1. Social Software & Web 2.0Uppgift 3e – Webbaserad presentation Oskar Henriksson 2011-03-30

2. Innehåll Inledning Webbaserade kontorsprogram Sociala bokmärken Dela bilder Geocahing Slutreflektioner

3. Inledning Den här presentationen syftar till att ge lärare en introduktion till hur man kommer igång med att använda sociala medier i sin undervisning. Fyra olika typer av webbtjänster kommer att presenteras, i vissa fall flera exempel inom samma kategori, dock kommer endast ett exempel inom varje kategori att beskrivas djupare. De fyra olika typer av tjänster är: webbaserade kontorsprogram, sociala bokmärken, delning av bilder samt geocaching (geografisk ”skattjakt”).

4. Webbaserade kontorsprogramIntroduktion Webbaserade kontorsprogram är tjänster på nätet som erbjuder funktionalitet som liknar den som erbjuds i traditionella kontorspaket, det vill säga ordbehandling, kalkyl och presentation. Ibland dessutom ytterligare program. Fördelarna med att göra dessa program tillgängliga på nätet är många, till exempel så blir det lättare att dela och samarbeta och dessutom så blir dokumenten tillgängliga varhelst där det finns Internet. Det finns även nackdelar, till exempel är du beroende av en stabil internetuppkoppling för att programmen ska fungera bra.

5. Webbaserade kontorsprogramExempel på tjänster Det finns ett stort antal olika leverantörer av webbaserade kontorsprogram. I den utvärdering som ligger till grund för denna presentation så fick Google Docs(https://docs.google.com), högst betyg. De andra två som var med i den utvärderingen var Windows Office Live Workspace(http://workspace.officelive.com ) och ThinkFree (http://www.thinkfree.com). Google Docs utmärkte sig gentemot de andra främst genom ett rent och enkelt gränssnitt, bra sökfunktion, ett bra mobilt stöd samt en bra integration med flera av Googles andra tjänster.

6. Webbaserade kontorsprogramGoogle Docs – starta Att komma igång med Google Docs är mycket enkelt. Har du redan ett Gmail-konto så når du Google Docs genom att klicka på länken ”Dokument” i toppmenyn. Har du inte ett Gmail-konto så är det enkelt att skapa ett via Gmail.com.

8. Dokumentlistan

10. En samling är en form av mapp som du själv skapar och där du kan samla dokument av olika typer. En samling kan vara privat eller delas av andra.Ovanför översikten finns två knappar där du kan skapa nya dokument eller föra över dokument från din dator.

11. Webbaserade kontorsprogramGoogle Docs - dokumentlistan I dokumentlistan ser du de dokument som motsvarar det val du gjorde i översikten. De olika dokumenttyperna är markerade med olika ikoner, gröna är till exempel kalkylark. Du kan i den blå menyn ytterligare välja hur visningen ska ske, till exempel välja att bara visa textdokument.

13. Ändringsinformation

14. Beskrivning

15. Vilka samlingar dokumentet tillhör

16. Vilka du delat dokumentet medObservera att höger musknapp fungerar i Google Docs, på samma sätt som i vanliga program.

17. Webbaserade kontorsprogramGoogle Docs – programexempel kalkyl Här är ett exempel på hur det kan se ut när man arbetar i Google Docs, i det här fallet kalkylprogrammet. Det är inte lika kraftfullt som till exempel Microsoft Excel men för många tillämpningar duger det bra. Menyvalen och menyikonerna liknar de som finns i traditionella kalkylprogram.

19. Publicera dem på Internet.

20. Dela dokumenten med andra i Google Docs. Det är det sista alternativet som är det mest intressanta för skola och utbildning och som möjliggör samarbete kring dokument.

22. Möjligheten att diskutera kring ett dokument.

24. En plats där grupper av elever tillsammans kan arbeta kring dokument, till exempel vid grupparbeten. Givetvis kan läraren här också nå dokumenten och på så sätt följa gruppens framsteg.

25. En plats där allmänna dokument så som kursplaner, scheman, litteraturlistor och liknande kan läggas. forts.

27. En plats som kan användas inom skol- och kursadministration för att dela gemensamma dokument, till exempel olika planerings- och personaldokument.Och om man tittar på distansstudier så är en tjänst som Google Docs än mer användbar, kanske i kombination med andra sociala plattformar. Sedan är det viktigt att inte utnyttja tekniken för teknikens skull, utan verkligen använda den där den gör nytta. Det dröjer nog innan pappret och pennan kan skrotas!

28. Sociala bokmärkenIntroduktion Sociala bokmärken är tjänster på nätet som erbjuder funktionalitet som liknar den som finns i webbläsaren. Dock med den stora skillnaden att här lagras bokmärkena på Internet och därmed finns också möjligheten att dela dem med andra. Ofta finns här också olika former av topplistor samt möjligheten att diskutera kring ett bokmärke.

29. Sociala bokmärkenExempel på tjänster Det finns ett stort antal olika sajter som erbjuder tjänster kring sociala bokmärken. I den utvärdering som ligger till grund för denna presentation så fick Diigo (http://www.diigo.com), högst betyg. De andra två som var med i den utvärderingen var Delicious (http://www.delicious.com) och Digg (http://digg.com/). Men det finns även en stor mängd andra. Diigo utmärkte sig gentemot de andra främst genom bra grupp-, organiserings- och delningsfunktioner. Något som är viktigt om dessa tjänster ska användas inom skola och utbildning.

30. Sociala bokmärkenDiigo – starta Att komma igång med Diigo är mycket enkelt. Registrerings-processen är smidig, och vill du kan du även logga in via Facebook, Twitter, Google eller Yahoo.

32. Dina sparade saker

33. Dina taggar

34. BokmärkslistanTyvärr finns det en hel del reklam på Diigo. Kostar $20 per år att bli av med den.

36. My Network är sidan där du kan följa de i ditt nätverk, det vill säga dina vänner och de du följer i Diigo.

37. My Groups är sidan där du kan se allt som händer i de grupper du är med i.

40. Själva bokmärket/länken.

41. Bokmärkets taggar.

43. Sociala bokmärkenDiigo – grupper En av Diigos styrkor är att det finns stora möjligheter till samarbete. Du kan skapa grupper dit bara vissa medlemmar har tillträde. I dessa grupper kan man lagra gemensamma bokmärken, men man kan också föra diskussioner. Du kan även välja om du vill ha en notifiering via e-post när något händer i gruppen.

45. En plats där grupper av elever tillsammans kan arbeta med faktainsamling, till exempel i samband med grupparbete.

47. En plats där eleverna kan följa andra medlemmar och ta del av deras bokmärken. Om man studera ett viss ämne så kan välja att följa ett par auktoriteter inom området för att se vilka länkar de har.Så nog kan sociala bokmärken användas i skolarbetet. Dock är min uppfattning att sajterna fortfarande är ganska omogna och primitiva. De har ofta ett ganska plottrigt utseende, ibland med mycket reklam, och de saknar ofta många centrala funktioner för delning.

48. Dela bilderIntroduktion Att dela bilder på nätet är nog något som de flesta gör vid det här laget, på ett eller annat sätt. Det vanligaste är kanske att man använder bildfunktionerna som finns i de stora sociala nätverken som till exempel Facebook. Men det finns många sajter som specialiserat sig på ljust bilder och skapat en community kring dessa. Dessa sajter har vanligtvis funktioner för att organisera, editera och dela sina bilder. Och på senare tid har de även öppnat upp för videofilmer. Bilder är ett grundläggande inslag i undervisning och lärande så dessa sajter kan vara ett bra hjälpmedel både för lärare och elever.

49. Dela bilderExempel på tjänster Det finns ett stort antal olika sajter som erbjuder tjänster kring delning av bilder. I den utvärdering som ligger till grund för denna presentation så fick Flickr (http://www.flickr.com/), högst betyg. Den andra bildsajten som var med i den utvärderingen var Picasa (https://picasaweb.google.com). Men det finns även en stor mängd andra. Flickr utmärkte sig gentemot Picasa främst genom bra grupp-, organiserings- och delningsfunktioner. Något som är viktigt om dessa tjänster ska användas inom skola och utbildning.

50. Dela bilderFlickr – starta Att komma igång med Flickr är mycket enkelt. Flickr ägs av Yahoo så har du redan ett konto hos Yahoo kan du använda detta. Du även välja att logga in via Facebook eller Google.

52. Dina senast uppladdade bilder

53. Senaste aktiviteterna kring ditt nätverk.

55. Via ”Organize & Create”kan du organisera dina bilder och till exempel skapa så kallade sets (album).

56. Via ”Conatcts” når du dina vänners bilder och profiler.

57. Via ”Groups” når du de grupper du är medlem i. Du kan även skapa nya grupper här.

58. Via ”Explore” når du hela Flickrs nätverk. Här kan du utforska alla bilderna på en mängd olika sätt.

60. Dela bilderFlickr - redigera Flickr använder sig av webbtjänsten Picnik för redigering av bilder. Det finns de grundläggandefunktionerna, men det är långt ifrån ett fullfjädrat bildbehandlings-program som tex Photoshop. Det finns funktioner för tex attbeskära, ändra storlek, rotera, färghantering och ljussättning.

61. Dela bilderFlickr – grupper Det finns bra stöd för att arbeta gemensamt med bilder i grupper. Du kan själv skapa egna grupper (till exempel för en skolklass eller för ett grupparbete), men det finns också en mängd färdiga med olika teman. På gruppens sida kan man förutom att lägga upp bilder även skapa diskussioner.

63. En plats där grupper av elever tillsammans kan arbeta med bilder, till exempel i samband med grupparbeten där bilder och illustrationer behövs.

65. En plats där eleverna kan gå med i relevanta grupper och där visa upp och diskutera sina bilder med andra likasinnade.

66. En plats som givetvis är extra användbart för de som studerar ämnen som involverar bilder, tex fotografi.Här finns stora möjligheter! Och den här typen av tjänster kommer antagligen bli än mer användbara i framtiden då fler klassrum utrustats med digitala skoltavlor.

67. GeocachingGeocaching - Introduktion Som exempel på ett mer ovanligt socialt nätverk som kan vara användbart inom skola och utbildning har jag valt att titta på Geocaching (http://www.geocaching.com). Så vad är då geocaching? Jo, geocaching är en form av skattjakt där användare lägger ut skatter (kallad cache) mer eller mindre listigt placerade ute i verkligheten någonstans. Skatterna är alltså inte digitala utan de finns i verkligheten. Det är sedan upp till de andra användarna i nätverket att leta rätt på dessa skatter. Den som lagt ut skatten lägger även ut någon form av ledtrådar till hur skatten hittas, det kan röra sig om allt från skriftliga beskrivningar, geografiska koordinater och/eller kluriga gåtor.

68. GeocachingGeocaching – introduktion Det bästa sättet att förstå hur geocaching fungerar är att titta på den här videofilmen.

70. Hur många som har cachen som favorit. Ett popularitetstecken.

71. Namnet på cachen samt dess skapare.Symbolen framför visar vilken typ av cach det är.

73. GeocachingGeocaching – detaljbild Här är ett exempel på en sida som visar detaljeradinformation om en cach. Här kan man se informationom svårighetsgrad, position m.m. Samt ävenange att man hittat den (log your visit). Man kanäven föra över cachentill sin GPS. Under detaljinfon finnskommentarer från andra medlemmar om cachen (synsej på den här bilden).

74. GeocachingGeocaching – skapa en ny cach Att skapa en ny cach kräver en del arbet. Du måste dels fysiskt lägga ut din cach/skatt och sedan registrera denna på sajten. Bilden till höger är en del av de uppgifter du måste registrera. Utöver det som syns i bilden ska du fylla i beskrivningar, eventuella ledtrådar och liknande.

75. GeocachingGeocaching - profil Geocaching.com har många nätverksfunktioner, alla medlemmar har tex en utförlig profil och det går att dela bilder med varandra. Finns också omfattande statistikfunktioner där man kan se topplistor över vem som hittat flest cachar m.m. Finns även ett stort och aktivt forum.

77. Skatterna kan göras avancerade med ledtrådar i flera steg vilket gör att eleverna tvingas svara på frågor , som läraren eller andra elever konstruerat, för att hitta skatten. Frågorna kan givetvis anpassa till den miljö skatten befinner sig i, finns skatten vid Stockholms slott kan frågorna förslagsvis handla om Sveriges kungar och slott.

78. Geocaching kan också används inom skolidrotten, läraren sätter upp en bana med skatter ute i naturen som eleverna ska hitta på så kort tid som möjligt. Jag tror att geocaching kan vara ett sätt att göra undervisningen roligare, och så att säga förena nytta med nöje. Och dessutom ger det träning i att arbeta i grupp då letandet efter skatter med fördel kan göras gruppvis.

80. för att belysa att även smala sociala nätverk kan användas inom skola och utbildning.

82. Social software & Web 2.02011-03-30oskar_henriksson@yahoo.se Tack för mig!