1. Undersökning och åtgärder med
miljökvalitetsmålet grundvatten
av god kvalitet i fokus
Grundvatten idag och imorgon
2011-11-15
Klas Arnerdal, SGU, Enheten Förorenade områden

2. Innehåll
• Miljökvalitetsmålet grundvatten av god kvalitet
• Konceptuell modell förorenade områden
• Grundvatten i riskbedömningen
• Provtagning av grundvatten
• Åtgärder av föroreningar i grundvatten
• Uppföljning

3. Miljökvalitetsmålet grundvatten av
god kvalitet (1)
• Definition
– Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvatten-
försörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och
djur i sjöar och vattendrag.
• Förslag på nya preciseringar
– Grundvattnets kvalitet
– Påverkan på ytvatten
– Grundvattennivåer
– Bevarande av naturgrusavlagringar

4. Miljökvalitetsmålet grundvatten av
god kvalitet (2)
• Grundvattnets kvalitet
– Tillräckliga och effektiva åtgärder för att
förebygga eller begränsa tillförsel av förorenande
ämnen till grundvatten, från pågående eller
tidigare verksamhet, är genomförda så att det
inte föreligger något hot mot människors hälsa
eller miljön.

5. Miljökvalitetsmålet grundvatten av
god kvalitet (3)
• Påverkan på ytvatten
– Förorenande ämnen i grundvatten bidrar inte till
en sådan sänkning av ekologiska eller kemiska
kvaliteten i sjöar och vattendrag att inte god
status enligt vattenförvaltningsförordningen (SFS
2004:660) uppnås.

6. Konceptuell exponerings- och spridningsmodell
• Beskriver föroreningssituationen,
spridningsvägar och vilka skyddsobjekt som
kan påverkas.

7. Grundvatten i riskbedömning av
förorenade områden (1)
• Skyddsobjekt vid förorening i grund- och ytvatten
– Hälsa vid intag av vatten, dricksvatten,
badvatten
– Hälsa vid intag av grönsaker bevattnande med
grund- eller ytvatten
– Hälsa vid gasavgång från grundvatten
(framförallt under byggnader)
– Ekosystem i grund- och ytvatten

8. Grundvatten i riskbedömning av
förorenade områden (2)
• Uppmätta halter i jord skall inte ge upphov till
negativ påverkan på grund- eller ytvatten
– Använder fördelningskonstant vid jämvikt mellan
jord och grundvatten
– Använder löslighet i vatten
– Använder hydraulisk konduktivitet (medelvärde)
för flödesberäkning genom förorenade områden
– Möjlighet att variera hur långt från området
skyddet för grundvatten skall vara gott

9. Grundvatten i riskbedömning av
förorenade områden (3)
• Viktiga frågor/uppgifter i bedömningen
– Vilka kvalitetskriterier skall gälla för det
aktuella grund- eller ytvattnet
– På vilket avstånd från källan skall kriterierna
gälla
– Hur transporteras föroreningen från källan till
skyddsobjektet
– Kan transporten förväntas förändras mycket av
enstaka förändrade förutsättningar

10. Provtagning av grundvatten (1)
• Antalet provtagningspunkter vid förorenade
områden
– Påverkas av syftet med undersökningen
• Förstudie = få punkter
• Åtgärdsförberedande = fler punkter (om behov finns)
– Varierar beroende på förorenings omfattning,
egenskaper, etc
– Påverkas ofta av kostnaden och möjligheten att
installera grundvattenrör

11. Provtagning av grundvatten (2)
• Provtagningsmetod vid grundvattenförorening
– Varierar beroende på förorening
– Varierar beroende på kunskap hos tillsynsmyndighet,
teknisk konsult och ibland verksamhetsutövare

12. Provtagning av grundvatten (3)
• Analysmetoder vid grundvattenförorening
– Varierar beroende på verksamhet på området
– Varierar beroende på förorening
– Varierar beroende på kunskap hos tillsynsmyndighet,
teknisk konsult och ibland verksamhetsutövare

13. Åtgärder av föroreningar i grundvatten
• Vanliga metoder som används då föroreningen nått
grundvattnet
– Pumpning och vattenrening, ibland i samband
med omhändertagande av förorenad jord
– Avskärmning av grundvattenflöde med eller utan
rening av passerande grundvatten
– Stimulerad biologisk nedbrytning av ”plymen”
– Övervakad naturlig självrening av ”plymen”

14. Pumpning och vattenrening
• Används då källan inte kan behandlas eller om
spridning även under åtgärden medför oacceptabel
påverkan på människors hälsa eller miljön
• Kräver övervakning av pumpningen och de effekter
som uppstår vid avsänkning av grundvattennivån
behöver utredas
• Måste ofta pågå under lång tid
• Vanligt att halterna i pumpat grundvatten snabbt
sjunker vid pumpningen men återkommer lika fort när
pumpningen avslutas, sk återhämtningseffekter

15. Avskärmning av grundvattenflöde
• Används då källan inte kan behandlas eller om
spridning även under åtgärden medför oacceptabel
påverkan på människors hälsa eller miljön
• Kräver mindre övervakning än pumpning och rening
• Måste pågå under lång tid
• Om reningsfilter används behöver de
bytas/kontrolleras regelbundet
• Efter installation behöver effekter även utanför
området kontrolleras, tex ändrad flödesriktning eller
höjning av grundvattennivån

16. Stimulerad biologisk nedbrytning
• Används på organiska föroreningar vilka kan brytas
ned av mikroorganismer, tex lösningsmedel
• Användas ibland på ”hela” föroreningen men oftast
är det en metod som används på plymer
• Används då oacceptabla effekter kan uppstå tillföljd
av föroreningen i plymen
• Sällan miljömässigt motiverat att använda
metoden tills ett ”rent” grundvatten erhållits

17. Övervakad naturlig självrening (1)
• Enligt Naturvårdsverket (Rapport 5893 Övervakad
naturlig självrening)
– Ingående processer är biologisk nedbrytning,
abiotisk nedbrytning, kemisk fällning, sorption,
förångning samt dispersion.
– Av dessa är biologisk nedbrytning den absolut
vikigaste självreningsprocessen
– medan dispersion (som endast orsakar spädning)
i de flesta fall inte kan anses vara en acceptabel
självreningsprocess.

18. Övervakad naturlig självrening (2)
• Definition enligt USEPA (motsvarande
naturvårdsverket i USA)
– Övervakning av effekterna från naturligt
förekommande fysikaliska, kemiska eller
biologiska processer vilka minskar mängd,
halten, flödet eller toxiciteten av förorenade
ämnen i jord eller grundvatten
– Processerna är: Kemisk eller biologisk
nedbrytning, stabilisering eller omvandling,
förångning, sorption, dispersion eller radioktivt
sönderfall

19. Övervakad naturlig självrening (3)
• Svenska publikationer
– Hållbar sanering, rapport 5893 Övervakad naturlig
självrening som åtgärdsstrategi på förorenade områden
– Sveriges geotekniska institut, Varia 601 Naturlig
självrening av klorerade alifater - vägledning
– Sveriges geotekniska institut, Varia 541-1 Naturlig
självrening av petroleumförorenade markområden –
vägledning
– Sveriges geotekniska institut, Varia 541-2 Naturlig
självrening av oljeprodukter i mark och grundvatten -
Slutrapport