1. 1700-1800 TALETS SVERIGE
Frihetstiden, upplysningen och Gustavianska tiden.

2. FRIHETSTIDENS SVERIGE 1720-1772
 1600-talet: Stormaktstidens slut, hade Sverige styrts av kungar eller
drottningar.
 Enväldiga kungamakt: Innebär att kungen själv kunde fatta alla viktiga
beslut.
 Riksdagen tar makten, kungamakten reduceras
Karl XII:s död 1718: Sverige i kris. TIDEN KALLAS FRIHETSTIDEN
 Landet var utfattigt Folk vill ha förändring.
 Sveriges dåvarande drottning Ulrika Eleonora avsäger sig tronen 1720
 Riksdagen passar då på att reducera kungamakten. Makten skulle i
fortsättningen istället ligga hos rådet och riksdagen.
 Perioden mellan 1720 och fram till Gustav III:s maktövertagande 1772
brukar därför inom svensk historieforskning kallas för frihetstiden.
 Friheten till få, riksdagen dominerades av adeln.
 Bönderna hade fortfarande ingen makt och hölls utanför alla viktiga
politiska beslut.

3. SVERIGES EKONOMI OCH POLITIK
KRIGEN 1600-TALET OCH I BÖRJAN AV 1700-TALET,
HADE RUINERAT SVERIGE.
 Fokusen låg på finansiell uppbyggnad.
 Lokalisera, mobilisera och utnyttja alla resurser som fanns inom rikets gränser.
 Vetenskapsmän, däribland Carl von Linné, gjorde upptäcktsresor under 1740-talet
 I Sverige grundades också en vetenskaplig akademi 1739 i syfte att förbättra de
teknologiska kunskaperna och få fart på landets industri.
Hattarna och mössorna - Sveriges första politiska partier
Den politiska makten skiftade mellan dessa två partier under frihetstiden.
 Mössorna förde en försiktig utrikespolitik – mot krig
 Hattarna ville ha revansch mot Ryssland – för krig
Det kungliga enväldet återinfördes
Gustav III:s statskupp 1772 som satte punkt för frihetstiden.
kungliga enväldet kommer tillbaka.
Den efterföljande gustavianska tiden (1772-1809) dominerades därför helt av
kungar: först Gustav III och därefter hans son Gustav IV.

4. GUSTAVIANSKA TIDENS SVERIGE 1772-1809
1772-1809 BRUKAR INOM SVENSK HISTORIA KALLAS DEN GUSTAVIANSKA TIDEN
 Under frihetstiden hade Sverige styrts av riksdagen och rådet.
 Riksdagens makt skulle nu minskas och landet skulle igen styras av enväldiga kungar
och drottningar.
Hur fick Gustav III makten?
 Folket ville ha förändring. Bönderna gav sitt stöd till kungen i hopp om att få
det bättre adelns förmåner i samhället skulle minskas.
 Adeln valde å andra sidan att stödja kungen i hopp om att reducera
böndernas makt i riksdagen.
Folkligt missnöje mot Gustav III:s styre
Ökade missnöje syntes i dåtidens tidningar, Men när kritiken mot Gustav III- Tryckfrihetslagen
Ändrade tryckfrihetslagen och förbjöd all kritik mot kungamakten senare. 1766
 Irritation bland folket och vid mitten av Gustav III – Vad gjorde han?
• Han mildrade de rådande strafflagarna
1780-talet. För popularitet och tysta all • Avskaffade bland annat dödsstraffet för en rad
kritik, förklarade han 1786 krig mot olika brott.
• Hög tolerans i religionsfrågor och gav judar och
Ryssland. Kriget gick dock dåligt. katoliker lov att utföra sin religion i några av
Sveriges städer.
• Grundade Svenska Akademin
 Operan i Stockholm 16 mars 1792 sköts • Han startade flera teatrar i Sverige, däribland
Kungliga Operan i Stockholm.
Gustav III och avled några veckor senare. • Många konstnärer, diktare och författare gynnades
av kungen under hans tid vid makten.

5. GUATAV IV ADOLFS ÄRVER MAKTEN
Genomförde en rad reformer: Utvecklade jordbruket - skiftesrörelsen och
näringslivet moderniserades.
Var franskfientlig -
Napoleon dominerar Europa
föraktade den franska Storbritannien som största motståndare.
revolutionen med dess
idéer som spreds runt
Europa.
 Sverige = Napoleons fiender som leddes av Storbritannien. Gustav IV Adolfs beslut att motarbeta Frankrike
skulle få katastrofala följder för Sverige.
 Napoleon införa 1806 en omfattande handelsblockad, det s.k. kontinentalsystemet, som gick ut på att stänga
Europas alla hamnar för den brittiska flottan för att på så sätt tvinga landet till underkastelse.
 Sveriges framtida roll i storpolitiken var över: Napoleon träffade sin nya allierade, tsar Alexander I - Rysslands
härskare
 Den ryske tsarens uppgift blev att ta Finland ifrån Sverige. Fördelaktigt för Ryssland som sedan långt tidigare haft
som mål att erövra områden av Finland för att skydda den ryska huvudstaden S:t Petersburg med sitt utsatta läge
vid Finska viken. Sverige förlorar här Finland
 I februari 1808 gick de ryska trupperna till storskaligt angrepp mot Finland, som utgjorde Sveriges östra
rikshalva.
 Hårdaste freduppgörelsen i Sveriges historia.
Ge hela Finland till Rysssland -vilket innebar att en tredjedel av rikets land och en fjärdedel av befolkningen
gick förlorad.

6. NY TID OCH NY KUNG- JEAN BERNADOTTE
 Sveriges kung Gustav IV Adolf blev avsatt i en statskupp.
 Ny regent blev den avsatte kungens farbror, Karl XIII.
Eftersom han inte hade någon arvinge hade en dansk
prins, Karl August, utsetts till tronföljare. Men han
drabbades av stroke och avled i maj 1809.
 Napoleon var Europas mäktigaste man, som styrde över
ett imperium från Atlanten i väster till Vitryssland i öster,
från Östersjön i norr till Joniska havet i söder.
 Sverige i krig mot Napoleon, freden slöts i januari 1810.
 Svenska officerskåren ta tillbaka Finland så fort som
möjligt- Tronföljaren stod Napoleon nära och var
krigsvan.
 1810 valde en fransk man – Jean Bernadotte.
 Släktband från Bernadotte till Napoleon.
 Sverige visste också att han hade en son, säkrade
därigenom två kungliga genarationer framåt och Sverige
reducerade risken inte att stå utan tronföljare.

7. JORDBRUKET BLIR EFFEKTIVARE, SVERIGE
Industrialiseringen INDUSTRIALISERAS
Vid mitten av 1800-talet började Sverige industrialiseras.
I Storbritannien och några andra länder i Europa hade industrialiseringen redan pågått under lång tid.
Efterfrågan från utlandet på trä.
Industrialiseringen av Sverige startade därför vid sågverken i Norrland för export till utlandet.
Ångmaskiner hade nu ersatt vattenkraft och gjort det möjligt att anlägga nya sågverk och industrier var som helst.
Timmer flottades på älvarna ner till kusten där sågverksindustrierna låg, varifrån trävarorna sedan fraktas vidare med båt.
Trävaruindustrin ----> pappersmassaindustri.
Järnvägsnätet- industrin som nu kunde placeras mer strategiskt än tidigare.
Järnhanteringen -- transportmöjligheter.
Från och med 1870-talet började också den svenska verkstadsindustrin och textilindustrin att utvecklas.
I slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet
Några av de mest kända är: AGA, Alfa-Laval, ASEA, LM Ericsson och SKF.
Svensk industrin utspridd över hela landet. Små orter hade en industri.
Jordbruket
 Stora förändringar och omorganiserades genom de s.k. skiftesreformerna. Skiftesreformerna omfördelades byarnas jord och
slogs ihop till större stycken.
 Gamla byarna splittrades, folk antingen flyttade in till städerna eller ut på landsbygden för att odla upp nya marker.
 Den odlade arealen ökade därför kraftigt under 1800-talet samtidigt som den framväxande industrin i tätorterna fick mer
arbetskraft.
 Ny teknik gjorde också jordbruket effektivare och nya växtslag gav bättre skördar som kunde livnära fler människor. Kring
mitten av 1800-talet hade potatisen blivit det viktigaste livsmedlet.
 Sveriges befolkning ökade därför kraftigt under 1800-talet. Bönderna fick det bättre.
 Bondeklassen blev också en stark politisk maktfaktor i riksdagen under den här tiden.

8. UTBILDNING, FOLKRÖRELSER OCH
POLITISKT ENGAGEMANG
 Under 1800-talet inrättades det moderna skolväsendet i Sverige. I
 I takt med att folk blev bättre på att läsa ökade också användningen av
dagstidningar och annan litteratur.
 Liberalismens idéer spreds i samhällets alla skikt och väckte debatt för sociala
reformer.
 Väckelserörelsen ville hitta sin egen väg inom kristendomen, nykterhetsrörelsen
försökte motverka alkoholism och arbetarrörelsen strävade efter att öka sitt
inflytande över arbetet.
 Den folkliga förankringen och styret av folkrörelserna skapade ett demokratiskt
medvetande hos medlemmarna.
 Sveriges första fackföreningar uppkom på 1870-talet och 1889 grundades det
socialdemokratiska arbetarpartiet.
 Därmed lades också grunden för samhällets framtida demokratisering.
 Många sökte sig från landsbygden till städerna som växte kraftigt under perioden.
Samtidigt medförde den ökade befolkningstillväxten att det blev svårare att hitta
försörjning.
 En stor del av Sveriges befolkning emigrerade därför till Amerika under den här
tiden på grund av en svår missväxt som medförde svält i hela landet. Men även
bilden av Amerika som landet med möjligheterna lockade, var femte svensk
lämnade landet.

9. LÄNK
http://www.tv4play.se/dokumentarer/sveriges_historia?title=sveriges_historia_del
_4&videoid=2032416