2. FÖRORD
Studieförmågan är grunden för arbetsförmå- Kyky-projektet för främjande av studie-
gan. Goda studiefärdigheter, studiekondition förmågan har utrett goda rutiner i universitets-
och motivation gör att studierna framskrider gemenskaperna. Den centrala frågan har
snabbare och inlärningen blir bättre. Personer varit: ”Vad kan universitetsgemenskapen själv
som är utrustade med goda arbetslivsfärdig- göra?” Projektet har utgått från att uppmärk-
heter och hållbar arbetsförmåga utexamineras samma mångfalden vid universiteten samt
i snabb takt och står till arbetsplatsernas de olika utbildningsområdenas olika behov.
förfogande. Samtidigt har det blivit klart att ämnes-
områden som på ytan verkar olika egentligen
Universitetens viktigaste uppgift är emeller- står inför förbluffande likadana utmaningar.
tid inte att tjäna arbetsmarknaden. De är Att sprida god praxis och göra den känd, och
akademiska samfund där det idkas krävande att lära sig av andra områden är ett naturligt
forskningsarbete och utövas konstnärlig verk- sätt att utvecklas. Dialogen mellan universitet
Johanna Kujala samhet. Också den undervisning som ges vid och yrkeshögskolor gör hela tiden framsteg.
universiteten baserar sig på denna vetenskap- Projektets resultat är en möjlighet till tätare
liga och konstnärliga verksamhet. Tusentals samarbete.
Studieförmåga och gemenskap personer har universiteten som arbetsplats,
Främjande av studieförmågan – rekommendationer för universiteten och studenterna tillbringar flera av sina aktiv- Finlands studentkårers förbund och Finlands
aste år vid universiteten, där de fördjupar sig i universitetsrektorers råd har tillsammans drivit
sina studier. Det är inte egalt hurdan atmosfär Kyky-projektet, och Studenternas hälso-
Kyky-projektet för främjande av studieförmågan koordineras av Finlands som råder vid universitetet. Värdesätter vi vars vårdsstiftelse liksom experter vid universiteten
studentkårers förbund, finansieras av undervisningsministeriet och stöds av och ens personliga framtidsförhoppningar, har också haft centrala roller i arbetet. Del-
Finlands universitetsrektorers råd. finns det stöd att få när sådant behövs, säker- tagarna har tagit arbetet på allvar – stort tack
ställer vi att ingen hamnar i skymundan? för det! Projektet har möjliggjorts tack vare
specialanslag av undervisningsministeriet, ett
Medlemmar i styrgruppen för projektet: Att studera är ett tungt arbete, men när det stort tack också för det. Dessutom riktas tack
Matti Uusitupa, ordförande för Finlands universitetsrektorers råd är som bäst är det också mycket givande. till universiteten och studentkårerna: enkäten
Liisa Savunen, generalsekreterare vid Finlands universitetsrektorers råd Glädjen och det roliga finns dock där enbart som kartlade god praxis besvarades grundligt
Hanna Manner, biträdande generalsekreterare vid Finlands universitetsrektorers råd ifall det även finns förtroende, om var och en och uppriktigt. Ett stort tack går slutligen till
Kristina Kunttu, överläkare i samfundshälsa vid Studenternas hälsovårdsstiftelse känner till sina skyldigheter och rättigheter. projektplaneraren Johanna Kujala, som stått
Kati Kettunen, chef för studerandeservicen vid Helsingfors universitet Välfungerande stödtjänster, effektiv införing i för det praktiska genomförandet av projektet.
Lea Pelto, chef för studerandeservicen vid Tammerfors tekniska universitet gemenskapens bruk och arbetskultur, utveck-
Johanna Kujala, projektplanerare vid Finlands studentkårers förbund lade studiefärdigheter och dialogiska under- Tillsammans och genom samarbete kan vi
Juhana Harju, högskolepolitisk sekreterare vid Finlands studentkårers förbund visningsmetoder är det som bäst garanterar bygga bättre universitet, där det är roligt att
Jaana Olsson, medlem i styrelsen för Finlands studentkårers förbund studieglädje. Främjande av studieförmågan studera, undervisa och forska.
kräver också satsningar från studenternas
Översättning: Ludvig Forsman sida. Tidvis kan studierna kännas mera som Jussi Rauvola, ordförande för Finlands stu-
Originalets titel: strävsamt slit än inspirerande lärande. Men dentkårers förbund (FSF) r.f.
Opiskelukykyä ja yhteisöllisyyttä. Opiskelukyvyn edistämisen suositukset yliopistoille. studenterna bör känna sitt ansvar och vara
Layout: Jesse Kelomäki uthålliga. Studenterna är en del av univer- Matti Uusitupa, ordförande för Finlands uni-
Pärm och illustrationer: Kristiina Janhunen sitetsgemenskapen, och i en välfungerande versitetsrektorers råd
Tryckort: Art-print, Helsingfors universitetsgemenskap blir också inlärnings-
Helsingfors 2009 resultaten tydliga.

3. SAMMANFATTNING INNEHÅLL:
Rapporten Studieförmåga och gemenskap arbetsgemenskapens och välbefinnandets 1 INLEDNING 6
är avsedd att vara en guide för främjande av betydelse.
studieförmågan vid alla universitet. I rapporten 2 Kyky-projektet för främjande av studiefärdigheten 7
framläggs rekommendationer om studieför- Projektets viktigaste resultat är en uppsätt-
måga, och i samband med dessa presenteras ning rutiner och rekommendationer kring
olika rutiner kring studieförmågan, vilka baser- studieförmåga. Rutinerna i anslutning till
3 Studieförmågan och modellen för studieförmåga 10
ar sig på bästa praxis framtagen med hjälp av studieförmågan har samlats in från univer-
enkäter. Dessutom förklaras och konkretiseras siteten med hjälp av enkäter om god praxis 4 Möjligheter till främjande av studieförmågan inom universitetssamfundet 12
begreppet studieförmåga, modellen för studie- för främjande av studieförmågan; de samlade
förmåga samt universitetssamfundens möjlig- exemplen finns på FSF:s webbplats (www.syl. 5 Projektets resultat 14
heter att stödja studieförmågan. Rapporten fi). Rekommendationerna har tagits fram ut-
har kommit till inom ramen för ett projekt som gående från exemplen på praxis och från uni- 5.1 Rutiner i anslutning till studieförmågan 14
letts av Finlands studentkårers förbund (FSF) versitetssamfundens möjligheter till främjande
r.f., finansierats av undervisningsministeriet av studieförmågan. Möjligheterna har avgrän-
och stötts av Finlands universitetsrektorers sats i enlighet med projektets perspektiv.
5.2 Rekommendationer om studieförmågan 16
råd.
Rekommendationerna täcker de centrala KÄLLOR 39
Målet med projektet har varit att stödja univer- faktorerna i studieförmågan, nämligen studie-
sitetsstudenternas studieförmåga, främja flyt i motivation, handledning och stöd, gemen-
studierna, förebygga studierelaterade problem skap, tillgänglighet samt studiefärdigheter,
samt upptäcka och ingripa i studierelaterade studiekondition och arbetslivsfärdigheter.
problem i ett tidigt skede. En god studieförmå- Avsikten med rekommendationerna är att
ga bygger också upp framtida arbetsförmåga i aktivera universitetssamfunden och få dem
och med att den exempelvis ger de studer- att fundera på sin verksamhet med hänsyn till
ande goda arbetslivsfärdigheter, färdigheter främjande av studieförmågan samt att erbjuda
för upprätthållande av den egna arbetsförmå- dem råd om och förebilder för arbetet för att
gan och arbetsorken samt förståelse för främja studieförmågan.
Rekommendationer om studieförmågan:
1. Arbetet för att främja studieförmågan bör vara systematiskt och organiserat vid
hela universitetet och i alla dess gemenskaper.
2. Främjandet av studiefärdigheterna och studiekonditionen bör utgöra en del av
studierna.
3. Studierna ska vara fysiskt tillgängliga och beakta att de studerande har olika
behov.
4. Studenterna ska uppskattas och uppmuntras till aktivt deltagande, och deras
möjligheter att påverka ska främjas.
5. Studenterna bör få stöd, vägledning och uppmuntran under hela studievägen.
6. Främjandet av arbetslivsfärdigheter och övergången till arbetslivet bör utgöra
en del av studierna.
7. Genom gemenskap främjas hela samfundets välmående – studenternas studie-
förmåga och personalens arbetsförmåga.

4. 1 INLEDNING 2 KYKY-PROJEKTET FÖR
FRÄMJANDE AV
STUDIEFÄRDIGHETEN
Det finns en koppling mellan studieförmågan exempel på bästa praxis. Den har kommit till Projektet för främjande av studiefärdigheten studiemiljö, studiefärdigheter samt studenter-
å ena sidan, och studiernas framskridande inom Kyky-projektet för främjande av studie- har förkortat kallats Kyky-projektet. Projektet, nas hälsa och resurser. Studieförmågan kan
samt studenternas och studerandekollektivets förmågan som har koordinerats av Finlands som koordineras av Finlands studentkår- upprätthållas och främjas genom att man
välmående å andra. Studieförmågan är också studentkårers förbund (FSF) r.f., finansierats ers förbund (FSF), finansieras av under- arbetar med alla dessa dimensioner.
studenternas arbetsförmåga, vilken univer- av undervisningsministeriet och stötts av visningsministeriet och stöds av Finlands
siteten i sin roll som ”arbetsgivare” bör stödja. Finlands universitetsrektorers råd. Utöver universitetsrektorers råd, pågår år 2009. För Projektet har innefattat samarbete med uni-
Synen på studieförmågan som en parallell rapporten är det centrala utbytet av projektet genomförandet har projektplaneraren Johanna versiteten, studentkårerna, SHVS, Student-
till arbetsförmågan är ett förhållandevis nytt en uppsättning rutiner kring studieförmågan, Kujala svarat, och projektet har letts av en forskningsstiftelsen OTUS, Studerandenas
tänkesätt, som inte ännu är helt inarbetat vare som baserar sig på sådan praxis för främjande styrgrupp. Styrgruppen består av represen- Idrottsförbund (OLL), Förbundet för stu-
sig i Finland eller på det internationella planet. av studieförmågan som samlats in med hjälp tanter för universitetsrektorernas råd, derandekårer vid yrkeshögskolorna i Finland
av enkäter till universiteten. Rutinerna finns på universitetens studentservice, Studenternas (SAMOK), studenternas stödcenter Nyyti ry
Saken har drivits fram genom bland annat webbplatsen www.syl.fi. hälsovårdsstiftelse (SHVS) och FSF. samt nätverket Peda-Forum för utvecklande
Studenternas hälsovårdsstiftelses (SHVS), av universitetsundervisning och inlärning.
Finlands studentkårers förbunds (FSF) och Projektet hoppas att rekommendationerna och Målet med projektet har varit att kartlägga och Information om projektet har spridits över
Studerandenas Idrottsförbunds (OLL) gemen- exemplen på bästa praxis ska vara till nytta samla god praxis för främjande av studie- olika e-postlistor, och minnesanteckningarna
samma projekt Kehrä i början av 2000-talet. för så många grupper inom universiteten som förmågan vid de finländska universiteten samt från styrgruppens möten har kunnat läsas på
Kehrä-projektet strävade till exempel efter möjligt, till exempel universitetets ledning, att sammanställa nationella rekommenda- SHVS’ Kehrä-sidor.
att öka samarbetet mellan olika aktörer som fakulteterna och studentföreningarna. Tanken tioner om hur universiteten kan främja studie-
arbetar för att främja studieförmågan. är att de olika kretsarna kan använda och förmågan. Rekommendationerna och praxisen Förberedelserna för projektet började göras
tillämpa rekommendationerna och rutinerna tjänar alla kretsar inom universiteten, såsom år 2008 i samarbete med rektorsrådet, och
Behovet av stöd till studieförmågan kan såsom de själva finner för gott – alltså plocka universitetens ledning, stöd- och handledn- själva verksamheten kom igång i januari 2009.
anses ha ökat i och med de utmaningar som bland dem, bearbeta dem och komplettera ingstjänster, institutioner och studentorgani- Projektet började med att en projektplan
exempelvis förkortandet av studietiderna, dem. sationer. gjordes upp, samarbetskontakter knöts och
tidigareläggningen av övergången till arbets- innebörden av modellen för studieförmåga
livet och förlängningen av arbetskarriärerna Det lönar sig att komma ihåg att det finns Projektet har utgått från ett kollektivhälsop- i olika situationer och skeden av studierna
har ställt upp. Främjandet av studieförmågan mycket mer omfattande praxis och att studie- erspektiv, och verksamheten har framför allt konkretiserades. Exempel på god praxis sam-
är ett sätt att möta dessa utmaningar. En främjande verksamhet görs i mycket större koncentrerat sig på vad universiteten kan göra lades in med hjälp av en enkät till studentkår-
god studieförmåga ger en grund för framtida utsträckning än vad som kunnat presenteras till förmån för studieförmågan. Målet med erna i april–maj och en annan enkät riktad till
arbetsförmåga samt kompetens som behövs i denna rapport och inom Kyky-projektet. projektet är att stödja universitetsstudenter- fakulteternas studiechefer och till student-
i arbetslivet. Studerande som är utrustade Många samarbetspartner utför exempelvis ett nas studieförmåga, främja flyt i studierna, serviceavdelningarnas enheter för inter-
med god studieförmåga har till exempel goda mycket värdefullt arbete som lämnats utanför förebygga studierelaterade problem samt nationella ärenden, arbetslivsfrågor samt stöd-
arbetslivsfärdigheter, kunskap om hur de kan denna rapport. Trots att projektet har begrän- upptäcka och ingripa i studierelaterade prob- och handledningstjänster i maj–juni.
värna om sin arbetsförmåga och sin arbetsork sat sig till universiteten kan rekommendation- lem i ett tidigt skede. De studerandes psykiska
samt förståelse för arbetsgemenskapens och erna och rutinerna härutöver säkert också vara välbefinnande har betonats, och projektet har Enkäten till studentkårerna var omfattande
välbefinnandets betydelse. Studieförmågan till nytta för andra utbildningsområden. riktat sig till alla universitetsstuderande och och innehöll frågor om goda rutiner i olika
bär sålunda frukt också långt efter utexami- hela studievägen. Studievägen har räknats situationer och skeden av studierna. Frågorna
nering. Man ska inte låta sig skrämmas av vilket om- från ansökan om studieplats till och med var strukturerade i enlighet med modellen
fattande arbete främjandet av studieförmågan forskarstudier och alumnverksamhet. för studieförmåga. Enkäten till universiteten
Denna rapport är en guide över hur man kan är, utan helt enkelt börja någonstans. De bästa hade en annorlunda struktur, och där frågades
stödja studieförmågan, och den är riktad till resultaten uppnås genom långsiktigt arbete. Studieförmågan har definierats brett i enlighet det efter socialt stöd och vägledning, social
alla grupper inom universitetet. Den skisserar När verkningarna börja synas i gemenskapen med den modell för studieförmågan som integration samt praxis som främjar stud-
upp studieförmågan på ett holistiskt sätt och – t.ex. i form av ökad trivsel – får arbetet sin utvecklats under 2000-talet (Sulander & ieförmåga, välmående och gemenskap.
ger konkreta exempel på hur man kan stödja belöning. En annan tacksam sak är att positiv Romppanen 2007; Kunttu 2009). Enligt model-
studieförmågan. Rapporten ger universiteten förändring vanligen föder sig själv och ger yt- len innefattar studieförmågan fyra verksamma Vardera enkäten gjordes på finska och svens-
rekommendationer om studieförmågan och terligare goda resultat. dimensioner: undervisning och handledning, ka i såväl Word- som Webropol-format. Stu-
6 7

5. dentkårerna uppmanades dela upp ansvaret resurser. sett har presenterats i den form som de hade Kurri 2006; Lounasmaa m.fl. 2004; Manninen
för att besvara frågorna på flera olika per- i enkätsvaren. Dessa exempel på praxis kring & Luukannel 2002; Mannisenmäki & Valtari
soner. Enkäten till universiteten skickades till Enkäterna fick många svar, och sammanlagt studieförmågan finns nu på FSF:s webbplats 2005; Niemelä 2007; Penttilä 2009, Sulander &
enheternas chefer, vilka delegerade svarandet inkom 1 491 exempel på rutiner. Studentkår- (www.syl.fi). Där kan man bekanta sig med ex- Romppanen 2007). Rekommendationerna har
enligt behov. En del av universiteten samman- ernas svar innehöll mest praxis i anslutning till emplen enligt ämnesområde, såsom studier- bearbetats utifrån styrgruppens, universitetens
ställde sina svar innan de skickade in dem. kamratstöd och tutorarbete, medan univer- nas inledningsskede. Exemplen på rutiner i och studentorganisationernas kommentarer.
Tabell 1 visar vilka universitet och studentkårer sitetens svar innehöll mest praxis i anslutning anslutning till studieförmågan är avsedda att
som svarade på enkäterna. till socialt stöd och integration. De flesta som kunna utnyttjas av alla gemenskaper inom uni- Rekommendationerna presenteras i denna
besvarade enkäten ansåg det vara viktigt att versitetet, och målet med dem är att dela och rapport. För varje rekommendation ges en
I enkäten räknades direktiv, rutiner eller prin- stödja studieförmågan och tyckte att det fanns sprida praxis som konstaterats vara bra. förklaring, tips för hur rekommendationen kan
ciper som är i bruk, under utveckling eller på ett behov för att utbyta exempel på goda utnyttjas samt exempel på goda rutiner som
idéstadiet som god praxis. Exemplen på god rutiner. En del av dem som svarade nämnde Ett annat resultat av projektet är rekommen- främjar den. Rekommendationerna är avsedda
praxis skulle stödja gemenskap, likabehand- även att det hade varit arbetsamt att svara på dationerna om studieförmåga för univer- att kunna utnyttjas av alla universitetsgemens-
ling, tillgänglighet, mångfald samt student- enkäten. siteten. Rekommendationerna har tagits fram kaper, och deras uppgift är att gestalta och
aktivitet och studerandes påverknings- utgående från å ena sidan god praxis som konkretisera studieförmågan på ett helhets-
möjligheter. Universitetsgemenskap definie- De exempel på god praxis som inkom sam- framkommit genom enkäterna, samt å andra inriktat sätt samt att ge råd om och exempel
rades som exempelvis universitetets centrala lades ihop och klassificerades i enlighet med sidan universitetsgemenskapernas möjligheter på hur universiteten kan upprätthålla och
förvaltning, en fakultet, en institution eller en modellen för studieförmåga. Därefter grupp- att stödja de centrala faktorerna som inverkar främja studieförmågan. Rekommendation-
studentorganisation. Dessutom definierades erades de inom respektive ämnesområde på studieförmågan. Hit hör studiemotivation, erna och rutinerna kring studieförmågan
studieförmågan i enlighet med modellen för ytterligare enligt skede av studierna (t.ex. gemenskapsanda, studiehandledning, stöd offentliggjordes på seminariet Opiskelukykyä
studieförmåga som en helhet bestående av studiernas inledningsskede) och centralt och tillgänglighet samt studiefärdigheter, stud- ja yhteisöllisyyttä! 25.11.2009. Seminariet och
undervisning och handledning, studiemiljö, innehåll (t.ex. gemenskap). Överlappande iekondition (d.v.s. fysisk och psykisk ork) och rapporten gagnar implementeringen av rekom-
studiefärdigheter samt studenternas hälsa och rutiner gallrades ut, varefter rutinerna i stort arbetslivsfärdigheter (Jauhiainen m.fl. 2009; mendationerna och den goda praxisen.
Tabell 1. Universitet och studentkårer som svarade på enkäten
1 Helsingfors handelshögskola och studentkår
2 Helsingfors universitet och Studentkåren vid Helsingfors universitet
3 Sibelius-Akademin och Sibelius-Akademins studentkår
4 Svenska Handelshögskolans Studentkår
5 Tekniska högskolan och Tekniska högskolans studentkår
6 Konstindustriella högskolan
7 Joensuu universitet och studentkår
8 Jyväskylä universitet och studentkår
9 Kuopio universitet och studentkår
10 Villmanstrands tekniska universitet och studentkår
11 Lapplands universitet och studentkår
12 Uleåborgs universitet och studentkår
13 Tammerfors universitet och studentkår
14 Tammerfors tekniska universitet och studentkår
15 Åbo handelshögskola och studentkår
16 Åbo universitet
17 Åbo Akademi och Åbo Akademis Studentkår
18 Vasa universitet
8 9

6. 3 STUDIEFÖRMÅGAN OCH
MODELLEN FÖR
STUDIEFÖRMÅGA
Arbetsförmågan och främjandet av arbets- och psykiska hälsotillstånd samt vanor som De psykiska och sociala miljöerna innefattar till exempel erbjuds stöd i studiemiljön, kan
förmågan är etablerade begrepp och inverkar på hälsan. Andra faktorer som in- exempelvis interaktionen mellan personal och denna vara till hjälp för en studerande vars
funktioner vars betydelse är allmänt erkänd. verkar på studieförmågan är socialt stöd samt studerande, studieatmosfären och studie- livssituation tillfälligt försvagar hennes resurs-
Däremot har studieförmågan först under det upplevelsen av att man behärskar sitt liv och gemenskaperna. Också kamratstöd är en er. I bakgrunden till modellen för studieför-
senaste decenniet uppfattats som ett begrepp av att ens krafter och färdigheter räcker till. central faktor som bygger upp studieförmågan måga verkar de allmänna socioekonomiska,
som motsvarar arbetsförmåga. Tanken är att (Kunttu 2009.) i denna dimension. (Kunttu 2009.) kulturella och miljömässiga omständigheterna,
studierna är de studerandes arbete, läroinrätt- vilka har försvagande eller förstärkande verkan
ningen deras arbetsplats och studieförmågan Dimensionen ”studiefärdigheter” är de Studieförmågan är en helhet av funktioner där på studieförmågan. (Kunttu 2009.)
deras arbetsförmåga. (Säntti 1999; Kunttu studerandes yrkesskicklighet och motsvarar de olika faktorerna påverkar varandra. Om det
2009). Att begreppet studieförmåga inte blivit arbetstagarnas yrkesfärdigheter. Till studie-
inrotat i Finland är inte något undantag, utan färdigheterna hör bland annat tekniska färdig-
också på det internationella planet är det först heter som behövs i studierna, problem-
nu man börjar se studieförmågan som en lösningsförmåga, inlärningsstilar, kritiskt
parallell till arbetsförmågan. Finland har här en tänkande, social kompetens och studier- Figur 1. Modellen för studieförmåga (STM 2006)
fin chans att visa internationellt exempel ifråga nas betydelse för den studerande. Andra
om att beakta studieförmågan. behövliga färdigheter är exempelvis förmåga
att planera sina studier och kontroll över sin
Överläkaren i samfundshälsa vid SHVS Kris- tidsanvändning. (Kunttu 2009.) MODELL FÖR STUDIEFÖRMÅGA
tina Kunttu har i samarbete med Arbetshälso-
institutet tagit fram en modell för studieförmå- Kompetent undervisning och handledning är
ga som bygger på modellen för arbetsförmåga två faktorer som inverkar på studieförmågan
(figur 1). Utöver individens hälsa och resurser på ett centralt sätt. Dimensionen ”under- Egna Studie-
byggs studieförmågan enligt modellen även visning och handledning” innefattar exem- resurser färdigheter
upp av faktorer som hör ihop med studie- pelvis interaktion mellan studerande och
– Personlighet
färdigheter, undervisning och handledning lärare, feedback och examination. Hur väl den – Identitet – Studieteknik
samt studiemiljö. Det speciella draget i model- studerande är integrerad i sin studiegemen- – Livskontroll – Studieorientering
len är undervisning och handledning, som skap (d.v.s. knuten till den) är också centralt. – Livssituation och -omständigheter – Inlärningsstilar och -metoder
– Sociala relationer Studie- – Kritiskt tänkande
inte har någon motsvarighet i modellen för (Kunttu 2009.) – Fysisk och psykisk hälsa – Problemlösningsförmåga
arbetsförmåga. (Sulander & Romppanen 2007; – Beteende förmåga – Social kompetens
Kunttu 2009.) Dimensionen ”studiemiljö” innehåller den – Uppgörande av studieplan
– Planering av tidsanvändning
fysiska, psykiska och sociala miljön. Med
Dimensionen ”egna resurser” syftar i model- fysisk miljö menas olika inlärningsmiljöer och
len för studieförmåga på studentens person- studieförhållanden, såsom pauslokaler och
lighet, livssituation, sociala relationer, fysiska de sätt på vilka studierna är organiserade. Studiemiljön Undervisning
– Fysisk, psykisk och social miljö – Undervisning och handledning
– Studiegemenskaper vid läroinrättningarna – Pedagogisk kompetens
– De studerandes egna gemenskaper – Tutorering
10 11

7. 4 MÖJLIGHETER TILL
FRÄMJANDE AV
STUDIEFÖRMÅGAN INOM
UNIVERSITETSSAMFUNDET
Främjande av studieförmågan vid universi- för framtida arbetsförmåga. God studieförmå- hos medlemmarna i en grupp (Oksanen att påverka dem. De rekommendationer om
teten avser en verksamhet inriktad på indi- ga kan anses förutspå likaledes god arbets- m.fl. 2008). Känslan av gemenskap består studieförmåga som tagits fram inom projektet
vider, grupper och miljöer, vilken upprätthåller förmåga och ork i arbetet. Dessa förefaller åter av sociala kontakter och nätverk, sociala baserar sig på dessa möjligheter att stärka
eller främjar studenternas studieförmåga öka i betydelse till exempel i och med att man normer och värderingar samt förtroende och studieförmågan – alltså att upprätthålla och
och studiegemenskapens välmående. Även strävar efter att folks karriärer ska bli längre. resurser. (Savola & Koskinen-Ollonqvist 2005, stödja motivation, gemenskap, tillgänglighet,
om det är de studerande själva som har det 81-82.) Det är också viktigt med upplevelser stöd och handledning samt studie- och arbet-
huvudsakliga ansvaret för att deras studier Känslan av gemenskap har varit ett återkom- av tillhörighet och godkännande. Dessutom slivsfärdigheter.
framskrider, har alla de som verkar inom uni- mande tema i universitetsdiskussionerna förutsätter gemenskap en verksamhetskultur
versitetssamfundet ett gemensamt ansvar för under de senaste åren. Att det råder brist på som gynnar dialog och förhandling och som När rekommendationerna tagits fram har vikt
att arbeta för att en atmosfär av givande och samhörighet syns till exempel i SHVS’ under- tillåter olikhet. också lagts vid modellen för studieförmåga,
interaktion kan upprätthållas och för att man sökning av studenthälsan (2008); enligt under- enligt vilken studieförmågan kan främjas
ingriper i problem så tidigt som möjligt (Kunttu sökningen upplevde endast lite över hälften av Utöver brist på gemenskap är dålig motiva- genom att man försöker påverka alla model-
2009; Kurri 2006). högskolestudenterna att de hörde till någon tion, hinder i studierna, brist på handledning lens dimensioner och alla de faktorer som
studierelaterad gemenskap, trots att exempel- och stöd samt bristfälliga studie- och arbets- går att identifiera inom dem. Universiteten
Under de senaste åren har studieförmågans vis årskurser, gradugrupper och ämnes- livsfärdigheter faktorer som försämrar studie- borde alltså främja studenternas resurser och
betydelse och behovet för att stärka studie- föreningar klassificerades som sådana. förmågan, ökar stressen och gör att studierna studiefärdigheter samt upprätthålla och stödja
förmågan vid universiteten ökat i och med Dessutom upplevde ungefär en tredjedel av flyter sämre (Jauhiainen m.fl. 2009; Kurri 2006; studieförmågan genom att försöka påverka
kraven på att studierna ska framskrida studenterna att de inte hörde till någon enda Liuska 1998; Lounasmaa m.fl. 2004; Manninen undervisningen och handledningen samt
snabbt och de studerande snabbt komma ut sådan här gemenskap. (Kunttu & Huttunen & Luukannel 2002; Mannisenmäki & Valtari studiemiljön. I påverkningsarbetet kan man
i arbetslivet. Den ökade mångfalden bland 2009.) 2005; Niemelä 2007; Penttilä 2009; Sulander dra nytta av modellen för studieförmåga för
de studerande, exempelvis genom det ökade & Romppanen 2007). I de enkäter som sändes att strukturera de olika aktörernas roller och
antalet utländska studerande, har dessutom Resultaten kan sägas vara oroande, för ut inom Kyky-projektet framkom god praxis samarbetsmöjligheter. (Kunttu 2009.)
medfört nya utmaningar. En annan aktuell känslan av tillhörighet – d.v.s. det sociala i anslutning till alla dessa centrala faktorer,
aspekt är synen på studieförmågan som grund kapitalet – ökar hälsan och välbefinnandet så det är möjligt för universitetssamfundet
12 13

8. 5 PROJEKTETS RESULTAT INNEHÅLLET I EXEMPLEN PÅ PRAXIS I
ANSLUTNING TILL STUDIEFÖRMÅGAN
Resultatet av projektet utgörs av exempel på rutiner (god praxis) i anslutning till studieförmågan
samt rekommendationer om studieförmågan. Avsikten är att varje grupp inom universitetet ska
kunna dra nytta av praxisen och rekommendationerna såsom den finner för gott – genom att
plocka bland exemplen, bearbeta dem eller komplettera dem.
1) Undervisning och handledning
1.1) Handledning och stöd i olika skeden av studievägen
Studentrekrytering
5.1 RUTINER I ANSLUTNING TILL STUDIEFÖRMÅGAN Studenturval
Studiernas inledningsskede
Kamrattutorering
Lärartutorering och HOPS (individuell studieplan)
Studentutbyte
Enkätsvaren sammanställdes till en uppsätt- långa svar. Överlappande rutiner har strukits, Arbetslivet
ning exempel på praxis (”rutiner”) i anslutning liksom även information genom vilken univer- Kamratstöd och -vägledning
till studieförmågan, vilka finns på FSF:s webb- sitetet kan identifieras ifall denna information Vägledning
plats (www.syl.fi). Syftet med exemplen är att inte varit relevant med tanke på praxisen. Studiernas framskridande
dela med sig av och sprida sådana rutiner Dessutom har några rutiner som samlats in Utexaminering
som konstaterats fungera, och de är avsedda under projektets workshoppar och universi- Alumnverksamhet
att kunna utnyttjas av alla universitetsgemen- tetsbesök tillagts.
Forskarstudier
skaper.
För att exemplen ska vara mer tillgängliga har
I enkäterna räknades direktiv, rutiner eller de delats in i enlighet med de fyra dimension- 1.2) Undervisning
principer som är i bruk, under utveckling eller erna i modellen för studieförmåga: under- Utveckling av undervisning och handledning
på idéstadiet som god praxis som främjar visning och handledning, studiefärdigheter, Uppmuntrande och belönande av personalen
studieförmågan. Exemplen på god praxis studiemiljö samt studenternas hälsa och Tillgänglighet och flexibilitet i undervisningen
skulle också stödja gemenskap, likabehand- resurser. Vidare har de grupperats enligt skede Feedback från studenter
ling, tillgänglighet, mångfald samt student- av studierna (t.ex. studiernas inledningsskede)
aktivitet och studerandes påverkningsmöjlig- och centralt innehåll (t.ex. gemenskap). Många
2) Studiefärdigheter
heter. av exemplen passar in på flera ställen, så klas-
sificeringen har medfört en del överlappningar.
En ledstjärna i sammanställningsarbetet har Här nedan presenteras indelningen i form 3) Studiemiljön
varit att behålla samma skriftliga form som i av en något förenklad innehållsförteckning Gemenskap
svaren, men ett visst mått av redigering har för exemplen på god praxis i anslutning till Studenternas delaktighet
gjorts för att förbättra läsbarheten och förkorta studieförmågan. Jämställdhet och likabehandling
Fysisk miljö
TIPS
4) Hälsa och resurser
Innehållsförteckningen för exemplen på god praxis i anslutning till studieförmågan Hälsovård och välbefinnandearbete
visar vilka viktiga faktorer och skeden av studierna som ingår i arbetet för att upp- Universitetets motionsverksamhet
rätthålla och främja studieförmågan. Hur sköter ni dessa saker i din gemenskap?
Vilka saker är under kontroll och vilka behöver utvecklas? För respektive område
inom studieförmågan hittar ni exempel på god praxis på FSF:s webbplats
(www.syl.fi), vilka kan vara till hjälp. Vilka av dessa exempel skulle ni kunna ta direkt
in i er verksamhet eller anpassa så att de passar ihop med denna?
14 15

9. 5.2 REKOMMENDATIONER OM
STUDIEFÖRMÅGAN
Projektets andra resultat är rekommenda- arbetslivsfärdigheter (Lounasmaa m.fl. 2004; Rekommendationerna pekar ut sådana resurs- utveckla studieförmågan. Centrala ämnes-
tionerna om hur studieförmågan kan främjas Kurri 2006; Sulander & Romppanen 2007). er och möjligheter hos universitetsgemen- områden som bör ingå i studierna är studie-
vid universiteten. Rekommendationerna skapen som skulle kunna utnyttjas bättre än färdigheter, studiekondition och arbetslivs-
begränsar sig till universitetsgemenskaper- Rekommendationerna bygger alltså på redan idag. Hit hör exempelvis att inbegripa främ- färdigheter. Med tanke på studieförmågan är
nas möjligheter att upprätthålla och främja existerande verksamhet och rutiner som kons- jandet av studieförmågan i studierna, liksom det också ytterst viktigt att studenterna be-
studieförmågan. De omfattar därmed inte den taterats vara goda. De samlar och struktu- att organisera olika slag av kamratstöds- aktas som fullvärdiga och välkomna medlem-
roll som spelas av samarbetspartner utanför rerar med andra ord arbetet för att upprät- verksamhet, alumnverksamhet och student- mar i studiegemenskapen.
universitetet, såsom studenthälsovård, och thålla och främja studieförmågan. Med hjälp föreningsaktiviteter samt att universitetet självt
inte heller boende eller utkomst. av rekommendationerna kan universitetssam- kan spela en roll när det gäller att sysselsätta I det följande presenteras rekommenda-
funden utvärdera och utveckla sin verksamhet studerande och erbjuda arbetserfarenhet. tionerna närmare. För varje rekommendation
Rekommendationerna har tagits fram i anslutning till studieförmågan samt hitta ges en beskrivning av innehållet, tips för hur
utgående från å ena sidan god praxis som konkreta, beprövade medel för att stödja Om arbetet för att främja studieförmågan görs rekommendationen kan utnyttjas samt exem-
framkommit genom enkäterna, samt å andra studieförmågan. Dessutom är rekommenda- till en del av studierna blir stödet till studenter- pel på goda rutiner i anslutning till rekommen-
sidan universitetsgemenskapernas möjligheter tionerna till hjälp för att konkretisera och förstå na mer omfattande, mer systematiskt och mer dationen. Fler exempel på god praxis finns på
att stödja de centrala faktorer som inverkar studieförmågan som helhet, och de är också jämlikt. Förs det in i exempelvis arbetet för att adressen www.syl.fi. Rekommendationerna
på studieförmågan. Hit hör studiemotivation, till nytta när man följer dem. Genom att främja utveckla undervisningen eller i kvalitetsarbetet är avsedda att tjäna alla nivåer inom universi-
gemenskap, studiehandledning, stöd och studieförmågan kan man till exempel öka hela leder det även till ökat samarbete mellan de tetet, såsom universitetet som helhet, univer-
tillgänglighet samt studieförmåga, studie- samfundets välbefinnande och skapa bättre olika aktörer som arbetar med studieförmågan sitetsledningen, fakulteterna, avdelningarna,
kondition (d.v.s. fysisk och psykisk ork) och flyt i studierna. och också till mer systematiskt arbete för att studentservicen och studentföreningarna.
Rekommendationer om studieförmågan:
1. Arbetet för att främja studieförmågan bör vara systematiskt och organiserat vid
hela universitetet och i alla dess gemenskaper.
2. Främjandet av studiefärdigheterna och studiekonditionen bör utgöra en del av
studierna.
3. Studierna ska vara fysiskt tillgängliga och beakta att de studerande har olika
behov.
TIPS 4. Studenterna ska uppskattas och uppmuntras till aktivt deltagande, och deras
möjligheter att påverka ska främjas.
Vilka av rekommendationerna för främjande av studieförmågan gagnar din grupp
5. Studenterna bör få stöd, vägledning och uppmuntran under hela studievägen.
bäst? Ger rekommendationerna dig några idéer om saker som borde kartläggas eller
6. Främjandet av arbetslivsfärdigheter och övergången till arbetslivet bör utgöra
utvecklas? Hur skulle ni kunna utnyttja rekommendationerna i din grupp och hur kan
en del av studierna.
man sparka igång verksamheten? Vad kan du göra för att föra saken vidare och vad
7. Genom gemenskap främjas hela samfundets välmående – studenternas studie-
kan du själv göra för att stödja studieförmågan?
förmåga och personalens arbetsförmåga.
16 17

10. 1. Arbetet för att främja studieförmågan
bör vara systematiskt och organiserat
vid hela universitetet och i alla dess
gemenskaper.
I enlighet med modellen för studieförmåga är arbetet för att främja studieförmågan inriktat på
undervisning och handledning, studiemiljö, studiefärdigheter samt hälsa och resurser. Alla grup-
per inom universitetet bör arbeta för att främja studieförmågan. Arbetet är som effektivast när
det görs både internt inom de olika grupperna samt gemensamt mellan grupperna. Det är också
viktigt att beakta samarbetet med universitetets olika samarbetspartner (t.ex. SHVS) och andra
aktörer (t.ex. arbetskraftsbyråerna).
Arbetet för att främja studieförmågan förutsätter engagemang, strukturer och rutiner. Engage-
mang innebär vilja och möjligheter till främjande, medan strukturer innebär verksamhetsformer
som möjliggör, stöder och avgränsar arbetet. Med rutiner menas olika arbetssätt inom främjande-
arbetet.
Universitetet och dess interna grupper engagerar sig i arbetet för att främja studieförmågan
– studieförmågan och arbetet för att främja den ses som viktiga och nyttiga
– målsättningar, direktiv och rekommendationer som syftar till att främja studieförmågan och som
uppmuntrar främjandearbetet skrivs in i olika verksamhetsdirektiv (t.ex. universitetets strategi,
kvalitetsarbetet och de interna gruppernas verksamhetsplaner)
– resurser anslås för arbetet för att främja studieförmågan (t.ex. arbetstid, kunskap och färdig-
heter)
Det finns strukturer som gör arbetet till förmån för studieförmågan till en systematisk och
naturlig del av samfundets verksamhet
– främjandet av studieförmågan syns i hur verksamheten är strukturerad (t.ex. verksamhets-
planer, kvalitetsarbete, arbetsgrupper, utvecklingsarbete)
– arbetet för att främja studieförmågan är systematiskt och organiserat (t.ex. att man har kommit
överens om mål, innehåll, genomförande och utvärdering samt att ansvaret har delegerats på ett
tydligt sätt)
– arbetet för att främja studieförmågan är långsiktigt och regelbundet (t.ex. att man utvecklar
vissa aspekter av studieförmågan åt gången och följer upp arbetet årligen)
Arbetet för att främja studieförmågan gör bruk av olika slags rutiner, såsom
– redan befintliga goda rutiner (t.ex. exemplen på god praxis i anslutning till studieförmågan
(www.syl.fi) och god praxis hos andra aktörer)
– samarbete och nätverkande (t.ex. att motionstjänsterna är organiserade som samarbete mellan
högskolorna i regionen)
– gruppmedlemmarnas kunskaper, erfarenheter och kamratstöd (t.ex. workshoppar)
– delaktiggörande av studenterna (t.ex. studentrepresentanter i utvecklingsarbetsgrupper)
TIPS
Hur ser nuläget i din gemenskap och vid ditt universitet ut beträffande engagemang,
strukturer och rutiner i arbetet för att främja studieförmågan? Vad finns det för behov
ifråga om stöd till studieförmågan, och hur kunde detta göras? När ni kartlägger
och planerar arbetet kan ni ta hjälp av rekommendationerna om studieförmåga och
exemplen på god praxis i anslutning till studieförmågan (www.syl.fi).
18 19

11. EXEMPEL PÅ GOD PRAXIS: 2. Främjandet av studiefärdigheterna
Samfundet engagerar sig i arbetet för att Universitetet har en jämställdhets- och lika- och studiekonditionen bör utgöra en
främja studieförmågan behandlingsplan samt en jämställdhetsdelega-
Studieförmågan har uppmärksammats i uni-
tion. del av studierna.
versitetets strategi. Det finns rutiner för främjande av
studieförmågan
Universitetet har skrivit in att det ska följa
Kyky-projektets rekommendationer om studie- Högskolekoncernen, alltså högskolorna i
förmåga. regionen, har tillsammans byggt upp egna
webbsidor för utländska studerande som vid
Universitetet har gjort en rekommendation om sidan av engelska dessutom i mån av
specialarrangemang för funktionshindrade möjlighet också är på andra studenters
studerande som ansöker till universitetet samt modersmål – t.ex. kinesiska.
inlärare med olika inlärningsprofil.
De som arbetar på högskolornas motions-
Universitetet har gjort upp en plan för utveck- service har ett nära samarbete med student-
ling av utbildningen på lång sikt (2009–2015), och studerandekårerna genom ett motions-
där varje år utlysts till temaår för någon och välbefinnandeutskott som t.ex. ordnar
särskild sak. År 2009 har till exempel temat mångsidiga evenemang.
”Smidigare studier och stärkt studieförmåga”.
Vid fakulteterna och institutionerna har folk Träffar för studiestödsnämnden och SHVS
sedan omvandlat detta tema i praktiken i form samt samarbete kring bl.a. bedömningen av
av olika projekt. hälsoproblem i anslutning till studier som drar
ut på tiden.
Det finns strukturer för främjande av studie-
förmågan Universitetet arrangerar årliga utvecklings-
seminarier och sommarfester som är öppna
Samarbete på nationell nivå, såsom studier- för hela personalen och för studenterna.
ådgivningspsykologernas nätverk och nätverk
för personer som arbetar med utveckling av Studentkåren arrangerar årligen förenings-
undervisningen. utbildningar för gillena och föreningarna och
samlar de olika aktörerna i olika kommittéer
Varje år ägnar universitetets råd för utvärder- där det görs utbildningar och samarbete och
ing och utveckling av utbildningen ett möte man följer med de andras verksamhet. Det
åt temat studenternas välbefinnande, och då finns t.ex. kommittéer för gilleordförandena,
kan t.ex. studentkåren föra fram olika saker i de studieansvariga, informationsfolket och
anslutning till studieförmågan. dem som ansvarar för internationella ärenden.
Välbefinnandekommittén arbetar för holistiskt Varje månad hålls ett möte om studieärenden,
välbefinnande inom universitetet. där studiecheferna från alla fakulteter samt
personal från studiebyrån och internationella
Universitetet och studentkåren har sina egna avdelningen deltar, liksom också olika expert-
trakasseriombudsmän som bildar ett trakas- medlemmar i enlighet med vilket tema som TIPS
seriombudsnätverk tillsammans med repre- behandlas, t.ex. studieförmåga.
sentanter för SHVS och arbetsplatshäls- Vad behöver studenter i olika skeden av sin studietid för studier som stöder stud-
ovården. iefärdigheterna och studiekonditionen, och vilket slags stöd behövs? Hur kan man
ta in främjandet av studiefärdigheterna och studiekonditionen i studierna? Med vem
eller vilka instanser skulle ni kunna samarbeta (t.ex. Studenthälsan, studie-
byrån, karriärservicen, språkcentret, hälso- och välbefinnandearbetsgrupper, studie-
rådgivningspsykolog, Nyyti, hälsoorganisationer)?
20 21

12. EXEMPEL PÅ GOD PRAXIS:
Studenterna behöver studiefärdigheter och studiekondition, och stödet till dessa borde ingå i Arbete för att stödja inlärningsfärdigheterna I anslutning till arbetet med att göra upp
studierna. Studiefärdigheterna kan delas in i inlärningsfärdigheter och akademiska färdigheter. i studierna den individuella studieplanen, alltså ”HOPS-
Med studiekondition avses åter fysisk och psykisk ork. arbetet”, samlar studenterna ihop en portfolio
I studieorienteringen ingår en föreläsning där för att på ett sammanfattande sätt gestalta
Om arbetet för att främja studiefärdigheterna och studiekonditionen görs till en del av studierna man bl.a. pratar om vad studier och inlärning och utvärdera sin egen inlärningsprocess, de
blir stödet till studenterna mer omfattande, mer systematiskt och mer jämlikt. Samtidigt signal- samt studiefärdigheter innebär. Dessa teman studier de avlägger samt de färdigheter som
erar universitetet också att detta arbete är viktigt och utökar samarbetet mellan dem som utför hör också ihop med universitetets webbsidor examen ger. I arbetet ingår också komplet-
detta arbete. I allmänhet är studiefärdigheterna också arbetslivsfärdigheter, så de är till nytta för ”Opi oppimaan” (”Lär dig att lära dig”). terande av den egna portfolioportföljen. Vi
studenterna också efter studierna. God studiekondition ger även en grund för god arbetsförmå- delar ut portföljerna i början av studierna och
ga. Studierådgivningspsykologen skräddarsyr sedan presenterar studenterna dem i slutet.
tillsammans med språkcentret och institu-
Studier som främjar studiefärdigheterna och studiekonditionen kan utgöra separata kurser eller tionen för talteknik olika kurser som utgår Högskolan och studentkåren har ett rekry-
vara integrerade i den övriga undervisningen. I tillägg till högskolemotionens normala service- från studenternas specialbehov (språkskräck, teringsteam som besöker olika gymnasier.
utbud kan man också främja studiekonditionen genom att erbjuda motion som ingår i stu- dyslexi, nervositet). Kursen om att uppträda Teamet arrangerar högklassig utbildning, där
dierna, t.ex. i form av en kurs där studenterna kan bekanta sig med olika grenar. Kursen sporrar och lära sig ges också på engelska. exempelvis en konsult håller en workshop
studenterna att motionera genom att den presenterar olika motionsgrenar samt platser för och om framträdandeteknik. Studenterna får god
möjligheter till motion. Motionens betydelse är stor, för studierna består huvudsakligen av sit- Arbete för att stödja de akademiska utbildning samt erfarenhet av att hålla presen-
tande arbete. Förutom att motion främjar den fysiska konditionen, stöder den även mental ork, färdigheterna i studierna tationer.
social växelverkan och gemenskap.
För nya studerande ges en nätkurs Akade- Varje student har minst en obligatorisk kurs i
Arbetet för att stödja studiefärdigheterna i studierna innefattar: miska studiefärdigheter (3 sp), där de lär sig företagande.
om inlärning, akademiska studier, infor-
Inlärningsfärdigheter mationssökning och nätbaserade studier. I de utländska studenternas individuella stu-
– inlärningsstrategier, d.v.s. sätt eller metoder på vilka individen lär sig saker Studenterna får individuell feedback på dieplaner ingår en kulturmodul som tar
– inlärningsstilar, d.v.s. mer bestående benägenhet för att använda vissa inlärningsstrategier övningsuppgifter samt innehållsorienterade upp deras anpassning till studiestaden och
– självstyre, d.v.s. inlärarens färdigheter i att styra och reglera sin egen inlärning (t.ex. kontroll nätdiskussioner som styrs av en tutor. Finland, och där man diskuterar eventuella
över tidsanvändning, motivation samt självutvärdering och reflektion) problem och hur dessa kan lösas.
– inlärningshinder (t.ex. inlärnings- och skrivsvårigheter samt skräck för att uppträda) I början av studierna lär vi studenterna hur
de kan använda elektroniska dokumentmallar Arbete för att främja studiekonditionen i
Akademiska färdigheter (s.k. templates) i sina skriftliga arbeten. Doku- studierna
– förståelse för det akademiska sakkunnigarbetets och universitetsstudiernas karaktär mentmallen gör det enklare att skriva och läsa
– akademiska läs- och skrivfärdigheter de skriftliga arbetena. Studenterna kan avlägga motionskurser
– akademiskt självförtroende, d.v.s. studentens bedömning av sin egen förmåga och sina (2–4 sp) där de kan bekanta sig med olika
resurser Genom kursen IKT-körkortet strävar vi efter motionsformer. På kurserna bekantar man
– kritiskt och självreflekterande tänkande att säkerställa att studenterna har tillräckliga sig med olika grenar, olika motionsplatser
– förmåga att visa tillägnat kunnande (t.ex. tentamenssvar) grundkunskaper och färdigheter i informa- och universitetets motionsutbud samt deltar i
– färdigheter i informationsanskaffning tions- och kommunikationsteknologi för att minst en föreläsning som stöder studieförmå-
– datorfärdigheter och kunskap om nätverksmiljöer kunna genomföra sina studier. gan. Kursen omfattar 15 prestationer som
– kunskaper i främmande språk studenten själv väljer utifrån sin tidtabell och
– kunskaper i att uppträda, att interagera och arbeta i grupp (t.ex. färdigheter för samarbets-, lag- För de utländska studenterna håller vi en sina intressen.
och projektarbete, samt färdigheter i att hålla presentationer, ge feedback och förhandla) utbildning Study system in faculties, där de får
instruktioner för hur man t.ex. skriver uppsat- Sibelius-Akademin erbjuder gymnastik- och
Arbetet för att främja studiekonditionen i studierna innefattar: ser och håller föreläsningsdagböcker i enlighet danslektioner till alla studerande. På avdel-
– kunskaper och färdigheter som främjar studiekonditionen (t.ex. studieförmåga, ork, stress- med de krav som gäller inom finländsk hög- ningen för orkesterinstrument ges det
hantering, studieergonomi samt tillgängligt stöd) skoleutbildning. dessutom kurser i bodyflow, Alexanderteknik
– universitetsmotion (t.ex. en kurs där man kan bekanta sig med olika motionsformer) och pilates samt annan kroppskontroll. På
På de kurser som hör till första året beaktar avdelningen för vokalmusik finns det balett
föreläsarna de nya studenterna och ger dem och fäktning, avdelningen för folkmusik har
sina egna rekommendationer om hur de ska folkdans o.s.v. Alla dessa kurser ger studie-
allokera tid för studierna. poäng.
22 23

13. 3. Studierna ska vara fysiskt tillgängliga
och beakta att de studerande har olika
behov.
Undervisningen och studierna ska vara tillgängliga, d.v.s. beakta att studenterna har olika egen-
skaper och behov. Med tillgängliga studier menas att den fysiska, psykiska och sociala miljön är
organiserad på så sätt att var och en har möjlighet att studera på likvärdigt sätt som alla andra
oberoende av sina egenskaper. Också studenturvalet ska vara tillgängligt. (ESOK 2009.)
Förutom att studieförmågan främjas av att man beaktar olikheter, främjas den också av att man
beaktar studenternas behov och situationer. Därigenom förbättrar man till exempel tillgänglig-
heten för studerande som har familj eller bor på annan ort. Tillgänglighet kan också betyda att
tillgången på böcker är tillräcklig, att det erbjuds alternativa sätt för att avlägga kurser, att det
finns skyltning på engelska, att det finns pausrum som möjliggör interaktion samt att det är
möjligt att sammanjämka värnplikt med studier. I vid bemärkelse innefattar tillgängligheten även
jämställdhet och likabehandling. Vid ett tillgängligt universitet blir ingen diskriminerad, och alla
har rätt att känna att de kan tillhöra gemenskapen sådana som de är.
Tillgängligheten beaktas ingående
– studenternas olikheter beaktas (t.ex. olika slags inlärare, funktionshindrade eller personer som
stressar)
– studenternas olika behov och situationer beaktas (t.ex. möjligheter till distansstudier)
– diskriminering eller mobbning tillåts inte i gemenskapen (t.ex. ombudsmän och direktiv)
Förståelsen för och kunskapen om tillgänglighet ökas
– man strävar efter att öka förståelsen för och kunskaperna om tillgänglighet hos alla medlemmar
i gemenskapen (t.ex. orienterande studier, personalutbildning och nyttjande av ESOK-guider)
– man ser till att personalen och studenterna har uppdaterad kunskap om tillgänglighet (t.ex.
tillgänglighetsrekommendationer och information om hantering av olycksfall bland studerande)
Arbetet för tillgängligheten är systematiskt
– tillgängligheten ökas inom alla universitetets gemenskaper (t.ex. att nätmiljön görs mer
användarvänlig och överbelastande kurser stryks)
– tillgängligheten ökas inom alla dimensionerna i modellen för studieförmåga (i anslutning till ex-
empelvis studiemiljön görs informations- och kommunikationsteknologin tillgängligare med tanke
på specialgrupper, språk och tillgång till information)
– det finns strukturer och rutiner som gör arbetet till förmån för tillgängligheten systematiskt,
regelbundet och organiserat samt ser till att det har resurser (universitetet har t.ex. en tillgänglig-
hetsplan, kvalitetsarbetet innefattar tillgänglighet, det finns tillgänglighetskartläggningar, per-
TIPS soner, arbetsgrupper och tjänster samt tydligt delegerat ansvar)
– tillgänglighetsarbetet inbegriper samarbete och utnyttjande av nätverk (t.ex. jämställdhets- och
Hur ser er gemenskap på tillgänglighet, och vad har ni för kunnande om tillgänglig- likabehandlingsverksamhet)
het? Vad har ni för strukturer eller rutiner som stöder tillgängligheten? Vad borde det – tillgänglighetsarbetet och planeringen strävar efter att delaktiggöra, d.v.s. innefattar alla gemen-
göras till förmån för tillgängligheten i er gemenskap eller vid ert universitet, och hur skapens medlemmar
kunde tillgängligheten främjas? När ni funderar på dessa frågor kan ni ta hjälp av
exemplen på god praxis i anslutning till studieförmågan (www.syl.fi).
24 25

14. EXEMPEL PÅ GOD PRAXIS: 4. Studenterna ska uppskattas och
uppmuntras till aktivt deltagande, och
deras påverkningsmöjligheter ska
Tillgängligheten beaktas ingående Förståelsen för och kunskapen om
tillgänglighet ökas
främjas.
Vi försöker ordna undervisningen och tenta-
mensmöjligheterna på ett så mångsidigt sätt Studenter som behöver specialarrangemang
som möjligt och beakta att olika individer har i sina studier får ett papper av studierådgiv-
olika förutsättningar för att studera. I situa- ningspsykologen där deras behov beskrivs.
tioner där en student är förhindrad att delta På så sätt kan studenterna enkelt förklara sin
i föreläsningar är det möjligt att avlägga stu- situation för olika lärare.
dierna på annat sätt.
Universitetet arrangerar tillgänglighets-
Beroende på utbildningsområde är det möjligt utbildning för ledningen, dit vi också bjuder in
att studera på distans eller vid sidan av arbe- studenter för att hålla anföranden.
tet. De flexibla studiemöjligheterna ökas av
exempelvis möjligheten till distanstentamen,
där tentamen sänds till en läroinrättning på Arbetet för tillgängligheten är systematiskt
studentens hemort.
Tillgänglighetsarbetet hör till universitetets
Vid vårt universitet har vi grupparbets- kvalitetssäkringssystem, och ledningen
lokaler som man kan använda utan att boka. utvärderar årligen olika faktorer i anslutning till
Möjligheten till grupparbete främjas av att tillgänglighet och hur dessa förbättrats.
studenterna kan använda universitetets lokaler
dygnet runt. Universitetets studentrådgivning har två små
rum som funktionshindrade studenter kan an-
För förstaårsstudenter med svaga kunskaper vända som tentamens- och vilorum. I rummen
i svenska erbjuder vi en repetitionskurs (1 sp) finns det datorer, tentamensmöjlighet, läs-TV
som gör det lättare att avlägga de obligator- och skrivare.
iska kurserna.
Sommarstudier kan avläggas antingen genom
Studentkåren upprätthåller ett rum för barn- separat fastslagna kurser eller genom att man
skötsel i universitetets lokaliteter på campus, kommer överens om individuella kurspaket
och vi erbjuder också en barnparkering för med föreläsaren.
studerande där det dessutom finns ett åter-
användningsskåp. Vi gjort en substansanalys för varje kurs, och
vi följer upp kursernas belastningsgrad och
För vuxenstuderande arrangeras en hel del åtgärdar vid behov belastningen. På så sätt
veckoslutsundervisning (fre–lö). Det arran- har vi vårt på det torra när det gäller dimen-
geras också intensivkurser för andra stude- sioneringen av kurserna.
rande, i huvudsak under tentamensveckorna. TIPS
Funktionshindrade studerande har redan
Universitetet har gjort upp direktiv för hur man länge deltagit i internationellt studentutbyte. Hur kan studenterna påverka och bli hörda i er gemenskap? Hur uppmuntras
ska agera i fall av sexuella och andra trakas- Inom EU:s Sokratesprogram och det nordiska studentaktiviteter? Hur skulle man kunna främja studentverksamheten och stu-
serier. Nordplusprogrammet kan man få tilläggs- denternas påverkningsmöjligheter? Hur skulle man kunna utöka samarbetet med
finansiering för att täcka sådana extrautgifter studentföreningarna? Hur kan man föra in mera involverande och interaktiva under-
som funktionshindret kan leda till. visnings-, studie- och examinationsformer? Hur skulle man bättre kunna utnyttja
olika metoder av kamratstöd i undervisningen, handledningen och stödarbetet?
26 27

15. EXEMPEL PÅ GOD PRAXIS:
Studieförmågan stöds av att de studerande uppskattas och uppmuntras samt att deras påverk- Studenternas påverkningsmöjligheter terna i universitetets förvaltning.
ningsmöjligheter främjas. Bland medlen finns exempelvis deltagande i gemenskapens verk- främjas
samhet samt möjlighet att påverka och bli hörd. Språkcentret anställer studerande för att arbe-
Studenterna deltar i studenturvalet genom ta som tutorer för självstudier och som kurs-
Också studentaktiviteter, vilket innefattar exempelvis studentföreningsverksamhet, stöder att de ingår i antagningsarbetsgrupper som assistenter på kurserna. Arbetstiden uppgår
studieförmågan och bör därför uppmuntras av universitetet. Som incitament kan man använda utsetts av fakultetsråden. till några timmar per vecka i 2–3 månaders tid.
exempelvis arvoden, arbetsintyg eller studiepoäng. Inom undervisningen och handledningen
kan man också främja studieförmågan genom att använda interaktiva och aktiverande undervis- Universitetet gör årligen en enkät till de utländ- Studerande som aktivt verkar som förtro-
nings-, studie- och examinationsformer. Hit hör exempelvis att studerande stöder, undervisar och ska studenterna där vi samlar in feedback om endevalda eller gör kulturarbete inom stu-
vägleder andra studerande. den service som universitetet erbjuder samt dentkåren, ämnesföreningar eller universitetets
om studierna, integrationen och studentkårens officiella förvaltningsorgan under minst ett år
När studenterna är aktiva och påverkar inom universitetsgemenskapen ökar känslan av grupp- service. kan få 2–4 studiepoäng för den verksamheten
tillhörighet och gemenskap, engagemanget, motivationen och stödet mellan medlemmarna. inom ramen för examen. Dessutom ges
Samtidigt får studenterna arbetserfarenhet och lär sig sådana färdigheter som de behöver i Universitetet samlar in information från ny- 4 studiepoäng per läsår för tutorverksamhet.
arbetslivet, såsom interaktions-, samarbets- och mötesfärdigheter. Studiemotivation, arbete för utexaminerade och personer som varit i ar-
gemensamma mål och utnyttjande av kamratstödsverksamhet ökar inte bara studiefärdigheterna betslivet några år för att få veta hur de up- Vi har en studiehelhet Förtroendeuppdrag
utan hela samfundets välmående till exempel i och med att stämningen förbättras och arbets- plevde studierna och hurdan deras arbetssitu- inom Sibelius-Akademin inom vilken man
uppgifterna fördelas. ation är. Vi samlar också in feedback från kan få maximalt 10 sp för arbete i föreningar
deras arbetsgivare. o.d. Poäng ges enligt följande: studentkårens
Studenternas påverkningsmöjligheter främjas styrelse (1 år, 4 sp), studentkårens fullmäktige
– det finns strukturer och rutiner för studentdeltagande och påverkan (t.ex. att ämnesföreningens Universitetet har utvecklat ett system för sys- (2 år, 2 sp), universitetets styrelse (3 år, 3 sp),
studieansvariga deltar i möten vid institutionen och att man regelbundet frågar efter studenternas tematisk studentfeedback som uppmuntrar till utbildnings- och forskningsrådet (3 år, 3 sp),
åsikter) mångsidiga feedbackmetoder. avdelningsråd (3 år, 3 sp) och ämnes-
– i all verksamhet som berör studenterna är studenterna representerade, och universitetet sam- föreningens styrelse (1 år, 2 sp).
arbetar med studentföreningarna (t.ex. när undervisningsplaner görs upp) Studentaktiviteter uppmuntras
– universitetet samlar in feedback från studenterna och utnyttjar denna (t.ex. kurs- och examens- Involverande och aktiverande studiemetoder
utvärderingar samt atmosfärundersökningar) Alla tidigare och nuvarande studerande och används
anställda vid universitetet kan gratis ansluta
Studentaktivitet uppmuntras och deltagande i studentaktivitet belönas sig till ett elektroniskt alumnnätverk. Inom vårt universitet har vi studentstudiehand-
– genom arvoden (t.ex. för arbete som kursassistent eller studentstudiehandledare) ledare som erbjuder studenterna vägledning
– genom arbetsintyg (t.ex. för att leda studiecirklar eller verka som tutor) Inom studentkåren verkar cirka 260 olika och rådgivning och presenterar sin verksam-
– genom studiepoäng (t.ex. för verksamhet inom studentföreningar) föreningar (nationer, fakultetsföreningar, het inom ramen för studieorienteringen.
ämnesförningar, studentpolitiska föreningar,
Involverande och aktiverande studiemetoder används kulturföreningar, samhälleliga föreningar, Universitetet arrangerar en graducirkel, vilket
– interaktiva och involverande undervisnings- och studiemetoder (t.ex. grupparbeten, fallstudier motionsföreningar, religiösa föreningar, inter- är en diskussionsgrupp för personer som
och interaktiva nätmiljöer) nationella föreningar, spelföreningar m.m.), skriver gradu. I graducirkeln kan man träffa
– undervisning, handledning och stöd från studerande till studerande (t.ex. studentstudiehand- vars verksamhet bl.a. stöds genom att stu- andra som arbetar på sin gradu och utbyta
ledare, studiecirklar och kursassistenter) dentkåren erbjuder dem lokaliteter och ekono- tankar och idéer med dem.
– aktiverande bedömningsmetoder (t.ex. själv- och peer-bedömning samt gruppsamtal och miskt verksamhetsunderstöd. Informationen
individuella samtal) om hur man grundar en förening och om den Studentkåren och studierådgivningspsyko-
service som erbjuds till föreningar finns också logen samarbetar om att upprätthålla fadder-
på svenska och engelska. studerandeverksamhet, där studenter ungefär
en gång i veckan hjälper andra studenter på
Studentkåren arrangerar utbildningar, träffar vissa kurser med sådant som behandlats
och social samvaro för studentrepresentan- under kursen.
28 29