SlideShare ist ein Scribd-Unternehmen logo
1 von 27
World Food Day 2013

Ekosystemens roll för en uthållig
produktion på lokal nivå
Hanna Wetterstrand
en samproduktion med Dr. Lisa Deutsch, Lektor
Stockholm Resilience Centre
Stockholms universitet

A centre with:
1
Mänsklighetens 10,000 år av stabilitet
och utvecklingsmöjligheter

Utvandring
ifrån afrika
GRIP: iskärnor ifrån grönland

Jordbruk
Människor
Till europa

Stora
civilisationer
I europa
Samspel natur och samhälle –
människans påverkan
Människan har alltid format
naturen och naturen har
format utvecklingen av våra
samhällen

© NASA.org

Men idag sker det även på
global nivå och i snabbare
takt och mer oförutsägbart
än tidigare i mänsklighetens
historia

Biosfären är formad av människan - antropocene
Steffen et al. 2004. Global Change and the Earth System. IGBP
Vad klarar planeten av?
Klimat

Kemiska
föroreningar

Havsförsurning

Luftpartiklar

Ozonskiktet

Biologisk mångfald

Kväve och fosfor

Markanvändning

Färskvatten
© Albaeco

www.stockholmresilience.su.se

4
Matproduktionen och Planetens gränser
Planetary boundary
1. Land-use
change
2. Phosphorous &
nitrogen cycle
3. Freshwater use
4. Rate of
Biodiversity
loss
5. Climate change

Relation to food provision

Conversion of natural ecosystems to croplands, pastures and coastal
aquaculture farms
Mining (P) and fixation from the atmosphere (N) for fertilizers to grow
crops for food and feed
70% of all freshwater diverted for human use is for food irrigation
including aquaculture systems
The loss of habitat in conversion of natural ecosystems to agricultural
and aquaculture systems
Carbon dioxide: use of fossil fuels and tillage of soils. Methane:
livestock production and rice paddies. Nitrous oxide: fertilizer

6. Ocean
acidification

Carbon dioxide emissions effect coral reefs and marine food systems

7. Ozone depletion

CFCs primarily used in refrigeration – e.g. food storage and transport

8. Atmospheric
aerosol loading

Burning of wood for food preparation, wind erosion from overgrazing,
and smoke from deforestation fires clearing tropical forests

9. Chemical
pollution

Fertilizer, pesticides and herbicides – from intensive agriculture and
aquaculture

Deutsch, L, Dyball, R, Steffen, W. 2013. Feeding cities: food security and ecosystem support in an urbanizing world. Chapter 13. Cities and
Biodiversity Outlook. http://link.springer.com/book/10.1007/978-94-007-7088-1/page/2
Illustrerande fakta
• Jordbruksgrödor och boskap upptar 60 procent av
jordens yta.
• Boskap upptar 80 procent av den globala
jordbruks- och betesmarken.
• 60 procent av världens ekosystem är utarmade
eller används ohållbart – ett stort hot mot
livsmedels- och näringstrygghet.
• Ökning av matproduktionen med 50-70 procent
till 2050
• Urbant jordbruk kommer få en allt större roll
Ekosystemtjänster
är de betingelser och processor
under vilka naturliga ekosystem
understödjer och uppfyller mänskliga liv
Ekosystemtjänster i jordbruk . . .

Nedbrytning

Pollinering

Vattencykeln
Hur många insekter behövs det
för att göra din hamburgare?
Hamburgare
– mat långt ifrån naturen?
De flesta ingredienser är beroende av

pollinatörer
1) senapen 2) tomaterna i ketchupen
3) gurkan 4) pepparn 5) löken 6) salladen
Boskapen som bidrog till köttet och
osten
åt förmodligen foder som innehöll raps
och
vete: Rapsblommor pollineras av
flera olika insekter. Vetet i brödet
pollinerades av vinden
För att producera 1 kg vete behövs det 1200 liter

vatten.
Då behövs det minst 16 000 liter vatten för ett kg
Den tjänsten
som vi fick
helt gratis
förut …
… nu kostar det!

Globalt värde av
naturens egen
pollinering: ca
1400 miljarder
kr per år
Vissa grödor i södra Kina måste nu hand pollineras

Photo: ICIMOD
Lax i Norge får fiskmjöl ifrån …

Deutsch et al. 2007. Feeding aquaculture growth through globalization. Global Environmental Change 17:238-249.
Marine ecosystem services
Transportation

Livelihoods

Fish nursery

Erosion
control

Water cycling

Carbon sequestration

Temperature
regulation

Cultural identity
Building materials
1 kopp kaffe = 140 liter vatten
Pollinering

Bildande
av bördig jord

Lokalklimat

Naturliga
fiender

Rent
vatten

Erosionsskydd
© Albaeco
Kaffeproduktion

Solkaffe

Naturlig skadedjursbekämpning

Timmer

ES
Biologisk mångfald

Vattenreglering

Pollinering

Erosionsskydd/
bildande av bördig jord
Kolsänka
Kaffeproduktion

Regnskog

Naturlig skadedjursbekämpning

Timmer

ES
Biologisk mångfald

Vattenreglering

Pollinering

Erosionsskydd/
bildande av bördig jord
Kolsänka
Kaffeproduktion

Skuggkaffe

Naturlig skadedjursbekämpning

Timmer

ES
Biologisk mångfald

Vattenreglering

Pollinering

Erosionsskydd/
bildande av bördig jord
Kolsänka
Kitale
Kitale
Sinoko
Öppnad 1997

• Highlights
Agroforestry –
klimatanpassning
och ökad produktion
Världen blir vad du äter den till
Du kan få flera ekosystemtjänster
samtidigt i din kaffekopp

Vi är en del av ett integrerat socialekologiskt system
Naturen är basen för mänsklig välfärd

A centre with:
21
Time to reconnect to the Biosphere

Vårt nyhetsbrev:
www.stockholmresilience.org/subscribe
Thank you!

Vårt nyhetsbrev: www.stockholmresilience.org/subscribe
Skuggkaffe:
en typ av agroforestry
(trädjordbruk)

Skuggkaffe

Halvskugga

“Sun Coffee”

24
Skuggkaffe
• Odlas tillsammans med många olika träd och andra
växter
• Rik växtlighet hjälper till att hålla vatten kvar i marken
och bidrar med erosionsskydd
• Skuggan hämmar ogräs, vilket minskar behovet av
mekanisk eller kemisk ogräsbekämpning
• Löven återför näring och håller borta en del ogräs
• Fåglar, fladdermöss och spindlar är naturliga fiender till
skadeinsekter och trivs i den omväxlande miljön
• Att kaffeträden står glest bidrar till att minska
spridningen av parasiter och skadedjur
• Överblivet skal och fruktkött blir gödsel eller bränsle
istället för att dumpas i t ex vattendrag
www.stockholmresilience.su.se
25
Pollinering spelar roll

Pollinerad av insekter

självpollinerad

vindpollinerad

Photo: Kristine Krewenka, Agroecology, Göttingen, Germany.

A centre with:
26
Överfiske
Manetburgare eller miljömärkt fisk – vilken framtid föredrar du?

Source: Coop Sverige

Weitere ähnliche Inhalte

Was ist angesagt?

Lars Rosén - grundvattnets ekosystemtjänster och deras ekonomiska värden
Lars Rosén - grundvattnets ekosystemtjänster och deras ekonomiska värdenLars Rosén - grundvattnets ekosystemtjänster och deras ekonomiska värden
Lars Rosén - grundvattnets ekosystemtjänster och deras ekonomiska värdenGeological Survey of Sweden
 
Matsvinn - vatten
Matsvinn - vattenMatsvinn - vatten
Matsvinn - vattenAxtalk
 
Ekologi åk 7-9
Ekologi åk 7-9Ekologi åk 7-9
Ekologi åk 7-9Moa Wikner
 
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhetLena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhetLena Koinberg
 
NGEK01.Susanne.DeBourg_final
NGEK01.Susanne.DeBourg_finalNGEK01.Susanne.DeBourg_final
NGEK01.Susanne.DeBourg_finalSusanne De Bourg
 

Was ist angesagt? (7)

Lars Rosén - grundvattnets ekosystemtjänster och deras ekonomiska värden
Lars Rosén - grundvattnets ekosystemtjänster och deras ekonomiska värdenLars Rosén - grundvattnets ekosystemtjänster och deras ekonomiska värden
Lars Rosén - grundvattnets ekosystemtjänster och deras ekonomiska värden
 
Matsvinn - vatten
Matsvinn - vattenMatsvinn - vatten
Matsvinn - vatten
 
Vattnet
VattnetVattnet
Vattnet
 
Ekologi åk 7-9
Ekologi åk 7-9Ekologi åk 7-9
Ekologi åk 7-9
 
Mat och klimat
Mat och klimatMat och klimat
Mat och klimat
 
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhetLena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
 
NGEK01.Susanne.DeBourg_final
NGEK01.Susanne.DeBourg_finalNGEK01.Susanne.DeBourg_final
NGEK01.Susanne.DeBourg_final
 

Ähnlich wie Ekosystemens roll för en uthållig produktion på lokal nivå

Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utvecklingLena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utvecklingLena Koinberg
 
AGFO talk: Regenerativt jordbruk - nästa jordbruksrevolution?
AGFO talk: Regenerativt jordbruk - nästa jordbruksrevolution? AGFO talk: Regenerativt jordbruk - nästa jordbruksrevolution?
AGFO talk: Regenerativt jordbruk - nästa jordbruksrevolution? AGFO .se
 
Mat,produktion, handel en översikt
Mat,produktion, handel   en översiktMat,produktion, handel   en översikt
Mat,produktion, handel en översiktArlandagymnasiet
 
Del 4 hållbar utveckling inför np vt 2014
Del 4 hållbar utveckling inför np vt 2014Del 4 hållbar utveckling inför np vt 2014
Del 4 hållbar utveckling inför np vt 2014Tobias Kjellström
 
Skogens mångfald - hotad men möjlig att rädda short
Skogens mångfald - hotad men möjlig att rädda shortSkogens mångfald - hotad men möjlig att rädda short
Skogens mångfald - hotad men möjlig att rädda shortNaturskyddsföreningen
 
Miljö 1 - Introduktion
Miljö 1 - IntroduktionMiljö 1 - Introduktion
Miljö 1 - IntroduktionMax Holmberg
 
Åtgärd Miljömålsrådet bevarande och skydd av källmiljöer - Eddie von Wachenf...
Åtgärd Miljömålsrådet bevarande och skydd  av källmiljöer - Eddie von Wachenf...Åtgärd Miljömålsrådet bevarande och skydd  av källmiljöer - Eddie von Wachenf...
Åtgärd Miljömålsrådet bevarande och skydd av källmiljöer - Eddie von Wachenf...Geological Survey of Sweden
 
Definitioner av de 16 miljökvalitetsmålen
Definitioner av de 16 miljökvalitetsmålenDefinitioner av de 16 miljökvalitetsmålen
Definitioner av de 16 miljökvalitetsmålenNaturvårdsverket
 
AGFO talk: Cirkulär matproduktion - utopi eller framtid?
AGFO talk: Cirkulär matproduktion - utopi eller framtid?AGFO talk: Cirkulär matproduktion - utopi eller framtid?
AGFO talk: Cirkulär matproduktion - utopi eller framtid?AGFO .se
 
Planetary Boundaries och Tillväxt Kevin Noone
Planetary Boundaries och Tillväxt Kevin NoonePlanetary Boundaries och Tillväxt Kevin Noone
Planetary Boundaries och Tillväxt Kevin NooneStephen Hinton
 
Naturkunskap - En hållbar utveckling i Sverige och globalt
Naturkunskap - En hållbar utveckling i Sverige och globaltNaturkunskap - En hållbar utveckling i Sverige och globalt
Naturkunskap - En hållbar utveckling i Sverige och globaltAnn-Sofie Lusth
 
Hållbar utveckling
Hållbar utvecklingHållbar utveckling
Hållbar utvecklingSabas SO-Eng
 
Globala målen- entreprenör projekt i Somalia
Globala målen- entreprenör projekt i SomaliaGlobala målen- entreprenör projekt i Somalia
Globala målen- entreprenör projekt i SomaliaKim Nicholas
 
Vilka åtgärder krävs i havsmiljön för blå tillväxt i fisket? Andreas Bryhn, SLU
Vilka åtgärder krävs i havsmiljön för blå tillväxt i fisket? Andreas Bryhn, SLUVilka åtgärder krävs i havsmiljön för blå tillväxt i fisket? Andreas Bryhn, SLU
Vilka åtgärder krävs i havsmiljön för blå tillväxt i fisket? Andreas Bryhn, SLUGeological Survey of Sweden
 

Ähnlich wie Ekosystemens roll för en uthållig produktion på lokal nivå (20)

Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utvecklingLena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
 
AGFO talk: Regenerativt jordbruk - nästa jordbruksrevolution?
AGFO talk: Regenerativt jordbruk - nästa jordbruksrevolution? AGFO talk: Regenerativt jordbruk - nästa jordbruksrevolution?
AGFO talk: Regenerativt jordbruk - nästa jordbruksrevolution?
 
Ekologiskt fotavtryck
Ekologiskt fotavtryckEkologiskt fotavtryck
Ekologiskt fotavtryck
 
Ekokvitto Sigtunahöjden 2011
Ekokvitto Sigtunahöjden 2011Ekokvitto Sigtunahöjden 2011
Ekokvitto Sigtunahöjden 2011
 
Mat,produktion, handel en översikt
Mat,produktion, handel   en översiktMat,produktion, handel   en översikt
Mat,produktion, handel en översikt
 
Del 4 hållbar utveckling inför np vt 2014
Del 4 hållbar utveckling inför np vt 2014Del 4 hållbar utveckling inför np vt 2014
Del 4 hållbar utveckling inför np vt 2014
 
Skogens mångfald - hotad men möjlig att rädda short
Skogens mångfald - hotad men möjlig att rädda shortSkogens mångfald - hotad men möjlig att rädda short
Skogens mångfald - hotad men möjlig att rädda short
 
Miljö 1 - Introduktion
Miljö 1 - IntroduktionMiljö 1 - Introduktion
Miljö 1 - Introduktion
 
Sveriges miljömål
Sveriges miljömålSveriges miljömål
Sveriges miljömål
 
Mot en hållbar användning av naturresurser
Mot en hållbar användning av naturresurserMot en hållbar användning av naturresurser
Mot en hållbar användning av naturresurser
 
Åtgärd Miljömålsrådet bevarande och skydd av källmiljöer - Eddie von Wachenf...
Åtgärd Miljömålsrådet bevarande och skydd  av källmiljöer - Eddie von Wachenf...Åtgärd Miljömålsrådet bevarande och skydd  av källmiljöer - Eddie von Wachenf...
Åtgärd Miljömålsrådet bevarande och skydd av källmiljöer - Eddie von Wachenf...
 
Definitioner av de 16 miljökvalitetsmålen
Definitioner av de 16 miljökvalitetsmålenDefinitioner av de 16 miljökvalitetsmålen
Definitioner av de 16 miljökvalitetsmålen
 
Rädda Östersjön
Rädda ÖstersjönRädda Östersjön
Rädda Östersjön
 
Att välja fisk och skaldjur
Att välja fisk och skaldjurAtt välja fisk och skaldjur
Att välja fisk och skaldjur
 
AGFO talk: Cirkulär matproduktion - utopi eller framtid?
AGFO talk: Cirkulär matproduktion - utopi eller framtid?AGFO talk: Cirkulär matproduktion - utopi eller framtid?
AGFO talk: Cirkulär matproduktion - utopi eller framtid?
 
Planetary Boundaries och Tillväxt Kevin Noone
Planetary Boundaries och Tillväxt Kevin NoonePlanetary Boundaries och Tillväxt Kevin Noone
Planetary Boundaries och Tillväxt Kevin Noone
 
Naturkunskap - En hållbar utveckling i Sverige och globalt
Naturkunskap - En hållbar utveckling i Sverige och globaltNaturkunskap - En hållbar utveckling i Sverige och globalt
Naturkunskap - En hållbar utveckling i Sverige och globalt
 
Hållbar utveckling
Hållbar utvecklingHållbar utveckling
Hållbar utveckling
 
Globala målen- entreprenör projekt i Somalia
Globala målen- entreprenör projekt i SomaliaGlobala målen- entreprenör projekt i Somalia
Globala målen- entreprenör projekt i Somalia
 
Vilka åtgärder krävs i havsmiljön för blå tillväxt i fisket? Andreas Bryhn, SLU
Vilka åtgärder krävs i havsmiljön för blå tillväxt i fisket? Andreas Bryhn, SLUVilka åtgärder krävs i havsmiljön för blå tillväxt i fisket? Andreas Bryhn, SLU
Vilka åtgärder krävs i havsmiljön för blå tillväxt i fisket? Andreas Bryhn, SLU
 

Mehr von SIANI

Pollination knowledge exchange for food, nutrition and livelihood security in...
Pollination knowledge exchange for food, nutrition and livelihood security in...Pollination knowledge exchange for food, nutrition and livelihood security in...
Pollination knowledge exchange for food, nutrition and livelihood security in...SIANI
 
Creating incentives through a Market Systems Development approach
Creating incentives through a Market Systems Development approachCreating incentives through a Market Systems Development approach
Creating incentives through a Market Systems Development approachSIANI
 
Inclusive market development for urban and rural prosperity
Inclusive market development for urban and rural prosperityInclusive market development for urban and rural prosperity
Inclusive market development for urban and rural prosperitySIANI
 
Mobilizing youth and strengthening local peri-urban food systems.pdf
Mobilizing youth and strengthening local peri-urban food systems.pdfMobilizing youth and strengthening local peri-urban food systems.pdf
Mobilizing youth and strengthening local peri-urban food systems.pdfSIANI
 
Fair and just food systems enabling local midstream businesses? What does it ...
Fair and just food systems enabling local midstream businesses? What does it ...Fair and just food systems enabling local midstream businesses? What does it ...
Fair and just food systems enabling local midstream businesses? What does it ...SIANI
 
Agroecology as an approach to design sustainable Food Systems
Agroecology as an approach to design sustainable Food SystemsAgroecology as an approach to design sustainable Food Systems
Agroecology as an approach to design sustainable Food SystemsSIANI
 
Patrick Muiruri. NCC.pdf
Patrick Muiruri. NCC.pdfPatrick Muiruri. NCC.pdf
Patrick Muiruri. NCC.pdfSIANI
 
Diana Njihia Vi Agroforestry.pdf
Diana Njihia Vi Agroforestry.pdfDiana Njihia Vi Agroforestry.pdf
Diana Njihia Vi Agroforestry.pdfSIANI
 
Diana Nijhia Vi Agroforestry.pdf
Diana Nijhia Vi Agroforestry.pdfDiana Nijhia Vi Agroforestry.pdf
Diana Nijhia Vi Agroforestry.pdfSIANI
 
Stephen Muchiri EAFF.pdf
Stephen Muchiri EAFF.pdfStephen Muchiri EAFF.pdf
Stephen Muchiri EAFF.pdfSIANI
 
Jane Mutune Nairobi University AgriFoSE.pdf
Jane Mutune Nairobi University AgriFoSE.pdfJane Mutune Nairobi University AgriFoSE.pdf
Jane Mutune Nairobi University AgriFoSE.pdfSIANI
 
Naol Adugna Oli Beta Blockers.pdf
Naol Adugna Oli Beta Blockers.pdfNaol Adugna Oli Beta Blockers.pdf
Naol Adugna Oli Beta Blockers.pdfSIANI
 
John Mugonya Agripreneurship Alliance.pdf
John Mugonya Agripreneurship Alliance.pdfJohn Mugonya Agripreneurship Alliance.pdf
John Mugonya Agripreneurship Alliance.pdfSIANI
 
SIANI Annual Meeting 2022: Agri-Gold Mixed Farm
SIANI Annual Meeting 2022: Agri-Gold Mixed FarmSIANI Annual Meeting 2022: Agri-Gold Mixed Farm
SIANI Annual Meeting 2022: Agri-Gold Mixed FarmSIANI
 
SIANI Annual Meeting 2022: Silkwool Production
SIANI Annual Meeting 2022: Silkwool ProductionSIANI Annual Meeting 2022: Silkwool Production
SIANI Annual Meeting 2022: Silkwool ProductionSIANI
 
UN Food Systems Summit: Swedish National Dialogue Presentations (Morning Sess...
UN Food Systems Summit: Swedish National Dialogue Presentations (Morning Sess...UN Food Systems Summit: Swedish National Dialogue Presentations (Morning Sess...
UN Food Systems Summit: Swedish National Dialogue Presentations (Morning Sess...SIANI
 
Chickens and cows do not use toilets: What can we do about it?
Chickens and cows do not use toilets: What can we do about it?Chickens and cows do not use toilets: What can we do about it?
Chickens and cows do not use toilets: What can we do about it?SIANI
 
The animal husbandry perspective: Managing animals and their excreta in low- ...
The animal husbandry perspective: Managing animals and their excreta in low- ...The animal husbandry perspective: Managing animals and their excreta in low- ...
The animal husbandry perspective: Managing animals and their excreta in low- ...SIANI
 
Importance of safe recycling of animal and human excreta
Importance of safe recycling of animal and human excreta Importance of safe recycling of animal and human excreta
Importance of safe recycling of animal and human excreta SIANI
 
World Food Day 2020: School feeding much more than providing a meal
World Food Day 2020: School feeding much more than providing a mealWorld Food Day 2020: School feeding much more than providing a meal
World Food Day 2020: School feeding much more than providing a mealSIANI
 

Mehr von SIANI (20)

Pollination knowledge exchange for food, nutrition and livelihood security in...
Pollination knowledge exchange for food, nutrition and livelihood security in...Pollination knowledge exchange for food, nutrition and livelihood security in...
Pollination knowledge exchange for food, nutrition and livelihood security in...
 
Creating incentives through a Market Systems Development approach
Creating incentives through a Market Systems Development approachCreating incentives through a Market Systems Development approach
Creating incentives through a Market Systems Development approach
 
Inclusive market development for urban and rural prosperity
Inclusive market development for urban and rural prosperityInclusive market development for urban and rural prosperity
Inclusive market development for urban and rural prosperity
 
Mobilizing youth and strengthening local peri-urban food systems.pdf
Mobilizing youth and strengthening local peri-urban food systems.pdfMobilizing youth and strengthening local peri-urban food systems.pdf
Mobilizing youth and strengthening local peri-urban food systems.pdf
 
Fair and just food systems enabling local midstream businesses? What does it ...
Fair and just food systems enabling local midstream businesses? What does it ...Fair and just food systems enabling local midstream businesses? What does it ...
Fair and just food systems enabling local midstream businesses? What does it ...
 
Agroecology as an approach to design sustainable Food Systems
Agroecology as an approach to design sustainable Food SystemsAgroecology as an approach to design sustainable Food Systems
Agroecology as an approach to design sustainable Food Systems
 
Patrick Muiruri. NCC.pdf
Patrick Muiruri. NCC.pdfPatrick Muiruri. NCC.pdf
Patrick Muiruri. NCC.pdf
 
Diana Njihia Vi Agroforestry.pdf
Diana Njihia Vi Agroforestry.pdfDiana Njihia Vi Agroforestry.pdf
Diana Njihia Vi Agroforestry.pdf
 
Diana Nijhia Vi Agroforestry.pdf
Diana Nijhia Vi Agroforestry.pdfDiana Nijhia Vi Agroforestry.pdf
Diana Nijhia Vi Agroforestry.pdf
 
Stephen Muchiri EAFF.pdf
Stephen Muchiri EAFF.pdfStephen Muchiri EAFF.pdf
Stephen Muchiri EAFF.pdf
 
Jane Mutune Nairobi University AgriFoSE.pdf
Jane Mutune Nairobi University AgriFoSE.pdfJane Mutune Nairobi University AgriFoSE.pdf
Jane Mutune Nairobi University AgriFoSE.pdf
 
Naol Adugna Oli Beta Blockers.pdf
Naol Adugna Oli Beta Blockers.pdfNaol Adugna Oli Beta Blockers.pdf
Naol Adugna Oli Beta Blockers.pdf
 
John Mugonya Agripreneurship Alliance.pdf
John Mugonya Agripreneurship Alliance.pdfJohn Mugonya Agripreneurship Alliance.pdf
John Mugonya Agripreneurship Alliance.pdf
 
SIANI Annual Meeting 2022: Agri-Gold Mixed Farm
SIANI Annual Meeting 2022: Agri-Gold Mixed FarmSIANI Annual Meeting 2022: Agri-Gold Mixed Farm
SIANI Annual Meeting 2022: Agri-Gold Mixed Farm
 
SIANI Annual Meeting 2022: Silkwool Production
SIANI Annual Meeting 2022: Silkwool ProductionSIANI Annual Meeting 2022: Silkwool Production
SIANI Annual Meeting 2022: Silkwool Production
 
UN Food Systems Summit: Swedish National Dialogue Presentations (Morning Sess...
UN Food Systems Summit: Swedish National Dialogue Presentations (Morning Sess...UN Food Systems Summit: Swedish National Dialogue Presentations (Morning Sess...
UN Food Systems Summit: Swedish National Dialogue Presentations (Morning Sess...
 
Chickens and cows do not use toilets: What can we do about it?
Chickens and cows do not use toilets: What can we do about it?Chickens and cows do not use toilets: What can we do about it?
Chickens and cows do not use toilets: What can we do about it?
 
The animal husbandry perspective: Managing animals and their excreta in low- ...
The animal husbandry perspective: Managing animals and their excreta in low- ...The animal husbandry perspective: Managing animals and their excreta in low- ...
The animal husbandry perspective: Managing animals and their excreta in low- ...
 
Importance of safe recycling of animal and human excreta
Importance of safe recycling of animal and human excreta Importance of safe recycling of animal and human excreta
Importance of safe recycling of animal and human excreta
 
World Food Day 2020: School feeding much more than providing a meal
World Food Day 2020: School feeding much more than providing a mealWorld Food Day 2020: School feeding much more than providing a meal
World Food Day 2020: School feeding much more than providing a meal
 

Ekosystemens roll för en uthållig produktion på lokal nivå

  • 1. World Food Day 2013 Ekosystemens roll för en uthållig produktion på lokal nivå Hanna Wetterstrand en samproduktion med Dr. Lisa Deutsch, Lektor Stockholm Resilience Centre Stockholms universitet A centre with: 1
  • 2. Mänsklighetens 10,000 år av stabilitet och utvecklingsmöjligheter Utvandring ifrån afrika GRIP: iskärnor ifrån grönland Jordbruk Människor Till europa Stora civilisationer I europa
  • 3. Samspel natur och samhälle – människans påverkan Människan har alltid format naturen och naturen har format utvecklingen av våra samhällen © NASA.org Men idag sker det även på global nivå och i snabbare takt och mer oförutsägbart än tidigare i mänsklighetens historia Biosfären är formad av människan - antropocene Steffen et al. 2004. Global Change and the Earth System. IGBP
  • 4. Vad klarar planeten av? Klimat Kemiska föroreningar Havsförsurning Luftpartiklar Ozonskiktet Biologisk mångfald Kväve och fosfor Markanvändning Färskvatten © Albaeco www.stockholmresilience.su.se 4
  • 5. Matproduktionen och Planetens gränser Planetary boundary 1. Land-use change 2. Phosphorous & nitrogen cycle 3. Freshwater use 4. Rate of Biodiversity loss 5. Climate change Relation to food provision Conversion of natural ecosystems to croplands, pastures and coastal aquaculture farms Mining (P) and fixation from the atmosphere (N) for fertilizers to grow crops for food and feed 70% of all freshwater diverted for human use is for food irrigation including aquaculture systems The loss of habitat in conversion of natural ecosystems to agricultural and aquaculture systems Carbon dioxide: use of fossil fuels and tillage of soils. Methane: livestock production and rice paddies. Nitrous oxide: fertilizer 6. Ocean acidification Carbon dioxide emissions effect coral reefs and marine food systems 7. Ozone depletion CFCs primarily used in refrigeration – e.g. food storage and transport 8. Atmospheric aerosol loading Burning of wood for food preparation, wind erosion from overgrazing, and smoke from deforestation fires clearing tropical forests 9. Chemical pollution Fertilizer, pesticides and herbicides – from intensive agriculture and aquaculture Deutsch, L, Dyball, R, Steffen, W. 2013. Feeding cities: food security and ecosystem support in an urbanizing world. Chapter 13. Cities and Biodiversity Outlook. http://link.springer.com/book/10.1007/978-94-007-7088-1/page/2
  • 6. Illustrerande fakta • Jordbruksgrödor och boskap upptar 60 procent av jordens yta. • Boskap upptar 80 procent av den globala jordbruks- och betesmarken. • 60 procent av världens ekosystem är utarmade eller används ohållbart – ett stort hot mot livsmedels- och näringstrygghet. • Ökning av matproduktionen med 50-70 procent till 2050 • Urbant jordbruk kommer få en allt större roll
  • 7. Ekosystemtjänster är de betingelser och processor under vilka naturliga ekosystem understödjer och uppfyller mänskliga liv
  • 8. Ekosystemtjänster i jordbruk . . . Nedbrytning Pollinering Vattencykeln
  • 9. Hur många insekter behövs det för att göra din hamburgare?
  • 10. Hamburgare – mat långt ifrån naturen? De flesta ingredienser är beroende av pollinatörer 1) senapen 2) tomaterna i ketchupen 3) gurkan 4) pepparn 5) löken 6) salladen Boskapen som bidrog till köttet och osten åt förmodligen foder som innehöll raps och vete: Rapsblommor pollineras av flera olika insekter. Vetet i brödet pollinerades av vinden För att producera 1 kg vete behövs det 1200 liter vatten. Då behövs det minst 16 000 liter vatten för ett kg
  • 11. Den tjänsten som vi fick helt gratis förut … … nu kostar det! Globalt värde av naturens egen pollinering: ca 1400 miljarder kr per år
  • 12. Vissa grödor i södra Kina måste nu hand pollineras Photo: ICIMOD
  • 13. Lax i Norge får fiskmjöl ifrån … Deutsch et al. 2007. Feeding aquaculture growth through globalization. Global Environmental Change 17:238-249.
  • 14. Marine ecosystem services Transportation Livelihoods Fish nursery Erosion control Water cycling Carbon sequestration Temperature regulation Cultural identity Building materials
  • 15. 1 kopp kaffe = 140 liter vatten Pollinering Bildande av bördig jord Lokalklimat Naturliga fiender Rent vatten Erosionsskydd © Albaeco
  • 21. Världen blir vad du äter den till Du kan få flera ekosystemtjänster samtidigt i din kaffekopp Vi är en del av ett integrerat socialekologiskt system Naturen är basen för mänsklig välfärd A centre with: 21
  • 22. Time to reconnect to the Biosphere Vårt nyhetsbrev: www.stockholmresilience.org/subscribe
  • 23. Thank you! Vårt nyhetsbrev: www.stockholmresilience.org/subscribe
  • 24. Skuggkaffe: en typ av agroforestry (trädjordbruk) Skuggkaffe Halvskugga “Sun Coffee” 24
  • 25. Skuggkaffe • Odlas tillsammans med många olika träd och andra växter • Rik växtlighet hjälper till att hålla vatten kvar i marken och bidrar med erosionsskydd • Skuggan hämmar ogräs, vilket minskar behovet av mekanisk eller kemisk ogräsbekämpning • Löven återför näring och håller borta en del ogräs • Fåglar, fladdermöss och spindlar är naturliga fiender till skadeinsekter och trivs i den omväxlande miljön • Att kaffeträden står glest bidrar till att minska spridningen av parasiter och skadedjur • Överblivet skal och fruktkött blir gödsel eller bränsle istället för att dumpas i t ex vattendrag www.stockholmresilience.su.se 25
  • 26. Pollinering spelar roll Pollinerad av insekter självpollinerad vindpollinerad Photo: Kristine Krewenka, Agroecology, Göttingen, Germany. A centre with: 26
  • 27. Överfiske Manetburgare eller miljömärkt fisk – vilken framtid föredrar du? Source: Coop Sverige

Hinweis der Redaktion

  1. Dettaär en skissövertemperaturen 100 000 årtillbaka I tiden. Ni kan se attdetvar en ganskaskumpigresa. Ochinteförränomkring 10 000 år sedan somnågothände. Temperaturenblevplötsligrelativtanmärkningsvärtstabilochdetgickattförutspåregnperioderosv. Detvarocksådåjordbruketutveckladespåflerahållpåjorden.Temperaturen- tusentalsårföreidagModernamänniskorshistoria
  2. Människanharalltidpåverkatoch format naturenochnaturenharocksåpåverkatutformningenavvårasamhällen. Men från 50-talet ochframåtharmänniskansattetttryckpånaturensomplanetenaldrigtidigareskådat. Detgårsnabbareochmeroförutsägbartäntidigare. Förförstagången I planetenshistoriaärdetmänniskansomär den främstaförändringsaktörenavnaturen
  3. Någotsomillustrerarhurattmänniskansätterettohållbarttryckpåplanetenärettramverksomkallasplanetensgränser. Detär professor Johan Rockström vid SRC somlettdennaforskningdåhansammankallatvärldensledandeforskareinom Earth system science. De identifierarniogränsersomäravgörandeförhurbiosfärenmår, ochdärmedhurväl den kanlevereratjänster till ossmänniskor. Treavdessagränserharredanpasserats. Ochallahar en stark koppling till vårmatproduktion. Faktumärattjordbruketär en av de sektorersomallramestpåverkarbiosfären – alltlevande. Detfinnsgränser9 områdenallakopplade till jordbrukpånågotsätt!
  4. Härser vi en beskrivningavhurkopplingenserutmellanplanetensgränserochmatproduktionen I världen. FörändringiMarkanvändning: naturligaekosystemomvandlas till jordbruksmark, betesmarkerochvattenbruk/fiskeproduktionpåkusternaFosforochkväve – övergödning: orsakasframföralltavkonstgödselanvändning I jordbruketFärskvattenanvändning: 70% avalltfärskvattenanvändsförattbevattnajordbruksmarkerochvattenbruk/fiskproduktion I dammarFörlustavbiologiskmångfald: En enormförlustnärnaturligaekosystemomvandlas till jordbrukochvattenbrukKliamtförändring: CO2 frånjordbruket I samband med plöjning, bekämpningsmedelsframställdning. Metan: boskapochrisodling. KväveoxiderfrånkonstgödselHavsförsurning: orsakasocksåav CO2-utsläpp, påverkarkorallrevoch marina näringskedjornegativtOzonlagretsuttunning: påverkasavfreonersom vi använder I kylningsprocesseravtex mat och transporterAerosoler: sotpartiklar I luftenkommerblafrånbrännervedförmatlagning, vind erosion frånöverbetning, ochrökfrånavskogning I tropiskaområdensomger plats åtjordbrukKemikalieutsläpp: frånkonstigödlsel, ochbekämpningsmedelThresholds existSeen local studies. Global?4. Integrated SESHanna talked about co-prodFood production by definition hum+ecosWhere are we approaching them too?WHICH linked to food? Land - Water -Nutrients! Biodiv40% land areas crop+pasture
  5. VAD MÄTER VI??? Mycket ES! Dem flesta ingredienser är beroende av pollinatörer –flugor & bin1) senapen 2) tomaterna i ketchupen 3) gurkan 4) pepparn 5) löken 6) salladenFoder innehöll alfalfa som pollinerasRapsolja friterade pommesfritt – RapsblommorBi pollinera sockerrör om du hade en milkshakenedbrytare under marken
  6. 2/3 av allt vi äter är beroende av pollinering. Det finns nu ett hot mot pollinerare och man har kunnat se en kraftig minskning av bin på flera håll t.ex.klargör att naturen är en förutsättning för människor. Ett sätt att göra detta beroende mer uppenbart är att prata om sk Ekosystemtjänster – man formulerar funktionerna i naturen som tjänster för oss människor. Olika arter gör olika jobb, de har ”funktioner”.Exempel på ekosystemtjänster:Hydrologiska kretsloppet (ett av många kretslopp) – vattnet dras upp i atmosfären till viss del genom växterna. En förändring av marktäcket kan därmed också leda till en förändring av nederbörden. Dessutom renas vattnet på sin väg i det hydrologiska kretsloppent; i marken, via växterna. (samtidigt kan förstås även föroreningar från tex luften hamna i vatten). Pollinering - Cirka två tredjedelar av alla matväxter i världen måste pollineras av djur; i och med att vi äter mycket spannmål (som är vindpollinerat) blir det en av tre tuggor som kräver djur som pollinerare. Erosionsskydd – mangroven växer i tidvattenzonen i tropikerna, vattnet som kommer från land saktas in, vilket gör att näringsämnen och lerpartiklar sedimenterar och därmed inte hamnar på korallreven utanför – något som i sådana fall skadar korallreven (och därmed bla fisket). Samtidigt skyddar mangroven mot vågerosion, utan mangrove kan havet erodera bort kustområdet. Fördjupning: lite fakta om vatten och vattenåtgång för olika aktiviteter: 0.007% av allt vatten är tillgängligt sötvatten. Mycket av sötvattnet är bundet i glaciärer. Det behövs:325 l för att tillverka 1 kg papper95 l för att tillverka 1 kg stål 1000 l för att odla 1 kg potatisFördjupning i pollination (exempel från USA): Tänk på senaste McDonaldslunchen: hamburgare, pommes frites, och kanske en jordgubbsmilkshake. Boskapen som bidrog till hamburgaren och producerade mjölken till milkshaken åt kanske alfaalfa som foder. Alfalfa blommor pollineras av flera biarter. Vetet i brödet pollinerades av vinden men allt annat på brödet krävde djur som pollinatörer. Bin pollinerade senapen, tomaterna i ketchupen, gurkan innan den blev saltgurkan och pepparn. Utöver bina pollinerad flugor och andra små insekter löken och salladen. Likaså var det bin, flugor och getingar som pollinerade de växter som blivit till olja att fritera pommes friten i. Bin pollinerade sockerröret som sötat milkshaken och jordgubbarna. Drack du kaffe eller te efter var det bin och flugor som pollinerade dom blommorna också!
  7. Mycket pengerOM inte man har …
  8. Woman power – Mycket arbets kraft
  9. Härärnågraav de ekosystemtjänstersomhotasnärvattenbruketförökadutbredningochnär haven utfiskas.
  10. Ochföratt ta någotannat vi gärnadricker.Kaffe: Förattproducera 1 koppkaffebehöver du 140 liter vatten. Ochomkaffetproduceraspåetthållbartsättkandetbidra till mångaekosystemtjänster. Vi ska se pånågraexempel.
  11. Kremen 2006 Proc B. 35% of crop produktionberondeavpollinatörerEn avdemviktigasteexempelavförlustoch MAT ärpollinatörer.Över en tredje del av all matproduktionärberoendeavpollineringVartredjetugga du tar !Bi populationernaharminskat 60% i USA och 25% i Europa sedan 50 talet - ”grönarevolutionen”– 70% avdemhundraviktigaste 100 grödorärberoende(somgeross 90% avvår mat)