Viveka Carlestam presenterade WeEffekts specifika satsning på kvinnor i utvecklingsarbetet. WeEffekt startade redan 1958 och har sedan dess varit en biståndsorganisation inom kooperationen som arbetar med att långsiktigt förbättra människors levnadsvillkor. WeEffect arbetar i mer än 24 länder och med 160 lokala organisationer. Då man upptäckte att kvinnor inte gynnades till samma nivå som män i sina projekt i Latin Amerika bestämde man sig 2006 för att satsa mer än 50% av biståndet på kvinnor. Läs mer på: www.siani.se

1. We Effects arbete med jämställdhet för
global hållbar livsmedelsförsörjning

2. Vilka är vi?
• Funnits sedan 1958
• Svenska kooperationens biståndsorganisation
• 4 sektorer: landsbygdsutveckling, bostäder, finansiella tjänster och
jämställdhet
• Stöder lokala partnerorganisationer i 24 länder världen över
• Visionen är att bidra till en rättvis värld fri från fattigdom genom att
stärka partnerorganisationerna (ca 160 partners globalt)

3. Jämställdhet och lantbruk- Hur ser det ut
i världen?
• FNs deklaration om mänskliga
rättigheter 1948 –kvinnor är
människor
• 1,4 miljarder fattiga människor i
världen
• Av dem är 70% kvinnor
• Kvinnor äger en mycket liten andel
av världens egendom
• Kvinnors tillgång till odlingsbar
mark är låg; 20% Latinamerika,
15% Afrika söder om Sahara och
5% i mellanöstern och Nordafrika.
• 5% av världens lantbruksrådgivning
(inkl. krediter, maskiner,
marknadsföring etc) riktas till
kvinnor
• Kvinnor producerar 60-80% av
maten i utvecklingsländer
• I snitt tjänar kvinnor hälften av vad
män tjänar
• Kvinnor representerar 40% av
medlemmarna i
bondeorganisationer, medan
ledarskapet domineras av män

4. Är kvinnors mänskliga rättigheter respekterade?
Har kvinnor lika tillgång till makt och resurser som
män?

5. Så här såg det ut i Latinamerika 2005:
• ca 80% av medlemmarna i partnerorganisationerna var män, våra
biståndsinsatser gynnade huvudsakligen män
• Partnerorganisationerna styrdes på ett patriarkalt sätt och män satt i
ledningen
• Strukturella orsaker till fattigdom och orättvisa adresserades inte på
ett fokuserat sätt (avsaknad av ett rättighetsperspektiv)

6. Vad visste vi?
• För att bekämpa fattigdom måste kvinnor stärkas, ges lika möjlighet att
organisera sig, och tillgå resurser och makt (empowerment)
• För att bekämpa orättvisor måste kvinnors mänskliga rättigheter
respekteras
• För att bekämpa hunger:
1)OECD: kvinnor återinvesterar 90% av inkomst i familjen, medan män
återinvesterar 40% i familjen
2)FAO: Ifall kvinnor gavs samma villkor som manliga lantbrukare att bruka
jorden, skulle kvinnors produktivitet öka 20-30% och minska hunger med
ca 15%. C:a 100 miljoner människor skulle sluta gå hungriga.

7. Varför blev inte kvinnor medlemmar?
• Medlemskap ofta bara tillåtet för den som ägde mark eller bostad. Eller så
tilläts bara en medlem per hushåll; ”familjeöverhuvudet”, dvs vanligtvis
mannen.
• Organisationerna var inte attraktiva eller relevanta för kvinnor att ansluta
sig till. (deras behov eller rättigheter uppmärksammades inte av
organisationerna)
• Jämställdhet är en maktfråga och motstånd fanns att släppa in kvinnor i
organisationerna
Åtgärd: lagstiftning och stadgar reviderades för att andelen kvinnor bland
medlemmarna skulle öka
Åtgärd: stöd till alla partners att öka sin relevans för samtliga medlemmar,
både kvinnor och män

8. Vad gjorde vi?
• Satte upp ett stort regionalt jämställdhetsprogram, med pengar och
status. Programmets strategi:
Mainstreaming av jämställdhet i alla partnerorganisationer
Stöd till kvinnorättsorganisationer
utbildning av män kring maskulinitet och maktrelationer
2008 beslutades också att 50% eller mer av alla våra pengar i
regionen skulle gå till kvinnor (2011 beslutade We Effects styrelse att
detta skulle gälla all verksamhet, globalt)

9. 3 R-metoden
Svarar på frågan: Vem får vad på vilka villkor?
R1: Representation: Hur ser könsfördelningen ut? Vilka har inflytande
vid beslutsfattande? Hur är könsfördelningen bland medlemmarna?
R2: Resurser: Hur fördelas resurserna (pengar, tid och utrymme)
mellan kvinnor och män? Hur fördelas resurserna inom verksamheten.
Vem får störst tillgång till pengar, tid och utrymme? Får kvinnor och
män tillgång till resurser på lika villkor?
R3: Realia/rutiner: Varför ser verksamheten ut som den gör? Vems
behov, önskningar och intressen tillgodoses? Vems villkor har påverkat
utformningen?

10. Några svårigheter som vi stött på
• Kvinnor har fortfarande merparten av ansvaret för barn, hushåll, och
äldre släktingar.
• Kvinnor lider av ”tidsfattigdom” (time-poverty). Vi kommer framöver
experimentera med kooperativa dagis och tvätterier i Latinamerika
för att minska kvinnors tidsfattigdom.
• Ansvaret för hem och barn behöver fördelas rättvist, och det tar tid.
• Jämställdhet är en maktfråga. Det är ovanligt att någon ger ifrån sig
makt och privilegier frivilligt….Det är en konfliktiv fråga som kräver
genomtänkta strategier.

11. Nå, har vi bekämpat fattigdom, orättvisa
och hunger på ett effektivt sätt?
• Kvinnors medlemskap i partnerorganisationerna har i snitt ökat från
34% till 44%
• Kvinnor i beslutsfattande positioner har ökat från 30% till 40%
• Sedan 2009, har 50% eller mer av vår totala budget i Latinamerika
gått till kvinnor (mäts genom ett enkelt redovisningssystem: FRAS)

12. Och det har lett till att:
• Åtta av tio anser att deras produktivitet ökat
• Sju av tio anser att deras inkomster ökat
• Samtliga tillfrågade anser att deras livsmedelsförsörjning och
nutrition förbättrats

13. Stärkta kvinnor är nyckeln till
fattigdomsbekämpning och
ökad livsmedelsförsörjning