRockExcavationblivitvärldsledandesomleverantörfördeninternationellagruvindustrin.DeenormamaskinernautvecklasiÖrebroochSemconärmedpåresan.TEXT LOTTA RINGDAHL FOTO ATLAS COPCO MATTIAS ERMANBRIX GIGANT I GRUVAN EN  EN MÅNGSIDIG, MOBIL RIGG SOM GÖR JOBBET PÅ HALVA TIDEN. DET BLEV RESULTATET NÄR SEMCON HJÄLPTE ATLAS COPCO MED EN NY GRUVBORR. OCH FLER PROJEKT ÄR REDAN PÅ GÅNG. TEXT JOHAN JARNEVING FOTO JOHAN BERGLING En revolution inom gruvborrning Artikeln i Future nummer 3/2012. FUTURE BY SEMCON  41
  • 42. DIETER RAMS PHILIPPE STARCK I EN INTERVJU gjord vid Pasadena Art Center College of Design i Kalifornien, där Rams regelbundet gör besök, inspi- rerar han studenterna med sitt motto ”enklare men bättre”. Dieter Rams har hyllats för sin förmåga att foga samman olika designdiscipliner och på så sätt skapa gränsöverskridande konstruktioner. Kanske kommer sig detta av att han efter sina studier i arkitektur vid Werkkunstschule i tyska Wiesbaden också utbildade sig till snickare. Redan som liten hade Dieter sett sin farfar, också han snickare, skickligt använda sitt hant- verk till att ta fram nya möbelskapelser. I de första möbler Dieter Rams själv kom att designa blandade han flera olika material: trä fick fungera tillsammans med plast eller aluminium. Från 1955 och under 40 år framåt arbetade Rams på hemelektronikföretaget Braun AG, där han blev världskänd som skaparen av den omtalade ”Braunstilen”. Själv betonar han vikten av teamarbete och timing. En av de mest hyllade produkter- na hans team tog fram – och som genast hamnade i den permanenta utställningen på Moma i New York – var den kombi- nerade radio-skivspelaren Braun SK 4 med transparent plexiglaslock. Detta var nytt i en tid då standard var att alltid klä radio­apparater i högglansiga bruna träslag. ”MITT HJÄRTA TILLHÖR DETALJERNA. FAKTUM ÄR ATT JAG TYCKER ATT DE ÄR VIKTIGARE ÄN HELHETEN I SIG.” SÅ SÄGER DIETER RAMS – EN AV VÄRLDENS MEST INFLYTELSERIKA INDUSTRIFORMGIVARE. FÖR ATT BLI EN LYCKAD FORMGIVARE BEHÖVER DU IBLAND TÄNKA NYTT OCH BRYTA MOT TRADITIONELLA REGLER. FUTURE LISTAR TIO AV DE FORMGIVARE SOM HAR LYCKATS MED JUST DET. ”OM DET INTE VERKAR FINNAS NÅGOT PROJEKT PHILIPPE STARCK INTE KAN HANTERA, BEROR DET ANTAGLIGEN PÅ ATT DET ÄR SÅ.” SKRIVER DESIGNMAGASINET DESIGN BUREAU OM FRANSMANNEN. 10 INSPIRERANDE FORMGIVARE PHILIPPE STARK HAR formgett allt ifrån tandborstar till luxuösa yachter. Hans formspråk är ofta rent och avskalat med inslag av populärkultur, vilket bland annat syns i hans ikoniska alieninspirerade juicepress Juice Salif, hans grenliknande vattenkranar och i de lampfötter av guldmå- lade vapen som ingår i hans Gun Series. De sistnämnda representerar samverkan mellan pengar och krig, enligt Starck själv, som alltid sett sin formgivning som sitt främsta politiska vapen. Listan 10 formgivare 42  FUTURE BY SEMCON
  • 43. 3BRÖDERNA CASTIGLIONI 4CHARLOTTE PERRIAND DE ITALIENSKA industri- designerna – och bröderna – Castiglioni har gjort sig ett namn på att använda van- liga och ordinära material, i minimal mängd, för att ge produkter maximal effekt. Från början gjorde sig brö- derna kända för att redesig- na produkter, såsom stolar gjorda av traktorsäten och cykelsadlar. Senare skapade de stereoanläggningar med ansikten och lampor av nak- na hängande glödlampor – en trend lika het 2014 som på Castiglionibrödernas tid. 5YVES BEHAR 6DRIES VAN NOTEN 7THOMAS HEATHERWICK 8HARRY BECK HARRY BECK formgav Lon- dons tunnelbanekarta i början av 1930-talet. Han arbetade med tunnelbanans signalsys- tem men skissade på fritiden en karta som visade linjernas sträckning med fokus på håll- platser och de olika linjernas knytpunkter. Första upplagan gavs ut i 500 exemplar och försöket föll i god jord: andra upplagans 700 000 exemplar tog slut på bara en månad. Hans grafik skapade norm för tunnelbanekartor världen över.Kartan har röstats fram till den näst mest betydelse- fulla brittiska designklassikern. NÄR DU SER enkla stilrena trämöbler, med oväntade detaljer i knalliga färger, är det sannolikt något av Jo Nagasakas verk du beskådar. Mest känd är han kanske för sin ”ColoRing Series” – stolar och bord med raka snitt där träets naturliga linjer fyllts i med neonfärg. Nagasaka startade sin egen designbyrå Schemata Architects efter sin arki- tektexamen 1998. Han står också bakom den hyllade utställningen Happa Hotel som sägs visa en ny typ av gästfrihet: ett modernt hotell sammanbyggt med en galle- ria, bokhandel och café. 9JO NAGASAKA 10DAVID CHIPPERFIELD ARKITEKTEN DAVID CHIP- PERFIELD utsågs i april till vinnare i Nobelstiftelsens ar- kitekttävling om utformning- en av ett nytt Nobel Center på Blaiseholmen i Stockholm. Byggnaden är tänkt att ersätta Nobelmuseet i Gamla stan och ska inrymma alla faciliteter som rör den publika verksamheten runt Nobel- priset: utställningslokaler, mötes- och evenemangsrum samt bibliotek, restaurang och butik. Nobel Center vän- tas börja byggas nästa år och invigas 2018. FLER ÄN TVÅ miljoner barn och unga i utvecklingsländer har sedan 2007 fått var- sin XO, en enklare form av laptop, i utbildningsprojektet One Laptop per Child. Chefsdesigner i projektet är Yves Behar, schweizisk industridesigner och håll- barhetsförespråkare. I One Laptop per Child betonar han och hans medarbetare vikten av kraftfulla pedago- giska verktyg för barn värl- den över. Bärbarheten gör det möjligt att involvera hela familjen i lärandet och att dela med sig till andra. EN AV DE yngsta på listan, född 1970, men erfaren och erkänd. Brittiske designern Thomas Heatherwick är en av Storbritanniens mest fantasifulla formgivare. Heatherwick Studio, som i dag sysselsätter ett 80-tal designers, fick 2010 uppdra- get att utforma en ny buss för Londontrafiken. Bussen blev 40 procent mer bränsle- effektiv än de konventionella dieseldrivna dubbeldäckarna och ger med sin öppna platt- form baktill en blinkning till 1950-talets mycket omtyck- ta Routemaster-bussar. DEN BELGISKE modeskapa- ren Dries Van Noten presen- terade sin första kollektion 1986. Intresset för hans stil föll under 1990-talet, men han lyckades göra comeback i bör- jan av 2000-talet. Han använ- der sig mycket av tryck, färger, originella tyger och lager. Han har tilldelats priset Interna- tional Award från Council of Fashion Designers of America. Alla hans kläder finns att köpa i butik, han gör ingen haute couture. ”Jag är lite naiv men jag gillar inte idén med att visa saker som man inte kan köpa i butik”, har han sagt. ÅRET VAR 1927, platsen Paris. En dag klev 24-åriga Charlotte Perriand in i den legendariske fransk-schweiziske designern Le Corbusiers studio och upp- manade honom att anställa henne som möbeldesigner. ”Vi broderar inte kuddar här”, blev svaret. Men Perriand stod på sig och fick till slut sin vilja igenom. Tilltaget var början på ett tätt samarbete dem emellan, som resultera- de i flera tidlösa klassiker. Hon hade som motto att bättre design skapar bättre samhällen och anammade en mycket funktionell stil. FUTURE BY SEMCON  43
  • 44. SÅ FUNKAR FORMEL 1 E-LEARNING GER MÅNGA FÖRDELAR NY FORM NYTT INNEHÅLL! BY SEMCON #1 2015 BIG DATA LÖSER FRAMTIDENS TRANSPORTER SAMARBETE: DELA RISKER OCH VINSTER IDÉERNA KOMMER INTE I SÖMNENHJÄRNAN BAKOM ”THE EPIC SPLIT” AVSLÖJAR HUR HON HÅLLER KREATIVITETEN VID LIV FUTURE BY SEMCON #2 2014 FUTURE BY SEMCON #1 2015 FUTUREBYSEMCON#12015